Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 31 januari

Enigt EU-utskott vill häva immunitet för korruptionsmisstänkta

Alla närvarande ledamöter i EU-parlamentets rättsliga utskott röstade på tisdagen för att häva åtalsimmuniteten för två EU-parlamentariker i den så kallade Qatarhärvan med misstankar om korruption, mutor och penningtvätt. Det handlar om de två socialdemokraterna Andrea Cozzolino från Italien och Marc Tarabella från Belgien. Hela EU-parlamentet ska rösta om att häva deras immunitet på torsdag. Så snart det sker kan belgiska myndigheter inleda formella utredningar av de två EU-parlamentarikerna.

Preliminärt: Euroländernas BNP växte minimalt

Samtidigt som Sveriges ekonomi krympte med 0,6 procent under fjolårets sista kvart jämfört med föregående tremånadersperiod växte euroländernas samlade ekonomier med 0,1 procent, visar preliminära uppgifter från Eurostat på tisdagen. På årsbasis växte euroländernas BNP med 1,9 procent. Under samma period blev Sveriges ekonomi 0,6 procent mindre.

Antalet elbilar ökar – fortsatt mycket få

Även om antalet rena elbilar 2021 ökade med närmare 80 procent till nästan två miljoner bilar i EU är andelen fortsatt mindre än en procent av det totala antalet bilar på 253 miljoner, rapporterar Eurostat. I Sverige fördubblades antalet bilar som bara drivs på el till 110 000 fordon 2021 och utgör nu drygt två procent av alla bilar i Sverige. Den totala andelen elektriska personbilar med enbart batteri förväntas växa avsevärt under de kommande åren inför EU:s förbud mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer 2035.

BNP backade mer än väntat: ”Sannolikt på väg in i en recession”

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, backade mer än väntat sista kvartalet förra året. BNP minskade med 0,6 procent, visar siffror från statistikmyndigheten SCB. Bedömare hade räknat med antingen en oförändrad eller svag tillväxt, men så blev det alltså inte. Nu närmar vi oss en recession, menar flera experter.

– Det är stor sannolikhet att vi är på väg in i en recession här, säger Olle Holmgren, ekonom på banken SEB till Ekot.

Regeringen skrotar utredning om korruption

Regeringen skrotar utredningen om korruption och otillåten påverkan i offentlig verksamhet och näringsliv, uppger TT/SvD. Socialdemokraterna misstänker att det har att göra med att den skulle ha särskilt fokus på effekter av marknadsintressenas intåg i skattefinansierad verksamhet.

Domstol slår fast: Rysslands invasion av Ukraina började 2014

Rysslands invasion av Ukraina började inte i februari 2022 utan i april 2014, det slås fast i ett avgörande beslut i Europeiska människorättsdomstolen i Strasbourg, rapporterar Ekot. Domstolen raderar i ett slag ut alla ryska officiella lögner då och senare om kriget. Beslutet innebär att ukrainare, men även anhöriga till offren från det nedskjutna MH-17 planet år 2014, kan kräva kompensation från Ryssland via människorättsdomstolen.

Motståndare går samman – ska ta makten från Erdoğan

Sex oppositionspartier i Turkiet lovar ett mer demokratiskt land – om de vinner det turkiska valet den 14 maj. Partierna går nu samman för störta president Erdoğan från makten.

– Vi kommer att gå över till ett stärkt parlamentariskt system, säger Faik Oztrak, biträdande chef för CHP, enligt AP/GP.

Nya norska sanktioner mot Ryssland

Norge har infört nya sanktioner mot president Vladimir Putin och den ryska regimen, skriver TT/SvD. Sanktionerna speglar EU:s nionde sanktionspaket som antogs den 16 december.

Notiser 30 januari

Brist på mediciner i EU

Vanliga mediciner inklusive antibiotika och smärtstillande medel är en bristvara över hela EU, rapporterar Politico. En undersökning som också omfattar ytterligare fyra länder utanför EU visar ett i vart fjärde land finns det bristnoteringar på upp till 600 olika läkemedel. Som orsak anges en blandning av ökad efterfrågan och minskat utbud.
 

Erdoğan: Turkiet kan ge ett besked om Finland som kan chocka Sverige

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sa på söndagen att Turkiet kan tänkas ge Finland och Sverige olika budskap.

– Och när vi ger dem detta annorlunda budskap om Finland så kommer Sverige att bli chockat. Men bara om Finland inte gör samma misstag, sade Erdoğan enligt Yle.

Sveriges Natoförhandlare: Gemensamt beslut att pausa förhandlingarna

Det var ett gemensamt beslut att pausa förhandlingarna med Turkiet. Det säger Sveriges Natoförhandlare Oscar Stenström. Annars fanns risken att situationen skulle trissas upp ännu mer, säger han till Godmorgon Världen.

Ombudsman efterfrågar större öppenhet i EU-parlamentet

Efter Qatarskandalen med mutade EU-parlamentariker har församlingens talman Roberta Metsola lagt fram ett förslag på skärpningar av reglerna så att det inte ska upprepas. Europeiska ombudsmannen Emily O'Reilly har nu gått igenom förslagen och välkomnar dem i stort i ett brev till talman Metsola. Hon föreslår dock att förslaget om att offentliggöra möten med lobbyister och företrädare för andra länder ska omfatta alla EU-parlamentariker och inte bra de som är huvudansvariga för en resolution eller lagstiftningsakt. Ombudsmannen förespråkar även större befogenheter för den rådgivande kommitté som ska övervaka att parlamentets uppförandekod efterlevs, samt att det införs en en ”nedkylningsperiod” för Europaparlamentariker och högre tjänstemän som efter sin tid i parlamentet vill engagera sig i lobbyverksamhet gentemot Europaparlamentet. 

EU-granskning: 2 av 5 nätbutiker manipulerar kunder

EU-kommissionen och de nationella konsumentskyddsmyndigheterna har granskat närmare 400 nätbutiker i syfte att se i vilken utsträckning de försöker manipulera kunder med bland annat falska nedräkningar, försök att sälja dyrare produkter och att dölja viktig information.

– Vår granskning visar att nästan 40 procent av nätbutikerna använder manipulativa metoder för att utnyttja konsumenternas sårbarheter eller lura dem. Detta är uppenbart felaktigt och strider mot konsumentskyddet, sade EU:s justitiekommissionär Didier Reynders i ett uttalande på måndagen.

Tjeckien valde västorienterad president

Den tidigare Natogeneralen Petr Pavel, en oberoende kandidat, valdes i förra veckan till ny tjeckisk president med 58,3 procent av rösterna. Han beskriv som proeuropé och slog den populistiske tidigare premiärministern Andrej Babiš som fick knappt 42 procent av rösterna i den andra avgörande valomgången. Presidenten i Tjeckien har främst en ceremoniell roll.

Tyskland vill inte skicka stridsflygplan till Ukraina

Kort efter att Tyskland beslutat att skicka stridsvagnar till Ukraina höjs nu inflytelserika tyska röster för att landet även ska gå med på att skicka stridsflygplan till Ukraina, Varken Polen, USA eller vissa andra västliga länder utesluter det. Men Tysklands förbundskansler säger hittills nej, uppger Ekot.

Belgien vill stoppa ryska "blodsdiamanter"

Belgiens premiärminister Alexander De Croo verkar trots landets starka diamantlobby ha svängt i den inrikespolitiskt känsliga frågan om sanktioner mot ryska diamanter.

"Ryska diamanter är blodsdiamanter", skriver han i ett uttalande till nyhetstjänsten Politico, enligt TT/GP.

Moldavien: Ryssland bedriver påverkanskrig

Samtidigt med kriget i Ukraina bedriver Ryssland också ett slags påverkanskrig i Ukrainas grannland Moldavien. Det säger Moldaviens inrikesminister Ana Revenco i en exklusiv intervju med Ekot.

– Rysslands mål är att hindra vårt demokratiska vägval, att få på plats en regering underställd Moskva, något som skulle innebära ytterligare press på Ukraina, säger hon.

Sunak sparkar partiordförande efter skatteaffär

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak sparkar statsrådet Nadhim Zahawi, partiordförande för de konservativa, skriver TT/SvD. Avskedet sker i ljuset av en skatteutredning kring den tidigare finansministerns förehavanden.

Notiser 28 januari
Notiser 27 januari

Över 70 000 misstänkta ryska krigsbrott registrerade – ”systematiska brott”

Över 70 000 fall av misstänkta krigsförbrytelser har registrerats i Ukraina sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion för snart ett år sedan. Det säger Oleksandra Romantsova, chef för människorättsorganisationen Center for Civil Liberties, som bland annat dokumenterar misstänkta krigsbrott i landet och vars mål är att skapa en internationell tribunal för att kunna åtala Vladimir Putin. ”Alla de fall som vi har registrerat visar på att det inte rör sig om en enskild soldat som blivit galen, det här handlar om systematiska brott som soldaterna har fått order att utföra”, rapporterar Ekot. Medlemsländerna har uppmanas av Europaparlamentet att sätta upp en krigsbrottsdomstol för att ställa de skyldiga till svars. Det svenska ordförandeskapet har lovat att stödja det arbetet.

EU-kommissionen: Åtala Putin

EU-kommissionen planerar att inrätta ett särskilt internationellt åklagarkontor för att utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina där bland annat brottsrubriceringar mot Rysslands president Vladimir Putin kan utredas. "Det är viktigt att vi står enade", säger justitiekommissionären Didier Reynders från Belgien eftersom EU:s medlemsländer och EU-kommissionen vill kunna lagföra Vladimir Putin, rapporterar Ekot. I nästa vecka planerar Europaparlamentet att diskutera frågan i Strasbourg.

Flera länder säger nej till ytterligare EU-bidrag – “ta lån istället”

Sju EU-länder motsätter sig i ett brev till EU-kommissionen en ny EU-finansiering som svar på USA:s subventionslag IRA. Brevet, som setts av Reuters är daterat den 26 januari, undertecknades av Tjeckien, Danmark, Finland, Österrike, Irland, Estland och Slovakien. 

Tyskland, Nederländerna och Belgien, även om de inte har skrivit under brevet, motsätter sig också nya gemensamma EU-lån. Tillsammans anser de att EU först borde använda redan godkända medel istället för att söka mer pengar – bland annat finns det miljarder i outnyttjade lån från coronafonden som regeringar inte har gjort anspråk på eftersom de nöjde sig med bidragsdelen.

Kritik mot svenska ordförandeskapet – ovärdig migrationspolitik

Inför att Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) ska medverka på ett utskottsmöte i Europaparlamentet på måndag riktar utskottsledamoten och miljöpartisten Alice Bah Kuhnke kritik mot det svenska EU-ordförandeskapets migrationspolitik.  

– Tusentals människor dör på medelhavet varje år. Men istället för att ta beslut om hur liv kan räddas, är det tydligt att migrationsministern tillsammans med Sverigedemokraterna kommer verka för en migrationspolitik som är både inhuman, oanständig och ovärdig, sade Alice Bah Kuhnke i ett uttalande på fredagen.
 

Irländska hälsovarningar för alkohol skapar motreaktion i EU-länder

Irlands planer att kräva hälsovarningsetiketter på flaskor med vin, öl och sprit har fått nio medlemsländer protestera. Landets hälsominister Stephen Donnelly hävdar dock att Irland ledde vägen när det gäller tobaksreglering och kan göra det igen när det gäller alkohol, rapporterar Politico. Bland annat vill man skriva ut att alkoholkonsumtion orsakar leversjukdom, skadar det ofödda barnet och är direkt kopplat till dödlig cancer.

Israel uppmanar EU anta definition av antisemitism

När Israels president Isaac Herzog talade i Europaparlamentet på torsdagen, inför den internationella minnesdagen för Förintelsens offer den 27 januari, uppmanade han ledamöterna att inte stå oberörda inför den växande antisemitismen och bad dem att ”läsa varningssignalerna” och bekämpa den till varje pris. Herzog föreslog också parlamentet att anta den internationella alliansen för minne av Förintelsens definition av antisemitism.

Spanien kan bli först i Europa med betald ledighet för mensbesvär

Betald ledighet tre dagar i månaden för kvinnor med kraftiga menssmärtor. Det kan snart bli verklighet i Spanien, som i så fall blir först i Europa. Men förslaget är omdebatterat och kritiker varnar för att det kan missgynna kvinnor, rapporterar svt.

Danska regeringen pressas att skicka stridsvagnar till Ukraina – säger nej

Den danska oppositionen pressar på för att även Danmark ska skicka stridsvagnar av typen Leopard till Ukraina. Men regeringen säger nej till att skicka någon av Danmarks 44 Leopardstridsvagnar. ”Det är viktigare att Ukraina kan försvara sig än att Danmark har stridsvagnar stående.”, säger Rasmus Jarlov från borgerliga partiet Konservative. Även Dansk Folkeparti och Liberal Alliance vill att Danmark bidrar med Leopard. ”Det är inte aktuellt för Danmark. Vi har ett mycket begränsat antal stridsvagnar och de är alla upptagna med annat”, är försvarsminister Jakob Ellemann Jensens besked, rapporterar Ekot.

EU-politiker klippte håret – hamnade på Irans sanktionslista

EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) har tillsammans med flera ledande politiker och kulturpersonligheter hamnat på Irans sanktionslista.
– Jag vet mycket väl vad det är för regim som jag har att göra med, säger hon till TT

Antalet EU-studenter i Storbritannien halverat efter brexit

Antalet studenter från Italien, Tyskland och Frankrike som läser i Storbritannien har mer än halverats efter brexit, visar ny statistik. Det har blivit svårare för utländska studenter att finansiera studier i landet, rapporterar The Guardian, uppger TT.

Notiser 26 januari

Österrike vill bygga stängsel mot Turkiet

Frågan om att bygga en barriär längs den bulgarisk-turkiska gränsen har lyfts av Österrikes förbundskansler Karl Nehammer. Han vill att EU pytsar in omkring två miljarder euro för en sådan konstruktion och anledningen är ett ökat antal migranter via Medelhavet och Balkan. Men EU-kommissionen går emot, rapporterar  TT.

Zelenskyj ber om robotar och stridsflyg

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackar Tyskland och USA efter beskeden att länderna skickar moderna stridsvagnar till Ukraina. Samtidigt kommer han med nya önskemål om vapen: långdistansrobotar och stridsflygplan, skriver TT/SvD.

Bara var femte avvisad asylsökande lämnar EU

Fler asylsökande som fått avslag på sina ansökningar måste utvisas. Det beskedet ger EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson enligt Ekot inför det informella mötet med EU:s migrationsministrar utanför Stockholm under torsdagen. Hon vill att EU-länderna sätter upp nationella mål för återvändande varje år. Att antalet migranter ökar och vad EU ska göra i frågan väntas vara en av diskussionspunkterna vid EU:s extra toppmöte  9-10 februari.

Migranter skickar hem allt mer pengar

2021 gjordes personliga pengaöverföringar från EU till bland andra Afrika och Asien till ett värde av nästan 38 miljarder euro – en ökning med nästan 50 procent sedan 2015. Personliga transaktioner av pengar till en privatperson i EU, som legat på en ganska konstant nivå, uppgick till 13 miljarder euro och kom i huvudsak från andra europeiska länder samt Nordamerika, rapporterade Eurostat på torsdagen.

Marin till Kristersson för att tala Nato

Finlands statsminister Sanna Marin kommer till Stockholm den 2 februari för ett möte med sin svenske kollega Ulf Kristersson, enligt uppgift från statsrådsberedningen, skriver TT/GP. På agendan finns, framförallt, den hackande anslutningsprocessen till Nato för svensk och finländsk del men även Sveriges EU-ordförandeskap.

Kristersson: Natodörren är inte stängd

Statsminister Ulf Kristersson (M) ser fortfarande en möjlighet att Sverige kan bli Natomedlem till Natotoppmötet i juli.

– Ja, det finns en möjlighet, ingen som helst tvekan, säger han till TT/SvD.

USA och Norge skickar stridsvagnar till Ukraina

USA kommer skicka 31 stridsvagnar till Ukraina – det sade president Joe Biden i ett uttalande på onsdagen, enligt Ekot.  Även Norge uppger att man kommer skicka stridsvagnar av typen Leopard, det rapporterar NRK.

Danmark pausar planer på asylcenter i Rwanda

Den danska regeringens omtalade planer på ett mottagningscenter i Rwanda för asylsökande till Danmark pausas, rapporterar Ekot. Detta trots att ett färdigt avtal var nära och trots att idén fortfarande har uppbackning av en majoritet i danska Folketinget. Enligt ett avtal mellan regeringspartierna ska man istället arbeta för att etablera ett center i samarbete med EU eller en rad andra länder, enligt danska medier.

Lula ger EU nytt hopp om handel

Med Jair Bolsonaro ersatt av Lula da Silva som president i Brasilien får EU:s handelsvänner nytt hopp om att slutligen få igenom sitt Mercosur-handelsavtal, uppger TT/GP. Kanske vid ett toppmöte i sommar.

Notiser 25 januari

EU diskuterar nya lån – Nederländerna kritiskt

När medlemsländernas EU-ambassadörer träffas på onsdagens veckomöte väntas de för första gången diskutera ett förslag på en ny EU-fond som ska parerar de negativa konkurrenseffekterna för europeiska företag kopplade till de amerikanska miljösubventionerna i den så kallade IRA-lagen. Diskussionen är en del av förberedelserna inför ett extra EU-toppmöte i Bryssel om två veckor, rapporterar Politico. Till tidningen säger Nederländernas premiärminister Mark Rutte, en traditionellt allierad till Sverige när det gäller att hålla nere EU:s ekonomiska utgifter, att inga nya EU-pengar borde läggas på bordet. 

– Jag menar, inte bidrag och inte ens lån, sade han och pekade på att det fortfarande fanns mycket oanvända pengar i EU:s stora coronaåterhämtningsfond.

Schweiz på väg att tillåta vapenexport till Ukraina

Ett utskott i det schweiziska parlamentet beslutade, efter att socialdemokraterna bytt fot, med röstsiffrorna 14 mot 11 att landet skulle tillåta andra länder att återexportera schweizisk ammunition till Ukraina, rapporterar Bloomberg. Parlamentets hela underhus ska nu ta ställning till frågan.

Billström övertygad om att Sverige och Finland går in gemensamt i Nato

Efter det eskalerande bråket mellan Sverige och Turkiet har nu Finlands utrikesminister, Pekka Haavisto, för första gången öppnat för att Finland skulle kunna gå före Sverige in i Nato. Sveriges utrikesminister Tobias Billström har idag pratat med sin finske kollega och han är övertygad om att de båda länderna kommer gå in i Nato gemensamt.

– Den linje Finland valt ligger fast, man önskar bli medlem tillsammans med Sverige, säger Billström till Ekot.

Inte uteslutet att Sverige skickar stridsvagn 122

Efter det tyska beslutet att skicka stridsvagnar till Ukraina öppnas dörren för fler länder. Försvarsminister Pål Jonson (M) säger att det inte är uteslutet att Sveriges Stridsvagn 122 kan bli aktuell i ett senare skede, uppger SvD.

Turkiet ställer in möte med Finland och Sverige

Turkiet har ställt in ett trepartsmöte med Sverige och Finland. Mötet skulle äga rum i Bryssel i februari, men har nu ställts in på grund av att en högerextrem aktivist brände en koran i Stockholm i helgen, enligt Yle.

Mer optimism inom tyskt näringsliv

Stämningsläget inom det tyska näringslivet förbättras. Det sammanvägda inköpschefsindexet steg i december till 49,7 jämfört med 49,0 föregående månad, skriver TT/SvD. Index börjar därmed närma sig 50-gränsen som traditionellt sett brukar indikera på en tillväxt inom ekonomin.

Notiser 24 januari

Haavisto: Finland kan behöva överväga att fortsätta Nato-processen utan Sverige

Efter att Turkiets presidet Recep Tayyip Erdoğan sagt nej till att godkänna Sveriges Natoansökan kan Finland komma att ompröva sitt beslut att gå med i försvarsalliansen samtidigt som Sverige.

– Självklart måste vi ändå utvärdera läget om det visar sig att Sveriges ansökan stampar på stället en lång tid framöver, sade den finländske utrikesministern Pekka Haavisto till Yle på tisdagen.

Erdoğan: Sverige ska inte vänta sig stöd från Turkiet

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan säger att Sverige inte ska förvänta sig turkiskt stöd för sitt Natomedlemskap, uppger Yle. Erdoğans uttalande kommer efter att den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan under helgen brände koranen utanför den turkiska ambassaden i Sverige.

17 svenska ministrar frågas ut i Bryssel

Med start denna vecka och två veckor fram kommer 17 svenska ministrar att frågas ut av Europaparlamentets olika utskott om det svenska EU-ordförandeskapets ambitioner och målsättningar det närmaste halvåret. Hittills har bland andra klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) framträtt.

Ukraina sparkar höga tjänstemän

Ett drygt dussin högre tjänstemän och guvernörer i Ukraina avskedas eller avgick på tisdagen i den största personalförändringen i ukrainska staten sedan Rysslands invasion för snart ett år sedan, rapporterar Reuters. Vissa, men inte alla, hade kopplats till korruptionsanklagelser. Ukraina har en historia av korruption och är under internationell press att visa att det kan vara en pålitlig förvaltare av miljarder dollar i västerländskt bistånd, uppger nyhetsbyrån.

KD-toppen bjöds på lyxhotell och middagar av diktatur

KD:s EU-parlamentariker David Lega lät sig bjudas på flyg i business class, lyxhotell och middagar i Förenade Arabemiraten. Sen använde diktaturen hans resa i PR-syfte – enligt landets statliga nyhetsbyrå lovordade KD-politikern besöket.

– Det är en diktatur och det är viktigt att vi framför den kritik vi har. Jag har varit väldigt hård mot Arabemiraten, säger David Lega till Aftonbladet.

Utskott vill ha EU-lag om minimiinkomst

EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott röstade på tisdagen för en resolution där man efterlyser ett förslag från kommissionen om ”tillräckliga minimiinkomster” i medlemsländerna i syfte att ”rättsligt ålägga alla medlemsstater att se till att de minimiinkomstsystemen skyddar människor i nöd från att hamna i fattigdom eller social utestängning”. Hela EU-parlamentet ska rösta om uppmaningen i nästa månad.

Klimatminister Pourmokhtari försvarade departementsnedläggning i EU

När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på måndagen utfrågades i EU-parlamentets miljöutskott om det svenska ordförandeskapets prioriteringar fick hon frågan om hur Sveriges ambitionsnivå i klimatfrågan påverkas av att miljödepartementet tagits bort och slagits samman med näringslivs­departementet samtidigt som klimat- och miljöministern underställts näringslivs- och energiministern.

–  Den största delen av det här superdepartementet är just miljö. Vi vill helt enkelt ge en skjuts till [miljö-, energi-, näringslivs-] frågorna genom att samla dem och öka effektiviteten. Under ordförandeskapet hoppas jag att det inte skulle indikera någon slags ambitionsminskning […] för så är det inte, sade Romina Pourmokhtari.

EU antar nya sanktioner mot Iran

EU straffar ytterligare personer som är ansvariga för våldet mot demonstranter i Iran. Landets idrottsminister och flera parlamentariker beläggs med inreseförbud och får sina tillgångar i Europa frysta. Det beslutade EU:s utrikesministrar på måndagen, enligt DN.

Fördjupat svensk-ukrainskt försvarssamarbete

Sverige fördjupar försvarssamarbetet med Ukraina. Regeringen har givit Försvarets materielverk (FMV) rätt att förhandla och ingå avtal med Ukraina, enligt TT/SvD. Syftet är att ge FMV möjlighet att stödja Ukraina inom ramen för myndighetens verksamhet, som i stort sett är att upphandla, utveckla och leverera materiel och tjänster till svenska försvaret.

Estlands utrikesminister: Relationen till Ryssland är fryst

Ryssland utvisar Estlands ambassadör, meddelar utrikesdepartementet i Moskva. ”De diplomatiska relationerna mellan länderna som tidigare ansetts frostiga har därmed fryst till is”, säger Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu till Ekot. Beskedet från Ryssland om att utvisa den estniske ambassadören kommer efter att Estland i mitten av januari krävde att Ryssland mer än halverar antalet anställda på ambassaden i Tallinn.

Serbiens president: ”Vi kommer bli helt isolerade”

Serbien kommer att isoleras både ekonomiskt och politiskt, om landet inte går med på det fransk-tyska förslaget om hur Kosovokrisen ska lösas, sa Serbiens president Aleksandar Vučić på måndagskvällen, enligt Ekot. Vučić kommenterade mötet som ägde rum i fredags mellan Serbien och en delegation från EU och USA. Om Serbien går med på planen innebär det att Kosovo i princip kan börja fungera som en egen stat och exempelvis kunna gå med i FN och Nato, utan att Serbien kan påverka.

Unicef: Fem miljoner barns utbildning påverkad av kriget

Den ryska invasionen har påverkat skolgången för fem miljoner barn i Ukraina, enligt ett pressmeddelande från FN:s barnorganisation Unicef, uppger TT/SVT. De ryska anfallen har förstört tusentals skolor, förskolor och utbildningsinstitutioner i Ukraina. Många föräldrar vågar dessutom inte släppa i väg sina barn till skolan eftersom de fruktar för deras säkerhet.

Planerade kidnappa tysk minister – fem åtalas

Fem medlemmar i den extremistgrupp som planerade en väpnad statskupp i Tyskland åtalas för högförräderi, uppger åklagarmyndigheten, enligt TT/SvD. Gruppen planerade också att kidnappa Tysklands hälsominister Karl Lauterbach – som kritiserades hårt för regeringens strikta coronarestriktioner.

Notiser 23 januari

EU-talesperson till Sverige: Koranbränning inte förenligt med EU-värderingar

En talesperson för EU-kommissionen kommenterade på måndagen helgens koranbränning utanför turkiska ambassaden i Stockholm.

– Sådana handlingar är inte förenliga med de värderingar som EU grundades på. Rasism, främlingsfientlighet och hat baserat på religion, ras, hudfärg och så vidare har ingen plats i EU, sade talespersonen  Johannes Bahrke på måndagen.

Nya EU-sanktioner mot Ryssland och Iran diskuteras

EU-ländernas utrikesministrar träffas i dag måndag i Bryssel för sitt månatliga möte. Överst på dagordningen står fortsatt stöd till Ukraina, bland annat huruvida ytterligare pengar ur EU:s fredsfond ska användas för att köpa vapen till Kiev. Deltar även Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba. Ministrarna ska även diskutera möjligheterna för ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland och Iran. Under lunch ansluter Palestinas premiärminister Mohammad Shtayyeh för samtal om hur EU kan samarbeta med Palestinska myndigheten.

Tyskland tillåter omstridd stridsvagnshjälp

Tyskland kommer inte att säga nej om Polen vill skicka tysktillverkade stridsvagnar till Ukraina, säger Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock på söndagskvällen, enligt Ekot. Polen har sagt att man vill skicka den moderna stridsvagnen Leopard 2 till Ukraina, men Tyskland måste godkänna andra länders export av tysktillverkade vapen.

Korruptionsanklagelser skakar Ukraina

Ukrainas biträdande minister vid infrastrukturdepartementet, Vasyl Lozynskyj, har sparkats i samband med anklagelser om bedrägeri, skriver TT/SvD. Samtidigt förnekar försvarsdepartementet uppgifter om att man blåst upp matpriser i ett kontrakt, i den värsta korruptionsskandalen som drabbat de väpnade styrkorna sedan kriget bröt ut.

Migranter deporteras från Italien under förnedrande former

En granskning av flera europeiska mediehus visar hur migranter deporteras på turistfärjor från Italien till Grekland under förnedrande former, rapporterar Ekot. Deportationerna kritiseras av experter på migrationslagar och av Human Rights Watch. Europadomstolen slog 2014 ner på Italien för den här typen av deportationer till Grekland och Italien säger att de upphört.

EU-ledarnas bråk: Inställda luncher och surt brev

Att ta sig över gatan i Bryssel tycks svårare än någonsin förr. Åtminstone mellan grannarna EU-kommissionen och Europeiska rådet, vars toppchefer tycks få allt svårare att samarbeta. Relationen uppges knaka rejält mellan Ursula von der Leyen och Charles Michel, skriver TT/GP.

ECB-topp: Långt kvar till sänkt räntebana

Europeiska Centralbanken, ECB, bör fortsätta att höja styrräntan med 50 punkter åtminstone på två möten till. Det anser ECB-ledamoten Klaas Knot som säger att det ”fortfarande är långt kvar” till en sänkt räntebana, enligt TT/SvD.

Erdoğan tidigarelägger parlaments- och presidentvalet i Turkiet

Parlaments- och presidentval kommer att hållas i Turkiet den 14 maj. Det bekräftar Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan i en publicerad video, rapporterar Reuters/Yle. Enligt den ursprungliga planen skulle valet hållas i juni. Opinionsundersökningar visar att parlaments- och presidentvalen kommer att bli jämna och kommer antagligen att bli en stor prövning för Erdogan, vars förtroendesiffror har sjunkit i takt med den skenande inflationen i landet.

Köldknäpp får Storbritannien att ta till kol

Kyligt väder drar in över Storbritannien. Därför har elnätsbolaget National Grid nu bett tre av landets slumrande kolkraftverk att värma upp för att eventuellt kunna tas i bruk på måndagen, uppger TT/SvD. Kylan betyder att efterfrågan på el och gas väntas rusa, samtidigt är det relativt vindstilla och vindkraftverken genererar därför dåligt.

Notiser 21 januari
Notiser 20 januari

Ökat tryck på Tyskland att leverera stridsvagnar

Europeiska ledare pressade på fredagen den tyska regeringen att leverera tysktillverkade stridsvagnar av typen Leopard till Ukraina under ett möte på den amerikanska flygbasen Ramstein i södra Tyskland, rapporterar Reuters. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj vädjade under mötet om ytterligare vapen. Tysktillverkade stridsvagnar får inte skickas vidare från länder som köpt in dem utan Berlins godkännande. Flera länder, bland annat Polen, säger sig vara redo att omgående skicka Leopardstridsvagnar.

Europeisk kraftsamling: Flera länder skickar vapen till Ukraina

Storbritannien skickar ytterligare stöd till Ukraina på 600 robotar, sade den brittiske försvarsministern Ben Wallace vid ett försvarsministermöte i Estland på torsdagen, uppger Ekot. Vid samma möte meddelade Estland att landet skickar artilleripjäser och pansarvärnsvapen. Även Lettland skickar luftvärnssystemet Stinger. Vid en presskonferens meddelade också Danmark att man skickar vapen till Ukraina. Tyskland och Polen förbereder också eventuella stöd.  Även Sverige offentliggjorde på torsdagen ytterligare stöd till Ukraina.

Utländska investerare köper svenska bolag – granskningen dröjer

De senaste åren har det funnits en debatt kring utländskt ägande i Sverige, inte minst vad gäller Kina som de senaste åren köpt över 50 företag i Sverige. För några år sedan inledde den förra regeringen en statlig utredning för att föreslå ett system för granskning av utländska investeringar, en så kallad granskningsmekanism. Nu uppger den tilltänkta granskningsmyndigheten att det kan dröja ytterligare ett år innan den nya granskningsmekanismen är på plats, enligt Ekot.

USA: Hög tid för svenskt Natomedlemskap

USA:s utrikesminister Antony Blinken understryker vikten av ett snabbt svenskt Natomedlemskap i ett telefonsamtal med utrikesminister Tobias Billström, uppger TT/SvD.

Små men otillräckliga framsteg för miljömålen

Små framsteg har gjorts när det kommer till att klara Sveriges 16 uppsatta miljömål. Fortfarande är politiken som förs dock långt ifrån tillräcklig, visar den nya stora utvärderingen från Naturvårdsverket, skriver TT/SvD.

Grönt flygbränsle får EU-stöd

EU:s innovationsfond stödjer det svenska projektet med tillverkning av syntetiskt hållbart flygbränsle med 80 miljoner euro, motsvarande närmare 900 miljoner kronor, skriver TT/GP. De inblandade parterna i projektet är Vattenfall, Shell, Lanzatech och med SAS som tilltänkt användare av bränslet.

Miljökommissionär: Ny EU-lag viktig för att nå mål om biologisk mångfald

EU-kommissionen har föreslagit att EU ska restaurera mer natur till 2030. Det kan handla om att återställa ängsmarker och våtmarker eller att inte kalavverka skog med höga naturvärden. Miljökommissionären Virginijus Sinkevičiu säger till Ekot att han gärna ser att länder som Sverige restaurerar mer skog med höga naturvärden och att det finns skogsmetoder som är bättre för biologisk mångfald än kalavverkning.

Frankrike lamslaget av storstrejk mot pensionsreform

Pågående storstrejker lamslår Frankrike. Minst en miljon människor uppges under torsdagen ha demonstrerat mot Emmanuel Macrons regerings pensionsreform, rapporterar SVT. Var tredje offentligt anställd har tagits ut i strejk.

Notiser 19 januari

Nytt svenskt stödpaket till Ukraina – förbereder tunga vapen

Regeringen gav på torsdagen försvarsmakten uppdraget att förbereda sig för kunna ge Ukraina artilleripjäser av typen Archer B med kringutrustning och tillhörande ammunition.  Vidare ska ett särskilt avtal ingås med Ukraina som ska underlätta upphandling av försvarsmateriel. Regeringen kommer också att föreslå riksdagen att bistå Ukraina med försvarsmateriel som bland annat pansarvärnsrobot 57, minröjningsutrustning och stridsfordon 90 till ett värde max 4,3 miljarder kronor. 

Regeringen ger med sig – stödjer dansk EU-stämning mot minimilön

Sverige byter ståndpunkt och ansluter på Danmarks sida och stämmer EU i frågan om minimilöner. Det bekräftar biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) till Ekot. Tidigare har både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, som tillsammans har majoritet i riksdagen, krävt att Sverige stöttar den danska stämningen. Danmark vill få det nya direktivet om att införa minimilöner ogiltigförklarat av EU-domstolen då de menar att det strider mot EU:s fördrag. 

Minskat stöd för utträde ur EU i alla medlemsländer

Stödet för att lämna EU har minskat i samtliga tillfrågade medlemsländer, enligt en studie från European Social Survey (ESS), skriver DN. I Sverige har stödet för ett utträde sjunkit med nästan fem procentenheter sedan 2016-2017 och är idag 19,2 procent.

Regeringen kan få böja sig för S och SD

S och SD kan tvinga regeringen att svänga och stödja Danmark i EU:s domstol för att försöka få EU-direktivet om minimilöner förklarat som ogiltigt, skriver TT/GP.

Karlsbro fick sitta kvar i EU-grupp

Karin Karlsbro (L) riskerade uteslutning från sin grupp i EU-parlamentet på grund av SD-samarbetet i Sverige. Men efter hård granskning sitter hon kvar. ”Det var litegrann som att vara på min egen begravning”, säger hon till SvD.

Turkiet: Vapenaffär med USA påverkar inte Sveriges Nato-ansökan

Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu säger efter mötet med USAs utrikesminister Antony Blinken, att ett möjligt köp av stridsplan från USA inte ska kopplas ihop med Sveriges och Finlands Nato-medlemskap, enligt Ekot.

Tyskland kan godkänna stridsvagnar till Ukraina – på ett villkor

Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz är enligt medieuppgifter beredd att godkänna leveranser av tysktillverkade stridsvagnar till Ukraina, villkoret är dock att USA också levererar stridsvagnar av märket Abrams. Det uppger Ekot.

Europaröst för terrorklassning av Iranmilitär

Europaparlamentet röstade på onsdagen för ett förslag om att sätta upp Irans islamiska revolutionsgarde på unionens terrorlista, enligt TT/GP. Som motivering förs fram att revolutionsgardet "genomför terroristaktioner, ingår i förtrycket av demonstranter i Iran samt förmedlar drönare till Ryssland." Omröstningen i Europaparlamentet innebär inte att EU per automatik antar parlamentets beslut. Men en terrorklassning av militärorganisationen har redan diskuterats i flera av EU-ländernas huvudstäder och lär tas upp när EU:s utrikesministrar möts i Bryssel nästa vecka.

EU-kommissionen vill skynda på lag om artificiell intelligens

Det börjar bli bråttom för EU att få igenom lagförslaget om artificiell intelligens, för att kunna styra utvecklingen demokratiskt. EU-kommissionens lagförslag för artificiell intelligens är en nyckel för att komma ikapp USA och Kina i utvecklingen på området, säger digitaliseringskommissionär Margrethe Vestager, enligt Ekot.

Danska regeringen vill slopa helgdag trots ilskna protester

Danmarks nya mittenregering vill öka takten i upprustningen av det danska försvaret, och för att finansiera det vill man avskaffa helgdagen Stora böndagen i maj, rapporterar Ekot. Regeringen vill alltså låta danskarna arbeta en dag mer om året, vilket man menar skulle ge 3,5 miljarder extra i statskassan varje år. En enig opposition protesterar mot planerna och alla danska fackförbund kräver att frågan avgöras i en folkomröstning, men regeringen säger nej.

Spotifys ilska mot Apple – vädjar till EU-kommissionen

Under tisdagen skickade streamingtjänsten Spotify ett brev addresserat EU-kommissionen med krav på regleringsåtgärder mot techbolaget Apple. Spotify skriver att Apple missbrukar sin dominerande marknadsposition. Vilket hämmar hälsosam konkurrens och skadar konsumenter samt utvecklare. "Under flera år har Apple påtvingat orättvisa restriktioner för vår verksamhet", står det i brevet, enligt Aftonbladet.

Brittiska sjuksköterskor strejkar igen

Sjuksköterskor över hela Storbritannien har ännu en gång gått ut i strejk, uppger TT/SvD. De kräver högre lön och bättre arbetsförhållanden och anklagar samtidigt regeringen för att inte förhandla seriöst.

Notiser 18 januari

Inflationen rekordhög i Sverige – sjunker i EU

Inflationen i EU var i december 9,2 procent – en tydlig nedgång från november och oktober då inflationen låg över elva procent, rapporterade EU:s statistikbyrå Eurostat på onsdagen. För svensk del noterades nytt rekord då inflationen nådde 10,8 procent. Det är den högsta inflationen i Sverige sedan mätningarna började 1996. Lägst inflation i december hade Spanien med 5,5 procent och högst inflation i EU uppmättes i Ungern med 25,0 procent. Se hur inflationen varierat över tid.

Mutanklagad erkänner i EU

En av de huvudanklagade i EU-parlamentets muthärva kring Qatar och Marocko lovar fullt samarbete med åklagarna – inklusive att berätta om vilka han erkänner sig ha mutat, skriver TT/DN. Lägre straff blir tacken för italienske ex-ledamoten Pier Antonio Panzeri.

Luxemburgare ersätter avskedad vice talman

Den luxemburgske socialdemokraten Marc Angel röstades på onsdagen fram i EU-parlamentet som ny vice talman. Han ersätter den grekiska socialdemokraten Eva Kaili som avsattes från posten efter att hon gripits av belgisk polis misstänkt för att ha tagit emot mutor från Qatar.

Presentationen av ny fyndighet - en pr-kupp eller riktig nyhet?

Presentationen av vad som beskrivits som Europas största fyndighet med sällsynta jordartsmetaller i Kiruna har fått mycket uppmärksamhet, men hur stor nyheten egentligen var kan diskuteras. Det menar statsgeolog Erik Jonsson på Sveriges geologiska undersökning. Utländska journalister på plats vid presskonferensen med LKAB och regeringen i förra veckan beskrev det också som något av en PR-kupp med många obesvarade frågor.

EU-kommissionär: Vi ska inte kompromissa med naturen för fler gruvor

EU-kommissionen förväntas i mars komma med ett förslag om hur EU ska bli mer självförsörjande på metaller som behövs för den gröna omställningen. Men fler gruvor får inte försvaga skyddet av naturen inom EU, säger miljökommissionären Virginijus Sinkevičius, enligt Ekot.

Scholz tror inte på recession för Tyskland

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger i en intervju med Bloomberg att han är helt övertygad om att Tyskland, Sveriges viktigaste handelspartner, inte kommer gå i en ekonomisk recession, något som många bedömare, på grund av krigets följder, länge trott, rapporterar Ekot. Scholz optimism avspeglas också i en av de viktigare tyska konjunkturmätningarna, den från det ekonomiska instituet ZEW, dess månatliga index om stämningen i den tyska ekonomim steg nämligen i januari för första gången på ett år.

Kemikalier i färg och päls på EU:s svarta lista

Flera nya kemikalier hamnar på EU:s svarta lista över skadliga ämnen, skriver TT/Aftonbladet. Ämnena som bedömts som särskilt farliga är cancerframkallande, hormonstörande och påverkar reproduktionen. Sammanlagt är det nio ämnen som hamnat på listan. Kemikalierna kan förekomma i allt från målarfärg, kvitton, papper, textilier, läder, päls, plast, bläck och toner. Ämnena ses som särskilt farliga för människors hälsa eller miljön, eller bådadera.

EU inrättar ett gemensamt katastroflager i Finland

Europeiska kommissionen finansierar ett lager för räddnings- och sjukvårdsmaterial för bland annat radiologiska och nukleära hot för EU-länderna. CBRN-lagret är det första i sitt slag och placeras decentraliserat i Finland, uppger Yle.

Första terrormålet i Islands historia

Två män i 20-årsåldern, hemmahörande på Island, ställs inför rätta misstänkta för medhjälp och förberedelse till terrorbrott. Det misstänkta terrorbrottet riktades enligt åtalet mot isländska institutioner, polisen och enskilda politiker.

– Vi är inte immuna mot attacker som vi ser i andra länder och det här sker samtidigt som vapenanvändningen ökar, säger kriminolog Margrét Valdimarsdóttir till Ekot. De misstänkta ska ha uttryckt sympati för massmördaren och terroristen Anders Breivik.

Nya danska regeringen kallas maktfullkomlig

Danmarks nya regering har fått skarp kritik för sitt förslag att stryka en helgdag i kalendern till förmån för ökade försvarsutgifter, enligt TT/SvD. Oppositionspartier anser att regeringen agerar ”maktfullkomligt” när det ställs krav för att få sitta vid förhandlingsbordet.

Pistorius får Tysklands tuffaste jobb: "Hardliner"

Akut brist på ammunition, hypermoderna stridsfordon som inte är insatsberedda och ett mardrömsaktigt upphandlingssystem. Det är några av utmaningarna som Tysklands nya försvarsminister Boris Pistorius står inför, skriver SvD.

Spanien startar försök med fyradagars arbetsvecka

Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön, skriver Arbetsvärlden. I projektet deltar 60−70 små och medelstora företag under minst två år. Den socialdemokratiskt ledda regeringen satsar runt hundratjugo miljoner kronor som ska kompensera för ökade kostnader under försöket.

Åtalad högergrupp planerade mord på Macron

Medlemmar i en högerextremistisk grupp ställs inför rätta i Frankrike på tisdagen, misstänkta för att ha planerat att mörda president Emmanuel Macron, uppger TT/SvD. Elva män och två kvinnor sägs tillhöra gruppen les Barjols som planerade en statskupp kombinerat att mörda statschefen i samband med ett högtidlighållande 2018 av offren från första världskriget.

Brittisk batterisatsning nära kollaps

Den brittiska batteritillverkaren Britishvolt har misslyckats med att få ett upplägg på plats för att dra in nytt kapital från investerare. Bolaget, som grundades 2019, ansöker nu om att en domstol utser en förvaltare. Problemen för Britishvolt är ett stort bakslag för Storbritanniens ambition att ta en ledande roll som batterination och hundratals jobb står på spel, skriver FT/TT/SvD.

Frågesport - Kan du svaren?

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

2022 års viktigaste händelser

6 januari 2023

ÅRETS LÅNGLÄSNING Att förstå sin egen samtid kan vara bland det svåraste som finns. Europaportalen ska ändå försöka besvara frågan: Vad av betydelse hände i Europa och EU-politiken under 2022?


 

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 6 december 2022

Europaportalen har granskat de demokratiska och ekonomiska förutsättningarna för alla länder som vill gå med i unionen. De ligger tydligt efter de nuvarande medlemsländerna men i några fall är kandidatländer mer anpassade till EU:s krav än vissa medlemsländer.

Klimatet ny spricka i svensk EU-politik

BRYSSEL 16 november 2022

Efter en lång period av relativ samstämmighet i svensk EU-politik står nu de politiska blocken delade i klimatfrågan. När partiledarna på onsdagen debatterade EU-politik fick regeringen stark kritik från oppositionen kring sin miljö- och klimatpolitik. 

Index: Fall för demokratin i Europa

BRYSSEL 14 februari 2022

Pandemin bidrar till att graden av demokrati i de europeiska länderna har minskat till den lägsta nivån sedan mätningarna började, enligt The Economists demokratiindex.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Frågesport - Kan du svaren?

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret