Danmark är oron stor för vad som ska hända om USA:s president Donald Trump ska göra allvar av sitt hot att införa strafftullar på danska varor om han inte får överta Grönland, rapporterar Ekot. USA är Danmarks största enskilda handelspartner och närmare 100 000 danska jobb är direkt kopplade till exporten över Atlanten.

– Men det största problemet skulle inte vara tullar utan andra handelsbarriärer, som till exempel att dröja med godkännandet av läkemedel, säger Philipp Schröder, professor i ekonomi vid Århus Universitet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som söker ett möte med USA:s president Donald Trump, sade på tisdagen att minst 200 000 europeiska fredsbevarande soldater skulle behövas för att förhindra en ny rysk attack efter ett avtal om vapenvila, rapporterar Reuters. Zelenskyj sade att en sådan styrka bara skulle vara en del av de säkerhetsgarantier som Ukraina behöver för att hålla Ryssland stången efter en eventuell fredsuppgörelse.

Tysklands troliga framtida förbundskansler Friedrich Merz sade på tisdagen att han är redo för ett Trumpmöte "så snart som möjligt", rapporterar Politico. "Men det finns en förutsättning", tillade han:  att ingen EU-ledare ska träffa Trump "utan att ha försökt samordna vad vi säger till dem ur vårt europeiska perspektiv." Det var en pik mot Italiens högerpopulistiska premiärminister Giorgia Meloni, som aktivt har sökt Trumps gunst sedan han omvaldes och som enda EU-ledare bevittnade Trumps presidentinstallation på måndagen.

En möjlighet att tala ihop sig har EU-ländernas ledare, om inte förr, på det informella toppmötet utanför Bryssel den 3 februari.

Enligt Bloomberg har USA, när det gäller export av deras mest avancerade AI-chips, delat upp världen i tre grupper. Den första gruppen som också är den minsta består av nära allierade som ges fri tillgång till den nya teknologin, däribland de nordiska länderna utom Island och gamla Västeuropa utom Portugal. Den andra gruppen som är den största i antalet länder har USA:s AI-export fått begränsningar. I Europa är det Portugal, Island, Schweiz, de östra EU-länderna och EU:s kandidatländer som tillhör grupp två. I sista kategorin med flest exportrestriktioner återfinns Ryssland, Kina och dess allierade.  

Syftet med begränsningen av AI-exporten är att säkerställa att den globala utvecklingen av AI överensstämmer med amerikanska standarder och att den blir beroende av amerikansk teknologi.

Det tyska ytterhögerpartiet AfD har sedan i början av december stärkt sig i opinionen inför parlamentsvalet i nästa månad, från 18 procent till 21 procent enligt Politicos sammanställning. Under samma tid har kristdemokraterna minskat från 32 procent till 30 procent. Socialdemokraterna ligger kvar runt 16 procent medan de gröna hamnar på 14 procent. Övriga partier kämpar runt eller under valspärren på fem procent.  

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sade på tisdagen att EU-kommissionen förbereder ett förslag om inköpspremier som ska underlätta försäljningen av elbilar i EU, rapporterar Bloomberg.  Förslaget kommer samtidigt som USA under den nytillträdde presidenten Donald Trump planerar att gå åt motsatt håll och likt tidigare Sverige ta bort subventioner av nya elbilar. 

I ett tal vid Världsekonomiskt forum i Davos på tisdagen reflekterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen över de senaste 25 årens utveckling. Hon beskrev hur världen har gått från stor optimism kring globalisering vid millennieskiftet till dagens mer spända läge med handelshinder och teknologisk konkurrens.

Europa måste nu ställa om för att möta framtiden, menade hon. EU kommer nästa vecka att presentera en ny plan för att öka produktiviteten och konkurrenskraften. Planen bygger på tre pelare: en gemensam och fördjupad kapitalmarknad, enklare regler för företag och en omställning till ren energi.

– Europa har allt som krävs för att lyckas med detta. Vi har en privat sektor med lång tradition av innovation, en högutbildad arbetskraft och en stor inre marknad med 450 miljoner människor, sade hon.

USA:s nytillträdde president Donald Trump tror att USA och Danmark kommer att hitta en lösning för Grönland, rapporterar TT/GP.

– Jag är säker på att Danmark kommer att haka på, säger Trump.

EU-ländernas finansministrar beslutade i dag tisdag om nya ekonomiska krav för sju medlemsländer som har för stora underskott i sina statsbudgetar. Belgien, Frankrike, Italien, Malta, Polen, Slovakien och Rumänien måste nu strama åt sina utgifter för att få ned underskotten under EU:s gräns på 3 procent av BNP. 

Rumänien får längst tid på sig och ska ha ordning på ekonomin till 2030, medan Italien har kortast tidsfrist till 2026. För varje land har det satts upp tydliga gränser för hur mycket de offentliga utgifterna får öka varje år. Beslutet är en del av EU:s nya ekonomiska regelverk som trädde i kraft 2024. Målet är att stärka medlemsländernas ekonomiska hållbarhet genom striktare budgetdisciplin och tydligare övervakning.

EU-länderna godkände på tisdagen en ny lag som gör det enklare för medborgare att komma åt sina patientjournaler i hela EU. Det nya systemet kallas Europeiska hälsodataområdet, EHDS, och ska göra det möjligt att dela hälsodata mellan EU-länder på ett säkert sätt.

– EHDS kommer att förbättra kvaliteten och effektiviteten i vården och göra vårt hälsosystem mer motståndskraftigt mot framtida utmaningar, sade Izabela Leszczyna, hälsominister i Polen som är nuvarande ordförandeland i EU i ett uttalande.

Lagen innebär att varje EU-land måste inrätta en digital hälsomyndighet. Systemet ska även göra det möjligt för forskare att ta del av avidentifierad patientdata för att utveckla bättre behandlingsmetoder.

Malmö stad lånar 2,6 miljarder kronor från Europeiska investeringsbanken (EIB) för att bygga 1 547 nya energisnåla lägenheter. Det kommunala bostadsbolaget MKB ska bygga 13 hus som ska stå klara senast 2029. Husen kommer att vara mer energieffektiva än vad svenska regler kräver. Lånet är det sjunde som EIB ger till Malmö. 

EU-kommissionen meddelade på måndagen att man vänt sig till Världshandelsorganisationen, WTO, för att stoppa vad man anser är orättvis hantering av europeiska patent i Kina. Kinesiska domstolar har tagit sig rätten att bestämma globala licensavgifter för viktiga europeiska patent, särskilt inom telekom och 5G, utan att först få godkännande från patentägarna.

Detta tvingar europeiska företag att sänka sina avgifter världen över, vilket ger kinesiska tillverkare billigare tillgång till europeisk teknik. Om ingen lösning nås inom 60 dagar kan EU gå vidare med en rättslig process i WTO.

Ett liknande ärende pågår redan där Kina anklagas för att bötfälla företag som försöker skydda sina patenträttigheter i icke-kinesiska domstolar. Ett beslut i det fallet väntas under första kvartalet 2025.

EU-kommissionen tillkännagav på fredagen att den skulle lägga till nya frågor till en utredning om plattformen X som startade i december 2023, rapporterar Politico. Man vill veta om X ensidigt boostat det tyska partiet AfD i landets pågående valrörelse. En liknande undersökning pågår mot Tik Tok och dess påstådda inblandning i det rumänska valet härförleden.

EU-kommissionen har beslutat att ge humanitär hjälp till Gaza och Syrien på 120 miljoner euro respektive 225 miljoner euro.

EU-kommissionens löfte om märkbara regelförenklingar för att underlätta för små- och medelstora företag har väckt oro hos intresseorganisationer och fackföreningar. I ett brev uppmanar 271 organisationer EU-kommissionen att upprätthålla regler som skyddar hälsa, natur, klimat och social rättvisa, inklusive arbetares och fackliga rättigheter. 

“Att prioritera vissa företags snäva intressen framför allmänintresset är varken acceptabelt eller hållbart som en ekonomisk strategi”, heter det i brevet.

På lördag har den stora partigruppen för kristdemokrater och konservativa EPP, med svenska (M) och (KD) som medlemmar, ett toppmöte i Berlin, rapporterar Politico. Partigruppens ledare, som har ett dominerande inflytande i Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen, ska diskutera aktuella frågor som avreglering, konkurrenskraft, migration, säkerhet och Donald Trump.

Vänstergrupper i det franska parlamentet lyckades inte fälla den nya premiärministern, Francois Bayrou, i torsdagens misstroendeomröstning, rapporterar Reuters. Den liberala premiärministern, som regerar på en minoritet, fick indirekt stöd från socialdemokrater och ytterhögern som inte stödde avgångskravet. Orsaken till att premiärministern sitter kvar är att det pågår förhandlingar om årets statsbudget där oppositionen hoppas få igenom flera av sina krav.

– Planerade ryska militära reformer skulle öka Rysslands truppantal med 30 procent är ett hot mot Nato och bör mötas med vaksamhet, sade chefen för Finlands militära underrättelsetjänst Pekka Turunen på torsdagen till Reuters. Om Ryssland lyckas öka antalet soldater skulle den totala styrkan uppgå till 1,5 miljoner man.

– Antalet ryska trupper baserade i Finlands närhet kan fördubblas eller tredubblas jämfört med perioden före Ukrainakriget, sade Pekka Turunen,

Ungerns premiärminister Viktor Orbán fortsätter att göra livet svårt för sitt grannland Ukraina, rapporterar TT/GP. Nu vill han helt stoppa EU:s sanktioner mot Ryssland. Motmedlet i Bryssel kan bli att vända sig till den belgiske kungen för att kvarhålla den ryska statens stora tillgångar i landets banker.

Ett förslag i det tyska parlamentet om att ge Ukraina tre miljarder euro i nytt bistånd har fastnat i diskussion om hur det ska finansieras – ur statskassan eller genom nya lån, rapporterar Politico. 

Förbundskanslern, socialdemokraten Olaf Scholz, vill låna upp pengarna medan andra vill använda statskassan. I den pågående valrörelsen hävdar Scholz att pengarna måste lånas upp om de inte ska finansieras på bekostnad av Tysklands sociala välfärdssystem och pensioner. Oppositionen menar dock att även räntekostnader ska betalas och att ett misslyckande för Ukraina i kriget skulle bli ännu "dyrare och sämre för ekonomin."  

Den som följer debatterna i Europaparlamentet slås av att ledamöterna oftast talar för få personer, de flesta parlamentariker är inte där, rapporterar Politico. På tisdag och onsdag, när parlamentet sammanträder i franska Strasbourg, ska det bli ändring på den saken. Enligt ett talmansbeslut, påhejat av 60 ledamöter som krävt full närvaro, måste alla lyssna på debatten om lagen mot utländsk störning och partiska algoritmer på tisdag och onsdagens debatt om det senaste EU-toppmötets slutsatser. 

Nya amerikanska regler som presenterades i måndags placerade Polen och ett antal andra EU-länder samt Israel i kategorin av länder som har begränsningar i hur mycket datorkraft och avancerade AI-chips de kan köpa av amerikanska företag, rapporterar Bloomberg. EU-kommissionen har uttryckt oro över de amerikanska åtgärderna eftersom de begränsar tillgången till avancerad AI-chipexport till de listade EU-länderna. Vilka EU-länder som satts på listan framgick inte.

Under 2023 registrerades över 1,5 miljoner nya utsläppsfria personbilar i EU, vilket motsvarar 14,5 procent av alla nyregistrerade bilar, enligt Eurostat. Sverige ligger i täten med 38,6 procent utsläppsfria bilar bland nyregistreringarna, följt av Danmark och Finland. I andra änden av skalan finns Kroatien, Slovakien och Tjeckien med andelar under 3,1 procent. Utöver personbilar registrerades även omkring 100 000 lätta lastbilar, drygt 5 000 bussar och cirka 4 000 tunga lastbilar som var utsläppsfria i EU under året.  Som utsläppsfria fordon räknas de som drivs av enbart batterier eller väte- och bränsleceller.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer reser på torsdag till Kiev för att skriva under ett omfattande samarbetsavtal med Ukraina som ska gälla i 100 år, uppger Financial Times. Avtalet kommer att omfatta både militärt och civilt samarbete och ska stärka banden mellan länderna på flera områden, bland annat inom utbildning, sjukvård och energi.

– Putins ambition att slita loss Ukraina från dess närmaste partners har varit ett monumentalt strategiskt misslyckande, sade Starmer inför besöket.

De nordiska och baltiska länderna ska bli bättre på försvarssamarbete. Det vill ländernas regeringar som ger Jens Stoltenberg, Natos förre generalsekreterare i uppdrag att analysera hur det här ska gå till i en rapport, uppger Ekot. Bland annat kan det handla om militära hot, men också om sabotage och hybridhot från till exempel Ryssland.

I syfte att bättra på bankernas rykte kommer närmare 60 procent av alla bankanställda i Belgien, efter nederländsk modell, att få avlägga en ed där de lovar att agera professionellt, ärligt och rättvist mot kunder, rapporterar Bloomberg. De som inte följer de nya reglerna att svär eden eller bryter mot den kan avstängas upp till tre år. I Sverige finns inget motsvarande.

En ny arbetsgrupp har bildats i EU-parlamentet för att övervaka genomförandet av den nya asyl- och migrationspakten. Gruppen, som leds av den tyska socialdemokraten Birgit Sippel, ska granska och följa upp implementeringen av det omfattande regelverket som ska vara helt på plats sommaren 2026.

– Med denna arbetsgrupp kommer vi noggrant följa medlemsländernas och kommissionens ansträngningar för att uppnå full implementering av alla lagtexter till sommaren 2026, sade Sippel i ett uttalande på onsdagen efter gruppens första möte.

Arbetsgruppen består av 16 ledamöter från olika politiska grupper, däribland den svenske EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M), och kommer att hålla möten med relevanta institutioner och intressenter för att säkerställa att implementeringen går enligt plan.

Serbien tvingas nu använda sin reservgas efter att gasimporten från Azerbajdzjan stoppats, rapporterar Ekot. Samtidigt är de nya sanktioner som USA infört mot Ryssland ett hårt slag mot landet, som är starkt beroende av rysk gas.

Preliminära uppgifter från EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex visar en betydande minskning med 38 procent av irreguljära gränsövergångar till EU 2024. Det är den lägsta nivån sedan 2021, då migrationen fortfarande dämpades av covid-pandemin, uppgav Frontex på tisdagen. Störst var minskning över centrala Medelhavet och den så kallade västra Balkanrutten.

Tysklands BNP minskade med 0,2 procent 2024, året innan backade ekonomin med 0,3 procent, rapporterar Reuters. Två dåliga år på rad har inte inträffat i Tyskland på tjugo år.

– Ökad konkurrens från utlandet, höga energikostnader, fortfarande förhöjda räntor och osäkra ekonomiska utsikter tog hårt, sade Ruth Brand, ordförande för statliga statistikkontoret. Tyskland är Sveriges enskilt största varuexportmarknad.

Ryssland utförde på onsdagen omfattande robotattacker mot regioner runt om i Ukraina, med inriktning på anläggningar för energiproduktion, rapporterar Yle. De ukrainska myndigheterna tvingades temporärt att stänga av elnätet i vissa områden, uppger tjänstemän.

Ryssland har intensifierat sina bombardemang av Ukrainas kraftsektor och annan energiinfrastruktur sedan mars 2024, vilket har slagit ut hälften av den tillgängliga produktionskapaciteten, och tvingat fram långa, rullande strömavbrott över hela landet.

EU:s nya ordförandeland Polen ska hjälpa till att sätta fart i processen för att Ukraina ska kunna gå med i EU, lovade premiärminister Donald Tusk när han tog emot Volodymyr Zelenskyj i Warszawa på onsdagen, rapporterar TT/GP.

– Vi kommer att bryta det dödläge vi har i denna fråga, sade Tusk.

Polens premiärminister Donald Tusk anklagade på onsdagen Ryssland för att planera en stor terrorkampanj mot flygplan, rapporterar Politico.

– Jag kan bara bekräfta att Ryssland planerade luftterror, inte bara mot Polen utan mot flygbolag över hela världen, sade Tusk. Kremls talesperson Dmitrij Peskov kallade anklagelsen "grundlös".

För att få bukt på IT-attacker riktade mot sjukhus och vårdgivare föreslog EU-kommissionen på onsdagen en handlingsplan som ska vara helt genomförd 2026. Syftet är att förbättra möjligheten för upptäckt, beredskap och direkta insatser mot cyberbrottslighet riktad mot sjukvården. Bland annat ska det inrättas ett stödcentrum mot IT-brott för sjukvården och medlemsländerna ges möjlighet till ekonomiskt stöd till små och medelstora vårdgivare.

Under 2023 rapporterades 309 betydande cybersäkerhetsincidenter i EU som påverkade hälso- och sjukvårdssektorn.

Europeiska rådets ordförande Antonio Costa har bjudit in EU:s stats- och regeringschefer på ett informellt möte den 3 februari utanför Bryssel för att diskutera hur försvaret bör stärkas. Storbritanniens Keir Starmer och Natos generalsekreterare Mark Rutte är också inbjudna att bevista delar av mötet.

Syftet enligt Costa är att ge vägledning till EU-kommissionen som i mars ska presentera en sammanfattning av konkreta behov och planer för det europeiska försvarets framtid. Det ska sedan diskuteras på Europeiska rådets formella möte i juni.

 – För att förbereda nästa steg skulle jag föreslå att vi fokuserar vår diskussion på följande frågor, skriver Costa i ett brev till de inbjudna. Ett tydligt diskussionsfokus ligger på finansieringen. 

"Kommer vi överens om att spendera mer och bättre tillsammans? Hur kan vi påskynda mobiliseringen av privat finansiering, och genom vilka EU-instrument? Hur kan vi bäst använda EU:s budget på kort, medellång och lång sikt? Vilka ytterligare gemensamma alternativ kan övervägas mot bakgrund av det stora finansieringsbehovet?" frågar sig Antonio Costa i inbjudningsbrevet.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas vill att EU-länderna tar ett gemensamt lån för att finansiera en militär upprustning för att bättre stå emot Ryssland.

– Vi har en tydlig kris nu som kräver mer utgifter för försvaret, sade Kallas i på tisdagen till Bloomberg. 

– Det är klokare och billigare för alla att också skaffa kapital tillsammans, sade hon. 

Kaja Kallas är en i raden av politiker som sedan Mario Draghis stora utredning och reformlista om EU:s framtid i höstas föreslog nya EU-lån efter nuvarande återhämtningsfonden. EU:s försvarskommissionär,  Danmark och Finland har uttalat sig positivt medan Sverige varit avvisade.

I en undersökning från Eurofound avseende 2024 framgår att 30 procent av invånarna i EU har svårt att få pengarna att räcka till och sju procent överväger ett billigare boende. Sverige, som hamnar nära EU-snittet, kommer på tionde plats bland EU-länder som har minst andel invånare som uppger att de har ekonomiska svårigheter.

Det finns ett EU-förslag att begränsa användningen av alla PFAS-ämnen, någonting som kemiindustrin i stort är emot, rapporterar Ekot.

Men flera av industrins nyckelargumenten mot förslaget är felaktiga eller överdrivna. Det visar en europeisk granskningsom Vetenskapsradion är med i.

”En skrämseltaktik som liknar tobaks- och fossilbolagens strategier”, säger Vicky Cann på organisationen Corporate Europe Observatory.

Lagom till årsdagen i februari för Rysslands fullskaliga militära invasion av Ukraina planerar EU att ha sitt 16: de sanktionspaket klart. Enligt uppgifter till Bloomberg överväger EU importrestriktioner för ryskt aluminium och fasa ut den ökande importen av flytande rysk naturgas som huvudsakligen idag upphandlas av Spanien, Belgien och Frankrike.

På bordet ligger också restriktioner för ytterligare dussintals fartyg som ingår i Rysslands skuggflotta och fler exportkontroller av varor som används för militära ändamål.

Frankrikes premiärminister, liberalen François Bayrou, anklagade på tisdagen Kina för att sträva efter världsherravälde genom att översvämma marknaderna med sin export, rapporterar Politico.

– Den här månaden har Kinas handelsöverskott precis passerat milstolpen en biljon dollar ... Detta är en strategi som har planerats i 10 år, vars syfte, konsekvens och syfte helt enkelt är att ersätta vår industri, sade Bayrou i sitt första stora politiska tal i det franska parlamentet. 

EU:s statistik för 2023 visar att Kina exporterar betydligt mer varor till EU än vad EU exporterar till Kina.

Ukraina har under natten till tisdagen genomfört en stor drönar- och robotattack mot mål i flera regioner i Ryssland, rapporterar Yle. Drönarattacken är en av de största som Ukraina gjort mot mål i Ryssland. Ukraina uppskattas ha avfyrat kring 200 attackdrönare och flera robotar mot mål i Ryssland. Ryssland brukar i regel aldrig medge att några drönare kommit igenom det ryska luftvärnet. Men i verkligheten verkar nattens attacker ha orsakat omfattande skador på flera platser.

När Natos nya generalsekreterare Mark Rutte talade i Europaparlamentet på måndagen uppmanade han medlemsländerna i Nato att ompröva sina utgifter och satsa mer på försvaret, rapporterar Politico.  

– I genomsnitt spenderar europeiska länder lätt upp till en fjärdedel av sin nationalinkomst på pensioner, hälso- och socialförsäkringssystem, och vi behöver bara en liten bråkdel av dessa pengar för att göra försvaret mycket starkare, sade Rutte till ledamöterna.

Natos slutliga utgiftsmål, sade han till parlamentarikerna, kan bli runt 3,6 eller 3,7 procent av BNP om länderna inte gör ett bättre jobb med gemensamma köp av vapen och utrustning, såväl som innovation.

– Jag är djupt oroad över säkerhetsläget i Europa, sade han och betonade att “vi är inte i krig, men vi är inte i fred heller…

Enligt Natos beräkningar för 2024 är det bara Polen som når upp eller över 3,7 procent av  BNP i militära satsningar, Sverige ligger på för närvarande på 2,1 procent.

I sommar ska utgiftsfrågan diskuteras och fastställas på Natotoppmötet i Nederländerna.

EU:s medlemsländer beslutade på måndagen att bjuda in Schweiz till ett samarbetsprojekt som ska göra det enklare att transportera militär personal och utrustning mellan europeiska länder. Nederländerna kommer som projektsamordnare att formellt bjuda in Schweiz, som ansökte om medlemskap i september 2024.  

Projektet är en del av EU:s försvarssamarbete Pesco och har tidigare välkomnat länder som USA, Kanada, Norge och Storbritannien. 

Målet är att förenkla och standardisera rutinerna för militära transporter över gränserna inom EU, oavsett om det sker på väg, järnväg, till sjöss eller i luften. För att få delta måste Schweiz uppfylla vissa politiska och juridiska krav samt dela EU:s grundläggande värderingar.

På lördagen sade den nya överbefälhavaren Michael Claesson i Ekots lördagsintervju att Sverige nu lever i en förkrigstid som liknar den tid som föregick andra världskriget men att vägen till krig inte är ödesbestämd.

– Vi kan fortfarande påverka utvecklingen, sade Claesson. 

På måndagen sade statsminister Ulf Kristersson (M) till P1 Morgon att “vår del av världen har utan tvekan lämnat tiden av riktig fred” och att “det är inte krig men råder inte heller riktig fred”. 

– Hur kriget [i Ukraina] slutar kommer att avgöra det europeiska säkerhetssystemet för decennier framåt, sade Ulf Kristersson. 

44 procent av svenskarna, upp från 39 procent för ett år sedan, tycker att en svensk euro vore ganska eller mycket dåligt för landet jämfört med 34 procent som är positiva till ett valutabyte, visar en opinionsundersökning från SvD/Demoskop Näringsliv. Sett över de senaste två åren har dock euroanhängarna knappat in ordentligt på euromotståndarna som så sent som för två år sedan ledde med hela 30 procentenheter.

Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo är positiv till att EU tar gemensamma lån för att stärka försvaret i unionens östra delar, skriver TT/GP. I en intervju med Yle förklarar han att pengarna behövs där hotet från Ryssland är störst, som i Finland och andra östliga EU-länder.

– Jag utesluter inte att vi skulle kunna använda gemensam europeisk finansiering, inklusive skuldfinansiering specifikt för att stärka försvaret, under förutsättning att pengarna används där Europa försvaras, sade Orpo.

Han betonar att detta är hans personliga åsikt och inte regeringens politik. Tidigare har Danmark ändrat inställning och öppnat för gemensam EU-lån för att stärka försvaret. Sveriges regeringen motsätter sig nya gemensamma EU-lån.

Sverige går tillsammans med andra nordiska och baltiska länder fram med ett förslag om att sänka pristaket på rysk olja. I ett brev till EU-kommissionen föreslår länderna en sänkning med 10 dollar per fat, från nuvarande 60 dollar.

– Vi arbetar ständigt med att strypa inflödet till den ryska statskassan. En tredjedel av intäkterna till den kommer från energiexporten. Sverige driver nu på för att sänka oljepristaket, vilket skulle slå hårt mot Rysslands krigskassa, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard i ett uttalande på söndagen.

En sådan sänkning skulle kunna minska Rysslands inkomster med över 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ungefär 15 procent av landets planerade militärutgifter för i år.

Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland, AfD, vill genomföra omfattande utvisningar av invandrare från Tyskland. Detta framkom när en av ledare Alice Weidel talade inför partimedlemmar i staden Riesa, rapporterar Financial Times. AfD, som ligger tvåa i opinionsmätningarna med cirka 20 procent, använder det kontroversiella ordet "remigration" för att beskriva sin politik. Begreppet, som myntats av högerextremisten Martin Sellner, innebär tvångsutvisning av invandrare oavsett medborgarskap, enligt kritiker besläktat med etnisk rensning. Weidel vill också återstarta gasledningen Nord Stream från Ryssland och avveckla vindkraften.

Sverige ökar sin militära närvaro i Östersjön. Regeringen har beslutat att skicka upp till tre krigsfartyg och ett flygplan som ska hjälpa till i Natos nya insats i området. Detta meddelade statsminister Ulf Kristersson vid en presskonferens i Sälen, enligt SvD.

Försvarsmakten kommer också att samarbeta mer med Kustbevakningen för att snabbare kunna upptäcka och agera på misstänkt verksamhet i Östersjön.

– Vi anklagar ingen, vi hävdar inte att det finns ett uppsåt. Men vi är inte naiva, vi tror inte heller på slumpen, sade Ulf Kristersson med anledning av den senaste tidens skadegörelse på undervattensinstallationer i Östersjön.

Enligt tidningen The Economist finns flera orsaker till att nordiska företag har presterat bättre än företag i resten av Europa under det senaste decenniet, rapporterar SvD. De har i större utsträckning än andra varit intresserade av utlandsinvesteringar och ny teknik. Bolagsskatten är ungefär densamma som i USA och andelen tålmodiga aktieägare med långsiktigt ägande är större. De nordiska börsbolagen lägger även mer pengar på forskning och utveckling än vad deras konkurrenter i övriga västvärlden gör.

Polen ställer sig bakom Donald Trumps krav på att Natoländer ska öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP. Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz menar att målet kan ta tio år att nå för många länder, men ser det som nödvändigt.

– Det här är en viktig väckarklocka för alliansen, sade han till Financial Times.

Polen ligger närmast målet med 4,7 procent av BNP i planerade försvarsutgifter under 2025. Landet vill under sitt EU-ordförandeskap övertyga andra medlemsländer att satsa 100 miljarder euro på försvar i nästa EU-budget. Flera länder, som Italien och Spanien, når inte ens dagens mål på 2 procent.

Den sittande presidenten, den socialdemokratiska populisten Zoran Milanović, säkrade under söndagens val i Kroatien ytterligare en mandatperiod genom en jordskredsseger. Valdeltagandet låg dock på bara 44 procent, rapporterar SVT. Zoran Milanović är skarpt kritisk till EU, Nato och sanktionerna mot Ryssland. Presidentposten i Kroatien är till största del ceremoniell.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen återhämtar sig för närvarande i sitt hem i Hannover efter en tids insjuknande i lunginflammation då hon tidvis legat på sjukhus. Detta meddelade en talesperson för EU-kommissionen på under måndagen. von der Leyen kommer dock inte att leda veckans kommissionärsmöte utan har bett vice ordförande Teresa Ribera att ta över uppdraget. Enligt uttalandet förväntas hon dock kunna återuppta sina externa åtaganden redan i slutet av denna vecka och delta i Världsekonomiskt forum i Davos i nästa vecka samt närvara vid Europaparlamentets möte i Strasbourg.

Diplomater från länder i Mellanöstern och Europa träffades på söndagen i Saudiarabien för att prata om läget i Syrien, rapporterar TT/GP. Först möttes representanter från arabländerna, och senare under dagen anslöt även personer från bland annat Turkiet, Frankrike, EU och FN. Syriens nye ledare Ahmed al-Sharaa vill att andra länder ska ta bort sina straff mot landet.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ger sitt stöd till Danmark efter att USA:s tillträdande president Donald Trump talat om att ta kontroll över Grönland.

– Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland och Sverige står självklart bakom vårt grannland i dessa frågor, sade Kristersson enligt TT/GP.

EU-kommissionen meddelade på fredagen att den första delen av ett stort lån till Ukraina på 3 miljarder euro betalats ut. Lånet är en del av ett större stödpaket på totalt 18,1 miljarder euro som ingår i G7-ländernas gemensamma låneinitiativ på cirka 45 miljarder euro. Det speciella med lånet är att det ska betalas tillbaka med pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Dessa tillgångar uppskattas vara värda omkring 210 miljarder euro och genererar årligen 2,5–3 miljarder euro i ränteintäkter.

– Lånet kommer att återbetalas med intäkterna från frysta ryska tillgångar i EU. Ryssland startade detta krig, så Ryssland måste betala priset för det, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Pengarna ska hjälpa Ukraina att upprätthålla ekonomisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och stödja landets försvar. Resterande utbetalningar planeras ske månadsvis fram till december 2025 då den sista utbetalningen på 6,1 miljarder euro ska göras.

13 personer dödades och 133 skadades, varav 10 allvarligt, i den ryska attacken mot staden Zaporizjzja i Ukraina på onsdagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar SVT.

– Detta var en direkt attack mot staden, mot vanliga människor, skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram.

Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, enligt FN, och miljoner har drabbats av de systematiska angreppen mot landets energiinfrastruktur.

Mark Zuckerberg, vd för Meta som äger Facebook och Instagram, har meddelat att plattformarna ska sluta med faktagranskning, skriver TT/Dagens Media. I USA upphör faktagranskningen i mars, men EU:s lagar gör att förändringen dröjer i Europa. En riskanalys måste först genomföras, vilket kan ta hela året. 

I Sverige kommer Källkritikbyrån att fortsätta granska innehåll i ytterligare ett år enligt sitt avtal med Meta. Företaget vill att användarna själva ska granska innehåll framöver, liknande som på X.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslår att utländska styrkor ska stationeras i landet för att tvinga Ryssland till fred. Uttalandet gjordes under ett givarländermöte på den amerikanska basen Ramstein i Tyskland, uppger Yle.

– Låt oss tänka praktiskt för att göra det möjligt, sade han.

Över 10 000 personer demonstrerade i Wien mot utsikterna att Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ) ska bilda regering, rapporterar Reuters. Partiet, som vann valet i september med 29 procent av rösterna, inleder regeringsförhandlingar med konservativa FPÖ på fredag. Demonstranterna samlades med plakat med budskap som "Nazister ut" och "Historien upprepar sig". ÖVP kräver garantier från FPÖ:s ledare Herbert Kickl att Österrike ska hållas fritt från ryskt inflytande.

Om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vill besöka minnesceremonin av den 80-åriga årsdagen av när Auschwitz-Birkenau befriades kommer han att få ta sig dit utan att gripas, meddelar den polska regeringen, enligt TT/SvD. Det trots att Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot honom.

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell sade i november förra året att alla medlemsländer var bundna att följa ordern. EU-uttalandet skedde i samband med att Ungern sade sig vilja trotsa domstolsbeslutet.

Sverige gör en stor satsning på försvaret genom att köpa 44 nya moderna stridsvagnar av den tyska tillverkaren KNDS och uppgradera 66 äldre. Affären omfattar även renovering av stridsfordon och kostar totalt 22 miljarder kronor, rapporterar SVT. Försvarsminister Pål Jonson (M) menade att köpet är nödvändigt för att fördubbla arméns storlek.

Armeniens regering vill att landet slår in på den formella vägen mot ett medlemskap i EU. Premiärminister Nikol Pasjinjans regering kommer att lägga fram ett lagförslag om detta i parlamentet, skriver TT/DN. Om och när det står klart att Armenien ska försöka inleda processen är det många steg som återstår. Först blir det upp till EU att värdera om landet bör få möjlighet att lämna in en ansökan.

Ledaren för det liberala tyska partiet FDP, Christian Lindner, attackerades på torsdagen i ansiktet med en tårta gjord av någon form av salva eller rakskum, rapporterat Ekot. Attacken kom från en ung kvinna som fanns med som åhörare på det valmöte där Lindner uppträdde. Varför kvinnan gick till angrepp är fortfarande oklart.

Man ska kunna sätta ett tak på matpriserna inom EU, föreslår Socialdemokraterna i Europaparlamentet som kräver en bredare granskning av livsmedelsmarknaden inom unionen, rapporterar SvD Näringsliv.

– Vi vill att man ska kunna kräva sänkta priser, säger EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S). Förslaget har skickats till EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera för en formell behandling. Kommissionen kan om de vill och om det finns legala möjligheter lägga ett skarpt förslag till nya EU-regler på området.