Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 19 februari

Uppgift: USA värnar högerextrem presidentkandidat i Rumänien

Rumänska myndigheter kämpar under påtryckningar från president Donald Trumps administration som vill säkerställa att den högerextrema kandidaten Calin Georgescus kampanj kan fortsätta obehindrat fram till presidentvalet i maj, rapporterar Bloomberg. I december ogiltighetsförklarade Rumäniens högsta domstol den första omgången av presidentvalet. Detta efter att Ryssland anklagats för en samordnad kampanj på sociala medier för den Putinvänlige presidentkandidaten Georgescu som fick flest röster.

Omvalet i Rumänien hålls den 4 maj och en andra omgång den 18 maj. 

Trump vill utvidga sitt handelskrig – nya tullar på gång

President Donald Trump sade på tisdagen att han sannolikt skulle införa tullar på import till USA av bilar, halvledare och läkemedel på cirka 25 procent, rapporterar Bloomberg. Ett tillkännagivande i frågan utlovas till den 2 april. Sedan tidigare har USA meddelat att deras tullavgifter på stål- och aluminiumimport höjs från 10 procent till 25 procent från den 4 mars. Samma dag väntas 25-procents tullar på varor från Kanada och Mexiko träda i kraft.

Senare idag onsdag träffar EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič amerikanska företrädare i Washington för att försöka minska möjliga tullar mot EU.

Efter USA:s samtal med Ryssland – ytterligare krismöte i Europa

Frankrikes president Macron kallar till ytterligare ett toppmöte i Paris under onsdagen, för att diskutera Ukraina och Europas säkerhet. Den här gången ska även Sverige delta.

– Det är viktigt att samtala med våra partners framförallt om hur vi snabbt kan öka stödet till Ukraina, ytterligare samtal är bra men konkret stöd är ännu bättre, säger statsministerns biträdande presschef, Hanna Strömberg, i en skriftlig kommentar till Ekot.

Partigrupper i Europaparlamentet deklarerar: Vi kan inte helt lita på USA

Ledarna för kristdemokratiska EPP, socialdemokratiska S&D, liberala Förnya Europa och de gröna i Europaparlamentet säger i ett gemensamt uttalande på tisdagen att "Europa kan inte längre helt lita på att USA försvarar våra gemensamma värderingar och intressen".

Därför uppmanar partierna, som representerar 62 procent av parlamentets ledamöter, EU till en kraftig ökning av ansträngningarna för att stärka försvaret och att öka stödet till Ukraina. 

Försvarsfrågor och utrikespolitik är nationella frågor i EU och tisdagens uttalande kan ses som ett sätt att påverka dem.  

Svenskarna har större förtroende för Nato än för Sverige

 Enligt Medieakademins Förtroendebarometer  är medborgarnas förtroendet för internationella institutioner är större än för svenska. Nato och FN ligger högre än exempel kungahuset, regeringen och riksdagen, rapporterar Ekot.

Trump desinformerar: Ukraina borde inte startat kriget

Donald Trump anklagar Ukraina för att ha startat kriget som inleddes då Ryssland invaderade landet 24 februari 2022, rapporterar GP.
– Ni borde ha avslutat kriget för tre år sedan. Ni borde aldrig startat det, säger presidenten till Ukraina från sitt residens Mar-a-lago.

Notiser 18 februari

Analytiker om toppmötet: En enorm diplomatisk seger för Ryssland

Att det ordnas bilaterala samtal mellan Ryssland och USA kan tolkas som en enorm diplomatisk seger för Ryssland, anser Arkady Moshes, programdirektör vid Finlands utrikespolitiska institut (UPI), rapporterar Yle.

– Detta har Putin drömt om i två decennier. Rysslands prestige har stigit raketartat, säger Moshes till STT efter tisdagens möte mellan USA och Ryssland i Saudiarabien.

USA och Ryssland i första Ukrainasamtalen

Amerikanska och ryska företrädare möttes i dag tisdag i saudiarabiska Riyadh för första gången för att diskutera ett slut på kriget i Ukraina. Samtalen pågick i över fyra timmar och avhandlade bland annat förutsättningarna för ett möte mellan Rysslands diktator Vladimir Putin och USA:s president Donald Trump, rapporterar Reuters. Under mötet skärpte Ryssland sina krav. Utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova sade att det inte räcker att Nato avstår från att ta in Ukraina som medlem – alliansen måste även ta tillbaka sitt löfte från 2008 om framtida medlemskap.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare varit tydlig med att landet inte kommer acceptera några avtal som görs utan deras medverkan och att Natomedlemskap är enda sättet att garantera landets säkerhet.

Rysslandskännare: Samtalen kommer inte leda till fred i Ukraina

Förhandlingar mellan USA och Ryssland om kriget i Ukraina handlar inte om fred. Och Ryssland har nu en bra position trots att kriget försvagat landet. Det säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker och Rysslandskännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till Ekot. Delvis beror det på att redan innan förhandlingar har börjat så har USA gett bort mycket. 

Uppgift: Trump kräver Ukrainas naturtillgångar

USA:s president Donald Trump kräver att Ukraina ska betala 500 miljarder dollar för amerikanskt krigsstöd genom att ge USA hälften av landets framtida intäkter från naturresurser. Detta framgår av ett avtalsutkast daterat 7 februari 2025 som brittiska tidningen The Telegraph tagit del av.

Avtalet skulle ge USA kontroll över ukrainska hamnar, infrastruktur samt olje- och gasresurser.

Kontraktet har väckt stor oro i Kiev. Enligt experter är kraven hårdare än de krigsskadestånd som Tyskland tvingades betala efter första världskriget. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade tidigare föreslagit ett samarbete kring mineraltillgångar, men det nya avtalsförslaget går mycket längre än så.

USA: Ingen kommer att påtvinga Zelenskyj ett fredsavtal

USA:s president Donald Trumps Ukraina-sändebud Keith Kellogg säger nu att ingen kommer att påtvinga Ukrainas president Zelenskyj ett fredsavtal. Uttalandet gjorde han till reportrar på Natos högkvarter i Bryssel, rapporterar Reuters/Ekot. Kellogg sa där att det är upp till Zelenskyj och det ukrainska folket att fatta det beslutet.

von der Leyen: EU vill samarbeta med USA om fred i Ukraina

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffade på tisdagsmorgonen USA:s särskilda sändebud för Ukraina och Ryssland, general Keith Kellogg, i Bryssel. I ett uttalande efter mötet sade von der Leyen att EU planerar att öka sin försvarsproduktion och sina försvarsutgifter. Hon uttryckte också EU:s vilja att arbeta tillsammans med USA för att få slut på blodsutgjutelsen och bidra till att säkra den rättvisa och varaktiga fred som Ukraina och dess folk rättmätigt förtjänar.

Danmark snabbupprustar försvaret med 75 miljarder

Danmark meddelar att på grund av det instabila omvärldsläget ska de snabbt öka sin försvarsbudget, uppger Ekot. Den danska regeringen väntas redan i veckan presentera en ny fond på motsvarande 75 miljarder svenska kronor som ska användas för en snabbupprustning av det danska försvaret. Med det här tillskottet landar de danska försvarsutgifterna på cirka tre procent av BNP.

Nya förhandlingar om österrikisk regering

Österrikes konservativa parti ÖVP och socialdemokratiska SPÖ för just nu samtal om att bilda regering tillsammans, uppger landets public service-kanal ORF. Enligt uppgifter från båda partierna i går måndag pågår diskussioner om möjligheterna att nå en överenskommelse.

Partierna närmar sig varandra i flera frågor. ÖVP kan tänka sig att acceptera en bankskatt medan SPÖ är redo att släppa kravet på förmögenhetsskatt. Även i migrationsfrågor och övervakning av meddelandetjänster som whatsapp söker partierna kompromisser.

Förhandlingarna inleddes efter att ÖVP:s tidigare samtal med högerextrema FPÖ bröt samman i förra veckan. Dessförinnan hade förhandlingar mellan ÖVP och SPÖ kollapsat. Enligt österrikiska medier kan en ny regering vara på plats redan inom två veckor.

Pressfrihet och demokrati starkare i europeiska länder än i USA

I fredags talade USA:s vice president JD Vance om yttrandefrihet och demokrati och att Europa backat från några av sina mest fundamentala värderingar. 

I mätningar över pressfrihet och demokrati kommer dock USA efter flera europeiska länder. När det gäller pressfrihet hamnar USA på plats 55 i världen efter 30 europeiska länder. 

demokratiindexet från The Economist hamnar USA på plats 29 i världen efter 19 europeiska länder. 

EU:s svarta lista över skatteparadis oförändrad

EU:s medlemsländer har i dag tisdag uppdaterat sin lista över länder som inte samarbetar i skattefrågor, i dagligt tal skatteparadis. Listan, som är ett verktyg för att främja rättvis beskattning globalt, förblir oförändrad med elva länder: Amerikanska Samoa, Anguilla, Fiji, Guam, Palau, Panama, Ryssland, Samoa, Trinidad & Tobago, Amerikanska Jungfruöarna och Vanuatu.

Ytterligare åtta länder, däribland Turkiet och Vietnam, har lovat att förbättra sina skatteregler och står under övervakning. EU kommer noga följa upp att länderna håller sina löften inom utsatt tid.

Listans syfte är att uppmuntra länder att införa bättre skatteregler för att motverka skattefusk och skatteflykt. Den uppdateras två gånger per år för att spegla förändringar i ländernas skattepolitik och samarbetsvilja.

EU och Kanada på väg att enas om utbyte av flygpassagerardata

EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter godkände på tisdagen ett avtal med Kanada om utbyte av flygpassagerardata, PNR. 54 ledamöter röstade för avtalet, 10 emot och 4 avstod.

Avtalet reglerar hur uppgifter om resenärer, som resedatum, kontaktuppgifter och bagageinformation, får delas och användas. Syftet är att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism. Kanada förbinder sig att dela relevant information med EU:s myndigheter som Europol och Eurojust.

– Detta avtal är ett steg framåt i EU:s arbete mot allvarlig brottslighet och terrorism, sade den ansvarige EU-parlamentarikern, den bulgariske liberalen Nikola Mintjev, efter omröstningen. Hela EU-parlamentet väntas ta slutgiltig ställning till avtalet i mars. Det nya avtalet ersätter en tidigare version som EU-domstolen underkände 2017.

Europeiska försvarsaktier stiger kraftigt efter amerikanska utspel

Europa är kraftigt beroende av USA när det gäller leveranser av försvarsmaterial och vapen. Men det är ett beroende som ifrågasätts allt mer och de senaste dagarnas amerikanska utspel har också fått europeiska försvarsaktier, som bland annat Saab, att stiga kraftigt, enligt Ekot.

Notiser 17 februari

Utrikesministern samlar partierna för samtal om Ukraina – "mycket allvarligt läge"

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har kallat till ett brådskande möte med riksdagspartierna. Mötet ska hållas i utrikesutskottet imorgon tisdag och handlar om läget i Ukraina.
– I det här mycket allvarliga läget behöver vi i Sverige samlas och sluta upp bakom Ukraina, sade utrikesministern till TV4 Nyheterna.
Hon kommer att berätta om sina samtal med andra länders utrikesministrar och med företrädare för Ukraina och USA. Målet är att stärka Ukrainas position.

Såväl Miljöpartiet, Vänsterpartiet som Centerpartiet öppnar för svensk fredsbevarande trupp och Kerstin Lundgren (C) betonar att det är viktigt att USA inte drar sig undan helt, rapporterar Ekot.

Tusk: Polen skickar inga soldater till Ukraina

Polens premiärminister Donald Tusk meddelade på måndagen att landet inte kommer att skicka trupper till Ukraina, rapporterar Reuters. Uttalandet kom inför måndagens krismöte i Paris om Europas roll i en eventuell vapenvila.

– Vi har inga planer på att skicka polska soldater till Ukrainas territorium. Vi kommer [...] att ge logistiskt och politiskt stöd till de länder som eventuellt kommer att vilja ge sådana garantier i framtiden, sade Tusk.

Han varnade också för att ifrågasätta Europas band till USA, särskilt efter en orolig vecka där många länder uttryckt oro över bristande stöd från Washington. Tusk betonade vikten av nära samarbete mellan Polen, Ukraina, EU, USA, Storbritannien och Norge.

Rapport: Över 120 000 migranter motades bort vid EU-gränser

Över 120 000 människor stoppades och skickades, ofta med våld, tillbaka vid EU:s gränser under 2024, visar en ny rapport från nio männikorättsorganisationer. Det är en olaglig metod som kallas pushbacks. Rapporten visar att gränsvakter i flera EU-länder regelbundet använder våld mot människor som försöker ta sig in i EU. De tar också ofta människors mobiler och andra ägodelar. Bulgarien stod för flest pushbacks med över 52 000 fall. EU:s gränsstyrka Frontex ska enligt rapporten ha hållits borta från de platser där avvisandena sker. Grekland hade näst flest med över 14 000 fall. Även Ungern, Polen, Lettland, Kroatien och Litauen använde metoden. Flera länder har också gjort det svårare för hjälporganisationer att arbeta vid gränserna.

Ukraina: Fortsatt intensiva strider

De stundande samtalen mellan Ryssland och USA på tisdag i Saudiarabien ser inte ut att ha mildrat de våldsamma striderna vid fronten i Ukraina, rapporterar SVT.

Zelenskyj: 100 000 utan värme efter attack

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att 100 000 personer är utan värme i staden Mykolajiv efter en rysk drönarattack, skriver TT/SvD.

EU-kommissionen planerar besök i Ukraina

I nästa vecka kommer alla EU-kommissionärer att besöka Ukraina med anledning av att det är tre år sedan Rysslands aggressionskrig mot landet inleddes. Det meddelade en talesperson för EU-kommissionen på måndagen.

Var fjärde tysk väljare osäker en vecka innan valet

Med en vecka kvar till förbundsdagsvalet i Tyskland är intresset för valet större än vid tidigare val. Men drygt var fjärde väljare är fortfarande osäker på vem man vill ge sin röst, rapporterar Ekot. Den fråga som flest väljare säger är avgörande för deras val är fred och säkerhet.

Scholz vill ändra regler för att öka försvarsutgifter

Tysklands ledare Olof Scholz vill göra det lättare att låna pengar till landets försvar. På en säkerhetskonferens i München i lördags sade han att både Tysklands och EU:s regler för lån behöver ändras, uppger TT/GP. – Vi behöver en reform av skuldbromsen i vår konstitution omedelbart efter det kommande valet, sade Scholz. Han menar att Europa måste satsa mer på försvar eftersom Ryssland fortsätter kriget mot Ukraina och USA:s stöd minskar. Scholz vill att EU-länder ska få låna mer pengar om de lägger över 2 procent av sin ekonomi på försvar.

EU vill stoppa import av mat som inte följer unionens regler

EU-kommissionen planerar att begränsa importen av livsmedel som producerats med metoder som är förbjudna inom unionen, skriver Financial Times. Det handlar främst om grödor som odlats med bekämpningsmedel som inte är tillåtna i EU. – Om vetenskapen säger att något inte är säkert ska vi inte ha det här, sade hälsokommissionär Olivér Várhelyi i en intervju förra månaden. Särskilt te och kaffe innehåller ofta rester av förbjudna bekämpningsmedel. En ny rapport visar att 38 procent av undersökta teprover och 23 procent av kaffeprover innehöll otillåtna ämnen. Förslaget, som ska diskuteras inom kort, kan öka handelsspänningar med partners som USA. Amerikanska sojabönsodlingar använder till exempel bekämpningsmedel som är förbjudna i EU.

Lång kö till Navalnyjs grav ett år efter hans död

Ett år efter oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död ringlade kön till hans grav i Moskva när hans föräldrar kom dit, rapporterar Ekot. Trots att det är risk för att gripas lade ryssar ned röda nejlikor i en rad städer över hela landet. För trots att Aleksej Navalnyj är död är han fortfarande "extremistklassad" i Ryssland och att bära en Navalnyjsymbol kan innebära fängelse eller böter.

Norge oroar sig för handelskrig mellan USA och EU

Norges finansminister Jens Stoltenberg varnar för att ett handelskrig mellan USA och EU kan få allvarliga följder för Norge. Vid säkerhetskonferensen i München igår förklarade han att landet riskerar att drabbas på tre sätt. – Norge kan drabbas av tullhinder i USA, som påverkar de företag som säljer varor från Norge till USA. Sedan kan vi påverkas om EU genomför motåtgärder, och hamnar utanför dem. Då faller vi mellan två stolar, sade Stoltenberg, enligt TT/GP. Han pekade även på risken att ett stort handelskrig kan påverka världsekonomin med högre priser och räntor som följd. 

Notiser 14 februari

USA:s vicepresident till verbalt angrepp på EU

USA:s vicepresident JD Vance förväntades tala om kriget i Ukraina i sitt tal på säkerhetskonferensen i München och de kommande fredssamtalen men istället gick han till hårt angrepp mot de europeiska länderna, rapporterar SVT. I drygt tjugo minuter höll JD Vance "en sort krigsförklaring mot Europa", enligt SVT:s utrikesreporter Bert Sundström.

- Hotet jag oroas mest över vad gäller Europa är inte Ryssland, Kina eller någon annan extern aktör. Det jag oroar mig för är hotet inifrån, sade Vance och nämnde bland annat invandringen.

Tyskland: Trumpstyret har ingen respekt för regler

Tysklands president Frank-Walter Steinmeier går till hårt angrepp mot USA:s regering under sitt öppningstal på säkerhetskonferensen i München, rapporterar TT/GP.

– Den nya amerikanska regeringen har en annan världsbild än vad vi har. En världsbild som inte tar hänsyn till etablerade regler, upparbetade partnerskap och förtroende, sade Frank-Walter Steinmeier.

Ukrainas oppositionsledare på nationell sanktionslista

Ukrainas säkerhets- och försvarsråd, som leds av president Volodymyr Zelenskyj, publicerade på torsdagen en sanktionslista där bland andra landets oppositionsledare och före detta president, miljardären Petro Porosjenko, ingår, rapporterar Bloomberg. Restriktionerna blockerar Porosjenkos tillgångar i Ukraina på obestämd tid vilket begränsar hans affärsverksamhet. Enligt Reuters åberopas “nationell säkerhet” i beslutet.

Sverige väntas inte klara EU:s klimatmål för skog

Miljömålsberedningen, en grupp med medlemmar från alla riksdagspartier, kunde på fredagen inte presentera en lösning för hur Sverige ska nå EU:s klimatmål för skog och mark (LULUCF), rapporterar SVT. Enligt nya beräkningar från Naturvårdsverket i december behöver upptaget av växthusgaser öka med 19 miljoner ton till år 2030, vilket är mycket mer än vad som tidigare beräknats.

– Trenden i nettoupptaget har varit minskande och det beror på att tillväxttakten minskat tillsammans med att avverkningen ökat och även den naturliga nedbrytningen varit högre, säger Malin Kanth, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

– Jag tycker att målen är ouppnåeliga och det behöver vi som politiker säga rakt ut ibland, sade Carl-Wiktor Svensson (KD) som vill att målen omförhandlas på EU-nivå.

Maria Gardfjell (MP) menade att målen går att nå med tydligare regler och mindre skogsavverkning.  

Trump hotar med nya handelstullar mot flera länder

I torsdags presenterade Donald Trump en omfattande plan för att införa nya tullar mot USA:s handelspartners, skriver Financial Times. Tullarna ska anpassas efter vad andra länder tar ut av USA, enligt principen öga för öga.

– Jag har bestämt mig för att ta ut en ömsesidig tull, vilket betyder vad andra länder tar ut av USA, sade Trump.
Bland länderna som riskerar att drabbas finns Brasilien, Indien, Japan, Kanada och EU. Även Kina och Mexiko kan påverkas. De nya tullarna kan börja gälla redan 2 april. Trump kritiserade särskilt EU och kallade unionen "mycket otrevlig" för dess behandling av amerikanska teknikföretag, sannolikt syftande på EU-regler som alla stora internetplattformar måste följa.

Uppgift: Ryssland öppnar för ukrainskt deltagande i fredssamtal

Ryssland meddelade på torsdagen att Ukraina kommer att få delta i framtida samtal om att avsluta kriget, skriver TT/SvD. Detta efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och flera västländer ställt krav på ukrainskt deltagande.

– Ukraina kommer definitivt att delta på ett eller annat sätt, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Uttalandet markerar en förändring i Rysslands hållning kring fredsförhandlingar, men några detaljer om hur Ukrainas medverkan ska se ut framgick inte av beskedet.

Sanktioner mot Syrien kan hävas

Frankrike, Tyskland och Storbritannien överväger att lätta på de sanktioner som riktats mot Syrien under förre ledaren Bashar al-Assads styre.

– Jag samarbetar med mina europeiska kollegor med att snabbt häva de riktade ekonomiska sanktionerna, sade Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot under en konferens i Paris om Syriens framtid, enligt TT/SvD.

Notiser 13 februari

Zelenskyj: Ingen uppgörelse utan oss

– Vi accepterar inte en uppgörelse som sluts utan oss, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
 Han kräver en plats vid bordet vid eventuella förhandlingar rörande Rysslands anfallskrig.

Expert: Trumps fredsutspel en "rökridå"

Ukraina måste ge upp mark för att nå fred med Ryssland, enligt USA. Men president Donald Trumps utspel om ett slut på kriget genom förhandlingar garanterar inte att en fred är inom räckhåll, rapporterar TT/GP.
– Det är ett politiskt spel. Han skapar en rökridå för att han måste göra någonting, säger Arkady Moshes vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Dansk ”gettolag” kan strida mot EU-rätt

Den danska så kallade gettolagen är diskriminerande. Det menar en generaladvokat vi EU- domstolen, rapporterar Ekot. Det innebär att den kontroversiella lagen, som bland annat definierar vad som är ett utsatt området utifrån hur stor andel av de boende som har en bakgrund från ett icke västligt land, kan behöva skrivas om. Generaladvokatens förslag är dock inte bindande men brukar följas av EU-domstolen.

Bil körde in i folkmassa i München – 28 skadade

En 24-årig afghansk asylsökande körde på torsdagen in i en folkmassa i München, vilket resulterade i att 28 personer skadades, rapporterar Reuters. Händelsen inträffade när fackförbundet Verdi höll en demonstration nära platsen där säkerhetskonferensen skulle hållas dagen efter.

– Det var troligen en attack, sade Bayerns ministerpresident Markus Söder efter händelsen.

Föraren, som greps på plats, ska ha kört en Mini Cooper mellan polisfordon innan han accelererade in i folkmassan. Incidenten ägde rum cirka 1,5 kilometer från konferensbyggnaden där bland annat USA:s vicepresident JD Vance och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skulle delta i Münchens årliga säkerhetskonferens på fredagen. Enligt Bayerns inrikesminister fanns det dock inget som tydde på någon koppling till konferensen.

Ryska drönare exploderade över Moldavien

Moldavien har kallat upp Rysslands ambassadör efter att ryska drönare flugit in över landet och exploderat under natten, skriver TT/GP. Två drönare sprängdes över ett fält, enligt landets gränspolis.
President Maia Sandu reagerade kraftigt på händelsen.

– Rysslands krig mot Ukraina har återigen nått Moldavien. Shahed-drönare kränkte vårt luftrum, exploderade på vår mark och riskerade moldaviska liv, sade hon.

Händelsen ökar spänningen mellan länderna, som redan är ansträngd efter att Ryssland nyligen stoppat sina gasleveranser till Moldavien. Ryssland kräver samtidigt att Moldavien ska betala 700 miljoner euro för tidigare leveranser. Även grannlandet Rumänien, som är medlem i Nato, rapporterar att deras luftrum har kränkts.

Italien nekar till olaglig övervakning av journalister

Den italienska regeringen medger att man har ett avtal med det israeliska företaget Paragon Solutions om övervakningsprogram, men förnekar att de skulle ha spionerat olagligt på journalister och aktivister, rapporterar Euronews på torsdagen. Detta efter att Whatsapp den 31 januari varnat flera personer i EU om att deras telefoner hade angripits av spionprogram. Minst sju italienska mobiltelefoner drabbades, bland annat tillhörande journalisten Francesco Cancellato och migrationsaktivisten Luca Casarini. I ett tal till parlamentet förra onsdagen sade kabinettsminister Luca Ciriani att tekniken endast används för att bekämpa terrorism och andra säkerhetshot.

EU och Kanada stärker banden

Kanadas premiärminister Justin Trudeau mötte på onsdagen Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel. De tre ledarna diskuterade hur länderna kan arbeta tillsammans för att stärka världsekonomin och öka handeln mellan EU och Kanada, enligt ett uttalande. 

Mötet handlade också om ryska kriget mot Ukraina. Ledarna lovade fortsatt stöd till Ukraina i kampen mot Ryssland. De pratade även om läget i Mellanöstern och USA:s handelstullar. 

EU överväger pristak på gas efter rekordhöga priser

EU-kommissionen planerar att införa tillfälliga pristak på gas inom unionen. Bakgrunden är att de europeiska gaspriserna nu är tre till fyra gånger högre än i USA, vilket skadar europeiska företags konkurrenskraft, rapporterar Financial Times. Förslaget har mött stark kritik från branschorganisationer.

"Vi anser att denna åtgärd kan få långtgående negativa konsekvenser för stabiliteten på europeiska energimarknader och kontinentens försörjningstrygghet", skrev elva branschgrupper i ett brev till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i tisdags.

Förslaget är en del av EU:s kommande industripolitiska paket som presenteras nästa månad. 

En anonym tjänsteman från EU-kommissionen avvisar i Politico dock uppgifterna att ett gaspristak är på väg att föreslås.

EU kan få ny lag om sexbrott efter fransk skandal

Efter en uppmärksammad rättsskandal i Frankrike tar EU-parlamentet nya tag för att få till en gemensam lag om sexualbrott inom unionen. Ett tidigare försök att införa en lag liknande den svenska stoppades förra året av bland annat Frankrike, Tyskland och Ungern, skriver TT/GP.
– Nu tar vi krafttag för en nystart, sade EU-parlamentarikern Evin Incir (S), som leder arbetet med att få EU-kommissionen att presentera ett nytt förslag.
En ny dom i Europadomstolen ger samtidigt stöd åt initiativet. Frågan väntas tas upp med EU-kommissionen under sommaren eller tidig höst.

"Olagligt" – EU-toppen sågar Trumps Gaza-plan

EU:s utrikeschef Kaja Kallas tar strid med Donald Trumps planer för Gaza.
– Folk kan inte flyttas med våld och allt tagande av land är olagligt, säger Kallas, enligt TT/Sydsvenskan.

Tyska gränskontroller förlängs inför valet

Tyskland förlänger landets gränskontroller i sex månader, meddelar förbundskansler Olaf Scholz, enligt TT/GP. Gränskontrollerna, som finns längs med hela EU-landets gräns, skulle löpa ut i mitten av mars, men frågan har aktualiserats i den tyska valrörelsen. Förbundskanslern säger att kontrollerna hittills lett till att 47 000 personer stoppats vid gränsen.

Rapport: Transport av militär personal och utrustning mellan EU-länder för långsam

EU-ländernas militära styrkor kan ännu inte förflytta sig snabbt inom unionen. Den slutsatsen drar Europeiska revisionsrätten i en ny rapport som lämnar sex rekommendationer för att förbättra logistiken i EU.

Notiser 12 februari

USA: Orealistiskt med Ukrainas gamla gräns

Inget Krim, inget Nato och inga USA-soldater på plats. USA:s nya försvarsminister Pete Hegseth kommer till Bryssel med tuffa besked till Ukraina, rapporterar TT/GP

– USA anser inte att ett Natomedlemskap till Ukraina är ett realistiskt resultat av en framförhandlad fred, säger Hegseth.

I stället vill han att Ukraina ska få tillräckliga säkerhetsgarantier, uppbackade av fredsbevarande styrkor i landet från länder i och utanför Europa.

Österrike: Samtal om FPÖ-regering har kollapsat

Samtalen om en FPÖ-ledd koalitionsregering i Österrike har havererat, meddelar ytterhögerledaren Herbert Kickl, rapporterar TT/GP. Koalitionssamtalen har präglats av osämja, inte minst kring vilket parti som ska kontrollera vilket departement.

Stenergard: Ukraina den viktigaste utrikespolitiska frågan

När utrikesministern Maria Malmer Stenergard (M) på onsdagen i riksdagen presenterade regeringens utrikespolitiska deklaration för 2025 framkom att stödet till Ukraina är den viktigaste utrikespolitiska uppgiften för Sverige. Oppositionens kritik inriktade sig på regeringens hållning i Gazakonflikten och behovet av en större tydlighet mot den amerikanske presidentens landanspråk på bland annat Grönland. – Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Det är en moralisk plikt och en oumbärlig investering i Europas och därmed i vår egen säkerhet, sade Maria Malmer Stenergard.

Amerikanska ståltullar kan ge viss effekt på Sverige

Förra gången som Trump införde amerikanska ståltullar minskade den svenska exporten dit med 25 procent, nu tror bedömare att effekten av de nya tullarna blir likartad, rapporterar SVT. Det skulle betyda att dagens export till USA som motsvarar 8 procent av all svensk stålexport minskar till 6 procent.

Emma Wiesner (C): Mer makt åt svenska skogsägare

Den centerpartistiska EU-parlamentarikern Emma Wiesner vill flytta makt från EU till Sverige och svenska skogsägare, rapporterar Ekot. Hon har uppdraget att förhandla ett förslag om skogsövervakning, för parlamentets räkning, och hennes förhoppning är att EU-Kommissionen ska få bakläxa på sitt förslag.

USA och EU i möte efter tullhot

EU-basen och USA:s nye vicepresident JD Vance hade ett första möte på tisdagen, rapporterar SVT. Trots det amerikanska hotet om handelskrig höll de en positiv ton.

– Vi har djupa och starka band, betonade kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

Regeringen vill få EU att ändra sig om ersättningsregler för musik

Medan amerikanska musiker, efter en EU-dom, får ersättning från 1 juli när deras musik spelas i EU får EU-musiker ingen ersättning när deras musik spelas i amerikansk radio och tv, rapporterar Kulturnytt. Sverige och några andra EU-länder tycker att detta är fel och vill att ersättningsreglerna ska vara mera lika.

USA lämnar ledarroll för Ukrainastöd – Storbritannien tar över

Under onsdagen samlas representanter för de cirka 50 länder som stödjer Ukraina militärt inom den så kallade Ramsteingruppen, rapporterar Ekot. USA har tidigare lett arbetet men med Trump som president har man tagit ett steg tillbaka och satt frågetecken kring fortsatt amerikanskt militärt stöd. Storbritannien har dock axlat en ny ledarroll och idag väntas nya löften om fortsatt vapenstöd till Ukraina.

 
Notiser 11 februari

Ukraina erbjuder Trump gruvmineraler mot stöd

Ukraina går USA:s president Donald Trump till mötes och säger sig kunna erbjuda sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot krigsstöd, rapporterar TT/GP.

– Det finns en stor potential inom de territorier vi kontrollerar, säger Jermak i en AP-intervju som svar på utspelet från president Trump om en bytesaffär.

USA höjer tullar – EU lovar motåtgärder

På måndagen meddelade USA:s president Donald Trump att tullavgifterna på stål- och aluminiumimport höjs från 10 procent till 25 procent för alla länder, utan undantag, rapporterar Reuters. De nya reglerna börjar gälla den 4 mars.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade på tisdagen att vidta motåtgärder.

"Omotiverade" 25-procentiga tullar på stål och aluminium "kommer inte att förbli obesvarade", sade von der Leyen i ett uttalande.

EU planerar stor förändring av budgeten

EU-kommissionen förbereder en omfattande omstrukturering av unionens nästa flerårsbudget som börjar 2028. Enligt dokument som Financial Times tagit del av vill kommissionen slå ihop över 50 olika utgiftsprogram till tre huvudfonder. Detta ska ge medlemsländerna mer makt över hur pengarna används. Den nya budgeten behöver också ta hänsyn till ökade försvarskostnader och återbetalning av covid-lån som uppgår till cirka 30 miljarder euro per år. Alla 27 medlemsländer måste godkänna den nya budgeten, en process som tidigare tagit över två år att slutföra inte sällan ackompanjerat med visst drama.

Trump vill få Europa att köpa vapen till Ukraina

Trumpadministrationen planerar att övertala europeiska länder att köpa amerikanska vapen till Ukraina inför möjliga fredssamtal med Ryssland. Detta skulle kunna stärka Ukrainas förhandlingsposition och samtidigt lugna oroliga ukrainska ledare som fruktat att Trump skulle stoppa fortsatt stöd till landet, enligt nyhetsbyrån Reuters. Förslaget ska diskuteras under säkerhetskonferensen i München denna vecka. Planen ses som en möjlig lösning för att fortsätta vapenleveranserna till Kiev utan att använda amerikanska skattepengar. Natos generalsekreterare Mark Rutte meddelade förra månaden att Europa är redo att betala för amerikanska vapen till Ukraina.

Tillväxtras i svenska regioner – värst i Norra Mellansverige

Medan tillväxten ökade i en majoritet av EU-ländernas regioner 2023 sjönk den i fyra av åtta svenska regionområden, meddelar EU:s statistikbyrå Eurostat på tisdagen. Värst var det i Norra Mellansverige där ekonomin krympte med 7,7 procent av BNP, fjärde största minskningen i EU. Här ingår Dalarna, Gävleborg och Värmland. I Övre Norrland, där Norrbotten och Västernorrland ingår, tappade 3,4 procent BNP. Sydsverige, med Skåne och Blekinge, hade högst tillväxt av de svenska regionerna, med 2,7 procent BNP.  

EU satsar stort på AI-utveckling – ska genera 200 miljarder euro

EU-kommissionen lanserade på tisdagen ett nytt initiativ för att stärka Europas position inom artificiell intelligens (AI). Genom satsningen InvestAI ska 200 miljarder euro mobiliseras i AI-utveckling, varav 20 miljarder går till att bygga fyra stora AI-anläggningar.

– AI kommer att förbättra vår sjukvård, driva på vår forskning och innovation samt öka vår konkurrenskraft. Vi vill att AI ska vara en kraft för det goda och för tillväxt, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid AI-toppmötet i Paris.

De nya anläggningarna ska utrustas med omkring 100 000 AI-chip vardera och blir därmed fyra gånger större än dagens anläggningar. Målet är att alla företag, inte bara de största, ska få tillgång till den senaste AI-tekniken.

EU-avtal med Rwanda kan bidra till Kongos konflikter

Rwanda har tjänat mångmiljardbelopp på plundringen av råvaror i Kongo. Det har en lång rad FN-experter slagit fast. Ändå har EU tecknat handelsavtal för mineraler och metaller med landet, ämnen som behövs i den gröna omställningen, skriver DN.

– Avtalet är kontraproduktivt när man samtidigt anstränger sig för att stabilisera regionen, säger en bedömare till tidningen.

Ny forskning: Jorden värms upp snabbare än väntat

Två nya vetenskapliga studier visar att världen kan överskrida Parisavtalets mål om 1,5 graders global uppvärmning tidigare än man tidigare trott. Forskare i Tyskland och Österrike menar att utan kraftiga utsläppsminskningar kommer gränsen sannolikt att nås inom 20 år, skriver Financial Times.

Ukraina slår mot ryska oljeraffinaderier

Ukraina har sedan årsskiftet genomfört omkring 20 drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, rapporterar Yle. Attackerna har orsakat stora skador och produktionsstopp, bland annat vid Lukoils anläggning i Volgograd som står för sex procent av Rysslands oljeraffinering.

– Vi kan förvänta oss flera av dessa anfall då den enda egentliga praktiska begränsningen är hur mycket de kan producera, sade Henrik Paulsson vid Försvarshögskolan.

Transnistrien nobbar EU-hjälp – får rysk gas

Den proryska utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien tackar nej till energistöd från EU, trots en svår elkris. Istället tar man hjälp av Ungern för att få gasleveranser från Ryssland, skriver TT/GP.

Sverige ger nytt energistöd till Moldavien

Sverige ger 100 miljoner kronor till Moldavien som kastats in i en energikris efter att leveranserna av rysk gas stoppats, uppger Ekot. Men stödet går inte till den hårdast drabbade regionen - ryssvänliga utbrytarrepubliken Transnistrien – som tackat nej.

Lettland utreder sabotage efter kabelbrott utanför Gotland

I Sverige har åklagare redan avskrivit misstankarna om sabotage efter kabelbrottet mellan norra Gotland och lettiska Ventspils, uppger SVT. Men i Lettland utreder polisen fortfarande möjligt sabotage – och menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om vad som hänt.

Notiser 10 februari

Sverige bäst i EU på förnybar energi inom transport

Sverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller användning av förnybar energi inom hela transportsektorn. Med 34 procent är Sverige det enda landet som redan nått EU:s mål för 2030 på 29 procent. Detta visar nya siffror för 2023 från Eurostat. Finland kommer på andra plats med 21 procent, följt av Nederländerna och Österrike. I botten ligger Kroatien, Lettland och Grekland. Förnybara energikällor inom transport inkluderar flytande biobränslen, biometan och den del av förnybar el som främst förbrukas inom väg- och järnvägstransport.

Totalt nådde EU-länderna tillsammans upp till 10,8 procent förnybar energi inom transport under 2023, vilket är en ökning med drygt 1 procentenheten från året innan. 

För att nå 2030-målet behöver ökningen vara 2,6 procentenheter per år fram till 2030, betydligt mer än den genomsnittliga årliga ökningen på 0,43 procentenheter som uppmätts mellan 2014 och 2023.

Tysk oppositionsledare öppnar för ändring av skuldbroms

I en TV-sänd debatt inför parlamentsvalet på söndagen visade den tyske oppositionsledaren Friedrich Merz från kristdemokratiska CDU en ny öppenhet för att ändra landets strikta lånetak. Detta efter press om hur ökade försvarsutgifter ska finansieras.
– Man kan diskutera detta, men definitivt inte först, sade Merz enligt Financial Times.
Merz, vars parti leder opinionsundersökningarna och har cirka 30 procents väljarstöd, menade att försvarsutgifterna troligen kommer att öka till 3 procent av BNP. Detta är dock långt under de 5 procent som USA:s president Trump föreslagit.

Sverige deltar i stort AI-möte i Paris

Statsminister Ulf Kristersson (M) deltar i ett stort internationellt möte i Paris om artificiell intelligens den 10-11 februari. Mötet samlar ledare från hela världen för att prata om hur AI påverkar samhället. Under mötet ska deltagarna diskutera hur AI kan utvecklas på ett säkert sätt som är bra för miljön och demokratin. De ska också prata om hur AI påverkar arbetsmarknaden.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Indiens premiärminister Modi är värdar för mötet. Förutom politiker deltar även personer från universitet, företag och kulturvärlden.

Ett särskilt möte hålls också med andra stats- och regeringschefer från EU-länderna, EU-kommissionen och företag för att diskutera hur Europa kan bli mer konkurrenskraftigt inom AI-området.

Rumäniens president slutar i förtid

Rumäniens president Klaus Iohannis meddelade i dag måndag att han lämnar sin post i förtid. Hans beslut kommer efter att extremhögerpartier hotat att ställa honom inför riksrätt, uppger TT/SVT.

– För att bespara Rumänien och det rumänska folket en kris...avgår jag från presidentämbetet, sade Iohannis enligt nyhetsbyrån AFP. Han slutar formellt på onsdag.

Iohannis skulle egentligen ha suttit till 21 december, men presidentvalet som hölls då blev ogiltigt på grund av misstänkt rysk inblandning. Högsta domstolen bestämde att valet måste göras om och bad Iohannis stanna kvar tills dess. Nytt val planeras nu till 4 maj, med en möjlig andra omgång 18 maj om ingen får mer än hälften av rösterna.

Kanada vill öka handeln med EU när USA hotar med tullar

Kanadas handelsminister Mary Ng besökte i helgen Bryssel för samtal med EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič, skriver Financial Times. Bakgrunden är USA:s president Donald Trumps hot om nya tullar på kanadensiska varor. Ng vill därför stärka handeln med EU. Kanada och EU samarbetar kring viktiga mineraler för grön teknik, och EU-länderna vill att Kanada bygger rörledningar för olja och gas till östkusten för export till Europa.

Domstol: X kan påverka tyska valet – ställer krav på Musk

En tysk domstol har beordrat plattformen X att omedelbart ge forskare tillgång till data om räckvidd för att kunna analysera om det finns risk för valpåverkan, uppger Ekot. Beslutet togs i ett snabbförfarande då domarna anser att X kan påverka det tyska valet den 23 februari.

Ryssland kämpar med att behålla sina allierade

En hemlig rysk regeringsrapport från april förra året visar att västländernas påtryckningar försvårar Rysslands försök att stärka banden med sina grannländer och utvecklingsländer, uppger Financial Times. Rapporten, som presenterades vid ett strategimöte lett av premiärminister Michail Misjustin, medger att västliga sanktioner har lyckats skapa en klyfta mellan Moskva och dess närmaste handelspartner. Enligt dokumentet försöker Ryssland skapa ett euroasiatiskt handelsblock som ska konkurrera med USA, EU och Kina. Men de centralasiatiska länderna utnyttjar Rysslands svaga position och söker sig västerut.

Moldavien hoppas på mer svenskt stöd

Moldavien hoppas på svensk hjälp med uppbyggnad av landets försvar och med nya vapensystem, med tanke på landets utsatta läge nära Ukraina, enligt Ekot. Landets försvarsminister Anatolie Nosatîi besökte Sverige i förra veckan och diskuterade då bland annat luftvärn, artilleri och drönare med försvarsminister Pål Jonson.

Kurti utropar sig som segrare i Kosovo

Efter parlamentsvalet i Kosovo under söndagen så har nu premiärministern Albin Kurti utropat sig som segrare, rapporterar Ekot. Vallokalsundersökningar tyder på att hans parti, det socialistiska och albanskpatriotiska Vetevendosje, inte kommer få egen majoritet utan landa på runt 40 procent av rösterna.

Notiser 8 februari

Tyst minut för Örebro i EU-parlamentet

På måndag i samband med en debatt om gängvåldet i Sverige håller Europaparlamentet en tyst minut för offren i masskjutningen i Örebro. Parlamentets talman och företrädare för EU-kommissionen kommer att delta. 

Upprop mot Trumps sanktioner mot internationella brottmålsdomstolen

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag fördömer USA:s beslut att rikta sanktioner mot domstolens anställda och lovar att fortsätta tillhandahålla ”rättvisa och hopp” runt om i världen, rapporterar Aftonbladet.

Sanktionerna fördöms av 79 av ICC:s medlemsländer, däribland Sverige. Alla EU-länder fördömde USA-sanktionerna utom Ungern, Tjeckien och Italien.

Notiser 7 februari

Dyster klimatrapport ger EU-länderna bakläxa

Enligt en omfattande vetenskaplig analys från EU:s forskningscentrum JRC är bara 21 procent eller 32 av 154 bindande och icke-bindande klimat- och miljömål “på rätt spår”. För att uppnå ytterligare 64 av målen måste arbetet ges mera fart. 15 av målen går inte framåt eller går bakåt och för 43 av målen finns ännu inga uppgifter om dess status tillgängliga. 

Rapporten ger godkänt för EU-upplägget med kommersiella utsläppsrättigheter och bedömer att dess mål med att minska utsläppen kommer att uppnås. Däremot är man mer bekymrad för de specifika nationella målen där länderna fått olika nivåmål men där de tillsammans ska sänka utsläppen med 40 procent mellan 2005 och 2030. I stället för att uppnå en sänkning med 40 procent tror rapportmakarna att länderna tillsammans landar på 27–32 procent – endast 6 av 27 EU-länder antas leverera sina utlovade nationella mål. När det gäller de utlovade nationella målen att binda växthusgaser i mark och växtlighet kallat LULUCF är rapporten kritisk.

“LULUCF-målen kommer att vara svåra att uppnå om inte betydande förändringar i skogsförvaltningen genomförs mycket snart”, heter det i rapporten.

EU lättar på klimatreglerna för småföretag

EU planerar att undanta mer än 80 procent av företagen från den nya koldioxidskatten vid import. Det meddelade EU:s skattekommissionär Wopke Hoekstra i en intervju med Financial Times. Förslaget innebär att omkring 180 000 företag slipper de komplicerade rapporteringskraven.

– Mindre än 20 procent av företagen står för mer än 95 procent av utsläppen i produkterna, sade Hoekstra.

Skatten, som träder i kraft nästa år, gäller import av bland annat stål, aluminium och konstgödsel. Importörer måste betala mellanskillnaden mellan EU:s utsläppspris och priset i tillverkningslandet. Förslaget måste nu godkännas av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Svenska karensdagar inget för Tyskland trots ökade sjukdagar

Antalet sjukdagar per anställd på den tyska arbetsmarknaden har ökat markant på senare år. En del kan beror på nya rapporteringsrutiner men inte allt, uppger Euractiv. I Tyskland togs karensdagarna vid sjukdom bort på 1970-talet. Även om vissa pratar om den svenska modellen med en obetald karensdag så är det ingen som föreslår det – i synnerhet inte mitt  i valrörelsen.

Rent juridiskt skulle en sådan lagändring vara möjlig "från den ena dagen till den andra" enligt Michael Fuhlrott, en arbetsjurist som representerar arbetsgivare och chefer. 

– Men arbetsrätten är extremt politisk, så det är mycket svårt att föreställa sig förändringar som skulle ta bort människors etablerade rättigheter, säger Michael Fuhlrott till Euractiv.

EPP antog Stockholmsdeklarationen – en europeisk säkerhetspakt

 Vid ett möte i Stockholm på fredagen antog den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP, där M och KD ingår, den så kallade Stockholmsdeklarationen där de efterlyser en europeisk säkerhetspakt för att skydda medborgarna. Programmet innehåller flera förslag för att begränsa kriminellas möjligheter att agera mellan EU-länderna, skydd för kvinnor och barn mot våld, terrorismbekämpning och stärkt cyberskydd samt skydd mot utländsk inblandning i de nationella demokratierna.

Baltiska länderna kopplar bort sig från ryskt elnät

De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen tar på söndag ett historiskt steg när de kopplar bort sig från det ryska elnätet som de varit anslutna till sedan efter andra världskriget då Sovjetunionen ockuperade länderna, skriver Financial Times. Istället ansluter de sig till EU:s elnät via Polen.

– Vi integreras nu i världens största synkroniserade zon. Det är inte bara en teknisk åtgärd, utan också en historiskt och symboliskt mycket viktig handling, sade Litauens energiminister Žygimantas Vaičiūnas.

Övergången sker under höjd beredskap efter flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar i Östersjön det senaste året. Estland har därför placerat ut militär vid viktiga elanläggningar. Rysslands Kaliningrad-region, som tidigare ingått i samma system, kommer efter övergången att fungera som en egen energiö.

Grönlands styre vill rösta om självständighet

Det grönländska regeringspartiet Siumut vill ha en folkomröstning om självständighet, uppger partiledaren Erik Jensen i en intervju med DR, uppger TT/SvD.

– Det är det vi gärna vill uppnå. Det är vår ambition. Men självklart ska det göras i samarbete med den grönländska befolkningen. Och det är mycket viktigt. Så att det inte finns något tvivel om vad man ska rösta om, säger han.

Folkomröstningen ska enligt planen ske under nästa mandatperiod.

Notiser 6 februari

EU: Vi står fast vid tvåstatslösningen

EU står fortsatt fast bakom tvåstatslösningen, säger EU i en första kommentar till USA-presidenten Donalds Trumps plötsliga anspråk på Gaza, rapporterar TT/GP.

– EU står fullt bakom tvåstatslösningen som vi anser vara den enda vägen till en hållbar fred för både israeler och palestinier. Gaza är en väsentlig del av en framtida palestinsk stat, sade utrikestalesmannen Anouar El Anouni.

Rekordvarm januari trots kall väderperiod

Januari 2025 blev den varmaste januarimånaden som någonsin uppmätts på jorden, med en medeltemperatur på 13,23°C. Detta är 1,75°C över förindustriell nivå, rapporterar EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Det överraskande resultatet kommer trots att det kylande väderfenomenet La Niña är aktivt.

– Det är både häpnadsväckande och rent ut sagt skrämmande, sade Bill McGuire, professor i geofysiska och klimatrelaterade faror vid UCL till Financial Times.

Europa upplevde sin näst varmaste januari någonsin, trots lägre temperaturer i bland annat Storbritannien och norra Frankrike.

Teslas försäljning rasar i Tyskland medan elbilsmarknaden växer

Teslas försäljningssiffror i Tyskland visar en kraftig nedgång i januari 2025. Endast 1 277 nya Tesla-bilar registrerades, vilket är 59 procent färre än samma månad förra året, uppger TT/SvD. Detta står i stark kontrast till den övriga elbilsmarknaden i Tyskland, som växte med 54 procent under samma period. Företagets vd Elon Musk har fått hård kritik i Europa. Kritiken handlar om hans kontakter med ytterhögerpartier, särskilt tyska AFD inför valet den 23 februari. Musk, som nu även är rådgivare till USA:s president Donald Trump, har väckt starka reaktioner genom sitt närmande till dessa partier.

Fransk premiärminister överlever misstroendevotum

Den franske premiärministern François Bayrou klarade på onsdagen två misstroendeomröstningar i parlamentet, uppger Reuters. Detta banar väg för att landets försenade budget för 2025 kan antas. Budgeten ses som viktig för att minska Frankrikes stora statsskuld. Vänsterpartier hade begärt omröstningarna efter att Bayrou använt en särskild grundlagsregel, artikel 49.3, för att driva igenom budgeten utan parlamentets godkännande. Både extremhögerpartiet Nationell samling och Socialistpartiet vägrade stödja misstroenderöstningarna.

Europeiska börser går om Wall Street

De europeiska börserna har haft sin bästa start på tio år jämfört med amerikanska Wall Street under årets första sex veckor. De stora europeiska börserna har stigit med 5,5 procent medan amerikanska S&P 500 endast ökat med 2,7 procent, rapporterar Reuters.

– Europa är inriktat på sektorer som bilindustrin, som har stort utrymme att växa eftersom de är nedtryckta. Den starka utvecklingen sedan årets början kan hålla i sig under de kommande veckorna och månaderna, sade Marc Halperin, portföljförvaltare på Edmond de Rothschild AM.

Analytiker pekar på flera faktorer bakom uppgången: möjliga räntesänkningar från ECB, hopp om vapenvila i Ukraina och att kinesiska techbolag nu utmanar de amerikanska jättarna. Men experter varnar samtidigt för att Europas strukturella problem, som låga techinvesteringar och sämre befolkningstillväxt, kan bromsa utvecklingen.

EU satsar på miljövänlig transport

EU kommer att fördela 422 miljoner euro till 39 olika projekt som ska göra transporter mer miljövänliga. Pengarna ska användas till att bygga cirka 2 500 laddstationer för personbilar och 2 400 för lastbilar längs Europas huvudvägar. Dessutom planeras 35 vätgasstationer för olika fordon. Satsningen är en del av EU:s program för alternativa bränslen som startade i februari 2024.  

Ingen bötesrabatt för Polen trots maktskifte

Polen får inte tillbaka några av de miljardböter som drogs från landet under den tidigare regeringens mångåriga tvist med EU-kommissionen om domstolarnas oberoende. EU:s domstol avslog på onsdagen ett polskt krav på att skriva av åtminstone delar av böterna, skriver TT/GP. Totalt straffades landet med böter på motsvarande 3,6 miljarder svenska kronor. När Polen inte ville betala drogs pengarna automatiskt av från Polens EU-bidrag under 2022 och 2023.

Rekord för norsk vapenexport

Norsk vapenindustri noterar precis som många andra aktörer rekordsiffror i anslutning till det alltmera oroliga omvärldsläget med upprustning som konsekvens, skriver TT/SvD. Under 2024 uppgick exporten av försvarsmateriel till 7,9 miljarder norska kronor, en ökning med över en miljard kronor enligt siffror från Statistisk sentralbyrå. Framförallt handlar det då om försäljning till Nato-länder som USA och Ungern.

Notiser 5 februari

Uppgift: Migrationscenter utanför EU föreslås

Enligt Euronews, som tagit del av ett protokoll från migrationsministrarnas informella EU-möte i förra veckan, kommer EU-kommissionen i slutet av februari lägga ett lagförslag om att skapa migrationscenter utanför EU. Syftet är att migranter som fått avslag på asylansökan ska kunna utvisas dit för vidare förmedling till sina hemländer. 

Beslut om asyl- och migrationslagar fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att minst 15 av de 27 medlemsländerna som representerar minst 65 procent av unionens befolkning skulle behöva godkänna det.

Zelenskyj öppnar för samtal med Putin

Volodymyr Zelenskyj kan tänka sig att tala direkt med Rysslands ledare  Vladimir Putin om att avsluta kriget som pågått i snart tre år, säger den ukrainske presidenten i en intervju med journalisten Piers Morgan, rapporterar TT/GP.

Efter Örebrodådet: Danmark avlyser flaggdag – omvärlden kondolerar

Danmark har ställt in två allmänna flaggdagar i veckan av respekt för de som föll offer för skolskjutningen i Örebro på tisdagen, rapporterar TT/GP.

Stats- och regeringschefer från bland andra Ukraina, Finland och Frankrike har uttryckt sina kondoleanser till Sverige, rapporterar SVT.

– Det som hände idag i Örebro är verkligen skrämmande. Sådant våld och terror har ingen plats i våra samhällen – allra minst i skolor. I denna mörka stund står vi med Sveriges folk, twittrade Ursula von der Leyen, kommissionsordförande,  på tisdagen.

Tobé ska ta fram förslag för att skydda demokratin i EU

Tomas Tobé (M) blir huvudansvarig för vad EU-parlamentet vill se för åtgärder för att undvika liknande påverkansförsök som i Rumänien, där hela presidentvalet måste göras om efter oklart finansierade nätkampanjer bakom en av kandidaterna, rapporterar TT/GP.

– Vi kan inte ha laglös yttrandefrihet och vi kan inte heller ha total EU-censur. Och däremellan hittar du väl mig någonstans, säger Tobé.

Spaniens regering vill införa 37,5 timmars arbetsvecka

Efter att i förra veckan beslutat att höja minimilönen i Spanien med 4,4 procent antog den socialdemokratiska regeringen på tisdagen ett förslag att sänka veckoarbetstiden från 40 till 37,5 timmar från och med nästa år, rapporterar Bloomberg. Syftet med arbetstidsförkortningen är att öka balansen mellan arbete och privatliv. Den höjda minimilönen och sänkta arbetstider kritiserades av arbetsgivare som negativt för små- och medelstora företag. Förslaget om arbetstidsförkortning måste godkännas av parlamentet vars majoritet i frågan dock är oklar. 

Diskussioner om ett nytt europeiskt rymd- och satellitföretag

Samtalen för att skapa en rymd- och satellitverksamhet mellan det franska flygföretaget Thales och Italiens Leonardo SpA befinner sig i ett utforskande skede, rapporterar Bloomberg. Syftet är att undersöka möjligheterna att försöka skapa ett nytt europeiskt rymd- och satellitföretag som kan konkurrera med Elon Musks dominerande SpaceX.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret