Kristdemokrater, socialdemokrater och de gröna i Tyskland har på fredagen kommit överens om ett stort finansieringspaket för klimatskydd, rapporterar Die Welt. En klimat- och omställningssfond fördubblas till 100 miljarder euro efter långa förhandlingar. Dessutom planeras ett särskilt stöd på 500 miljarder euro för infrastruktur.

Överenskommelsen innebär också en utvidgad definition av försvarsutgifter som undantas från de tyska skuldbromsreglerna. Paketet kan godkännas av förbundsdagen redan på tisdag, men kräver även godkännande i förbundsrådet – det tyska parlamentets överhus – med två tredjedelars majoritet. Partierna skyndar på processen eftersom de efter parlamentets ombildning den 25 mars inte längre har tillräcklig majoritet.

Nederländernas premiärminister Dick Schoof och de fyra regeringspartierna har hittat en lösning på sin interna konflikt om EU-kommissionens nya försvarsplan, rapporterar radio BNR.

Efter flera timmars överläggningar på torsdagen meddelade Schoof i ett uttalande att partierna har haft "goda och konstruktiva samtal" utan att gå in på detaljer.

Krisen uppstod när tre av fyra regeringspartier röstade för en motion som uppmanade Schoof att inte godkänna EU-kommissionens försvarsplaner, trots att han redan förra veckan hade ställt sig bakom planens huvuddrag vid ett EU-toppmöte.

Den förväntade livslängden i EU ökade till 81,4 år under 2023, enligt siffror från Eurostat på fredagen. Det är en ökning med 0,8 år jämfört med 2022 och den högsta nivån sedan mätningarna började 2002. Detta sker efter nedgången i livslängd under coronapandemin 2020 och 2021.

Stora skillnader finns mellan EU:s regioner. Högst medellivslängd har spanska Madrid med 86,1 år medan bulgariska Severozapaden har lägst med 73,9 år.

Kvinnor i EU lever i genomsnitt 5,3 år längre än män, med en medellivslängd på 84,0 år jämfört med männens 78,7 år. Störst skillnad mellan könen finns i Lettland där kvinnor lever 10,1 år längre än män, medan Nederländerna har minst skillnad med endast 3,0 år. I Sverige är skillnaden näst lägst med 3,3 år.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avfärdar Rysslands utspel om en möjlig vapenvila, med flera förbehåll mot Ukraina, som ren fördröjningstaktik, rapporterar Sveriges Radio. Zelenskyj menar att Vladimir Putin genom detta utspel försöker undvika att direkt behöva avvisa idén om vapenvila till USA:s president Donald Trump.

EU-länderna beslutade på fredagen att förlänga sina sanktionerna mot personer och organisationer som hotar Ukrainas territoriella integritet med ytterligare sex månader. Sanktionerna gäller nu fram till 15 september 2025.

Sanktionerna omfattar reseförbud, frysning av tillgångar och förbud mot att göra ekonomiska resurser tillgängliga för de listade. Nästan 2 400 personer och organisationer berörs av sanktionerna. I samband med översynen beslutade länderna att inte förnya sanktionerna för fyra personer efter vetohot från Ungern.

Sverige kommer att fram till 2026 donera 18 Archerpjäser och fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur till Ukraina. Donationen, som upphandlas hos svensk försvarsindustri, Bofors och Saab, är värd cirka tre miljarder kronor och ingår i Sveriges 18:e militära stödpaket.

– Ukraina är i stort behov av artilleri och artilleriammunition. Detta har sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes varit högt prioriterat av Ukraina. Det var Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerov tydlig med när jag träffade honom i helgen, sade försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande på torsdagen i Karlskoga.

Sverige bidrar även med pengar till Ukrainas försvarsindustri genom ett danskt initiativ. Stödet kan användas till produktion av ammunition eller det ukrainska artillerisystemet Bohdana.

Kroatiens befolkning har minskat med en femtedel sedan självständigheten 1991, rapporterar Bloomberg. Regeringen planerar nu en historiskt stor satsning för att vända trenden.

– Vi måste stoppa det. Vår ekonomiska säkerhet, vår försvarssäkerhet, vår överlevnad står på spel, säger Ivan Šipić, minister för demografi och invandring.

Regeringen förbereder ny lagstiftning och avsätter 769 miljoner euro för att öka födelsetalen från 2026. Kroatien är ett av de hårdast drabbade länderna i Östeuropa, där födelsetalen nu är de lägsta på 250 år, enligt Bloomberg.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez föreslår att försvarsutgifter bör omfatta mer än traditionellt militärt försvar, skriver Financial Times. Spanien, som spenderar minst av alla Nato-länder på försvar (1,28 procent av BNP), står under press att nå alliansens mål på 2 procent. Han menar att Spaniens säkerhetshot skiljer sig från östeuropeiska, nordiska och baltiska länders och inkluderar terrorism och klimatrelaterade katastrofer. Sánchez bekräftade att Spanien ska nå 2-procentsmålet före 2029, men möter motstånd från vänsterpartier i regeringskoalitionen och en pacifistisk strömning i det spanska samhället.

Armenien och Azerbajdzjan är nära att sluta fred efter många års konflikt, rapporterar TT/GP. De två länderna i Kaukasus har länge varit i konflikt, främst om området Nagorno-Karabach. De har utkämpat krig både under Sovjettiden och år 2020. I september 2023 tog Azerbajdzjan full kontroll över regionen efter en attack som varade i ett dygn.

Den möjliga fredsuppgörelsen skulle bland annat innebära att länderna återupptar normala diplomatiska kontakter.

Ryssland vill inte ha ett tillfälligt eldupphör i Ukraina utan eftersträvar istället en långsiktig fredsuppgörelse som tar hänsyn till landets intressen, skriver Financial Times. Vladimir Putins utrikespolitiske rådgivare Jurij Usjakov sade på torsdagen att det amerikanska förslaget om 30 dagars vapenvila endast skulle ge ukrainska trupper "en tillfällig paus".

Rysslands avvisande av USA:s förslag kommer inför rysk-amerikanska högnivåsamtal på senare på torsdagen i Moskva.

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att göra gemensamma vapenköp för medlemsländerna, rapporterar Financial Times. Detta skulle innebära en stor förändring i hur beslut fattas inom försvarsområdet och ses som ett svar på Donald Trumps politik.

I en vitbok som väntas publiceras nästa vecka skriver kommissionen "på begäran från medlemsstaterna skulle kommissionen kunna agera som en central inköpsenhet [för vapen] å deras vägnar", uppger tidningen.

Enligt dokumentet är gemensamma inköp det mest kostnadseffektiva sättet att bygga upp det europeiska försvaret. Kommissionen menar att samarbete kring vapenupphandling skulle ge betydande fördelar för både medlemsländerna och försvarsindustrin.

USA:s president Donald Trump hotar att införa en tull på 200 procent på alkoholimport från EU om unionen inte tar bort sin tull på amerikansk whisky, uppger Financial Times. Uttalandet gjordes på torsdagen via Trumps sociala plattform Truth Social.

"Om denna tull inte tas bort omedelbart kommer USA snart att lägga en tull på 200 procent på alla viner, champagner och alkoholprodukter från Frankrike och andra EU-länder. Detta kommer att vara bra för vin- och champagnebranschen i USA", skrev Trump.

Nederländska regeringspartier höll under torsdagen ett extra krismöte efter att parlamentets andra kammare med siffrorna 73–71 röstat mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens försvarsplan, rapporterar NOS. Parlamentet antog en motion som uppmanar regeringen att inte godkänna planen eftersom den delvis skulle finansieras genom gemensamma EU-skulder och lättade budgetregler.

Regeringen hamnar nu i en svår situation eftersom premiärminister Dick Schoof redan har godkänt "konturerna" av planen under förra veckans EU-toppmöte i Bryssel. Tre av de fyra regeringspartierna – Frihetspartiet, NSC och BBB – röstade för motionen och vill att försvarsutgifterna enbart ska finansieras från ländernas egna budgetar.

Ett 40-tal svenska organisationer, fackföreningar och akademiker varnar för att EU:s nya regelförenklingar för företag kan skada klimatet och arbetstagares trygghet, enligt Sveriges Radio. Kritiken riktas mot planerade förändringar i nyligen antagna hållbarhetsregler som skulle börja gälla.

– Det är ett allvarligt svek mot arbetstagare världen över och mot våra klimatåtaganden, säger Olivia Nordell, EU-sakkunnig på Swedwatch.

Europeiska centralbanken, ECB, ser allvarliga risker för ökad inflation i euroområdet, rapporterar Reuters. ECB-chefen Christine Lagarde varnade på onsdagen för att handelshinder, ökade försvarsutgifter och klimatfrågor kan förstärka inflationssvängningar.

– Våra förväntningar har verkligen omkullkastats de senaste åren och särskilt de senaste veckorna. Vi har sett politiska beslut som skulle ha varit otänkbara för bara några månader sedan, sade Lagarde i ett tal i Frankfurt.

Enligt Lagarde kan stora ekonomiska chocker leda till oproportionerligt kraftiga prisreaktioner. När detta kombineras med dagens lönesättning riskerar inflationen att bli mer långvarig. ECB har sänkt räntan sex gånger sedan juni men gav förra veckan inga tydliga signaler om framtida räntebeslut.

Polens president Andrzej Duda uppmanar USA att flytta kärnvapen till Polen som avskräckande medel mot framtida rysk aggression, rapporterar Financial Times.

– Det är uppenbart att Natos gränser flyttades österut 1999, så 26 år senare borde även Natos infrastruktur flyttas österut. För mig är detta självklart, sade Duda i en intervju med tidningen.

Förslaget, som tidigare avvisats av Biden-administrationen, kommer troligen uppfattas som provocerande i Moskva. Duda hänvisar till att Ryssland placerat taktiska kärnvapen i Belarus och menar att USA:s kärnvapen skulle göra Polen säkrare. Utspelet speglar en växande oro i Polen över att Ryssland kan stärkas genom fredsförhandlingar med Ukraina under Trumps ledning.

Europaparlamentet vill att EU ska ge kraftfullare säkerhetsgarantier till Ukraina. I en resolution som antogs med 442 röster för, 98 mot och 126 som avstod på onsdagen betonar ledamöterna att EU nu är Ukrainas viktigaste allierade efter vad de kallar "en uppenbar förändring" av USA:s hållning. 

Parlamentet välkomnar förslaget om 30 dagars vapenvila men motsätter sig alla försök att tvinga Ukraina till en förhastad fredsuppgörelse. Ledamöterna kräver också att anslutningsförhandlingarna med EU påskyndas och att Ryssland ska betala för skadorna i Ukraina genom att frysta ryska tillgångar konfiskeras. Parlamentet efterlyser även skärpta sanktioner mot Ryssland. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker stödde resolutionen.

Ungern hotar att stoppa förlängningen av EU:s sanktioner mot cirka 2 000 ryssar om inte oligarken Mikhail Fridman tas bort från listan, rapporterar Financial Times. Sanktionerna, som omfattar reseförbud och frysning av tillgångar för personer som anses ha stött Rysslands krig mot Ukraina, löper ut på lördag.

Enligt fyra källor med insyn i diskussionerna har Ungerns EU-ambassadör krävt att Fridman, som byggde sin förmögenhet i Ryssland innan han flyttade till London för tio år sedan, ska undantas från sanktionerna. EU-ambassadörerna möts i Bryssel på torsdag efter flera dagars resultatlösa förhandlingar.

Ungern har upprepade gånger försökt blockera eller försvaga EU:s åtgärder mot Moskva. Luxemburg stödjer Ungerns krav gällande Fridman, som tidigare i år vann ett mål i EU-domstolen där det fastslogs att EU inte hade tillräckliga bevis för hans kopplingar till Putin.

Turkiet framträder som en viktig potentiell partner när Europa försöker omstrukturera sin säkerhet och hitta garantier för Ukraina, rapporterar Reuters. Efter att USA:s president Donald Trump ändrat landets Ukrainapolitik söker europeiska länder nya säkerhetslösningar.

– Jag har med mig ett tydligt förslag för Turkiet att ta största möjliga medansvar för fred i Ukraina och regional stabilitet, sade Polens premiärminister Donald Tusk då han på onsdagen besökte Ankara.

Turkiet, som är Natomedlem med alliansens näst största armé, har under kriget upprätthållit goda relationer med både Ukraina och Ryssland. Landet har nyligen meddelat att det kan överväga att bidra till en fredsbevarande insats i Ukraina om vapenvila uppnås. En europeisk diplomat betonar att det är avgörande att Turkiet deltar i säkerhetsgarantier för Ukraina.

Finland kommer att delta i den så kallade villiga koalitionen för att stödja Ukrainas säkerhet, uppger Reuters. Finlands utrikesminister Elina Valtonen bekräftade detta i en intervju med brittiska Times Radio på onsdagen.

– Vi är definitivt en del av de villias koalition, och vi undersöker vilka förmågor vi kan bidra med för att hjälpa Ukraina att säkra sig själv, sade Valtonen.

Tidigare i mars meddelade Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att flera länder skulle bilda en koalition för att stödja Ukraina vid en eventuell fredsuppgörelse.

Tusentals georgier fortsätter att demonstrera dagligen mot landets högerpopulistiska regering, rapporterar Yle. Efter ett omstritt val i oktober behöll partiet Georgisk dröm makten, men oppositionen och internationella organisationer anklagar myndigheterna för valfusk.

– Maktpartiet har blivit alltmer auktoritärt, men väst reagerar mycket svagt på den här senaste utvecklingen, säger Ryhor Nizhnikau, specialforskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Demonstranterna kräver nyval och har nyligen uppmärksammat 100 dagar av protester.

Bosniska åklagare har utfärdat en arresteringsorder mot den bosnienserbiske separatistledaren Milorad Dodik efter att han ignorerat en domstolskallelse, rapporterar Reuters. Dodik, som är president i Bosniens autonoma serbiska republik, avfärdar ordern.

Konflikten uppstod efter att Dodik trotsade beslut från Bosniens internationella sändebud. Han dömdes till ett års fängelse och sex års förbud att inneha ämbete, ett beslut han kan överklaga.

Som svar har Dodik infört lagar som förbjuder statlig rättsväsende i regionen och meddelat att han kommer be Ryssland att lägga in veto mot förlängningen av EU:s fredsbevarande uppdrag i FN:s säkerhetsråd i november. EU:s fredsbevarande styrka EUFOR har börjat utplacera reservstyrkor i Bosnien för att upprätthålla stabiliteten.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit att EU-länderna gemensamt ska låna upp 150 miljarder euro för att investera i försvaret. I debatt i EU-parlamentet på tisdagen underströk hon att pengarna ska användas för att köpa vapen från europeiska tillverkare.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska producenter för att stärka vår egen försvarsindustri, sade Ursula von der Leyen.

Detta skulle innebära att pengarna endast kan användas för vapen från EU-länder och likasinnade europeiska länder som Storbritannien, Norge och Schweiz men inte från exempelvis USA som i dag står för den står för den största delen av de vapen som köps i Europa.

Låneförslaget fick politiskt stöd från EU-ledare förra veckan och von der Leyen väntas presentera ett fullständigt lagförslag före nästa toppmöte.

De gröna i Tyskland hotar att blockera den tillträdande förbundskanslern Friedrich Merz plan för ett stort ekonomiskt reformpaket, rapporterar Financial Times. Merz vill skapa en infrastrukturfond på 500 miljarder euro och ändra landets skuldregler för att tillåta obegränsad upplåning till försvaret.

För att genomföra ändringarna behöver Merz två tredjedelars majoritet i parlamentet vid omröstningen nästa tisdag. De gröna kräver istället en mer omfattande reform av skuldreglerna och mer pengar till klimatskydd.

Merz försöker få det avgående parlamentet att rösta igenom förändringarna, eftersom han fruktar att ytterkantspartierna i det nyvalda parlamentet skulle kunna blockera planerna.

Ukraina attackerade Moskva tidigt på tisdagen i vad som beskrivs som krigets hittills största drönarattack mot den ryska huvudstaden, rapporterar Reuters. Minst en person dödades och tre skadades. Moskvas borgmästare uppgav att minst 69 drönare förstördes när de närmade sig staden i flera vågor. Attacken ledde till att flygtrafiken stoppades vid Moskvas samtliga fyra flygplatser. Flera bostadshus skadades och bränder utbröt i området.

På onsdag väntas de träda i kraft – USA:s tullar på 25 procent på stål och aluminium. Samtidigt träffas EU:s handelsministrar i Bryssel för att prata om EU:s konkurrenskraft.
– Europa måste svara, proportionerligt och väl avvägt, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), enligt TT/GP.

EU-parlamentet har godkänt ett nytt stödpaket till kandidatlandet Moldavien värt 1,9 miljarder euro.

Stödet ska hjälpa Moldavien hantera utmaningar orsakade av Rysslands krig mot Ukraina och stärka landets motståndskraft mot ryska hybridattacker. Paketet är en del av EU:s större tillväxtplan för Moldavien och ett steg på vägen mot landets EU-medlemskap.

Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för stödpaketet.

Polens författningsdomstol har gjort "ett direkt frontalangrepp" på EU-rättens grundläggande principer, enligt EU-domstolens generaladvokat Dean Spielmann. I sitt förslag till avgörande bedömer han att EU-kommissionens talan mot Polen är välgrundad.

Målet gäller två domar från 2021 där den polska författningsdomstolen ifrågasatte EU-rättens företräde framför polsk grundlag och vägrade följa EU-domstolens beslut. Enligt Spielmann undergräver detta allvarligt EU-rättens överhöghet, självständighet och verkan.

Generaladvokaten anser också att tre domare i den polska författningsdomstolen utnämnts på ett olagligt sätt, vilket gör att domstolen inte kan anses vara oberoende enligt EU-rätt.

EU-domstolen kommer att fatta sitt slutgiltiga beslut i frågan vid ett senare tillfälle. Den går i del flesta fall på generaladvokatens linje.

Den polska författningsdomstolen togs i praktiken över av den förra nationalkonservativa regeringen under Lag och rättvisa.

Natos generalsekreterare Mark Rutte har uppmanat EU-ledare att förbättra relationerna med Turkiet, uppger Financial Times. Uppmaningen kommer när USA:s president Donald Trumps tillbakadragande från europeisk säkerhet tvingar europeiska länder att ompröva sina allianser.

Vid en privat lunch med EU-ledare i februari lyfte Rutte vikten av ökat samarbete med Turkiet och uppmanade de närvarande att engagera sig med Ankara.

Turkiets utrikesminister Hakan Fidan deltog nyligen i ett möte i London med Europas främsta militärmakter för att diskutera stöd till Ukraina och bredare försvarsfrågor.

Bosnien och Hercegovina upplever just nu stora politiska spänningar, rapporterar SVT Nyheter. Presidenten i den serbiska delen, Milorad Dodik, har hotats med fängelse efter att ha trotsat FN-representanten i landet. Som svar har han hotat att bryta loss området Republika Srpska från resten av landet och infört flera hårda lagar. En ny lag har redan använts för att slå till mot en tidningsredaktion.

– När en autokrat som tappar sin makt kommer denna göra vad som helst för skydda sig själv, även förstöra ett land och dess institutioner, säger Ivana Korajlic, chef för Transparency International i Bosnien.

Oron växer för att situationen kan förvärras, särskilt då omvärldens fokus ligger på Ukraina och USA:s nya ledning.

Portugals högerorienterade regering står inför en förtroendeomröstning på tisdag efter en skandal kring premiärminister Luís Montenegros familjeföretag, skriver Financial Times. Montenegro anklagas för att inte ha avyttrat sitt konsultföretag korrekt när han återvände till politiken. Istället överförde han ägandet till sin fru och sina söner, något kritiker menar strider mot portugisisk lag. Om regeringen faller väntar Portugals tredje val på mindre än fyra år, troligen i maj.

Rumäniens valmyndighet har förbjudit den högerextrema kandidaten Călin Georgescu från att delta i presidentvalet, rapporterar Financial Times. Beslutet togs på söndagen med hänvisning  till brott mot extremistlagar  och efter över 1 000 klagomål gällande extremism. Georgescu, som enligt vissa mätningar har stöd av över 40 procent av väljarna, har 24 timmar på sig att överklaga. Författningsdomstolen måste fatta ett slutgiltigt beslut senast på onsdag. 

Presidentvalet hålls den 4 och 18 maj efter att förra årets val ogiltigförklarades på grund av påstådd rysk inblandning till Georgescus fördel.

EU-kommissionen ville på måndagen inte kommentera det rumänska beslutet med hänvisning till att val är en nationell angelägenhet.

Ukrainska styrkor tvingas ge upp mer av det ryska territorium de erövrade förra året i Kurskregionen, rapporterar Financial Times. Försämringen kommer när ukrainska soldater står inför utsikten att strida utan amerikanskt stöd. Ryssland har intensifierat sin offensiv i Kursk under helgen och hotar nu att skära av korridoren mellan Ukraina och staden Sudzja, som Ukraina erövrade i augusti förra året.

Vägarna som försörjer ukrainska styrkor i Kursk utsätts för ständiga attacker från kamikazedrönare. Ryska och nordkoreanska styrkor har minskat området som kontrolleras av ukrainska styrkor med omkring två tredjedelar sedan augusti.

Europeiska myndigheter utsätter sig för betydande säkerhetsrisker genom sitt beroende av amerikanska molntjänster, enligt TT/GP. En nederländsk revisionsmyndighet varnar att utländska regeringar kan få tillgång till känslig information.

– Det finns en risk att utländska regeringar, särskilt i USA, skulle kunna tillgå eller till och med ändra den nederländska regeringens eller privatpersoners uppgifter, sade myndighetens talesperson Ewout Irrgang.

Riskerna har ökat sedan Donald Trump återkom till makten. Hans CLOUD-lagstiftning ger amerikanska myndigheter rätt att begära data från företag som Microsoft, Google och Amazon – oavsett var i världen informationen lagras. Sverige är ett av de EU-länder där flest företag använder molntjänster.

Europeiska Natoländer har mer än fördubblat sina vapenimporter under de senaste fem åren, enligt uppgifter från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri), uppger Yle. USA dominerar marknaden och står för över 60 procent av vapnen som köps in. Europa har nu gått om Mellanöstern som USA:s största vapenmarknad för första gången på 20 år. Storbritannien, Nederländerna och Norge är de största europeiska köparna av amerikanska vapen.

– De nya siffrorna speglar tydligt den upprustning som sker i Europa som svar på hotet från Ryssland, sade Mathew George, chef för Sipris program för vapenöverföringar.

USA står för 43 procent av världens vapenexport, följt av Frankrike med 9,6 procent. Ryssland har fallit till tredje plats med kraftigt minskad export.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser till Saudiarabien för att träffa kronprins Mohammed bin Salman på måndagen, inför viktiga samtal mellan ukrainska och amerikanska tjänstemän, uppger Reuters. Samtalen, som äger rum på tisdag, ska fokusera på ett mineralavtal och möjliga vägar till fred.

"På vår sida är vi helt engagerade i en konstruktiv dialog och vi hoppas kunna diskutera och enas om nödvändiga beslut och steg", twittrade Zelenskyj.

USA har under president Trump helt ändrat sin Ukrainapolitik och närmat sig Rysslands ståndpunkter för att få igenom en "snabb avslutning" på kriget. Zelenskyj kommer inte själv att delta i samtalen med USA, utan skickar sin stabschef, utrikes- och försvarsministrar samt en militär rådgivare.

Ryssland genomförde under natten och morgonen en omfattande robotattack mot Ukraina, rapporterar TT/GP. Attackerna riktades främst mot landets energiförsörjning.

Ukrainas flygvapen varnade för attacken efter att flera grupper av ryska robotar observerats i luftrummet över olika delar av landet. I storstaden Charkiv i nordöstra Ukraina skadades fyra personer när civil infrastruktur träffades, enligt stadens borgmästare Ihor Terechov. Explosioner hördes även i Ternopil i västra Ukraina, där det enligt ukrainska public service-bolaget Suspilne tidigare under natten rapporterades om brand.

Storbritanniens utrikesminister David Lammy stödjer skapandet av en ny fond för Europas försvar, rapporterar Financial Times.

– Vi i Storbritannien är öppna för sådana initiativ eftersom detta handlar om europeisk säkerhet, sade Lammy under ett besök i Japan.

Uttalandet kommer efter att EU denna vecka undersökt möjligheter att samla in betydande summor för försvar över hela kontinenten. Flera förslag som skulle inkludera Storbritannien har diskuterats, bland annat en europeisk upprustningsbank.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har samlat omkring 20 länder som vill stödja Ukraina efter ett eventuellt eldupphör, rapporterar Financial Times. Länderna, som beskrivs som "främst europeiska och samväldespartners", höll möte denna vecka medan intensiva samtal pågick för att säkra vapenvila mellan Ukraina och Ryssland.

Storbritannien och Frankrike har erbjudit sig att skicka trupper till Ukraina för att säkra en eventuell vapenvila. Starmer arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron för att utforma en fredsplan som ska presenteras för USA:s president Donald Trump.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har fått ökat stöd bland ukrainare efter den senaste tidens motsättningar med USA:s president Donald Trump, enligt TT/GP. En ny undersökning från Kievs internationella sociologiinstitut (KIIS) visar att 67 procent av ukrainarna nu litar på Zelenskyj, en ökning med tio procentenheter på en månad. Undersökningen genomfördes mellan 14 februari och 4 mars, en period då Trump utan grund kallade Zelenskyj "diktator" och påstod att han bara hade fyra procents folkligt stöd. I östra Ukraina är stödet något lägre, runt 60 procent. Före Rysslands invasion 2022 hade Zelenskyj ett lägre förtroende bland ukrainarna, men kriget har kraftigt stärkt hans position.

Det skulle ta ett decennium för Europa att fullt ut ersätta amerikanska försvarsförmågor. Det säger Katarina Engberg, seniorrådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, till SVT Nyheter.

– Det är stora projekt och långa ledtider. Så där får man nog räkna med ungefär ett decennium för att européerna ska komma i fatt, sade Katarina Engberg.

Europa saknar flera kritiska försvarsförmågor som USA traditionellt tillhandahållit, bland annat strategisk transport och lufttankning.

USA:s president Donald Trump säger att han inte kommer att försvara europeiska Nato-länder som inte betalar sin del av försvarsutgifterna.

– Det är sunt förnuft. Om de inte betalar kommer jag inte att försvara dem, sade Trump i Ovala rummet när han fick frågor om eventuellt tillbakadragande av amerikanskt stöd till Nato, uppger BBC.

Turkiet kan komma att skicka militära styrkor till Ukraina – ”om det behövs”, uppger en källa inom landets försvarsdepartement, enligt TT/SvD. De potentiella soldaterna skulle ingå i en internationell fredsstyrka.

Euron är på väg mot sin bästa vecka mot dollarn sedan finanskrisen 2009, rapporterar Financial Times. Valutan har stigit mer än 4,5 procent denna vecka efter att Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz presenterat ett stort ekonomiskt stimulanspaket.

– Trump har effektivt drivit fram ett europeiskt samarbete som ingen av oss hade på våra bingobrickor. Det är stor förändring för räntorna framöver, sade Adam Pickett, chef för global makrostrategi på Citigroup, till tidningen.

Samtidigt växer oron för effekterna av Trumps handelspolitik på USA:s ekonomi. Flera investeringsbanker har nu övergivit tidigare förutsägelser om att euron skulle falla till samma värde som dollarn.

Nästan hälften av näthandlare som säljer begagnade varor informerar inte korrekt om konsumenters returrätt. Det framgår v en granskning av 356 nätbutiker som genomfördes av konsumentskyddsmyndigheter i 27 europeiska länder upptäcktes att 185 handlare (52 procent) kan ha brutit mot EU:s konsumentlagar.

Fyrtio procent informerade inte tydligt om rätten att returnera varor inom 14 dagar utan förklaring. Hela 57 procent respekterade inte den lagstadgade garantitiden på minst ett år för begagnade varor. Dessutom framförde 34 procent miljöpåståenden på sina webbplatser, varav många var otillräckligt underbyggda eller direkt vilseledande.

Granskningen omfattade handlare som säljer kläder, elektronik, leksaker och andra begagnade varor. Konsumentmyndigheterna kommer nu att vidta åtgärder mot de handlare som bröt mot reglerna.

Friedrich Merz planerar den största ekonomiska stimulansen i Tyskland sedan Berlinmurens fall. Den blivande förbundskanslern vill tillåta obegränsade lån för försvarsutgifter och skapa en tioårig infrastrukturfond på 500 miljarder euro.
Ekonomer uppskattar att planen kan ge upp till en biljon euro i ytterligare lån under nästa årtionde – mer än en femtedel av Tysklands totala ekonomiska produktion, skriver Financial Times.

– Detta är mycket goda nyheter för militär kapacitet och ekonomisk tillväxt, sade Jens Südekum, professor i internationell ekonomi vid Heinrich Heine-universitetet i Düsseldorf, efter att planen presenterades.

Planen bryter med över två decennier av finanspolitisk återhållsamhet och kräver godkännande av två tredjedelars majoritet i parlamentet. Enligt Goldman Sachs kan den lyfta Tysklands tillväxt till två procent redan 2026.

Sverige planerar att skicka stridsflygplan för att hjälpa till med Natos försvar av Polen, rapporterar Sveriges Radio. Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om att upp till åtta Jas Gripen-plan ska användas för att skydda en viktig försörjningspunkt i Polen från 1 maj till 31 augusti i år. Dessutom ska Sverige bidra med upp till åtta stridsflygplan för att övervaka luftrummet över Polen från april till början av maj. Detta är en del av Natos arbete för att avskräcka möjliga hot i området.

EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter i Europa undertecknade i går onsdag en ny pakt för dialogen mellan fack och arbetsgivare. Pakten ska stärka fackföreningars och arbetsgivarorganisationers roll i utformningen av arbetsmarknads- och socialpolitik.

– I en föränderlig värld måste även Europa förändras. Men när tekniken utvecklas och industrier omvandlas, är det dialogen mellan arbetsmarknadens parter som säkerställer rättvisa och hållbar framgång, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande

Pakten innehåller åtgärder såsom att utse ett särskilt sändebud för dialogen mellan fack och arbetsgivare, ta fram en färdplan för kvalitetsjobb under året och samtal med parterna inför att kommissionen lägger fram sina arbetsprogram. Initiativet bygger på den gemensamma deklaration som undertecknades i januari 2024.

Fyra högt uppsatta personer i Donald Trumps närhet har haft hemliga samtal med ukrainska oppositionspolitiker, samtidigt som USA tillsammans med Ryssland försöker få bort president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Politico. Samtalen har förts med tidigare premiärminister Julia Tymosjenko och medlemmar av ex-president Petro Porosjenkos parti.

– Porosjenkos folk och Julia, de pratar  med Trumps krets och positionerar sig som personer som skulle vara lättare att samarbeta med. Och personer som skulle gå med på mycket av det som Zelenskyj inte går med på, sade en republikansk utrikespolitisk expert till tidningen.

Diskussionerna har handlat om möjligheten att hålla snabba presidentval i Ukraina. Enligt en färsk opinionsundersökning leder dock Zelenskyj fortfarande stort med 44 procent av väljarstödet, medan Porosjenko har 10 procent och Tymoshenko endast 5,7 procent.

Rumänien har på onsdagen beordrat två ryska diplomater att lämna landet. Beslutet gäller Rysslands militärattaché och biträdande militärattaché, som förklarats oönskade i landet, enligt TT/SVT. Utvisningen kommer efter att Rumänien anklagat Ryssland för otillbörlig påverkan i landets politik. Bakgrunden är att högerextremisten Călin Georgescu oväntat vann första omgången i Rumäniens presidentval i november. Valresultatet ogiltigförklarades senare på grund av misstankar om att en rysk påverkanskampanj hjälpt Georgescu till segern.
Georgescu är nu åtalad för att ha uppmanat till handlingar som hotar landets grundlag.  

Rumänska åklagare har gripit sex män anklagade för förräderi efter att ha sökt rysk hjälp för att störta regeringen i Bukarest, rapporterar Financial Times. Gruppen, som kallar sig "Vlad Pålspetsarens kommando", inkluderar en 101-årig pensionerad general. Två högt uppsatta ryska diplomater har utvisats från Rumänien efter kontakter med gruppen. Enligt åklagare diskuterade de anklagade med ryska spioner om att ta Rumänien ur Nato, avskaffa konstitutionen, upplösa politiska partier och byta landets namn, flagga och nationalsång.

USA har avbrutit sitt underrättelsesamarbete med Ukraina, vilket allvarligt kan försvåra landets förmåga att bekämpa ryska styrkor, uppger Financial Times. Beslutet följer efter att Trump-administrationen tidigare i veckan pausat militärt bistånd till Ukraina. Amerikansk underrättelseinformation har varit avgörande för Ukrainas förmåga att identifiera och slå mot ryska militära mål. Enligt experter har den hjälpt Ukraina med precisionsattacker och tidig varning mot ryska robotar. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz antyder nu att militärt stöd kan återupptas om fredsförhandlingar inleds.

Portugals premiärminister, konservativa Luís Montenegro, föreslog på onsdagen en förtroendeomröstning om sin minoritetsregering, enligt Reuters. Detta sker mitt i en politisk kris kring ett konsultföretag som ägs av hans familj.

– Landet behöver politisk klarhet och detta är rätt tillfälle, sade Montenegro i parlamentet.

Oppositionen anklagar premiärministern för intressekonflikt då hans familjeägda konsultföretag Spinumviva har avtal med privata företag som påstås gynna honom. Montenegro förnekar anklagelserna.

Om parlamentet röstar nej till förtroendeomröstningen faller regeringen. Presidenten Marcelo Rebelo de Sousa måste då besluta om nyval, vilket många bedömare anser troligt. Både socialdemokrater och högerpartiet Chega har meddelat att de kommer rösta emot förtroendeomröstningen.

Andelen förnybar energi för uppvärmning och kylning i EU fortsätter att stiga. Under 2023 nådde den 26,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna började 2004, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Jämfört med 2022 ökade andelen med 1,2 procentenheter. Sverige ligger i topp med 67,1 procent förnybar energi för uppvärmning och kylning, tätt följt av Estland med 66,7 procent. Båda länderna använder främst biomassa och värmepumpar. Lägst andel förnybar energi för uppvärmning har Irland med 7,9 procent.

Greklands högerregering står inför en misstroendeomröstning denna vecka efter den dödliga tågolyckan 2023 som krävde 57 liv, de flesta studenter, uppger Reuters. Oppositionen anklagar premiärminister Kyriakos Mitsotakis regering för att undvika ansvar och dölja bevis. Hundratusentals människor demonstrerade fredagen den 1 mars för att markera tvåårsdagen av landets värsta tågolycka. Protesterna fortsätter under veckan för att sammanfalla med misstroendeomröstningen som hålls på fredag eftermiddag. Regeringen, som har 156 platser i det 300 platser stora parlamentet, förväntas överleva omröstningen.

Efter fyra års krig kontrollerar Ryssland nu 20 procent av Ukraina. Belarus president Aleksandr Lukasjenka hävdar att Vladimir Putin inte förutsåg konfliktens omfattning.
– Jag känner honom väl. Putin trodde inte att det skulle bli ett sådant här stort krig, sade Lukasjenka i en intervju med den amerikanske bloggaren Mario Nawfal, enligt Expressen.

Frankrike och Tyskland, som tidigare motsatt sig beslagtagande av frysta ryska tillgångar, diskuterar nu med Storbritannien och andra länder hur tillgångar värda över 200 miljarder euro skulle kunna användas, rapporterar Financial Times. Ett förslag är att beslagta tillgångarna om Ryssland bryter mot ett framtida vapenstilleståndsavtal med Ukraina. Hittills har man bara använt de räntevinster som tillgångarna genererat för att stödja Ukraina. Sverige hör till de EU-länder som länge förespråkat att använda hela potten av frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina.

I de tre opinionsundersökningar som gjorts i år inför nästa års parlamentsval Ungern leder det oppositionella mittenhögerpartiet Tisza över premiärminister Viktor Orbáns ytterhögerparti Fidesz med mellan två och sju procentenheter. 

Fidesz och Orbán har sedan 2010 dominerat ungersk politik och har enligt flera internationella organisationer och mätningar drivit landet i en alltmer odemokratisk riktning.

Sławomir Mentzen från det högerextrema partiet Konfederacja har för första gången gått om sin konservativa rival i opinionsundersökningarna inför det polska presidentvalet i maj, uppger Financial Times. Mentzen, som är 38 år och har doktorerat i ekonomi, kopplar sin framgång till Donald Trumps politik. Mentzen har tidigare gjort kontroversiella uttalanden om bland annat abort och EU-medlemskap, men försöker nu framhäva sina ekonomiska meriter. Han kritiserar särskilt EU:s miljöregler och lovar skattesänkningar.
Presidentvalet hålls i maj och Mentzens främsta motståndare är den liberale Rafał Trzaskowski från premiärminister Donald Tusks parti.

En tidigare spion och nära vän till Vladimir Putin arbetar för att återstarta gasledningen Nord Stream 2 till Europa med stöd från amerikanska investerare, rapporterar Financial Times. Matthias Warnig, tidigare Stasi-officer och chef för Nord Stream 2:s moderbolag, har kontaktat Trumps team genom amerikanska affärsmän. Enligt källor har ett amerikanskt konsortium redan skissat på en överenskommelse med ryska Gazprom. Ledare i flera europeiska länder är oroade över utvecklingen. För att planen ska lyckas krävs att USA lyfter sanktioner mot Ryssland och att Tyskland tillåter gasflödet.

Den ungerska regeringen har välkomnat USA:s närmande till Ryssland. Men om USA drar tillbaka sin militära närvaro från Europa hamnar Ungern i en svår situation. Landet är beroende av ett starkt Nato och har svårt att öka sina egna försvarsutgifter, säger den ungerske försvarsanalytikern Tamás Csiki Varga till Ekot. Detta sätter Ungern i en besvärlig position där man både hyllar USA:s närmande till Ryssland samtidigt som man behöver USA:s militära stöd i Europa.

Bosnienserberna har röstat igenom flera lagar som stoppar Bosniens centrala domstolar från att verka i deras region, Republika Srpska, rapporterar Ekot. Beslutet kom efter att ledaren Milorad Dodik nyligen dömdes till ett års fängelse för att ha trotsat en internationell representant. Dodik hade tidigare hotat att bryta loss Republika Srpska från Bosnien om han fälldes i domstol. Kritiker ser de nya lagarna som ett första steg mot en sådan utbrytning.

Europeiska ledare planerar besök i Vietnam under kommande månader för att förbättra relationerna med landet, rapporterar Reuters. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Frankrikes president Emmanuel Macron väntas besöka Vietnam, medan USA:s relationer med landet kan försämras om Donald Trump inför tullar.

– Tidvattnet av tullar och exportkontroller stiger. Vi vill skapa nya möjligheter att handla och investera med pålitliga partners, sade von der Leyen i ett videomeddelande till ASEAN-toppmötet i Hanoi förra veckan.

EU importerade varor värda 52 miljarder dollar från Vietnam förra året, vilket gör unionen till landets tredje största exportmarknad. Europeiska företag tävlar nu om kontrakt inom infrastruktur, inklusive ett stort järnvägsprojekt, medan Vietnam söker diversifiera sina militära leverantörer.

Norge överväger att använda sin statliga investeringsfond för att markant öka stödet till Ukraina, skriver Euractiv. Norge har hittills bidragit med 3,35 miljarder euro till Ukraina, vilket kritiserats som otillräckligt jämfört med grannländerna.

– Norge är ett av få länder som har stora summor pengar tillgängliga, och vi måste därför mångdubbla vårt stöd till Ukraina omedelbart, sade liberala Venstres ledare Guri Melby i lördags.

Norges statliga investeringsfond är världens största med 1,7 biljoner euro. Venstre föreslår att öka stödet med 100 miljarder norska kronor i år, vilket skulle höja det från 3 till 11,5 miljarder euro för 2025.

Statsminister Jonas Gahr Støre har meddelat att regeringen snart kommer presentera ett förslag om ökat stöd för parlamentet.

EU-kommissionen kommer att undersöka möjligheterna för direktstöd till europeiska batteritillverkare. Detta meddelade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på måndagen.

– Vi kan inte låta elbilarna bli dyrare. Men vi har inte heller råd att skapa nya beroenden. Därför kommer vi att undersöka möjligheten att ge direkt stöd till batteritillverkare i EU, sade von der Leyen.

Bakgrunden är att importerade batterier är billigare medan den europeiska produktionen fortfarande håller på att byggas upp. Förutom direktstöd planerar kommissionen att gradvis införa krav på europeiskt innehåll för battericeller och komponenter.

Sveriges Näringsminister Ebba Busch (KD) har tidigare vädjat till EU-kommissionen om EU-stöd till batterisektorn så som det krisande Northvolt.

Flera tyska partier överväger att tillsammans besluta om stora satsningar på försvar och infrastruktur, rapporterar Ekot på söndagen. Tidningen Bild och nyhetsbyrån Reuters rapporterar att diskussioner pågår om 400 miljarder euro till försvaret och 500 miljarder euro till infrastruktursatsningar. Om planerna blir verklighet skulle de finansieras utanför den vanliga budgeten. För att genomföra detta krävs stöd från två tredjedelar av parlamentet, något som nuvarande förbundsdag har. Den sitter kvar till 24 mars.

Europeiska åklagarmyndigheten,Eppo, hanterade närmare 2 700 aktiva utredningar vid slutet av 2024, en ökning med 38 procent jämfört med året innan. Det framgår av Eppos senaste årsrapport. Bedrägerierna mot EU:s budget uppskattas till 24,8 miljarder euro. Över hälften av detta är kopplad till gränsöverskridande momsbedrägerier där kriminella organisationer ofta är inblandade. Eppos chef Laura Kövesi anser att resurserna inte räcker till för att hantera alla misstänkta bedrägerier.

– För några år sedan var den allmänna uppfattningen att Eppo inte skulle ha mycket att göra. Den utformades i liten skala för att hantera vad som allmänt ansågs vara en 'nischad' brottslighet. Efter mer än tre års verksamhet, som har avslöjat en ny kontinent av brottslighet, måste Eppos kapacitet anpassas till verkligheten, sade Kövesi i ett uttalande.

Sverigedemokraternas (SD) egen valsanalys av EU-valet 2024 visar att partiets strategi att angripa media var ett misstag, rapporterar SVT. Attackerna, som följde efter TV4:s granskning om hemliga konton i sociala medier, skadade förtroendet för partiets företrädare och mobiliserade inte fler väljare.

"Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt", skriver partiet i analysen som SVT tagit del av.

Valet beskrivs som "ett historiskt bakslag" där SD för första gången backade i ett val. Partiet pekar på flera orsaker, bland annat att de numera ingår i regeringsunderlaget och att de misslyckades med att få andra än kärnväljarna att rösta.

Inflationen i de 20 euroländerna föll till 2,4 procent i februari, den första minskningen på fyra månader, enligt preliminära uppgifter från Eurostat på måndagen. Kärninflationen, som utesluter mat- och energipriser, sjönk till 2,6 procent från 2,7 procent i januari. Kroatien hade den högsta inflationen på 4,7 procent och Frankrike den lägsta på 0,9 procent.

EU-kommissionen planerar att förlänga sina mer tillåtande regler för statsstöd till miljövänlig teknik fram till 2030. De nya riktlinjerna, som väntas presenteras denna vecka, kommer att tillåta medlemsländer att fortsätta investera stora summor i grön teknik, enligt ett utkast som Financial Times tagit del av. Beslutet skapar spänningar mellan stora ekonomier som Frankrike och Tyskland och mindre medlemsländer som fruktar att reglerna kan utlösa ett subventionskrig.

Österrike får för första gången i landets historia en regering bestående av tre partier, uppger Ekot. Detta stod klart på söndagen när medlemmarna i liberala NEOS röstade ja till regeringsöverenskommelsen med kristdemokratiska ÖVP och Socialdemokratiska SPÖ. Kristdemokraten Christian Stocker blir ny förbundskansler och väntas tillträda på fredag när den nya regeringen svär eden.