Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Gästkrönika | Anders Henriksson (S), Leif Sandberg (C) och Peter Danielsson (M), SKR
Gästkrönika | Anders Henriksson (S), Leif Sandberg (C) och Peter Danielsson (M), SKR
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 28 mars

Svenska ordförandeskapet nobbar skatteseminarium – “väldigt märkligt”

Den fackliga akademikerorganisationen Saco har fått avslag av regeringskansliet för att använda den svenska EU-ordförandeloggan på onsdagen vid ett seminarium om bolagsskatter i EU. Syftet med mötet enligt Saco är att offentligt diskutera en rapport om bolagsskattens påverkan på Sverige och EU. Möjligheten att använda loggan och noteras i ordförandeskapets lista över möten kräver särskilt tillstånd. De flesta av de närmare hundra listade sidoarrangemangen under våren är organiserade av myndigheter och EU-organ men även läkemedelsföretag och Landsbygdsnätverket finns med. Ett annat möte som fått använda ordförandeskapets logga handlar om homeopati

– Det är väldigt märkligt att man släpper fram homeopater men inte en diskussion om ett skattedirektiv. Vi har i princip ingen skattedebatt i det här landet och det är olyckligt, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR och mötesmoderator för skattediskussionen. Regeringskansliet vill till Europaportalen inte närmare förklara beslutet. 

EU-uppgörelse om laddstolpar

Förhandlare för medlemsländerna och EU-parlamentet nådde natten till tisdag en preliminär uppgörelse om laddstolpar som en del i unionens arbete med att minska klimatutsläppen. Överenskommelsen innebär bland annat att laddstolpar för personbilar på måste finnas var 60 kilometer längs vägarna i det transeuropeiska nätverket. Även nya regler för tankningsstationer för vätgas och elladdning av fartyg och flygplan ingår. Uppgörelsen måste nu formellt godkännas av parlamentet och medlemsländerna.

Sverige lägger ner sin röst trots förändrat klimatförslag

Under tisdagen väntas EU:s ministerråd godkänna förordningen om ökat koldioxidupptag inom markanvändning och skogsbruk. Förslaget, som kallas LULUCF, har blivit kritiserat för att slå alltför hårt mot det svenska skogsbruket. Enligt tidigare kritiska EU-parlamentariker från Moderaterna och Centerpartiet har förslaget dock blivit mycket bättre efter EU-förhandlingarna. Trots detta, och trots att landet är EU:s ordförandeland, kommer Sverige att lägga ner sin röst i ministerrådets slutgiltiga omröstning. 

Energiminister Ebba Busch (KD) menar att det handlar om en “viktig balansgång”  där beslutet är rätt för EU i stort samtidigt som det har en negativ påverkan på svenska intressen.  

– Det är olika förutsättningar mellan länderna och Sverige har en ganska unik situation med det svenska skogsbruket.  För EU som helhet ser vi att det är en viktig del utav det stora klimatpaketet.

Busch: EU:s energiproduktion måste öka  

Under tisdagens Bryssemötel ska EU:s energiministrar bland annat diskutera hur EU:s energimarknad ska bli mer stabil och hur beroendet av den fossila naturgasen ska minska. Enligt Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) måste EU öka sin energiproduktion, och att göra det på ett så fossilfritt sätt som möjligt. 
– Det är det enda som långsiktigt har förutsättningar att pressa ner priserna. Har vi för lite el, har vi effektbrist inom Europa, då går det inte heller att få ner priserna, sade hon på väg in till mötet.

Trots prischock – matkontot under EU-snittet

Högre matpriser slår hårt mot svenska hushåll. Men svenskarna lägger fortfarande en mindre andel av sin konsumtion på livsmedel än de flesta EU-medborgare, uppger TT/Sydsvenskan. Och mycket mindre än vad vi gjort historiskt.

Kulturministern om kritiserat EU-förslag: Ska inte äventyra svensk pressfrihet

– Det här ska inte på något sätt påverka den svenska pressfriheten och mediefriheten, säger kulturminister Parisa Liljestrand till Ekot apropå kritiken mot EU:s planerade nya lag om mediers oberoende och mångfald. I Sverige har Journalistförbundet och Tidningsutgivarna uttryckt oro mot flera delar av lagförslaget.

Rysk flicka protesterade mot kriget – skickades till barnhem

I skolan skulle barnen rita teckningar till stöd för de ryska trupperna i Ukraina, men 13-åriga Masja Moskaljova gjorde en antikrigsteckning. Masja Moskaljova fördes till ett barnhem och hennes pappa Alexej ställdes på måndagen inför domstol, uppger nyhetsbyrån AFP/SVT.

Ny skotsk ledare vill "leverera självständighet"

Humza Yousaf har utsetts till det skotska nationalistpartiet SNP:s nya ledare. Sammanlagt samlade Yousaf 52 procent av rösterna, skriver TT/GP. I sitt tacktal lovade Humza Yousaf att leda den "generation som levererar självständighet".

EU: Sverige huvudmål för kokainsmuggling

Sverige hör till huvuddestinationerna i Europa för kokainsmugglare i Sydamerika. Det säger EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson, som nyligen besökt Ecuador och Colombia, enligt TT/Aftonbladet.

Tyska stridsvagnar framme i Ukraina

Tyskland har levererat 18 utlovade stridsvagnar av typen Leopard 2 till Ukraina, meddelar det tyska försvarsdepartementet, enligt TT/SvD. Även brittiska stridsvagnar har kommit fram, enligt Ukrainas försvarsdepartementet.

FN anklagar EU: Understödjer brott mot migranter i Libyen

I en färsk rapport slår FN larm om brott mot mänskligheten när det gäller migranter som försöker ta sig till Europa via Libyen. FN riktar också anklagelser mot EU som stödjer libyska myndigheter.

– i säger inte att EU och EU-länderna har begått dessa brott men stödet som har getts har understött brotten, säger en av de som deltagit i FN-utredningen, Chaloka Beyani, enligt Reuters, uppger Ekot.

Stor brist på soldater i den danska armén

Det råder stor brist på soldater i den danska armén, och nu varnar högsta ledningen för att personalbristen gör att man inte kan uppfylla sitt uppdrag, rapporterar Ekot. Enligt försvarsmaktens egna siffror är 21 procent av alla militära tjänster inom danska armén vakanta, på vissa befälsposter upp till en tredjedel.

Ungerns parlament röstade ja till finländskt Natomedlemskap

Det ungerska parlamentet fattade på måndagen det beslut som många i Finland väntat på. Ungern ratificerar Finlands Natoansökan, rapporterar Yle. Beslutet fattades med överväldigande majoritet, 182 röster för och 6 emot. I och med det ungerska beslutet är Turkiet nu det enda Natolandet som inte har ratificerat Finlands Natoansökan. Motsvarande lagförslag om Sveriges Natoansökan har "fastnat" i det ungerska parlamentet.

Frankrike förbereder sig för nya våldsamheter och protester

Frankrike förbereder sig idag för nytt våld, då fackförbunden återigen utlyst generalstrejk och landsomfattande demonstrationer mot pensionsreformen. Inrikesministern hävdar att våldet framförallt kommer från över 1 000 kringresande vänsterextremister som var i Paris i torsdags vid de våldsamma demonstrationerna då och som kan komma att ansluta sig till demonstrationerna i Paris, rapporterar Ekot.

Notiser 27 mars

Uppgifter: Spår av Ryssland kring Nord Stream-sabotage

Den ryska marinen ska dagarna innan explosionen av naturgasledningarna Nord Stream i Östersjön i september i fjol ha agerat i området. En rysk mini-u-båt som kan ha använts för att placera sprängladdningar ska ha använts, rapporterar tyska nyhetsportalen t-online med hänvisning till bland annat ”säkerhetskretsar”. 

Turkiet: Finland har varit mer ”konstruktivt”

Finland har varit mer konstruktivt i åtgärder och insatser än Sverige när det gäller Natomedlemskap. De säger Turkiets chefsförhandlare İbrahim Kalın, som anser att svenska insatser i rättsfrågor är avgörande för ett medlemskap, enligt TT/SvD.

– Dörren är inte stängd för Stockholm för närvarande, men nu beror det på vilka steg Sverige tar, sade Kalın.

Kritiserar EU-förslag om medielag: Vill inte ha svagare skydd i Sverige

Just nu leder Sverige EU-förhandlingar om förslaget till en ny lag för att skydda europeiska mediers oberoende och mångfald. Förslaget har både hyllats och kritiserats av medieaktörer. Journalistförbundet ser vissa fördelar på EU-nivå, men risker i Sverige.

– Vi vill ju inte ha ett svagare skydd i Sverige, även om det skulle hjälpa andra länders mediefrihet, säger ordförande Ulrika Hyllert till Kulturnytt.

Efter nytt kärnvapenhot – EU-chef hotar Belarus med nya sanktioner

Omvärlden reagerar på Rysslands besked att man tänker placera stridsflygplan, som kan bestyckas med kärnvapen, i Belarus. EU:s utrikeschef Josep Borrell hotar med nya sanktioner och Ukraina har bett FN:s säkerhetsråd om ett extrainkallat möte, uppger TT/Sydsvenskan.

Ungern röstar om ratificeringen av Finlands Natomedlemskap

Ungerns parlament väntas i dag måndag rösta om ratificeringen av Finlands medlemskap i försvarsalliansen Nato, uppger Yle. Det turkiska parlamentets utrikesutskott godkände i torsdags Finlands medlemskapsansökan och parlamentet väntas behandla frågan inom den närmaste framtiden.

Macron och von der Leyen träffar Xi

Frankrikes president Emmanuel Macron reser i början av april till Kina för samtal med president Xi Jinping. Med sig kommer Macron då att ha EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen, meddelar den franske presidenten, enligt TT/GP. Överst på dagordningen står kriget i Ukraina och den europeiska duon ska försöka "få Kina att ställa sig på vår sida för att sätta press på Ryssland", enligt Macron.

Scholz i krismöte för att rädda sin koalition

Partierna i den tyska regeringskoalitionen grälar inför öppen ridå, och relationerna är mer ansträngda än någonsin. Under söndagen träffade förbundskansler Olaf Scholz sina koalitionspartners för att gjuta olja på vågorna, skriver TT/SvD. Sprickan är som djupast mellan liberala FDP och miljöpartiet De gröna, och gäller synen på ekonomisk politik och framför allt miljöfrågorna.

Berlins väljare avvisade radikalt klimatförslag

Väljarstödet för att göra Berlin klimatneutralt redan 2030 räckte inte. Bara drygt var tredje väljare brydde sig om att rösta i söndagens folkomröstning, och nästan hälften av dem röstade nej till förslaget, uppger SVT. För att gå igenom krävdes att förslaget dels fick en majoritet av rösterna, dels att minst en fjärdedel av de röstberättigade stödde förslaget. Ja-sidan fick 51 procent av rösterna men missade målet om en fjärdedel av de röstberättigade.

Massiv strejk väntas i Tyskland: ”Landet kommer att förlamas”

Tyskland står av allt att döma inför rejält trafikkaos på måndag. Hundratusentals transportarbetare väntas gå i strejk efter att två fackförbund krävt löneökningar i takt med inflationen.

– Vi förutspår att landet kommer att förlamas på måndag, säger tågbolaget Deutche Bahns personalchef Martin Seiler till AP/SVT.

Italiens bönder förbereder sig för torka – vill bygga 10 000 sjöar

Italiens största lantbruksorganisation Coldiretti vill att det ska byggas 10 000 konstgjorda sjöar för att samla in regnvatten som ska kunna hjälpa Italiens bönder att klara en framtida torka bättre, uppger Ekot. Det handlar om allt från små gropar på enskilda lantbruk till större reservoarer för flera hundra jordbruk. Italienska bönder har de senaste åren drabbats hårt av stigande temperaturer och svår torka som kopplas till den pågående klimatförändringen.

Många döda när migrantbåtar förlist

Flera migrantbåtar på väg till Europa har förlist utanför Tunisien de senaste dagarna. 29 kroppar har upptäckts av landets kustbevakning under söndagen efter att två båtar sjunkit, rapporterar Ekot. De döda uppges ha kommit från afrikanska länder på väg till Italien. Flera kunde räddas. Fem andra båtar har förlist utanför Tunisien de senaste dagarna. Cirka 70 personer saknas, enligt nyhetsbyråer. Kustbevakningen ska samtidigt ha stoppat 80 migrantbåtar.

Notiser 25 mars

Frågesport om veckans nyheter

Testa dig. Har du koll på samtiden – klicka här.

Notiser 24 mars

Fler olagligt förflyttade barn får återvända till Ukraina

Fler ukrainska barn som olagligt förflyttats till Ryssland har nu återvänt till Ukraina. Det uppger Ukrainas ombudsman för mänskliga rättigheter, rapporterar Ekot. Däribland en 9-årig flicka och en 16-årig pojke som har återförenats med sina familjer i Ukraina. Fallen har väckt stor uppmärksamhet efter att åklagare från Internationella brottmålsdomstolen nyligen utfärdat en arresteringsorder mot Rysslands ledare Vladimir Putin för krigsbrott i Ukraina bland annat för olaglig förflyttning av ukrainska barn till Ryssland.

EU enades snabbt om Ukraina – “inte ett kommatecken ändrades”

När EU:s stats och regeringschefer samlades i Bryssel på torsdagen bekräftades beslutet om att skicka en miljon granater för artilleriammunition till Ukraina.  EU-ledarna underströk även att EU står fullt och fast på Ukrainas sida och kommer att fortsätta stötta landet på olika sätt "så länge det behövs". Ledarna tycks ha varit överens redan innan toppmötet drog i gång.

– Inte ett kommatecken ändrades i rådslutsatserna, sade statsminister Ulf Kristersson (M) efter mötet.

MP-väljare: Frihandel skapar mest tillväxt

I en undersökning från Demoskop beställd av den marknadsliberala tankesmedjan Timbro fick drygt 3 000 svenska väljare svara på om vad som skapar mest tillväxt på EU-nivå: mer frihandel, lägre skatter, mer subventioner av företag eller annat. Flest väljare (38%) menade att frihandel skapade mest tillväxt medan en mindre del (27%) svarade sänkta skatter och få (5%) angav mer subventioner till företag som tillväxtfrämjande. Resterande 31 procent svarade inget av de tre eller vet ej. Att frihandel skapade mest tillväxt hade störst stöd bland miljöpartister (51%) följt av centerpartister (47%). Att lägre skatter skapade mest tillväxt stöddes främst av sverigedemokrater (44%) och moderater (42%). Medan företagsubventioner som tillväxtmotor hade sitt högsta stöd hos miljöpartister (8%) och vänsterpartister (7%).

– Alla svenska partier bör ta intryck av opinionen och driva på för mer frihandel mellan EU och omvärlden, säger Carl Albinsson, Timbro i en kommentar till Europaportalen.

"Orbán lovar att inte försena Sveriges medlemskap"

Ungerns premiärminister Viktor Orbán lovar, enligt statsminister Ulf Kristersson (M), att inte försena Sveriges medlemskap i Nato. Men Kristersson fick ingen förklaring av premiärminister Viktor Orbán om varför Ungern väljer att ratificera Finlands ansökan före Sveriges, uppger TT/GP.

Sverige stödjer inte skogsuppgörelse i EU

Sverige tänker inte rösta för en EU-uppgörelse om klimatkraven för skog och mark, skriver TT/Aftonbladet.

”Riskerar att slå mot svenskt skogsbruk”, säger regeringen – trots att man var positiv i höstas.

Att Sverige avstår från att rösta ja väntas emellertid inte hindra förslaget från att definitivt godkännas av ministerrådet. EU-parlamentet gav för sin del sitt slutliga klartecken i förra veckan.

Ukrainsk general: Snar motoffensiv i Bachmut

Ukraina kommer snart att gå till motoffensiv i Donetsk, hävdar en ukrainsk general, enligt TT/SvD. Samtidigt säger den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev att ett gripande av Vladimir Putin, som är efterlyst för krigsbrott, skulle innebära en krigsförklaring mot Ryssland.

Landsomfattande protester i Frankrike urartade i våldsamma kravaller i flera städer

Över 1,2 miljoner människor drog ut på gatorna, över 100 000 i Paris, på torsdagen, rapporterar Yle. Protesterna mot presidenten Emmanuel Macrons omstridda nya pensionslagar visar inga tecken på att mattas av. I Frankrike har det förekommit landsomfattande protester för nionde dagen i följd.

Brittisk styrränta höjs – högsta sedan 2008

Trots oron kring problem i banksektorn höjer den brittiska centralbanken Bank of England styrräntan med 25 punkter (0,25 procentenheter) till 4,25 procent – den högsta nivån sedan 2008, uppger TT/SvD.

Notiser 23 mars

Kristersson på EU-toppmöte: Europa får inte halka efter 

När EU:s ledare samlas i Bryssel på torsdagen står konkurrenskraften högt upp på agendan. Frågan är viktig för den svenska regeringen, som satt den som en av sina priofrågor under det pågående ordförandeskapet.  Enligt Ulf Kristersson (M) ligger Europa efter både USA och många asiatiska länder när det gäller produktivitet och teknologitveckling, inte minst sådan teknologi som är viktig för klimatomställningen. 

 Det uppenbart att Europa halkar efter och det måste vi sluta göra, sade han påväg in till toppmötet. 

Ulf Kristersson vill se minskat regelkrångel, ökat fokus på kompetensutveckling och en fördjupad inre marknad.  

– Det handlar om att använda Europas muskler, sade han.

Kristersson efter Ungerns Natobesked: ”Ska prata med Orban”

Efter beskedet om att Ungern väljer att ratificera Finlands Natoansökan på måndag, men inte Sveriges, så kommer statsminister Ulf Kristersson idag att prata med premiärminister Viktor Orbán på EU:s toppmöte i Bryssel. Kristersson säger att han inte fått någon information om varför Ungern separerar ländernas Natoansökan. ”Jag kommer att ställa frågan av vilken anledning som de nu separerar Sverige från Finland. Det här är signaler som vi inte har fått tidigare, så jag ska absolut ta upp det här med Orbán idag”, säger han, rapporterar Ekot.

Europafacket efterlyser regleringar och sociala villkor 

På onsdagen träffade EU:s ledare representanter för arbetsmarknadens parter för att diskutera EU:s utmaningar, med hög inflation och rusande energipriser. I fokus stod veckans toppmötesfråga om EU:s konkurrenskraft. 

Enligt Claes-Mikael Ståhl, vice generalsekreterare för Europafacket, handlar den grundläggande konflikten mellan fack och arbetsgivare om regleringar kontra avregleringar.

– Det som behövs för att komma till rätta med inflationen och energikrisen är inte mer marknad, utan det är aktiva regeringar som kan styra upp det här, sade Claes-Mikael Ståhl till Europaportalen efter EU-mötet

Claes-Mikael Ståhl betonade även vikten av att eventuella statsstöd ska kombineras med sociala villkor, så att pengarna också kommer löntagarna till del.

Regeringens klimatplaner får inte användas för att nå EU-kraven

Regeringen vill storsatsa på klimatkompensation i andra länder. Men åtgärderna får inte användas för att nå EU:s utsläppsmål, kan DN berätta.

Billström vill ha förklaring från Ungern

Utrikesminister Tobias Billström (M) har ännu inte fått veta varför Ungern ser ut att dela på Sveriges och Finlands Natoansökningar.

– Om det skulle bli verklighet tycker jag att det fordras en förklaring från den ungerska sidan, säger han, enligt TT/GP.

Sverige sticker ut: Enda EU-landet där elbilarna backar

Antalet nyregistrerade elbilar minskade med två procent i Sverige under januari och februari, när nästan alla andra EU-länder ökade, skriver Vi bilägare.

Macron besvarar kritiken: ”Hade hellre avstått – men måste ta ansvar”

Frankrikes president Emmanuel Macron kommenterade på onsdagen för första gången protesterna mot den impopulära pensionsreformen, rapporterar Ekot. Trots massiv kritik mot hur reformen antagits så ångrar presidenten ingenting: ”Reformen är nödvändig. Jag hade hellre avstått – men det är mitt ansvar att genomföra den”.

Sverige skickar 350 pallar nödhjälp

Sverige ska leverera 350 pallar med sjukvårdsmateriel till Turkiet och Syrien, meddelar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

”Den totala donationen delas jämnt mellan de två länderna”, skriver MSB i ett pressmeddelande, enligt TT/SvD.

ECB redo för både räntehöjningar och stöd

Det är inte antingen räntehöjningar eller krisstöd till banker med problem som gäller för Europeiska centralbanken (ECB) – det är både och, enligt ECB-chefen Christine Lagarde. Det uppger TT/SvD.

Efter sjunkande inflation – nu går priserna upp i Storbritannien igen

Efter tre månader av sjunkande inflation steg inflationen i Storbritannien till 10,4 procent i februari, från 10,1 procent i januari, uppger Ekot. Högre priser på mat, på restaurangbesök, på alkohol och kläder driver upp den brittiska inflationen, men framför allt är det priset på grönsaker som har ökat kraftigt.

Boris Johnson frågas ut i parlamentet – ”kan vara början på slutet”

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson frågas ut i det brittiska parlamentet. Utskottet ska avgöra om Johnson ljög för parlamentet om festerna i regeringsbyggnaderna under pandemin – den så kallade partygateskandalen.

– Det kan vara början på slutet för Boris Johnsons politiska karriär, säger Stephanie Zakrisson, Sveriges Radios korrespondent i London.

Notiser 22 mars

Stor riksdagsmajoritet för svenskt Natomedlemskap

På onsdagen togs det sista svenska beslutet för att formellt förbereda Sverige för ett Natomedlemskap när väl Turkiet och Ungern sagt ja. Omröstningen i riksdagen slutade med 269 ja och 37 nej.

Skyttedal vill inte bemöta kritiken

EU-parlamentariker Sara Skyttedal (KD) avböjer att kommentera Kristdemokraternas partiledare Ebba Buschs uttalande om att man inte kan representera partiet om man brukar narkotika. Skyttedal har har tidigare berättat att hon själv brukat cannabis och detta kritiserades av Ebba Busch på tisdagen. I Sveriges Radio sade Busch att “Det är möjligt att be om ursäkt och be om förnyat förtroende men man kan inte företräda partiet och bruka narkotika”. Skyttedal vill inte heller svara på Europaportalens fråga om hon kommer att ställa upp till omval i valet till EU-parlamentet nästa år. 

Stoltenberg: Ungern godkänner Finlands medlemskap i Nato

Ungern kommer godkänna Finlands medlemskap i Nato på måndag. Det uppger Natochefen Jens Stoltenberg efter att ha pratat med Ungerns utrikesminister, enligt Ekot. Hur länge Sverige får vänta – och varför – är fortsatt oklart.

Från 180 miljarder kr till noll – nu stäms Schweiz

En stor rättsprocess väntas efter bankaffären mellan schweiziska UBS och Credit Suisse. Två ledande advokatbyråer avser nu att stämma staten Schweiz för 180 miljarder kronor i obligationer som blivit värdelösa över en natt, skriver SvD.

Tyskland och EU-kommissionen försöker nå kompromiss inför toppmöte

Inför EU-toppmötet som inleds imorgon försöker den tyska regeringen och EU-kommissionen hitta en kompromiss i konflikten om hur ett förbud mot förbränningsmotorer från 2035 ska se ut, uppger Ekot. Enligt ett nytt förslag från EU-kommissionen skulle från 2035 nyförsäljning av förbränningsmotorer kunna ske om motorerna garanterat bara kan gå på syntetiska bränslen och stängas av om man försöker driva dem med bensin eller diesel.

EU-kommissionen: Torka hotar Europa i vår

I stora delar av Väst- och Sydeuropa kan det bli svår torka i vår. Det kan drabba både vattenförsörjningen, energiproduktionen och lantbruket, konstaterar EU-kommissionen, enligt Yle.

Greklands premiärminister bekräftar: parlamentsval i maj

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis meddelade under sen tisdagskväll att Grekland går till val i maj, rapporterar Yle. Opinionsmätningar visar att det oppositionella vänsterpartiet Syriza har knappat in på Mitsotakis konservativa parti Ny demokratis försprång efter februaris förödande tågkrasch.

IMF ger 163 miljarder i lån till Ukraina

Internationella valutafonden, IMF, är överens med ukrainska myndigheter om ett fyraårigt lånepaket i storleksordningen 15,6 miljarder dollar, motsvarande 163 miljarder kronor, skriver TT/GP. Pengarna ska vara ett stöd i Ukrainas "pågående ekonomiska återuppbyggnad" och samtidigt "främja långsiktig tillväxt" under landets återuppbyggnad efter krigsslutet och på dess väg mot medlemskap i EU, enligt IMF.

Aktivist om Belarus: ”Det är som på Stalintiden”

I Belarus fortsätter regimen att straffa oberoende och kritiska röster genom nya gripanden och nya långa fängelsestraff. Och för människorättsförsvarare har det blivit svårare att kartlägga förtrycket, på grund av rädslan som sprider sig i samhället.

– Det är som på Stalintiden, när någon greps i huset vände sig grannarna bort, och låtsades som ingening, säger Anastasija Vasiltjuk vid människorättsorganisationen Viasna, till Ekot.

Ukrainare nästan färdigutbildade på Patriot

Ukrainska soldater är nästan färdigutbildade i det avancerade luftvärnssystemet Patriot som väntas anlända till det krigsdrabbade landet under våren, uppger TT/SvD.

Bankaktier stiger i Europa

För andra dagen i rad stiger bankaktierna på börserna i Europa – ett tecken på att oron över helgens bankkris i Schweiz börjar lägga sig, skriver TT/SvD.

Tyska investerare mer pessimistiska

Tyska investerare ser återigen mer pessimistiskt på framtiden. Det visar den senaste siffran från Zew-institutet, enligt TT/SvD. Bankoron får indexet att falla för första gången på sex månader.

Ja från EU om nytt avtal om Nordirland

Som väntat ställer sig EU-länderna bakom det nya avtal som förhandlats fram för att äntligen lösa ut den segdragna tvist som varat i princip ända sedan det brittiska utträdet ur EU i januari 2020, uppger TT/Aftonbladet

Notiser 21 mars

Ebba Busch sågar Sara Skyttedals narkotikabruk

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch kritiserades på tisdagen Europaparlamentariker Sara Skyttedals bruk av narkotika som EU-politikern själv berättat om i SVT:s program 30 minuter. "Det är möjligt att be om ursäkt och be om förnyat förtroende men man kan inte företräda partiet och bruka narkotika", säger Ebba Busch, rapporterar Ekot.

Roswall: Ukraina och konkurrenskraft viktigast på EU-toppmöte

Inför veckans EU-toppmöte står fortsatt stöd till Ukraina högst upp på EU-minister Jessika Roswalls (M) prioriteringslista. Hon hoppas även på en bra diskussion om konkurrenskraft, och vill att EU:s stats och regeringschefer ska diskutera allt som krävs för det, så som forskning, färdigheter och frihandel. Under tisdagen leder Roswall ett förberedande möte i ministerrådet. 
– Som ordförande [kommer] jag att lyssna in och se hur medlemsstaterna lägger fram sina synpunkter på detta, och sen [hoppas jag] att det följs upp [på toppmötet], säger hon till Europaportalen.

EU söker allierade för säkerhet och försvar

I dag äger för första gången EU:s nya säkerhets- och försvarsforum, Schumanforumet, rum. Syftet med forumet är söka partnerskap runt om i världen för EU:s försvar och säkerhet.

– Vi behöver arbeta mer tillsammans. Det är därför jag i dag bjuder in er att uppge era åsikter, era behov, era förväntningar, era bekymmer, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell till ministrar och representater från mer än 50 länder och organisationer runt om i världen.

Ungern röstar om finskt Nato-medlemskap – Sverige får vänta

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto samtalade på måndagen med sin ungerske motsvarighet Péter Szijjártó om Nato.

– Han var mycket säker på att majoriteten i parlamentet är för vårt Natomedlemskap och att omröstningen sker på måndag den 27 mars, sade Pekka Haavisto, enligt Yle.

Det senaste budskapet från Budapest har varit att man behandlar Finlands men inte Sveriges Natoansökan. Någon orsak till att Ungern inte tar ställning till Sveriges ansökan anges inte. 

Frankrikes regering fick fortsatt förtroende

I Frankrike har regeringen med knapp marginal klarat den första av två förtroendeomröstningar i nationalförsamlingen. Hela 278 ledamöter röstade för misstroende, men det hade behövts nio röster till för att fälla regeringen, uppger Yle. Den andra misstroendeomröstningen, som ordnades på begäran av det högerextrema partiet Nationell samling, fälldes med bred marginal – bara 94 röstade för misstroende.

Nära 80 miljarder till Turkiet efter skalvet

Turkiet och Syrien får motsvarande nära 80 miljarder kronor i stöd efter den omfattande jordbävningen i början av februari – av dem bidrar Sverige med 500 miljoner kronor, enligt TT/SVT. Stödet samlades in genom en internationell givarkonferens i Bryssel där statsminister Ulf Kristersson var en av värdarna.

Norge har levererat åtta Leopard-stridsvagnar till Ukraina

Norges militär meddelar att landet har levererat åtta stridsvagnar av den tyska typen Leopard 2 till Ukraina, rapporterar AFP/SvD.

Kommissionen misstänker energidrycksföretag för marknadsmanipulering

EU-kommissionen inledde i går måndag oanmälda inspektioner hos företag som tillverkar energidrycker i flera medlemsländer. Kommissionen misstänker att de kan brutit mot EU-regler om att gå samman i karteller eller andra otillbörliga affärsmetoder för att pressa upp priser och minska konkurrensen på energigrycksmarknaden. Företagen kan även ha brutit mot EU-regler om missbruk av dominerande marknadsposition. Tillslagen är det första steget i en sådan utredning som kan ta många år.

Sunaks brexitavtal stöter på patrull

Rishi Sunak har brexitproblem – igen. Den nya Nordirlandsuppgörelsen får nej från de nordirländska unionisterna i DUP, skriver TT/GP. DUP:s nej väntas inte i sig fälla förslagen i London. Men det kan påverka och dra med sig andra konservativa politiker, vilket kan ge högerpremiärministern Rishi Sunak problem.

Paludan släpps inte in i Storbritannien – planerade koranbränning

Den dansk-svenske högerextrema provokatören Rasmus Paludan släpps inte in i Storbritannien. Det meddelade den brittiske säkerhetsministern Tom Tugendhat på måndag kväll, uppger Yle. Paludan hade berättat på Twitter att han planerade en resa till Wakefield i England för att bränna ett exemplar av Koranen i morgon, onsdag, då den muslimska fastemånaden ramadan inleds.

Notiser 20 mars

Billström: Viktigast att ammunitionen kommer fram 

När EU:s utrikes- och försvarsministrar möts i Bryssel under måndagen står stödet till Ukraina högst på agendan. Enligt Politico finns det ett preliminärt avtal om att gemensamt skicka en miljon 155-millimeter granater till det krigsdrabbade landet, och målet är att avtalet ska klubbas idag. Det är dock oklart om man kan tänka sig att köpa upp vapen som kommer från länder utanför EU eller ej. När Sveriges Utrikesminister Tobias Billström (M) mötte pressen under förmiddagen ville han inte gå in på detaljer. 
– Det viktigaste just nu är att vi förser Ukraina med den ammunition som behövs, sade han. 

Kristersson: Sverige ger en halv miljard till jordbävningsoffer 

Sverige utlovar en halv miljard svenska kronor i humanitärt stöd till Turkiet och Syrien. Det sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson i sitt inledande tal på givarkonferensen i Bryssel under måndagen. Sverige har, i egenskap av EU:s ordförandeland, tagit initiativ till konferensen med syftet att hjälpa de jordbävningsdrabbade människorna i Turkiet och Syrien. 

Fortsatt många lediga jobb

Andelen lediga men obesatta tjänster var 2,8 procent i EU under fjärde kvartalet 2022, rapporterar Eurostat på måndagen. Det är en uppgång från 2,6 procent samma kvartal ett år tidigare. Sverige kom på sjätte plats bland EU-länder med högst andel obesatta jobb: 2,6 procent. Svårast att få tjänster tillsatta i slutet av förra år var det i Österrike, Belgien och Nederländerna. Andelen lediga jobb under 2022 var den högsta sedan mätningarna började 2006.

Vårdagjämning – EU klarade "första vintern"

I dag är det vårdagjämning. När utomhustemperaturerna stiger närmar sig EU slutet av uppvärmningssäsongen med sina gaslagringsnivåer nära rekordnivåer. I Tyskland, som var särskilt sårbart efter att ryska Gazprom stängde ned Nord Stream i augusti förra året, var lagringsnivåerna för gas över 63 procent i fredags, rapporterar Politico. Men "saker kan bli annorlunda" nästa år och det finns ingen tid för självbelåtenhet, säger Klaus Mueller, ledare för den tyska granskningsmyndigheten BNetzA, till Bloomberg. Riskfaktorerna är att nästa vinter kan bli väldigt kall, att hushåll och företag sparar för lite eller att LNG-terminaler som tar emot båtleveranser av gas inte fungerar som planerat.

Även Slovakien lovar ge Ukraina stridsflyg

Slovakien kommer att skicka alla sina 13 MiG-29-jetplan till Ukraina för att stärka deras försvar mot ryska styrkor, sade försvarsminister Jaroslav Nad, rapporterar Bloomberg. Tillkännagivandet följde på Polens löfte att skicka fyra stridsflygplan till Ukraina.

Billström: Helt övertygad om att Sveriges Natoansökan är godkänd i juli

I söndagens Agenda får utrikesminister Tobias Billström frågan om han tror att Sveriges Natoansökan kommer att vara godkänd till Natos toppmöte i Vilnius i juli.

– Ja, det är jag helt övertygad om, säger han.

Svensk polis till Kiev för att utreda krigsbrott

I Ukrainas huvudstad inrättas just nu ett fältkontor för att utreda ryska krigsbrott i internationella brottmålsdomstolens regi. Svensk polis kommer att bidra med utredare på plats, uppger TT/GP.

Oklar utgång väntas i misstroendeomröstning mot Macrons regering

I eftermiddag hålls en misstroendeomröstning mot den franska regeringen. Detta efter att den nya pensionsreformen, antagits utan omröstning i parlamentet. Den samlade vänstern och ytterhögern kommer att rösta för ett misstroende, men för att regeringen ska falla krävs också ett ja från ett antal ledamöter från högerpartiet Republikanerna. Intensiva försök har därför gjorts i helgen för att försöka påverka dessa, med det är ännu oklart vilket resultat försöken gett, rapporterar Ekot.

Sverige nobbade EU-miljoner för frukt i skolan

Inom EU finns ett program som erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. I nuläget delar EU ut närmare 1,5 miljarder kronor årligen till skolor runt om i Europa i fruktstöd. Sverige har tilldelats närmare 35 miljoner kronor i en preliminär budget men som enda medlemsland i EU har Sverige valt tacka nej till stödet, rapporterar SVT.

Serbien och Kosovo förhandlade om att normalisera relationerna

Lördagens samtal mellan Serbiens och Kosovos ledare avslutades natten till söndagen med oklart resultat, uppger Yle. Det finns en principöverenskommelse, men parterna undertecknade inget avtal. På förhandlingsbordet fanns en EU-plan med elva punkter om en normalisering av relationerna mellan Serbien och Kosovo. Under lördagens möte skulle parterna underteckna en bilaga om implementeringen av den här planen.

Historisk bankaffär ger stor lättnad: ”Avgörande”

Centralbankschefer runt om i världen drar en suck av lättnad efter söndagens besked att Schweiz största bank UBS tar över den krisdrabbade konkurrenten Credit Suisse, uppger TT/SvD.

Ny valomgång väntar i Montenegros presidentval

Montenegros sittande president Milo Đukanović får enligt de första prognoserna omkring 35 procent av rösterna i presidentvalet, skriver TT/GP. Därmed pekar det på att presidenten i det lilla Balkanlandet kommer att delta i en andra och avgörande valomgång den 2 april. Valet ses som ett test på Montenegro om närmar sig EU å ena sidan eller Serbien och Ryssland å den andra.

Turkiska läkarföreningen: dödssiffran kan vara dubbelt så hög

Dödssiffran i Turkiet, som steg och steg de första dagarna och veckorna efter jordbävningen, rapporteras nu vara 48 448 personer. Men den verkliga siffran kan vara dubbelt så hög, eftersom alla hus som skadats inte är genomsökta. Det säger Şebnem Korur Fincancı, ordförande för Turkiets nationella läkarförening, till Ekot.

Notiser 18 mars

Frågesport om veckans nyheter

Testa dig. Har du koll på samtiden – klicka här.


 

Notiser 17 mars

Domstol utfärdar arresteringsorder mot Putin för krigsbrott

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag har utfärdat en arresteringsorder mot Rysslands ledare Vladimir Putin på grund av hans agerande i Ukraina. Det finns "rimliga skäl" att tro att Putin bär ett straffrättsligt ansvar för den olagliga deporteringen av barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland, vilket är ett krigsbrott, meddelar ICC i ett uttalande, rapporterar SvT.

Turkiet godkänner Finland – men inte Sverige

Turkiet kommer enbart ge grönt ljus till Finland som Natomedlem före sitt i parlamentsval i maj. Det beskedet gav Turkiets president Recep Tayyip Erdogan efter ett möte med Finlands president Sauli Niinistö och utrikesminister Pekka Haavisto i Ankara under fredagen, rapporterar SvD. Ungern kommer att behandla Finlands Natoansökan inom kort medan Sveriges ansökan skjuts på framtiden.

Nytt sysselsättningsrekord i EU – Sverige delad tvåa

Under sista kvartalet 2022 var 74,9 procent av befolkningen mellan 20-64 år i EU i arbete, uppger Eurostat. Det är den högsta kvartalsnoteringen någonsin och en ökning på ett år med nästan en procentenhet. Även i Sverige har sysselsättningen ökat under ett år och låg på en delad andra plats tillsammans med Estland på 82,2 procent av befolkningen. Sedan 2020 ligger Nederländerna i topp när det gäller högst sysselsättning i EU – en plats där Sverige legat under många år tidigare.  

Inflationen ned i EU – upp i Sverige

EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på fredagen uppdaterade siffror över inflationen under februari. I EU som helhet minskade den marginellt till 9,9 procent. Sverige var ett av få länder där inflationen tvärtom ökade, från 9,6 i januari till 9,7 procent i februari. Den högsta februariinflationen hade Ungern på över 25 procent. Lägst var den i Luxemburg på 4,8 procent.

Säpo: Allvarliga brister i svensk beredskap för cyberangrepp

Kriget i Ukraina har visat hur Ryssland använder cyberangrepp som en del i krigföringen, det handlar bland annat om angrepp på infrastruktur som elförsörjning och telekommunikationer, uppger Ekot. Enligt Säkerhetspolisen finns allvarliga brister hos svenska verksamheter som påverkar hur de skulle klara såna angrepp.

Polen leverar fyra Mig-plan till Ukraina väldigt snart

Polen skickar fyra stridsflygplan av typen Mig 29 till Ukraina inom "några dagar", uppger landets president Andrzej Duda, enligt Ekot. Tidigare har även Slovakien sagt sig villiga att skicka flygplanstypen till Ukraina.

Ryssland anklagas för destabiliseringsförsök i Moldavien – flera gripna

I Moldaviens huvudstad Chisinau häktades i tisdags sju personer, anklagade för att försöka destabilisera läget i landet – på uppdrag från Ryssland, uppger Ekot. Tidigare har Moldaviens president Maia Sandu avslöjat vad hon beskriver som en detaljerad rysk plan för att avsätta den nuvarande västvänliga regeringen och tillsätta en prorysk.

Starka känslor när Moldavien ersätter moldaviska med rumänska

I Moldavien har en ny lag som ska göra rumänskan, istället för moldaviskan, till landets officiella språk väckt starka känslor, rapporterar Ekot. I praktiken är moldaviskan och rumänskan ett och samma språk, men frågan spelar en symboliskt viktig roll i konflikten om landets geopolitiska vägval.

Ungern röstar kanske om Sveriges Natoansökan 31 mars

Ungern planerar att rösta om att ratificera Sverige och Finlands Natoansökningar 31 mars, enligt uppgifter till Ekot. Sedan tidigare var det väntat att det ungerska parlamentet skulle hålla omröstning om ratificering nästa vecka. Men det sköts fram av den ungerska regeringen som uppgav att man först ville samtala med EU innan en ratificering. Källor uppger för Ekot att 31 mars är likt tidigare planerade datum endast preliminärt och kan komma att ändras.

EU-öppning för sänkt pris vid pump

Tidöpartierna kan sänka ”priset vid pump” och samtidigt ha en chans att klara klimatmålet för transportsektorn. Detta efter att EU-kommissionen stryker förbudet att ge statsstöd till biodrivmedel som omfattas av reduktionsplikten, skriver Altinget.

Regeringen vill leverera åtta Archer-system till Ukraina

Regeringen vill ge åtta artilleripjäser av typ Archer till Ukraina, uppger Ekot. Artillerissystemet är något som Ukraina önskat och redan i januari aviserade regeringen att den vill bidra med det, men att det krävdes förberedelser.

Misstänkta ryska spioner gripna i Polen

I Polen har en grupp utländska medborgare gripits misstänkta för att ha spionerat för Ryssland, rapporterar Ekot. Det ska handla om sex personer som bland annat installerat övervakningskameror i syfte att filma transportrutter som används för materiel till Ukraina-kriget och bistånd. Polens försvarsminister säger till radiokanalen PR1 att hela spionnätverket har sprängts.

Över 200 gripna vid franska pensionsprotester

Våldsamma demonstrationer bröt ut på flera håll i Frankrike på torsdagskvällen efter att regeringen tvingat igenom kontroversiella pensionsreformer, skriver TT/SvD. Demonstranter möttes på flera håll av tårgas och vattenkanoner och bara i Paris greps över 200 personer.

Vårdavtal i strejkernas England

Storbritanniens regering och flera fackföreningar som representerar sjukvårdspersonal i England är i princip överens om ett nytt löneavtal, uppger TT/SvD. Uppgörelsen kan innebära ett slut på de omfattande strejker som sjuk- och hälsovårdsfack har genomfört. Parterna är överens om en löneökning på fem procent nästkommande budgetår.

Fortsatta protester i Grekland efter tågolycka

Vreden mot regeringen håller i sig efter den omfattande tågolyckan i Grekland, enligt TT/SvD. Under torsdagen har över 40 000 människor runt om i landet protesterat mot regeringens hantering av olyckan i februari där 57 människor dog.

Notiser 16 mars

Macron tvingar igenom pensionsreformen

Pensionsreformen i Frankrike drivs igenom utan stöd i parlamentet då regeringen har beslutat att kringgå parlamentet, rapporterar franska medier. Högeroppositionen kräver ett misstroendevotum mot premiärministern Èlisabeth Borne, rapporterar Ekot.

ECB höjer räntan

Europeiska centralbanken höjer på torsdagen styrräntan med 0,50 procentenheter, trots den uppkomna oron inom banksektorn, rapporterar Ekot.

Sveriges miljöminister vände ryggen till

När EU:s miljöministrar möts under torsdagen är förbränningsmotorer i personbilar den mest kontroversiella frågan, trots att den inte står på dagordningen. EU har långt gångna planer på att förbjuda förbränningsmotorer från och med 2035, men enligt Politico försöker Tyskland nu hitta kryphål i lagstiftningen så att motorerna fortsatt ska kunna säljas. Ministerrådets ordförande, Sveriges miljöminister Romina Pourmokhtari (L), vägrade dock att svara på några frågor på väg in till mötet som brukligt är, varken om förbränningsmotorer eller de miljöfrågor som stod på dagordningen. En journalist ropade: ”Bilarna och förbränningsmotorerna, snälla!”, men miljöministern vände ryggen till.   

President Niinistö: Jag förväntar mig få Erdoğans godkännande för Finlands Natomedlemskap

Finlands president Sauli Niinistö kommer att göra ett arbetsbesök i Turkiet den 16–17 mars. Samtidigt kommer det uppgifter om att Turkiet är redo att godkänna Finlands Natoansökan, uppger Yle.

Scholz om Nato: Lär lösa sig snart

Tyskland jobbar intensivt för att Sverige och Finland snabbt kan komma med i Nato. Det lär lösa sig snart, intygar förbundskansler Olaf Scholz och Ulf Kristersson i Berlin.

– Det innebär en stor vinst för hela Europas säkerhet, säger Scholz, enligt TT/SvD.

Kristersson hoppfull om EU:s biluppgörelse

Statsminister Ulf Kristersson (M) har gott hopp om en lösning på tvisten om EU:s biluppgörelse, som fick hack i motorn i början av mars, skriver TT/Sydsvenskan. Som ordförandeland i EU har frågan om biluppgörelsen hamnat på Sveriges bord, och med ordförandeklubban säger sig Kristersson ha gott hopp om en lösning. Det säger han på en presskonferens i Berlin med förbundskansler Olaf Scholz.

Ny läcka inifrån Kreml avslöjar Putins hemliga planer för Moldavien

Expressen avslöjar – i samarbete med europeiska och amerikanska medier – Rysslands hemliga plan för att ta kontroll över Moldavien. Ett nytt läckt dokument från Vladimir Putins medarbetare i Kreml visar strategin bakom det nu pågående hybridkriget riktat mot Europas fattigaste land.

– Målet är att Moldavien ska förlora suveräniteten över sin utrikespolitik, sade Moldaviens premiärminister Dorin Recean när får se de läckta planerna.

Nya gratisresor för unga i EU

Reshungriga 18- och 19-åringar i Sverige är nu välkomna att skicka in sina ansökningar till årets utdelande av gratisresor på EU:s bekostnad, enligt TT/Aftonbladet. I år finns utrymme för totalt 35 301 unga, födda mellan den 1 juli 2004 och den 30 juni 2005, inom ramen för Discover EU-programmet, som drogs igång 2018. Den svenska kvoten uppgår i år till 788 personer.

Torka drabbar Sydeuropa – dricksvatten börjar redan ta slut

Det är just nu mycket torrt i delar av Sydeuropa, rapporterar Ekot. Ett område där det är extra besvärligt är norra Italien där dricksvattnet på vissa ställen redan börjat ta slut efter en vinter med mindre nederbörd än normalt. Nu stiger oron för att ännu en sommar med svår torka ska slå hårt mot det italienska samhället.

Danmark skapar miljardfond för Ukraina

En bred majoritet i det danska parlamentet har kommit överens om att inrätta en Ukrainafond på sju miljarder danska kronor. Pengarna kommer att användas i enlighet med Ukrainas behov och önskemål – och i den danska satsningen ingår både militärt och civilt stöd, skriver DR/TT/SvD.

EU förhandlar med Thailand om frihandel

Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Thailand ska återupptas, efter nästan tio år i träda, uppger TT/VK. Förhandlingarna med Thailand lades på is 2014 som en följd av den militärkupp som förde nuvarande premiärministern Prayut Chan-O-Cha till makten. EU är ändå Thailands fjärde största handelspartner och tredje största investerare i landet.

Grekiska journalister strejkar efter tågolycka – utkräver ansvar

Grekiska journalister genomför en dygnslång strejk med anledning av tågolyckan som krävde 57 liv, skriver TT/SvD. Genom strejken visar journalisterna sitt stöd för det ”landstäckande kravet på att ansvariga ställs till svars, och att alla åtgärder vidtas för att undvika att fler liv förloras framöver”, meddelar deras organisation.

Sopbergen växer i protesternas Paris

Sopbergen växer i Paris som en del av protesterna mot den franske presidenten Emmanuel Macrons och regeringens förslag om höjd pensionsålder, enligt TT/SvD. Huvudstadens soparbetare strejkar mot förslaget, vilket har lett till att omkring 7 000 ton sopor samlas i högar. Råttor och ohyra lockas till sopbergen.

Dansk EU-parlamentariker tar pappas parti

Trots tidigare försäkringar om motsatsen går danske utrikesministern Lars Løkke Rasmussens son nu med i sin fars nya parti – Moderaterna. Sonen, Bergur Løkke Rasmussen, sitter i Europaparlamentet på ett mandat för Venstre, men partiet ser sig nu alltså snuvat på en av fyra platser, skriver Altinget.

Polisen i Wien larmar om terrorhot mot kyrkor

Polisen i Österrike varnar för en möjlig ”islamistmotiverad” attack mot kyrkor i Wien, och hänvisar till information som landets underrättelsetjänst fått, uppger TT/SvD. Säkerheten vid vissa byggnader, bland dem kyrkor, har höjts. Polisnärvaron i den österrikiska huvudstaden i allmänhet har också utökats.

Notiser 15 mars

Stora majoriteter för nya skärpta klimatmål

Som ett led i att göra EU klimatneutralt till 2050 beslutande en stor majoritet i Europaparlamentet på tisdagen att anta nya klimallagar. Nu skärps EU-ländernas nationella mål om hur mycket de ska minska sina utsläpp till 2030. De rikaste EU-länder, däribland Sverige, ska minska sina utsläpp med 50 procent jämfört med 2005 medan relativt fattiga Bulgarien, som fått det lägsta kravet, ska minska sitt utsläpp med tio procent. Alla svenska partiet stödde förslaget utom SD. Parlamentet beslutade även om nya mål för kolsänkor i skog och mark där det tidigare förslaget om Sveriges mål sänktes betydligt från 13 miljoner ton koldioxid till fyra miljoner ton. Alla svenska partiet stödde förslaget utan SD och KD. 

Sara Skyttedal polisanmäler Kristdemokraternas partisekreterare 

EU-parlamentariker Sara Skyttedal (KD) har polisanmält Kristdemokraternas partisekreterare för ofredande, uppger Expressen. Sara Skyttedal skriver följande i ett facebook-inlägg: “För åtta år sedan valde en partikollega att, mot min vilja, försöka ta sig rätten till min kropp”. Inlägget publicerades på tisdagen, kort efter att Kristdemokraterna uppgett att Johan Ingerö lämnar sitt uppdrag. Johan Ingerö skriver på Facebook att han blivit polisanmäld av en partikollega, men att han är oskyldig.

Kristersson: Mer troligt nu att Finland går före

Sannolikheten för att Sverige och Finland går in i Nato vid olika tillfällen har ökat, säger statsminister Ulf Kristersson (M), enligt SvD. Uttalandet får kritik från S. ”Det är klart att det inte vore bra för Sverige”, säger Magdalena Andersson.

Polsk aktivist dömd för aborthjälp

Den polska ​abortaktivisten Justyna Wydrzyńska har dömts till samhällstjänst för medhjälp till abort, skriver TT/GP. Domen har väckt starka reaktioner. 

– Att Polens de facto abortförbud dessutom beslutades av landets illegitima konstitutionsdomstol, är i sig en kränkning av rättsstatens principer. EU måste agera, en sådan rättsordning kan vi inte ha i ett EU-land, säger EU-parlamentariker Malin Björk i ett uttalande.

Ungern skjuter ytterligare på Nato-omröstning

Parlamentsomröstningen i Ungern om Sveriges och Finlands Natoansökningar skjuts upp ytterligare. Det uppger oppositionpolitiker i landet, enligt SVT.

Svensk ost EU-skyddas

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att Sörmlands Ädel, en blåmögelost på komjölk, läggs till på EU:s lista över geografiskt ursprungsskyddade produkter. Osten är enligt kommissionen ”välsmakande och har en lång och behaglig eftersmak utan den bitterhet som andra blåmögelostar har”. Sörmlands Ädel gör därmed sällskap med över 1 600 andra skyddade produkter i EU såsom parmaskinka, spettekaka och polkagrisar från Gränna.

Polen upprepar löfte om stridsflyg till Ukraina

Polen ökar pressen på övriga västländer i frågan om att skicka stridsflygplan till Ukraina. Landets ledare har tidigare sagt sig redo att leverera sina Mig 29-plan från kalla krigets dagar till Ukraina – vilket premiärminister Mateusz Morawiecki nu upprepar, enligt nyhetsbyrån Reuters/TT/SvD.

Rysk oljejätte får nej av tysk domstol

En domstol i Tyskland avfärdar en stämning från det ryska oljebolaget Rosneft. I stämningen anklagar Rosneft den tyska staten för att olagligt ha tagit över kontrollen av raffinaderier i Tyskland som ägs av oljebolagets dotterbolag, enligt TT/SvD. Tyska staten beslöt att ta över verksamheten i september som en direkt konsekvens av det ryska anfallskriget i Ukraina. Rosnefts tyska dotterbolag stod då för omkring 12 procent av landets raffinaderikapacitet.

Uppretat Armenien: Putin lämnar oss i sticket

Armeniens premiärminister anklagar än en gång Ryssland för att lämna sin kaukasiska bundsförvant i sticket, skriver TT/SvD. I ljuset av rädslan för en eskalering i konflikten med Azerbajdzjan vänder Armenien nu blicken västerut.

Polsk justitieminister med pistol ifrågasätts

Polens kontroversielle justitieminister Zbigniew Ziobro ifrågasätts sedan han setts med en pistol i bältet vid ett officiellt arrangemang, uppger TT/SvD. Ziobro lade en minneskrans vid en ceremoni i mellersta Polen, hans klädsel fångades av vinden och visade hur han bar en pistol av märket Glock.

Notiser 14 mars

EU:s finansministrar manar till lugn – trots bankraset

Oron i den amerikanska banksektorn har inte direkt passerat obemärkt förbi Europas börser. Det europeiska bankindexet har rasat nästan 10 procent de två senaste handelsdagarna – det största tappet sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för strax över ett år sedan, rapporterar Reuters. Men det finns ingen anledning till oro för Europas banksektor, om man ska tro eurozonens finansministrar. Vid måndagens finansministermöte i Bryssel uppmanade Frankrikes Bruno Le Maire marknaden att ”ta det lugnt”, medan EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni försökte spela ner spridningsrisken, enligt Omni.

Miljardnota hotar för billigare bensin och diesel i Sverige

Priset för att sänkta reduktionsplikten, för att hålla nere priset på bensin och diesel, kan kosta statskassan och skattebetalarna upp emot 40 miljarder kronor fram till 2030. Det visar en analys från konsultföretaget Sweco som SvD tagit det av.

Hårt migranttryck på dödlig rutt på Medelhavet

Under årets två första månader gjordes närmare 12 000 illegala gränsöverskridanden i centrala Medelhavet, en dödligt farlig migrantrutt, skriver TT/GP. Det är en fördubbling jämfört med motsvarande period i fjol, enligt EU:s gränspolis Frontex.

USA och EU inleder förhandlingar om mineraler till elbilsbatterier

USA och EU kommer att inleda förhandlingar för att ge tillgång till europeiska producenter som vill exportera mineraler som används i elbilar, skriver Energinyheter.se.

Frågesport - Kan du svaren?

Har du koll på vad som har hänt i EU- och Europapolitiken? Testa här!

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

2022 års viktigaste händelser

6 januari 2023

ÅRETS LÅNGLÄSNING Att förstå sin egen samtid kan vara bland det svåraste som finns. Europaportalen ska ändå försöka besvara frågan: Vad av betydelse hände i Europa och EU-politiken under 2022?

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 6 december 2022

Europaportalen har granskat de demokratiska och ekonomiska förutsättningarna för alla länder som vill gå med i unionen. De ligger tydligt efter de nuvarande medlemsländerna men i några fall är kandidatländer mer anpassade till EU:s krav än vissa medlemsländer.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Klimatet ny spricka i svensk EU-politik

BRYSSEL 16 november 2022

Efter en lång period av relativ samstämmighet i svensk EU-politik står nu de politiska blocken delade i klimatfrågan. När partiledarna på onsdagen debatterade EU-politik fick regeringen stark kritik från oppositionen kring sin miljö- och klimatpolitik. 

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Frågesport - Kan du svaren?

Har du koll på vad som har hänt i EU- och Europapolitiken? Testa här!

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
annons
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret