EU:s finansiella tillsynsmyndigheter varnar för att förenklade regelverk kan leda till en ny finanskris, enligt Financial Times. Dominique Laboureix, chef för EU:s gemensamma resolutionsnämnd, och Frank Elderson, vice ordförande för Europeiska centralbankens tillsynsnämnd, uttrycker oro över EU-kommissionens planer att förenkla finansiella regler för att stimulera ekonomisk tillväxt.

– Jag är redo att diskutera förenkling, men jag är inte redo att sänka ribban när det gäller att skydda finansiell stabilitet, sade Laboureix till tidningen.

Tillsynsmyndigheterna påminner om att euroländernas regeringar efter finanskrisen 2008 spenderade 1 500 miljarder euro i kapitalstöd och 3 700 miljarder euro i likviditetsstöd för att säkra det finansiella systemet.

Eurozonens ekonomier börjar visa tecken på uppgång, enligt TT/GP. Nya siffror från mars visar att Tysklands ekonomi växer snabbare än på tio månader.

– Den tyska ekonomin har lämnat botten. Det finns förutsättningar för ett konjunkturlyft och finanspolitiska beslut kompenserar mer än väl för de skador som kan antas komma av USA:s tullpolitik, sade Cyrus de la Rubia, ekonom på Hamburg Commercial Bank.

Inköpschefsindex för hela eurozonen steg till 50,4 i mars från 50,2 i februari. För Tyskland ökade indexet till 50,9, den högsta nivån på tio månader. Även Frankrike visar tecken på förbättring med ett index på 47,0, en ökning från 45,1 i februari. Ett värde över 50 betyder att ekonomin växer.

Ukraina varnar för "verkligt skadliga" konsekvenser om EU:s tullfria handelsavtal inte förnyas innan det löper ut den 5 juni, rapporterar Financial Times.

– Det skulle vara verkligt skadligt för oss om vi hamnar i samma situation som före kriget, sade Ukrainas finansminister Serhij Martjenko till tidningen.

Avtalet, som infördes efter Rysslands invasion 2022, har tagit bort tullar och kvoter på ukrainska varor. Exportintäkterna till EU under detta avtal utgör nästan en tiondel av landets exportintäkter på 41 miljarder dollar för 2024, pengar som är avgörande för krigsinsatsen.

Flera EU-länder, däribland Polen, Slovakien och Ungern, motsätter sig en förlängning med hänvisning till att billiga ukrainska jordbruksprodukter skadar deras bönder.

En talesperson för EU-kommissionen sade på måndagen att ett förslag på området kommer "snart".

Strax innan midnatt, lokal tid, ljöd flyglarmet i flera ukrainska regioner med anledning av en massiv rysk drönarattack. Det skriver ukrainska tidningen Pravda, enligt Expressen. På flera håll i landet, bland annat i Kievregionen, har luftvärnet har aktiverats. Enligt nyhetsbyrån Ukrinform har en explosion och en brand inträffat i Zaporizjzja-regionen.

Island, Norge, Turkiet och Storbritannien fick i fredags en genomgång av resultaten förra veckans EU-toppmöte. Briefingen leddes av Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Detta var andra gången detta mötesformat användes för att informera icke-EU-länders ledare om EU:s diskussioner kring stöd till Ukraina och europeiskt försvar. Costa och von der Leyen förmedlade EU-ledarnas "överväldigande stöd" för att stärka Ukrainas position.

Island och Norge kan delta fullt ut i det föreslagna låneprogrammet på 150 miljarder euro medan Turkiet och Storbritannien initialt kan bidra med 35 procent av försvarsprodukter, en andel som kan höjas om länderna ingår ett säkerhets- och försvarspartnerskap med EU.

Kina överväger att delta i en möjlig fredsbevarande styrka i Ukraina, rapporterar tyska Die Welt. Kinesiska diplomater har i Bryssel undersökt om ett sådant steg vore önskvärt från europeiskt håll.

– Att inkludera Kina i en sammanslutning av villiga länder skulle möjligen kunna öka Rysslands acceptans för fredsbevarande styrkor i Ukraina, sade en EU-diplomat till tidningen.

Frankrike och Storbritannien har uttryckt beredskap att stationera fredsbevarande styrkor vid en vapenvila, något Ryssland hittills avvisat. Frankrikes president Emmanuel Macron har kallat till ett toppmöte med Ukrainas stödländer på torsdag där även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att delta.

Tjeckiens president Petr Pavel anser att tjeckiska trupper bör ingå i en framtida fredsbevarande styrka i Ukraina efter ett fredsavtal. Det framgår av en intervju med en ukrainsk nyhetssajt publicerad i lördags, enligt tjeckiska public service-radio. Pavel påpekar att Tjeckien redan deltar i en grupp länder som diskuterar en sådan insats.

– Olika politiker kan ha olika åsikter, men om det finns en stark grupp europeiska länder som vill ge Ukraina säkerhetsgarantier, är jag övertygad om att Tjeckien bör vara bland dem, sade Pavel.

Frankrike och Storbritannien leder gruppen som även inkluderar flera EU-länder. Diskussionerna sker parallellt med USA:s försök att förhandla fram en vapenvila.

Österrikes säkerhetstjänst DSN har avslöjat en omfattande rysk desinformationskampanj ledd av en bulgarisk kvinna, rapporterar Reuters. Kvinnan har erkänt att hon arbetat för Ryssland, särskilt under 2022 när Moskva inledde sin invasion av Ukraina, för att vända opinionen till Rysslands fördel. Trots åklagarens begäran om häktning har en domstol släppt kvinnan. Vid en husrannsakan hittade utredare bevis för en grupp som arbetat för ryska underrättelsetjänster. Kampanjen riktade sig mot tysktalande länder med fokus på Österrike.

– Spridningen av falska berättelser, fejknyheter och manipulativt innehåll undergräver förtroendet för våra institutioner, sade Joerg Leichtfried, högt uppsatt tjänsteman vid österrikiska inrikesministeriet.

Tjeckiens regering lovar att stödja Radio Free Europe/Radio Liberty efter att USA:s president Donald Trump skurit finansieringen till radiokanalen, rapporterar Financial Times.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att ge dem möjlighet att fortsätta i denna mycket viktiga roll, sade premiärminister Petr Fiala.

Radiokanalen, som är baserad i Prag sedan 1995, motverkar propaganda från auktoritära regimer som Ryssland och Iran. Nedskärningen är del av Trumps försök att minska utländskt bistånd. Tjeckien har nu engagerat sju andra EU-länder för att hitta ny finansiering, och landets utrikesminister har till och med föreslagit ett europeiskt övertagande av radiokanalen.

I Turkiet har oppositionspartiet, socialdemokratiska CHP valt Istanbuls fängslade borgmästare Ekrem İmamoğlu till sin presidentkandidat i kommande val, rapporterar Ekot. İmamoğlu fick tio gånger fler röster än antal CHP-medlemmar. Miljoner turkar som inte är medlemmar i CHP, stödröstade på İmamoğlu.

Frankrike kommer att hålla ett nytt toppmöte om Ukraina den 27 mars, rapporterar Politico. Mötet är en uppföljning till president Macrons tidigare sammankomster i februari och mars med europeiska och Nato-ledare för att diskutera säkerhetsgarantier för Ukraina.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson bekräftade sin inbjudan och sade att en "bredare krets" av ledare kommer att delta. Toppmötet sker samtidigt som europeiska ledare arbetar för att stärka EU:s försvarskapacitet mot hot från Ryssland.

Europas största militärmakter arbetar på en plan för att gradvis ta över försvarsansvaret från USA inom Nato under de kommande fem till tio åren, rapporterar Financial Times. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och de nordiska länderna deltar i diskussionerna som syftar till att undvika kaos vid en eventuell amerikansk tillbakadragning från försvarsalliansen.

Planen ska presenteras för USA före Natos toppmöte i Haag i juni. Förslaget innehåller löften om ökade europeiska försvarsutgifter och uppbyggnad av militära förmågor. Enligt tjänstemännen skulle det ta fem till tio år att höja Europas kapacitet till en nivå där de kan ersätta de flesta amerikanska funktionerna, förutom kärnvapenavskräckningen. Vissa europeiska länder är dock tveksamma till samtalen av rädsla för att uppmuntra USA att dra sig tillbaka snabbare.

Tysklands finanspolitiska u-sväng med massiva lån till försvar och infrastruktur driver redan upp långa räntor i Europa, rapporterar TT/GP. Tyska parlamentet röstade i tisdags igenom ett förslag som undantar försvarssatsningar över 1 procent av BNP från landets skuldbroms. Dessutom skapas en särskild fond på 500 miljarder euro för infrastruktur och klimatåtgärder. Effekterna syns redan på marknaden där den tyska tioårsräntan stigit med nästan 0,5 procentenheter sedan årsskiftet, vilket påverkar även långa boräntor i Sverige. Samtidigt har tyska försvarsaktier rusat med 100–140 procent i år.

EU-kommissionen skjuter upp införandet av 50-procentiga tullar på bourbon från USA till mitten av april, enligt en talesperson för kommissionen, rapporterar TT/DN. Samtidigt bjuds Trumpregeringen in till nya samtal för att undvika ett potentiellt tullkrig.

Bourbontullarna kommer att införas tillsammans med ett bredare paket av motåtgärder som svar på Trumpregeringens 25-procentiga tullar på stål och aluminium. EU är en av de amerikanska sprittillverkarnas största marknader.

Donald Trump har hotat att införa 200-procentiga tullar på alla alkoholprodukter från EU om EU inför de planerade tullarna på bourbon.

Friedrich Merz har fått slutgiltigt godkännande för sitt ekonomiska paket på 1 biljon euro, rapporterar Financial Times. Paketet godkändes på fredagen av förbundsrådet, tyska parlamentets överhus, efter en omröstning i underhuset tidigare i veckan.

Reformen ändrar landets låneregler för att tillåta större försvarsutgifter och skapar en särskild fond på 500 miljarder euro för att modernisera infrastrukturen under tolv år.

Merz, vars kristdemokratiska parti CDU vann valet förra månaden, vänder nu blicken mot svåra koalitionssamtal med socialdemokraterna SPD. Målet är att bilda regering innan april är slut.

Schweiz har antagit ett paket med åtgärder för att skydda arbetares löner, rapporterar Reuters. Åtgärderna kan ta bort ett viktigt hinder för landets godkännande av ett nytt avtal som ska stärka samarbetet med EU. Paketet innehåller 13 steg som arbetsgivarföreningar, fackföreningar och schweiziska kantoner har enats om för att skydda höga schweiziska löner från att pressas ned av EU-arbetare. Schweiz och EU presenterade i december ett avtal för att förbättra handelsförbindelserna, men fackföreningar var oroliga för att schweiziska löner skulle hotas. Åtgärderna riktar sig främst mot EU-baserade företag som startar verksamhet i Schweiz.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kan ha begått sitt livs misstag genom att låta gripa oppositionsledaren Ekrem İmamoğlu. Turkietkännaren Halil Karaveli, forskare vid institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, menar att Erdogan troligen inte väntade sig de stora protester som följde.

– Tidigare avsättningar av meningsmotståndare har inte orsakat lika starka reaktioner, säger Karaveli till Ekot.

Efter gripandet meddelade ledaren för İmamoğlus parti CHP att man kommer att protestera på gatorna om İmamoğlu avsätts från sin position.

En majoritet av européerna (55 procent) tror att risken för väpnad konflikt på EU:s territorium är hög de kommande åren, enligt en opinionsundersökning från Le Grand Continent. Undersökningen, som genomförts i nio EU-länder, visar också att 51 procent ser Donald Trump som "Europas fiende" medan endast 9 procent ser honom om en vän till Europa. 63 procent anser dessutom att hans återval gör världen mindre säker.

Undersökningen visar även starkt stöd (61 procent) för att beslagta ryska tillgångar för att finansiera Ukraina. 47 procent av de tillfrågade anser att Ukraina bör acceptera ett fredsavtal även om det innebär förlust av ockuperade områden.

Undersökningen genomfördes i Frankrike, Polen, Nederländerna, Danmark, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien och Rumänien.

Frankrike ska placera kärnvapen på en flygbas i närheten av Tyskland. Planer­na ses som en markering från president Macron om att fransmännen är beredda att ta större ansvar för Europas försvar, rapporterar SvD.

ECB-chefen Christine Lagarde varnade på torsdagen för att USA:s planerade tullar kan skada EU:s ekonomi. Under ett möte i EU-parlamentets ekonomi och finansutskott sade hon att amerikanska tullar på 25 procent mot europeiska varor kan minska eurozonens tillväxt med 0,3 procentenheter det första året. Om EU svarar med egna tullar kan effekten öka till 0,5 procentenheter.

– Utsikterna för inflationen skulle [dessutom] bli betydligt mer osäker, sade Lagarde.

Hon uppmanade EU att fördjupa handeln mellan medlemsländerna och snabbt slutföra handelsavtal med andra internationella partners för att motverka effekterna av USA:s politik.

Sex nordiska och baltiska länder uppmanar i ett gemensamt brev EU att påskynda Ukrainas medlemskapsförhandlingar. Länderna hänvisar till kommissionsordförande Ursula von der Leyens uttalande om att Ukraina skulle kunna ansluta sig till EU redan 2030.

"Ukraina har visat anmärkningsvärda framsteg i sina reformer. Nu är det dags för oss att mobilisera våra ansträngningar för att hjälpa Ukraina att göra detta möjligt, skriver ministrarna i brevet.

Länderna betonar att Ukrainas EU-medlemskap är en "avgörande investering" i hela Europas säkerhet. De uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att påskynda processen och vill se att alla förhandlingskapitel öppnas före utgången av 2025.

– Att stödja Ukraina på vägen mot EU-medlemskap är en investering i hela Europas och ytterst Sveriges säkerhet. ​Mitt under brinnande krig har Ukraina växlat upp sitt reformtempo. EU måste hålla jämna steg. Nu uppmanar vi EU-kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att göra det möjligt, säger Sverige EU-minister Jessica Rosencrantz (M) i ett uttalande till Europaportalen. 

Brevet är undertecknat av EU-ministrar från, förutom Sverige,  Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen.

EU-kommissionen har för första gången beslutat om konkreta åtgärder som en dominerande digital plattform måste vidta enligt digital marknadslagen, DMA. Besluten tvingar Apple att göra det lättare för andra tillverkares enheter som smartklockor och hörlurar att fungera med iPhone.

– Effektiv samverkan för andra tillverkares enheter är ett viktigt steg mot att öppna Apples system. Detta ger konsumenter bättre valmöjligheter, sade Teresa Ribera, vice ordförande för EU-kommissionen, i ett uttalande.

Åtgärderna omfattar nio iOS-funktioner för anslutna enheter och förbättrar processen för utvecklare som vill integrera med iPhone och iPad. Besluten är juridiskt bindande.

USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade i går onsdag om de pågående så kallade fredsförhandlingarna. Trump skriver på sin plattform Truth Social att samtalet, som varade i omkring en timme, var "mycket bra" och att de är "på rätt spår", uppger SvD.

"En stor del av samtalet baserades på gårdagens samtal med president Putin för att samordna Rysslands och Ukrainas önskemål och behov", skriver han.

Nya samtal om vapenvilan är planerade till söndag enligt sändebudet Steve Witkoff som dock inte givit några detaljer, skriver TT/GP.

Åtta personer, varav ett barn, har skadats i en omfattande drönarattack mot staden Kropyvnytskyj i centrala Ukraina, uppger Ukrainas statliga räddningstjänst, enligt TT/SvD. Den regionala militärledningen beskriver attacken som omfattande. Bostadshus i flera olika områden i staden har skadats.

EU-ledare och arbetsmarknadens parter samlades i går onsdag i Bryssel för det halvårsvisa trepartsmötet. Mötet fokuserade på hur Europa kan bli mer konkurrenskraftigt för att locka investeringar och skapa bra jobb i en allt tuffare omvärld.

– Den europeiska sociala dialogens anda lever och frodas och vi är beslutna att hålla den stark under hela denna mandatperiod. Europas sociala marknadsekonomi har aldrig handlat bara om marknader – den handlar om människor, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Deltagarna diskuterade hur EU kan stärkas i en utmanande geopolitisk miljö och hur Europa kan bli en attraktiv plats för investeringar som skapar och bevarar kvalitetsjobb. Både arbetsgivarorganisationer och fackföreningar betonade vikten av samarbete för att möta framtidens utmaningar.

Sverigedemokraterna vill skrota delar av EU:s klimatpolitik. Syftet är att få en starkare ekonomi och på så sätt kunna satsa fullt ut på upprustningen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är kritisk till förslaget.
”EU:s klimatarbete är helt avgörande för att vi ska stoppa den globala uppvärmningen” skriver hon till Ekot.

Nederländernas parlament godkände på tisdagen flera motioner för att minska landets beroende av amerikanska mjukvaruföretag, rapporterar Reuters. Motionerna uppmanar regeringen att skapa en molntjänstplattform under nederländsk kontroll och ompröva beslutet att använda Amazons webbtjänster för landets internetdomänvärdskap.

– Frågan vi som européer måste ställa oss är: känner vi oss bekväma med att personer som Trump, Zuckerberg och Musk styr över vår data? sade Marieke Koekkoek från det pro-europeiska Volt-partiet.

Enligt lagstiftare har förändrade relationer med USA under Donald Trumps presidentskap gett frågan ny angelägenhet. Omröstningen skedde dagen efter att europeiska teknikföretag uppmanat EU-kommissionen att skapa en fond för investeringar i europeisk teknik.

EU-kommissionen undersöker om Kina har gett otillbörliga subventioner till elbilstillverkaren BYD:s fabrik i Ungern, rapporterar Financial Times. Om utredningen visar att företaget fått orättmätiga statliga stöd kan BYD tvingas sälja tillgångar, minska kapacitet, återbetala subventioner och eventuellt betala böter.

Investeringen i södra Ungern väntas uppgå till fyra miljarder euro och skapa upp till 10 000 jobb. EU-tjänstemän hävdar dock att fabriken byggts med kinesisk arbetskraft och främst använder importerade delar, vilket skapar litet ekonomiskt värde för EU.

Granskningen sker inom ramen för EU:s förordning om utländska subventioner, som infördes 2023 för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor på den europeiska marknaden.

Serbiens nationalförsamling har formellt accepterat premiärminister Miloš Vučevićs avgång, rapporterar Yle. Vučević meddelade sitt beslut att avgå redan i slutet av januari efter massiva protester mot regeringens hantering av en dödlig olycka vid en järnvägsstation förra året. Protesterna, som samlade över 100 000 människor förra veckan, riktar sig mot korruption inom regeringen. Demonstranterna anklagar tjänstemän för att ha förskingrat pengar avsedda för underhåll. President Aleksandar Vučić har nu 30 dagar på sig att utse en ny premiärminister. Om ingen utses inom tidsfristen måste nyval hållas, sannolikt den 8 juni.

Tusentals människor protesterade på onsdagen i Turkiet efter att Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu gripits, enligt SVT. Trots att president Recep Tayyip Erdoğan infört demonstrationsförbud och blockerat sociala medier samlades stora folkmassor i Istanbul och Ankara på onsdagskvällen. – Erdoğan, diktator! skanderade demonstranterna utanför stadshuset i Istanbul. İmamoğlu, som beskrivs som Erdoğans främsta utmanare, greps misstänkt för korruption och kopplingar till terrorgruppen PKK. Gripandet sker bara dagar innan hans parti CHP skulle utse honom till presidentkandidat inför valet 2028. Erdoğan nekar till politisk inblandning och hävdar att domstolarna är oberoende.

Tyska parlamentets underhus godkände på tisdagen med stöd av kristdemokrater, socialdemokrater och miljöpartister planer för en massiv utgiftsökning, rapporterar Reuters. Beslutet som enligt Der Spiegel togs med siffrorna 513 för och 207 nej mot innebär en fond på 500 miljarder euro för infrastruktur och lättade låneregler för ökade försvarsutgifter.

Den konservative ledaren Friedrich Merz, som väntas bli nästa förbundskansler, får därmed en betydande politisk framgång innan han ens tillträtt. Åtgärderna syftar till att stärka försvaret mot ett fientligt Ryssland och hantera förändrad amerikansk politik.

– Vi har i minst ett decennium haft en falsk känsla av säkerhet. Beslutet vi tar i dag om försvarsförmåga […] är inget mindre än det första stora steget mot ett nytt europeiskt försvarssamarbete, sade Merz till parlamentsledamöterna.

Lagstiftningen måste slutligen godkännas av parlamentets överhus.

Tisdagseftermiddagens telefonsamtal mellan Donald Trump och Vladimir Putin innebär en kritisk brytpunkt i förhandlingarna om vapenvila, säger Rysslandsexperten Mark Galeotti.

– Efter i dag kommer vi att ha en betydligt tydligare bild av var ryssarna står, sade Galeotti till TT/SvD.

Enligt Independent har  Ukraina satt upp villkor för vapenvila: att inget ukrainskt territorium avstås till Ryssland, att tusentals kidnappade barn och andra civila som hålls illegalt av Ryssland återlämnas och att Ukraina ges säkerhetsgarantier.

Summan av kardemumman: Om Trump och Putin kommer överens om något slags fredsavtal kommer det att finnas en enorm press på både Ukraina och EU att helt enkelt acceptera vad Washington och Moskva beslutat, skriver Politico och avslutar: Det återstår att se om någon av parterna skulle vara redo att trotsa en överenskommelse som presenteras som ett fullbordat faktum, även om det tvingar Ukraina eftergifter.

Kriminella nätverk utnyttjar skickligt ny teknik och utgör ett växande hot mot EU:s institutioner och hela samhället, enligt en ny rapport från europeiska polissamarbetet Europol, skriver TT/GP.

– Internet är inte bara ett verktyg, det har blivit den främsta arenan för brottsligheten, sade Europolchefen Catherine De Bolle vid en pressträff på tisdagen.

Rapporten varnar för ökningar av cyberattacker, bedrägerier, människohandel och narkotikasmuggling, där samtliga brottskategorier genomsyras av ny teknik inom AI och datahantering. Enligt Europol hotas EU-länderna både internt genom penningtvätt och våld och externt där kriminella nätverk agerar ombud åt stater som Ryssland i hybridkrigföring. Rapporten ligger till grund för EU:s kamp mot organiserad brottslighet de kommande fyra åren.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) varnar i en ny rapport att världsekonomin kommer att växa långsammare än tidigare beräknat, enligt Yle. Orsaken är främst den amerikanske presidenten Donald Trumps handelstullar och oförutsägbara politik.

OECD har sänkt sin tillväxtprognos för världsekonomin från 3,3 till 3,1 procent för 2025. Tullarna väntas driva upp inflationen, vilket kan tvinga centralbanker att hålla räntorna höga längre. USA:s tillväxt spås sjunka till 2,2 procent 2025 och 1,6 procent 2026, medan eurozonens tillväxt bara väntas bli 1,0 procent i år. Kina ser ut att klara sig bättre med en förväntad tillväxt på 4,8 procent 2025.

ECB-ledamoten Olli Rehn menar att ökade försvarsutgifter kan stötta den ekonomiska tillväxten i euroområdet, enligt Reuters. Detta sker samtidigt som Trumpadministrationens handelskrig redan påverkar ekonomin negativt.

– Även om det finns lite att vara positiv över i säkerhetsläget i Europa, kommer de förväntade ökningarna i försvarsutgifter och investeringar sannolikt att stödja BNP-tillväxten på medellång sikt, sade Rehn på tisdagen.

Storbritannien och EU planerar att öka trycket på Ryssland och stärka försvarssamarbetet, rapporterar Reuters. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas träffar den brittiske utrikesministern David Lammy och försvarsministern John Healey i London i dag tisdag.

– Det är viktigt att vi förbättrar vårt partnerskap med EU och arbetar tillsammans för att avsluta detta krig och säkra alla våra medborgares trygghet, sade Lammy om kriget i Ukraina.

Mötets fokus blir samordning kring Ukraina och ökad ekonomisk press på Ryssland. De ska även diskutera åtgärder mot hybridhot som cyberattacker och rysk desinformation, samt initiativ för att öka europeiska försvarsutgifter.

Polen, Litauen, Lettland och Estland planerar att lämna Ottawakonventionen som förbjuder personminor, rapporterar Reuters. Beslutet tillkännagavs i ett uttalande på tisdagen och motiveras med det militära hotet från grannlandet Ryssland.

"Med detta beslut sänder vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda och kan använda alla nödvändiga åtgärder för att försvara vår säkerhet", skrev de fyra ländernas försvarsministrar.

Genom att lämna avtalet från 1997, som undertecknats av mer än 160 länder men inte av Ryssland, kan Nato-medlemmarna återigen börja lagra personminor. Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė förklarade att utträdet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser.

Även Finland överväger sedan december att lämna avtalet med hänvisning till Rysslands användning av personminor i Ukraina.

Den franska högerledaren Marine Le Pen kan inom två veckor få veta om hon förbjuds att inneha offentliga ämbeten i fem år, rapporterar Reuters. Le Pen, som leder opinionsmätningarna inför presidentvalet 2027, står åtalad för förskingring av EU-medel.

Åklagare har begärt att ett eventuellt ämbetsförbud ska träda i kraft omedelbart, även om Le Pen överklagar. Hon anklagar åklagarna för att försöka orsaka hennes "politiska död" och kallar begäran "helt oproportionerlig".

Sedan Frankrike införde en antikorruptionslag 2016 har allt fler politiker dömts till ämbetsförbud. 

Le Pen och hennes parti nationell Samling anklagas för att ha använt över tre miljoner euro av EU-medel för sin verksamhet i Europaparlamentet för att avlöna personal för annan verksamhet i Frankrike, något de förnekar.

Sverige och Ukraina har skrivit under ett avtal om samarbete inom energi och miljöomställning. Avtalet undertecknades i Bryssel i går måndag av energi- och näringsminister Ebba Busch och Ukrainas energiminister German Galusjtjenko.

Samarbetet omfattar områden som kärnkraft, energisäkerhet och industrins miljöomställning. Sverige kan lära av Ukrainas erfarenheter av att upprätthålla elförsörjning trots krigsangrepp, medan Ukraina kan dra nytta av Sveriges kunskap om förnybar energi. Avtalet skapar ett ramverk för det fortsatta samarbetet mellan länderna.

Storbritannien förväntar sig att "mer än 30" länder ska ansluta sig till en koalition för att säkra en varaktig fred i Ukraina, rapporterar Financial Times. Storbritannien, Frankrike och Australien har signalerat att de är redo att skicka trupper för att upprätthålla en vapenvila, men alla betonar att USA:s militära stöd är nödvändigt.

– Ingen vill se ett litet antal europeiska trupper utan amerikanskt stöd, i skottlinjen i Ukraina, sade en EU-diplomat.

Även Danmark och Sverige har uttryckt vilja att bidra med styrkor. Militära planerare ska mötas nära London på torsdag för att diskutera operativa detaljer. En multinationell styrka kan omfatta upp till 30 000 soldater, men USA:s president Trump har avböjt att erbjuda militärt luftskydd.

EU:s energianvändning minskade med 4,2 procent under 2022 jämfört med året innan, enligt Eurostat. Den totala energianvändningen uppgick till 58,8 miljoner terajoule, där företag och myndigheter stod för 72,9 procent och hushållen för resterande 27,1 procent.

Tillverkningsindustrin, som använde mest energi (26 procent av totalen), minskade sin användning kraftigast med 8,5 procent. Även energisektorn minskade betydligt (-5,2 procent). Transport och lagring var den enda sektor som ökade sin energianvändning, med 8,1 procent jämfört med 2021. EU har en målsättning att minska sin energianvändning till 2030.

EU utlovar närmare 2,5 miljarder euro i stöd till Syrien och regionen för 2025-2026. Tillkännagivandet gjordes under den nionde Brysselkonferensen om Syrien som hölls i går måndag.

Stödet ska främja en syrisk-ledd övergångsprocess efter Assadregimens fall och landets socioekonomiska återhämtning. Medlen ska möta humanitära behov i Syrien och värdländerna Jordanien, Libanon, Irak och Turkiet. Sedan 2011 har EU mobiliserat nästan 37 miljarder euro i humanitärt stöd till syrier.

Ungerns parlament antog på tisdagen en resolution mot EU:s planer på att låna upp pengar för försvarsutgifter, rapporterar Reuters. Beslutet kommer inför ett EU-toppmöte senare i veckan där premiärminister Viktor Orbán ska delta.

Orbán har tidigare sagt att Ungern stödjer europeisk försvarssamverkan och är villigt att bidra ekonomiskt, men motsätter sig gemensam upplåning. EU-kommissionen har föreslagit att låna upp till 150 miljarder euro för att stärka medlemsländernas försvar i ett spänt säkerhetsläge i Europa.

För godkännande krävs stöd från minst 15 av EU:s 27 länder som representerar minst 65 procent av unionens befolkning, vilket betyder att Ungern ensamt inte kan stoppa initiativet.

Den bosnienserbiske separatistledaren Milorad Dodik tillkännagav på måndagen planer på att upprätta en egen gränspolis för den serbdominerade regionen Republika Srpska, enligt Reuters.

Beslutet kommer efter att en bosnisk domstol begärt Dodiks gripande sedan han vägrat svara på åklagares kallelser. Dodik har redan infört lagar som undergräver statliga myndigheter och bryter mot konstitutionen, vilket skapat den största författningskrisen i landet sedan kriget på 1990-talet.

Den 66-årige Rysslandsvänlige nationalisten har under det senaste årtiondet förespråkat utbrytning av den serbiska regionen från Bosnien och sammanslagning med Serbien. Trots att åklagare utfärdat en arresteringsorder planerar Dodik att resa till Moskva denna vecka.

Den fruktade mul- och klövsjukan har brutit ut hos mjölkkor i Ungern i mars, bara två månader efter ett utbrott hos vattenbufflar i Tyskland, skriver TT/GP. Risken för spridning till Sverige bedöms som mycket låg, enligt Statens veterinärmedicinska anstalts hemsida.

– Utbrottet i Tyskland var mycket oväntat, blev en väckarklocka för hela EU, och påminde oss om att mul- och klövsjuka kan dyka upp oväntat även i Sverige, skriver statsepizootolog Karl Ståhl.

Viruset i Ungern är inte besläktat med det i Tyskland och har ingen gemensam smittkälla. Svenska djurägare uppmanas vara uppmärksamma eftersom tidig upptäckt är viktig för att begränsa spridning.

Den rumänska högerledaren George Simion, som leder i opinionen efter den diskvalificerade presidentkandidaten Călin Georgescu, tar nu avstånd från Ryssland enligt Financial Times.

– Putins Ryssland var och är ett av de största hoten för de europeiska staterna, särskilt för oss, för de baltiska staterna och för Polen, sade Simion till tidningen.

Simion leder det högerextrema partiet Alliansen för rumänernas förening och ligger nu först i opinionsundersökningarna inför presidentvalet i maj med 30 procent. Han betonar att 80 procent av rumänerna vill vara med i Nato och EU, och att detta inte är förhandlingsbart. Till skillnad från Georgescu, som beskrev Putin som en "patriot" och förebild, vill Simion stärka banden med USA och Europa mot det ryska hotet.

USA:s president Donald Trump säger att han ska prata med Rysslands president Vladimir Putin om kriget i Ukraina i på tisdag, uppger Ekot. Trump säger att mycket arbete gjorts över helgen, och att samtalen med Putin kommer att handla om landområden och om kraftverk. Trump beskriver det som att samtalet kommer att handla om att dela upp vissa tillgångar.

Kinas ledare  Xi Jinping har avböjt en inbjudan att besöka Bryssel för ett toppmöte som skulle markera 50 år av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina, rapporterar Financial Times. Istället erbjuder Kina att skicka premiärminister Li Qiang. Beskedet bekräftar enligt EU-diplomater att Kinas varmare ton inte motsvaras av konkreta handlingar.

Relationerna mellan Bryssel och Peking har försämrats sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 och Kina stöd till Ryssland. EU har också infört tullar på kinesiska elbilar och anser att Kina, som hade ett handelsöverskott på 304,5 miljarder euro med EU förra året, inte gör tillräckligt för att skapa balans i handeln.

Litauiska åklagare anklagar Rysslands militära underrättelsetjänst, GRU, för att ha orkestrerat en brandattack mot en Ikea-varuhus i Vilnius i maj förra året, rapporterar Reuters.

– Ikeas färger är desamma som Ukrainas flagga – detta har stark symbolisk betydelse, sade Arturas Urbelis från litauiska åklagarmyndigheten på måndagen.

Två ukrainska medborgare, båda under 20 år, ska ha erbjudits 10 000 euro och en begagnad BMW för att utföra dådet. Branden inträffade tre dagar före en liknande brand i ett köpcentrum i Polen. Ryssland förnekar all inblandning i sabotageattacker.

Ukraina bekräftar att Ryssland har återtagit staden Sudzja i Kursk-regionen, enligt SvD. Den ukrainska generalstaben nämner inte längre staden som ukrainskkontrollerad i sin senaste lägesrapport. Sudzja var den största staden som Ukraina tidigare lyckats inta i regionen och har beskrivits som ett viktigt nav för Ukrainas närvaro där.

Hundratusentals serber demonstrerade i helgen i Belgrad mot president Aleksandar Vučić och hans regering, rapporterar Financial Times. Protesterna började den 1 november efter att ett järnvägsstationstak kollapsade i Novi Sad och dödade 15 personer.

– Jag accepterar inte utpressning, jag kommer inte att gå med på påtryckningar, jag är Serbiens president och jag kommer inte att låta gatan sätta reglerna, sade Vučić.

Demonstrationerna, som leds av studenter, har vuxit till den största utmaningen mot Vučić sedan han kom till makten 2012. Protesterna har fortsatt trots att premiärministern avgått. EU har uppmanat serbiska myndigheter att skydda demonstranternas rätt att samlas fredligt.

Kristdemokrater, socialdemokrater och de gröna i Tyskland har på fredagen kommit överens om ett stort finansieringspaket för klimatskydd, rapporterar Die Welt. En klimat- och omställningssfond fördubblas till 100 miljarder euro efter långa förhandlingar. Dessutom planeras ett särskilt stöd på 500 miljarder euro för infrastruktur.

Överenskommelsen innebär också en utvidgad definition av försvarsutgifter som undantas från de tyska skuldbromsreglerna. Paketet kan godkännas av förbundsdagen redan på tisdag, men kräver även godkännande i förbundsrådet – det tyska parlamentets överhus – med två tredjedelars majoritet. Partierna skyndar på processen eftersom de efter parlamentets ombildning den 25 mars inte längre har tillräcklig majoritet.

Nederländernas premiärminister Dick Schoof och de fyra regeringspartierna har hittat en lösning på sin interna konflikt om EU-kommissionens nya försvarsplan, rapporterar radio BNR.

Efter flera timmars överläggningar på torsdagen meddelade Schoof i ett uttalande att partierna har haft "goda och konstruktiva samtal" utan att gå in på detaljer.

Krisen uppstod när tre av fyra regeringspartier röstade för en motion som uppmanade Schoof att inte godkänna EU-kommissionens försvarsplaner, trots att han redan förra veckan hade ställt sig bakom planens huvuddrag vid ett EU-toppmöte.

Den förväntade livslängden i EU ökade till 81,4 år under 2023, enligt siffror från Eurostat på fredagen. Det är en ökning med 0,8 år jämfört med 2022 och den högsta nivån sedan mätningarna började 2002. Detta sker efter nedgången i livslängd under coronapandemin 2020 och 2021.

Stora skillnader finns mellan EU:s regioner. Högst medellivslängd har spanska Madrid med 86,1 år medan bulgariska Severozapaden har lägst med 73,9 år.

Kvinnor i EU lever i genomsnitt 5,3 år längre än män, med en medellivslängd på 84,0 år jämfört med männens 78,7 år. Störst skillnad mellan könen finns i Lettland där kvinnor lever 10,1 år längre än män, medan Nederländerna har minst skillnad med endast 3,0 år. I Sverige är skillnaden näst lägst med 3,3 år.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avfärdar Rysslands utspel om en möjlig vapenvila, med flera förbehåll mot Ukraina, som ren fördröjningstaktik, rapporterar Sveriges Radio. Zelenskyj menar att Vladimir Putin genom detta utspel försöker undvika att direkt behöva avvisa idén om vapenvila till USA:s president Donald Trump.

EU-länderna beslutade på fredagen att förlänga sina sanktionerna mot personer och organisationer som hotar Ukrainas territoriella integritet med ytterligare sex månader. Sanktionerna gäller nu fram till 15 september 2025.

Sanktionerna omfattar reseförbud, frysning av tillgångar och förbud mot att göra ekonomiska resurser tillgängliga för de listade. Nästan 2 400 personer och organisationer berörs av sanktionerna. I samband med översynen beslutade länderna att inte förnya sanktionerna för fyra personer efter vetohot från Ungern.

Sverige kommer att fram till 2026 donera 18 Archerpjäser och fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur till Ukraina. Donationen, som upphandlas hos svensk försvarsindustri, Bofors och Saab, är värd cirka tre miljarder kronor och ingår i Sveriges 18:e militära stödpaket.

– Ukraina är i stort behov av artilleri och artilleriammunition. Detta har sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes varit högt prioriterat av Ukraina. Det var Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerov tydlig med när jag träffade honom i helgen, sade försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande på torsdagen i Karlskoga.

Sverige bidrar även med pengar till Ukrainas försvarsindustri genom ett danskt initiativ. Stödet kan användas till produktion av ammunition eller det ukrainska artillerisystemet Bohdana.

Kroatiens befolkning har minskat med en femtedel sedan självständigheten 1991, rapporterar Bloomberg. Regeringen planerar nu en historiskt stor satsning för att vända trenden.

– Vi måste stoppa det. Vår ekonomiska säkerhet, vår försvarssäkerhet, vår överlevnad står på spel, säger Ivan Šipić, minister för demografi och invandring.

Regeringen förbereder ny lagstiftning och avsätter 769 miljoner euro för att öka födelsetalen från 2026. Kroatien är ett av de hårdast drabbade länderna i Östeuropa, där födelsetalen nu är de lägsta på 250 år, enligt Bloomberg.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez föreslår att försvarsutgifter bör omfatta mer än traditionellt militärt försvar, skriver Financial Times. Spanien, som spenderar minst av alla Nato-länder på försvar (1,28 procent av BNP), står under press att nå alliansens mål på 2 procent. Han menar att Spaniens säkerhetshot skiljer sig från östeuropeiska, nordiska och baltiska länders och inkluderar terrorism och klimatrelaterade katastrofer. Sánchez bekräftade att Spanien ska nå 2-procentsmålet före 2029, men möter motstånd från vänsterpartier i regeringskoalitionen och en pacifistisk strömning i det spanska samhället.

Armenien och Azerbajdzjan är nära att sluta fred efter många års konflikt, rapporterar TT/GP. De två länderna i Kaukasus har länge varit i konflikt, främst om området Nagorno-Karabach. De har utkämpat krig både under Sovjettiden och år 2020. I september 2023 tog Azerbajdzjan full kontroll över regionen efter en attack som varade i ett dygn.

Den möjliga fredsuppgörelsen skulle bland annat innebära att länderna återupptar normala diplomatiska kontakter.

Ryssland vill inte ha ett tillfälligt eldupphör i Ukraina utan eftersträvar istället en långsiktig fredsuppgörelse som tar hänsyn till landets intressen, skriver Financial Times. Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov sade på torsdagen att det amerikanska förslaget om 30 dagars vapenvila endast skulle ge ukrainska trupper "en tillfällig paus".

Rysslands avvisande av USA:s förslag kommer inför rysk-amerikanska högnivåsamtal på senare på torsdagen i Moskva.

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att göra gemensamma vapenköp för medlemsländerna, rapporterar Financial Times. Detta skulle innebära en stor förändring i hur beslut fattas inom försvarsområdet och ses som ett svar på Donald Trumps politik.

I en vitbok som väntas publiceras nästa vecka skriver kommissionen "på begäran från medlemsstaterna skulle kommissionen kunna agera som en central inköpsenhet [för vapen] å deras vägnar", uppger tidningen.

Enligt dokumentet är gemensamma inköp det mest kostnadseffektiva sättet att bygga upp det europeiska försvaret. Kommissionen menar att samarbete kring vapenupphandling skulle ge betydande fördelar för både medlemsländerna och försvarsindustrin.

USA:s president Donald Trump hotar att införa en tull på 200 procent på alkoholimport från EU om unionen inte tar bort sin tull på amerikansk whisky, uppger Financial Times. Uttalandet gjordes på torsdagen via Trumps sociala plattform Truth Social.

"Om denna tull inte tas bort omedelbart kommer USA snart att lägga en tull på 200 procent på alla viner, champagner och alkoholprodukter från Frankrike och andra EU-länder. Detta kommer att vara bra för vin- och champagnebranschen i USA", skrev Trump.

Nederländska regeringspartier höll under torsdagen ett extra krismöte efter att parlamentets andra kammare med siffrorna 73–71 röstat mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens försvarsplan, rapporterar NOS. Parlamentet antog en motion som uppmanar regeringen att inte godkänna planen eftersom den delvis skulle finansieras genom gemensamma EU-skulder och lättade budgetregler.

Regeringen hamnar nu i en svår situation eftersom premiärminister Dick Schoof redan har godkänt "konturerna" av planen under förra veckans EU-toppmöte i Bryssel. Tre av de fyra regeringspartierna – Frihetspartiet, NSC och BBB – röstade för motionen och vill att försvarsutgifterna enbart ska finansieras från ländernas egna budgetar.

Ett 40-tal svenska organisationer, fackföreningar och akademiker varnar för att EU:s nya regelförenklingar för företag kan skada klimatet och arbetstagares trygghet, enligt Sveriges Radio. Kritiken riktas mot planerade förändringar i nyligen antagna hållbarhetsregler som skulle börja gälla.

– Det är ett allvarligt svek mot arbetstagare världen över och mot våra klimatåtaganden, säger Olivia Nordell, EU-sakkunnig på Swedwatch.

Europeiska centralbanken, ECB, ser allvarliga risker för ökad inflation i euroområdet, rapporterar Reuters. ECB-chefen Christine Lagarde varnade på onsdagen för att handelshinder, ökade försvarsutgifter och klimatfrågor kan förstärka inflationssvängningar.

– Våra förväntningar har verkligen omkullkastats de senaste åren och särskilt de senaste veckorna. Vi har sett politiska beslut som skulle ha varit otänkbara för bara några månader sedan, sade Lagarde i ett tal i Frankfurt.

Enligt Lagarde kan stora ekonomiska chocker leda till oproportionerligt kraftiga prisreaktioner. När detta kombineras med dagens lönesättning riskerar inflationen att bli mer långvarig. ECB har sänkt räntan sex gånger sedan juni men gav förra veckan inga tydliga signaler om framtida räntebeslut.

Polens president Andrzej Duda uppmanar USA att flytta kärnvapen till Polen som avskräckande medel mot framtida rysk aggression, rapporterar Financial Times.

– Det är uppenbart att Natos gränser flyttades österut 1999, så 26 år senare borde även Natos infrastruktur flyttas österut. För mig är detta självklart, sade Duda i en intervju med tidningen.

Förslaget, som tidigare avvisats av Biden-administrationen, kommer troligen uppfattas som provocerande i Moskva. Duda hänvisar till att Ryssland placerat taktiska kärnvapen i Belarus och menar att USA:s kärnvapen skulle göra Polen säkrare. Utspelet speglar en växande oro i Polen över att Ryssland kan stärkas genom fredsförhandlingar med Ukraina under Trumps ledning.

Europaparlamentet vill att EU ska ge kraftfullare säkerhetsgarantier till Ukraina. I en resolution som antogs med 442 röster för, 98 mot och 126 som avstod på onsdagen betonar ledamöterna att EU nu är Ukrainas viktigaste allierade efter vad de kallar "en uppenbar förändring" av USA:s hållning. 

Parlamentet välkomnar förslaget om 30 dagars vapenvila men motsätter sig alla försök att tvinga Ukraina till en förhastad fredsuppgörelse. Ledamöterna kräver också att anslutningsförhandlingarna med EU påskyndas och att Ryssland ska betala för skadorna i Ukraina genom att frysta ryska tillgångar konfiskeras. Parlamentet efterlyser även skärpta sanktioner mot Ryssland. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker stödde resolutionen.

Ungern hotar att stoppa förlängningen av EU:s sanktioner mot cirka 2 000 ryssar om inte oligarken Mikhail Fridman tas bort från listan, rapporterar Financial Times. Sanktionerna, som omfattar reseförbud och frysning av tillgångar för personer som anses ha stött Rysslands krig mot Ukraina, löper ut på lördag.

Enligt fyra källor med insyn i diskussionerna har Ungerns EU-ambassadör krävt att Fridman, som byggde sin förmögenhet i Ryssland innan han flyttade till London för tio år sedan, ska undantas från sanktionerna. EU-ambassadörerna möts i Bryssel på torsdag efter flera dagars resultatlösa förhandlingar.

Ungern har upprepade gånger försökt blockera eller försvaga EU:s åtgärder mot Moskva. Luxemburg stödjer Ungerns krav gällande Fridman, som tidigare i år vann ett mål i EU-domstolen där det fastslogs att EU inte hade tillräckliga bevis för hans kopplingar till Putin.

Turkiet framträder som en viktig potentiell partner när Europa försöker omstrukturera sin säkerhet och hitta garantier för Ukraina, rapporterar Reuters. Efter att USA:s president Donald Trump ändrat landets Ukrainapolitik söker europeiska länder nya säkerhetslösningar.

– Jag har med mig ett tydligt förslag för Turkiet att ta största möjliga medansvar för fred i Ukraina och regional stabilitet, sade Polens premiärminister Donald Tusk då han på onsdagen besökte Ankara.

Turkiet, som är Natomedlem med alliansens näst största armé, har under kriget upprätthållit goda relationer med både Ukraina och Ryssland. Landet har nyligen meddelat att det kan överväga att bidra till en fredsbevarande insats i Ukraina om vapenvila uppnås. En europeisk diplomat betonar att det är avgörande att Turkiet deltar i säkerhetsgarantier för Ukraina.

Finland kommer att delta i den så kallade villiga koalitionen för att stödja Ukrainas säkerhet, uppger Reuters. Finlands utrikesminister Elina Valtonen bekräftade detta i en intervju med brittiska Times Radio på onsdagen.

– Vi är definitivt en del av de villias koalition, och vi undersöker vilka förmågor vi kan bidra med för att hjälpa Ukraina att säkra sig själv, sade Valtonen.

Tidigare i mars meddelade Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att flera länder skulle bilda en koalition för att stödja Ukraina vid en eventuell fredsuppgörelse.

Tusentals georgier fortsätter att demonstrera dagligen mot landets högerpopulistiska regering, rapporterar Yle. Efter ett omstritt val i oktober behöll partiet Georgisk dröm makten, men oppositionen och internationella organisationer anklagar myndigheterna för valfusk.

– Maktpartiet har blivit alltmer auktoritärt, men väst reagerar mycket svagt på den här senaste utvecklingen, säger Ryhor Nizhnikau, specialforskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Demonstranterna kräver nyval och har nyligen uppmärksammat 100 dagar av protester.

Bosniska åklagare har utfärdat en arresteringsorder mot den bosnienserbiske separatistledaren Milorad Dodik efter att han ignorerat en domstolskallelse, rapporterar Reuters. Dodik, som är president i Bosniens autonoma serbiska republik, avfärdar ordern.

Konflikten uppstod efter att Dodik trotsade beslut från Bosniens internationella sändebud. Han dömdes till ett års fängelse och sex års förbud att inneha ämbete, ett beslut han kan överklaga.

Som svar har Dodik infört lagar som förbjuder statlig rättsväsende i regionen och meddelat att han kommer be Ryssland att lägga in veto mot förlängningen av EU:s fredsbevarande uppdrag i FN:s säkerhetsråd i november. EU:s fredsbevarande styrka EUFOR har börjat utplacera reservstyrkor i Bosnien för att upprätthålla stabiliteten.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit att EU-länderna gemensamt ska låna upp 150 miljarder euro för att investera i försvaret. I debatt i EU-parlamentet på tisdagen underströk hon att pengarna ska användas för att köpa vapen från europeiska tillverkare.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska producenter för att stärka vår egen försvarsindustri, sade Ursula von der Leyen.

Detta skulle innebära att pengarna endast kan användas för vapen från EU-länder och likasinnade europeiska länder som Storbritannien, Norge och Schweiz men inte från exempelvis USA som i dag står för den står för den största delen av de vapen som köps i Europa.

Låneförslaget fick politiskt stöd från EU-ledare förra veckan och von der Leyen väntas presentera ett fullständigt lagförslag före nästa toppmöte.

De gröna i Tyskland hotar att blockera den tillträdande förbundskanslern Friedrich Merz plan för ett stort ekonomiskt reformpaket, rapporterar Financial Times. Merz vill skapa en infrastrukturfond på 500 miljarder euro och ändra landets skuldregler för att tillåta obegränsad upplåning till försvaret.

För att genomföra ändringarna behöver Merz två tredjedelars majoritet i parlamentet vid omröstningen nästa tisdag. De gröna kräver istället en mer omfattande reform av skuldreglerna och mer pengar till klimatskydd.

Merz försöker få det avgående parlamentet att rösta igenom förändringarna, eftersom han fruktar att ytterkantspartierna i det nyvalda parlamentet skulle kunna blockera planerna.

Ukraina attackerade Moskva tidigt på tisdagen i vad som beskrivs som krigets hittills största drönarattack mot den ryska huvudstaden, rapporterar Reuters. Minst en person dödades och tre skadades. Moskvas borgmästare uppgav att minst 69 drönare förstördes när de närmade sig staden i flera vågor. Attacken ledde till att flygtrafiken stoppades vid Moskvas samtliga fyra flygplatser. Flera bostadshus skadades och bränder utbröt i området.

På onsdag väntas de träda i kraft – USA:s tullar på 25 procent på stål och aluminium. Samtidigt träffas EU:s handelsministrar i Bryssel för att prata om EU:s konkurrenskraft.
– Europa måste svara, proportionerligt och väl avvägt, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), enligt TT/GP.

EU-parlamentet har godkänt ett nytt stödpaket till kandidatlandet Moldavien värt 1,9 miljarder euro.

Stödet ska hjälpa Moldavien hantera utmaningar orsakade av Rysslands krig mot Ukraina och stärka landets motståndskraft mot ryska hybridattacker. Paketet är en del av EU:s större tillväxtplan för Moldavien och ett steg på vägen mot landets EU-medlemskap.

Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för stödpaketet.

Polens författningsdomstol har gjort "ett direkt frontalangrepp" på EU-rättens grundläggande principer, enligt EU-domstolens generaladvokat Dean Spielmann. I sitt förslag till avgörande bedömer han att EU-kommissionens talan mot Polen är välgrundad.

Målet gäller två domar från 2021 där den polska författningsdomstolen ifrågasatte EU-rättens företräde framför polsk grundlag och vägrade följa EU-domstolens beslut. Enligt Spielmann undergräver detta allvarligt EU-rättens överhöghet, självständighet och verkan.

Generaladvokaten anser också att tre domare i den polska författningsdomstolen utnämnts på ett olagligt sätt, vilket gör att domstolen inte kan anses vara oberoende enligt EU-rätt.

EU-domstolen kommer att fatta sitt slutgiltiga beslut i frågan vid ett senare tillfälle. Den går i del flesta fall på generaladvokatens linje.

Den polska författningsdomstolen togs i praktiken över av den förra nationalkonservativa regeringen under Lag och rättvisa.

Natos generalsekreterare Mark Rutte har uppmanat EU-ledare att förbättra relationerna med Turkiet, uppger Financial Times. Uppmaningen kommer när USA:s president Donald Trumps tillbakadragande från europeisk säkerhet tvingar europeiska länder att ompröva sina allianser.

Vid en privat lunch med EU-ledare i februari lyfte Rutte vikten av ökat samarbete med Turkiet och uppmanade de närvarande att engagera sig med Ankara.

Turkiets utrikesminister Hakan Fidan deltog nyligen i ett möte i London med Europas främsta militärmakter för att diskutera stöd till Ukraina och bredare försvarsfrågor.

Bosnien och Hercegovina upplever just nu stora politiska spänningar, rapporterar SVT Nyheter. Presidenten i den serbiska delen, Milorad Dodik, har hotats med fängelse efter att ha trotsat FN-representanten i landet. Som svar har han hotat att bryta loss området Republika Srpska från resten av landet och infört flera hårda lagar. En ny lag har redan använts för att slå till mot en tidningsredaktion.

– När en autokrat som tappar sin makt kommer denna göra vad som helst för skydda sig själv, även förstöra ett land och dess institutioner, säger Ivana Korajlic, chef för Transparency International i Bosnien.

Oron växer för att situationen kan förvärras, särskilt då omvärldens fokus ligger på Ukraina och USA:s nya ledning.

Portugals högerorienterade regering står inför en förtroendeomröstning på tisdag efter en skandal kring premiärminister Luís Montenegros familjeföretag, skriver Financial Times. Montenegro anklagas för att inte ha avyttrat sitt konsultföretag korrekt när han återvände till politiken. Istället överförde han ägandet till sin fru och sina söner, något kritiker menar strider mot portugisisk lag. Om regeringen faller väntar Portugals tredje val på mindre än fyra år, troligen i maj.