Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 25 april

SD stödde inte EU-förbud mot tvångsäktenskap och könsstympning

Samtliga svenska partier vill kriminalisera könsstympning och tvångsäktenskap i EU, utom SD som lade ner sina röster. De nya reglerna, som stöddes av 85 procent av de röstande i Europaparlamentet på onsdagen, ska även bekämpa könsrelaterat våld och skydda offren, särskilt kvinnor och dem som utsätts för våld i hemmet. Offrens säkerhet och välbefinnande ska prioriteras, bland annat genom skyddat boende, heter det. 

– Detta banbrytande direktiv förkroppsligar vårt orubbliga åtagande att stärka kvinnors rättigheter och rädda liv. Detta är en seger för rättvisa och jämlikhet i hela Europeiska unionen, sade socialdemokraten och föredragande Evin Incir (S) i ett uttalande.

SD säger till Europaportalen att de “arbetar hårt med att bekämpa mäns våld mot kvinnor” men att frågan “ligger inom varje nations rätt att bestämma över sig själva”.

EU-förslag sätter tidsgräns för betalningar mellan företag

Med få undantag ska alla betalningar mellan företag i EU ske inom 30 dagar, annars väntar förseningsavgifter. Det beslutade Europaparlamentet på tisdagen med stor majoritet i sin första behandling av frågan. De motiverar beslutet med att nästan hälften av alla betalningar mellan företag inte betalas i tid, något som kan vara bekymmersamt för små- och medelstora företag. 

– Med denna förordning skyddar vi inte bara de mindre företagen, som är ryggraden i vår ekonomi, utan framför allt inför vi förutsägbarhet och rättvisa för alla europeiska företag. Det är en stor insats för att främja en bättre betalningskultur, sade den polska liberalen och föredragande Róża Thun Und Hohenstein i ett uttalande.

Men svenska ledamöter från M, SD, KD, C, L höll inte med och röstade nej till förslaget. M, SD och C säger till Europaportalen att förslaget bland annat “inskränker för mycket på avtalsfriheten” och är för oflexibelt.  

Ukrainas fredsvillkor diskuteras i Doha

Högre regeringstjänstemän från ett ännu okänt antal länder ska träffas i Doha i helgen för att diskutera upplägget för ett toppmöte om Ukrainas villkor för en uppgörelse med angriparen Ryssland, rapporterar Bloomberg. Ukrainas plan för fred kräver respekt för landets territoriella integritet och suveränitet, tillbakadragande av ryska trupper samt garantier för dess framtida säkerhet. Ukraina vill att dessa principer ska antas vid toppmötet i juni i Schweiz som förberedelser till eventuella samtal som involverar Ryssland.

USA har skickat långdistansrobotar till Ukraina i hemlighet

USA har i hemlighet skickat långdistansrobotar till Ukraina som sen ska ha använts mot ryska mål på ockuperad ukrainsk mark. Det bekräftar USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, rapporterar Ekot. Ukraina fick robotarna tidigare i år efter Rysslands upprepade attacker mot infrastruktur i Ukraina, säger han.

USA:s varning: Ryssland kan göra framsteg snart

Ryssland kan komma att vinna ytterligare mark i kriget i Ukraina den närmaste tiden, meddelar Vita huset.

– Det är absolut möjligt att Ryssland skulle kunna göra ytterligare taktiska framsteg under de kommande veckorna, sade USA:s nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, enligt TT/GP.

Samtyckeslag borta i ny EU-lagstiftning om kvinnovåld

Europaparlamentet har sagt ja till lagstiftning om att bekämpa våld mot kvinnor. Men det blev ingen EU-gemensam samtyckeslag, vilket den svenska huvudförhandlaren Evin Incir (S) beklagar.

– Som socialdemokrat gjorde jag allt för att se till att samtyckeslagstiftningen skulle inkluderas, säger hon till DN.

Slovakiens populistregering vill skrota public service-företag

Slovakiens regering godkände på onsdagen ett kontroversiellt förslag om att lägga ner landets public service-företag RTVS och ersätta det med vad yttrandefrihetsförespråkare fruktar kan bli ett språkrör för den populistiske premiärministern Robert Ficos regering, rapporterar Politico. Det nya tv-bolaget kommer att bli vad regeringen kallar en "statlig institution" där regeringen ges mer kontroll än tidigare över anställningen av kanalens ledning. Beslut i parlamentet väntas i juni.

Centern bryter mot EU-regler – skickar sin ersättning till Ukraina

Centerpartiets två Europaparlamentariker har sänkt sina EU-bidrag till Ukraina  i strid med parlamentets reglerna.

– Det är ju ingen kontroll av hur pengar redovisas, säger Emma Wiesner (C) till DN.

L vill se ett fördjupat EU-samarbete

Liberalerna vill se ett fördjupat EU-samarbete och kommer att ta strid mot de partier som antingen vill begränsa EU:s makt eller bara ”stå still”. Det säger partiledaren Johan Pehrson när partiet presenterar sin EU-valskampanj, skriver TT/Aftonbladet. Att Sverige ska ansluta till euron, en gemensam europeisk polis och ett ihållande stöd till Ukraina är några av partiets viktigaste frågor i valrörelsen.

Klubbat: Ny EU-lag ska förenkla tågresandet i Europa

EU-parlamentet klubbade på onsdagen igenom en skärpning av EU:s nationella transportplan (TEN-T), skriver Di. Det innebär bland annat att det kommer att ställas hårdare krav på medlemmarna att förenkla tågtransporter mellan länderna.

Sannfinländarna ändrar inställning till EU – inte realistiskt att träda ut ur unionen

I sitt EU-valprogram tonar Sannfinländarna ner EU-motståndet och talar hellre om europeisk sammanhållning, rapporterar Yle. En av partiets strateger, Purras specialmedarbetare Mikael Lith, säger att partiet numera tycker att man kan förbereda ett eventuellt utträdande ur EU, men bara ifall att de närmaste länderna som Sverige och Danmark också är på väg ut.

– I den nuvarande världssituationen kan Finland inte ensidigt bara lämna EU, säger Lith.

Spaniens premiärminister överväger avgå efter korruptionsutredning mot hustrun

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez sade på onsdagen att han överväger att sluta efter att en domare inlett en förundersökning mot hans fru för anklagelser om korruption, rapporterar FT. Socialdemokraten sade att han ställer in sina offentliga uppdrag under de närmaste dagarna och att han kommer att meddela ett beslut om sin framtid den 29 april.

Andra omgång krävs i Nordmakedonien

Det blir en andra omgång den 8 maj i presidentvalet i Nordmakedonien eftersom ingen av kandidaterna fick över 50 procent i onsdagens val, skriver TT/SvD. Oppositionens kandidat, högerpolitikern Gordana Siljanovska Davkova, fick uppemot 40 procent av rösterna jämfört med den sittande presidenten, socialdemokraten Stevo Pendarovskis cirka 20 procent.

Notiser 24 april

Storföretag kan tvingas ta större hänsyn till rättigheter och miljö – starkt svenskt stöd

Om ministerrådet ger sitt slutliga godkännande kommer större företag, med minst 1000 anställda, att tvingas ta större hänsyn till mänskliga rättigheter och miljön. Det sedan Europaparlamentet med röstsiffrorna 374 mot 235 och 19 nedlagda på onsdagen godkänt den senaste kompromissen med ministerrådet. Syftet är att mildra företagens eventuellt negativa inverkan på de mänskliga rättigheterna och miljön. Det kan gälla allt från slaveri, barnarbete och utnyttjande av arbetskraft till förlust av biologisk mångfald, förorening och förstörelse av naturarvet. Sju svenska partier röstade ja: M, S, MP, C KD,V, L medan SD röstade nej till lagen.

Nya arbetsvillkor för plattformsarbete – svagt svenskt stöd

Efter många förhandlingsrundor och kompromisser antog Europaparlamentet på onsdagen en ny EU-lag som ska förbättra viss villkor för miljontals plattformsarbetare, som exempelvis cykelbud eller taxichaufförer. Genom nationell lagstiftning och kollektivavtal ska EU-länderna införa tydliga regler som förhindrar förekomsten av falskt egenföretagande och att plattformsarbetarna då istället ska betraktas som anställda med de rättigheter som där följer. Arbetstagare ska inte heller bli av med jobbet baserat på ett beslut som fattats av en algoritm eller ett automatiserat system för beslutsfattande. Direktivet antogs med stor majoritet 554 mot 56 och 24 nedlagda. De flesta svenskar stödde inte beslutet: M, SD, C och KD röstade nej och som ensamma i sin partigrupp lade S ner sina röster. MP, L, V röstade ja.

– Med detta direktiv kommer nästan 40 miljoner plattformsarbetare i EU att ha tillgång till rättvisa arbetsvillkor. Denna historiska överenskommelse kommer att ge dem värdighet, skydd och rättigheter, sade den italienska socialdemokraten Elisabetta Gualmini föredragande i frågan. Sista ordet har dock som alltid EU-ländernas regeringar som slutligen måste godkänna förslaget.

Högerpopulistiska tyska toppkandidater misstänks för ryska kopplingar

Det tyska högerpopulistiska partiet AfD:s två toppkandidater i EU-valet, Maximilian Krah och Petr Bystron, står båda i centrum för utredningar om ryska pengar, rapporterar Politico. FBI har förhört Krah angående påstådda ryska betalningar. Bystron, andranamn på AfD:s lista inför EU-valet, anklagas för att ha fått 20 000 euro från personer med kopplingar till den ryske diktatorn Vladimir Putin. Medan han förnekar anklagelserna rapporterade Spiegel på tisdagen om en inspelning där Bystron pratar om pengarna.

Samma dag greps en assistent till Maximilian Krah av tysk polis misstänkt för att ha spionerat i EU-parlamentet för Kinas räkning.

Flyktinghjälp kritiseras: Kunde fått mer för pengarna

I en sammanfattning över effekten av EU:s miljardstöd för att hjälpa miljoner flyktingar i Turkiet, så att de inte behöver söka hjälp inom EU, konstaterar EU:s revisorer att EU-stödet hade kunnat ge “mer valuta för pengarna och påvisbara effekter”. Revisorerna uppmanar därför EU-kommissionen bland annat att få ännu bättre koll på pengarna, att begära in uppgifter på hur de går för flyktingbarnen i det turkiska skolsystemet och bättre mäta hjälpens effekter.

Tydlig skillnad på svenskarnas vilja att rösta i EU-val

Det finns en tydlig skillnad på svenskarnas vilja att rösta i EU-val beroende på om man är arbetare eller tjänsteman, vilken utbildningsnivå man har, om man är född i Sverige eller inte och var man bor i landet, rapporterar DN

EU-länder uppmanas skydda barn från våld

I en så kallad rekommendation uppmanade EU-kommissionen på tisdagen EU-länderna att göra mer för att skydda barn från olika typer av våld. Av de 80 miljoner barn som lever i EU antas 13-29 procent av 15-åringarna ofta utsattas för mobbning. Närmare 14 procent av vuxna kvinnor rapporterar om sexuellt våld i barndomen, en andel som kan vara högre, uppger kommissionen. 

Därför föreslås alla EU-länder bland annat att införa nationella planer för att stoppa våld mot barn, effektivt genomföra EU-lagstiftning och nationell lagstiftning om skydd av barn och förbättra datainsamlingen om våld mot barn.

President Biden lovar Ukraina vapen i veckan

Senaten i USA:s kongress gjorde som väntat på tisdagen och sade ja , med röstsiffrorna 79-18, till ett politiskt paket som bland annat ger Ukraina nära 61 miljarder dollar. USA:s president Joe Biden lovade samma dag, efter att han idag onsdag signerat beslutet, att skicka  vapen till Ukraina redan denna vecka.

Jätteövning i Nato ska stärka försvar mot cyberattacker

I dag onsdag startar världens största scenarioövning i Natos regi i Estland, rapporterar Ekot. Cyberattackerna blir alltmer omfattande och avancerade attacker med AI-verktyg, och kriminella grupper och auktoritära stater utför allt fler angrepp.

– Det här kommer att vara det största problemet för våra samhällen de närmsta åren, säger Mart Noorma, chef för Natos kunskapscenter för cyberförsvar.

Nästan alla EU-länder har sedan 2022 utvisat misstänkta ryska spioner

Tidningen Euractiv publicerade på onsdagen en karta över vilka EU-länder som identifierat ryska och kinesiska spioner efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Bulgarien, Tyskland och Polen har utvisat eller gripit flest misstänkta spioner. Sammanställningen visar att alla EU-länder har utvisat eller gripit ryska eller kinesiska spioner utom tre: Ungern, Kroatien och Malta.

Armenien och Azerbajdzjan jobbar på ett fredsavtal

Armenien och Azerbajdzjan i östligaste Europa har börjat "fixa" sin hårt omstridda gräns, meddelar ärkefienderna, rapporterar TT/GP.
Gränsdragningen utgör ett försök att normalisera den ytterst frostiga relationen mellan länderna och undvika nya blodiga sammandrabbningar i regionen.

Notiser 23 april

Stora hinder för att minska utsläpp från fordon, varnar EU:s revisorer

Det finns fortfarande betydande hinder för att nå målet om en utsläppsfri fordonsflotta i EU. Det slår EU:s revisionsrätt fast i flera rapporter. Transportsektorn står för en fjärdedel av alla utsläpp av klimatfarliga växthusgaser i EU. Men trots vissa skärpningar släpper vanliga bilar fortfarande ut lika mycket koldioxid i dag vid verklig körning som för tolv år sedan, konstaterar revisorerna. De avfärdar även byte till biobränsle som dyrt, importberoende och miljömässigt överskattat. Återstår alternativet att gå över till elbilar men även här finns flera problem. Inte minst kostnaden för konsumenter, där batteriet oftast är den dyraste delen av bilen. Revisorerna konstaterar att EU:s batteritillverkare fortfarande ligger efter globala konkurrenter, inte minst det största tillverkningslandet Kina vars globala produktionsandel av batterier uppgår till 76 procent. 

“Det krävs brådskande åtgärder för att se till att den europeiska industrin kan tillverka elbilar i stor skala till konkurrenskraftiga priser, samtidigt som man säkrar råvaruförsörjningen och stärker laddningsinfrastrukturen över hela kontinenten”, avslutar revisionsrätten sin analys.

Dramatisk ökning av migranter över Sahara efter brutet EU-avtal

I slutet av förra året sade militärjuntan i Niger upp ett avtal med EU om att förhindra migranter att ta sig genom landet för att försöka nå Europa. Nu ökar migrationen över Sahara dramatisk, rapporterar SVT. FN:s organisation för migration, IOM, har sett en dramatisk ökning sedan förbudet slopades i slutet av november förra året. Migranter som söker sig mot Algeriet har ökat med 34 procent och de som tar rutten mot Libyen har ökat med 93 procent.

Nya EU-regler för att bekämpa människohandel

EU-parlamentet röstade på tisdagen för uppdaterade regler om att förebygga och bekämpa människohandel och skydda offer. Lagen kriminaliserar ytterligare former av exploatering som tvångsäktenskap, olaglig adoption och utnyttjande av surrogatmödraskap. Syftet är att förbättra samordningen mellan myndigheter, kriminalisera användningen av tjänster från människohandelsoffer och införa straff för företag som är inblandade. Lagen säkerställer också att offer inte åtalas för brott de tvingats begå och erbjuder stödtjänster anpassade för sårbara grupper. Den svenska vänsterpartistiska ledamoten Malin Björk har varit med och lett förhandlingarna i EU-parlamentet.

– Vi har påbörjat en förändring, och nu måste EU-länderna göra det mesta av detta direktiv och se till att kvinnor och flickor inte köps och säljs i Europa, sade Björk i ett uttalande.

Alla svenska EU-parlamentariker röstade för förslaget.

Lättare att reparera trasiga varor

Europaparlamentet har med röstsiffrorna 584 för, 3 mot och 14 som avstod antagit nya regler för att stärka konsumenternas rätt att reparera produkter. Reglerna kräver att tillverkare tillhandahåller snabba och kostnadseffektiva reparationstjänster och gör det lättare för konsumenter att jämföra reparationstjänster. Tillverkare måste också tillhandahålla reservdelar och verktyg till rimliga priser och får inte förhindra oberoende reparatörer från att använda renoverade eller 3D-utskrivna delar. Syftet är att få fler att laga sina saker i stället för att köpa nytt. Alla de närvarande svenska EU-parlamentarikerna utom två ställde sig bakom det nya regelverket: Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst och den politiske vilden Peter Lundgren som var en av de totalt tre i Europaparlamentet som röstade nej.

– Man ska inte få kunna låsa in konsumenter och låsa ute sina konkurrenter. Vi öppnar nu upp marknaden för reparationer och skapar konkurrens. Det gynnar alla, både konsumenterna och klimatet, sade Arba Kokalari (M) som varit med och tagit fram förslaget.

Tysk EU-assistent gripen för Kinaspionage

Jian Guo, sedan 2019 assistent till den tyske EU-parlamentarikern Maximilian Krah från högernationalistisk Alternativ för Tyskland, har gripits av tysk polis misstänkt för att ha spionerat på förhandlingar och beslut i EU-parlamentet för Kinas räkning, rapporterar Reuters på tisdagen. Guo ska även ha spionerat på oppositionella kineser i Tyskland.

"Han anklagas för att ha bedrivit agentverksamhet för en utländsk underrättelsetjänst i ett särskilt allvarligt fall", heter det i ett uttalande från den tyska federala åklagarmyndigheten.

Tv-torn i Charkiv har kollapsat efter rysk attack

I Ukrainas andra största stad Charkiv har stadens  tv-torn sprängts i påstådda ryska flyganfall mot staden, uppger AFP/Ekot. Rysslands angrepp mot främst storstaden Charkiv har intensifierats den senaste tiden och staden har brottats med omfattande strömavbrott till följd av attackerna som ofta riktats mot elnätet och bostadskvarter.

Resultat från alla EU-val sedan 1979

Europaportalen har sammanställt intressant statistik från samtliga EU-val i Sverige och i EU. Läs mer.

Nya budgetregler i EU får grönt ljus

EU-parlamentet godkände på tisdagen tre lagtexter om ett uppdaterat regelverk för hur medlemsländerna ska hålla sunda statsfinanser och minska sina eventuella underskott. Uppgörelsen ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna men lägger ut nya metoder för att minska skulderna. En huvudlinje är att mer stegvis, realistiskt och stabilare minska statsskulderna, balanserat med större möjligheter att investera inom viktiga områden.

Fjortonde året i rad: Ingen ansvarsfrihet för EU-råden

EU-parlamentet röstade med siffrorna 539 mot 26 för att skjuta upp beslutet att ge ministerrådet och Europeiska råden ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2022 till i höst. Det är fjortonde året i rad parlamentet vägrar ge ansvarsfrihet till de två EU-institutionerna med hänvisning till bristande samarbetsvilja. Av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna röstade alla mot att ge de två EU-råden ansvarsfrihet förutom Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst.

EU-förbud mot varor från tvångsarbete

Med 555 ja, 6 nej och 45 som avstod röstade EU-parlamentet på tisdagen för en ny lag som gör det möjligt att förbjuda försäljning, import och export av varor som tillverkats med tvångsarbete. Nationella myndigheter och EU-kommissionen kommer kunna undersöka misstänkta varor, leverantörskedjor och tillverkare. Alla produkter som anses vara tillverkade med tvångsarbete kommer att förbjudas att säljas i EU. Tillverkare av förbjudna varor kommer att behöva dra tillbaka dem från EU-marknaden och kan få böter om reglerna inte följs. Två av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna ställde sig inte bakom det nya regelverket: Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst och den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej.

Nya EU-regler ska underlätta supersnabba nät

En klar majoritet av EU-parlamentarikerna ställde sig på tisdagen bakom ett nytt regelverk som ska sänka kostnaderna för att bygga upp snabba, gigabit-kapabla bredbandsnätverk över hela EU. Lagstiftningen ska även förenkla administrativa förfaranden och minska byråkratiska hinder. Två av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna ställde sig inte bakom det nya regelverket: Sverigedemokraternas Johan Nissinen som lade ned sin röst och den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej.

Förläng handelsavtal med Ukraina – volymspärr mot vissa ukrainska jordbruksprodukter

428 EU-parlamentariker röstade för, 131 mot och 44 avstod när en förlängning av de tillfälliga handelslättnaderna för Ukraina med ytterligare ett år till juni 2025 röstades igenom på tisdagen. Samtidigt ger den nya förordningen EU möjlighet att snabbt agera för att skydda EU:s jordbrukare om det uppstår betydande marknadsstörningar från ukrainska importvaror. Skyddsåtgärder kan aktiveras för känsliga jordbruksprodukter som fjäderfä och socker om importvolymerna överstiger nyligen genomsnittliga nivåer. Som en del av avtalet kommer EU-kommissionen snart att inleda samtal med Ukraina om permanent handelsliberalisering. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förlängningen förutom den politiska vilden Sara Skyttedal som lade ned sin röst.

Handel med vapen för civilt bruk ska bli öppnare

EU-parlamentet röstade på tisdagen med siffrorna 537 för, 40 mot och 28 som avstod för uppdaterade regler för import och export av vapen för civilt bruk inom EU. De nya reglerna kommer att etablera ett EU-omfattande elektroniskt licenssystem för att bättre övervaka och spåra rörelsen av vapen i syfte att bekämpa det betydande problemet med olagligt vapeninnehav och handel, med uppskattningsvis 35 miljoner olagliga vapen i EU. De nya reglerna kommer att kräva mer transparens, med en årlig offentlig rapport om import- och export siffror. Endast två av de närvarande svenska EU-parlamentarikerna stödde inte det nya regelverket: Sara Skyttedal (-) som röstade nej och Johan Nissinen (SD) som lade ned sin röst.

Klubbat: Lättare att föra över brottsutredningar mellan medlemsländer

Europaparlamentet har med ovanligt starkt stöd – 604 för och 2 mot – antagit nya regler för att effektivisera överföringen av brottsliga förfaranden mellan EU:s medlemsländer. Lagstiftningen syftar till att påskynda utredningar, särskilt av allvarlig gränsöverskridande organiserad brottslighet, och säkerställa att ingen döms två gånger för samma brott. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för.

Nya EU-normer för miljömärkning

På tisdagen röstade EU-parlamentet med siffrorna 455 för, 99 mot och 54 av stod för ett uppdaterat ramverk som syftar till att göra hållbara produkter till normen i hela unionen. Reglerna kommer att fastställa miljökrav för de flesta produkter som säljs i EU för att göra dem mer hållbara, återanvändbara, reparerbara och återvinningsbara. I en första översyn kommer varor som järn, textiler, möbler och däck ingå. Med "digitala produktpass" kommer konsumenter att kunna informeras sig om produkterna. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Johan Nissinen (SD) och Peter Lundgren (-) som röstade nej.

Uppdaterade EU-regler för försäkringssektorn

Europaparlamentet godkände på tisdagen reformer av de så kallade Solvens II-reglerna som reglerar försäkringssektorn. Uppdateringarna väntas att frigöra stora summor pengar som försäkringsbolag tidigare var tvungna att hålla i reserv vilket gör det möjligt för dem att kanalisera mer pengar till den ekonomiska återhämtningen och den gröna omställningen. Reformerna förenklar också tillsynen, ger tillsynsmyndigheter mer makt över systemiska risker och kräver att försäkringsbolag bättre redovisar och rapporterar om hållbarhetsrelaterade risker. Separat godkände parlamentet en ny ram för återhämtning och avveckling av misslyckade försäkringsbolag som syftar till att skydda försäkringstagare utan att skattebetalarna får stå för notan.

Tydligare klassificering av farliga ämnen godkänd

Europaparlamentet röstade på tisdagen för en uppdatering av en förordning om farliga kemikalier. Den uppdaterade förordningen syftar till att bättre identifiera och klassificera farliga kemikalier, förbättra kommunikationen om kemiska risker och adressera kryphål och icke-efterlevnad. Viktiga förändringar inkluderar införandet av nya riskklasser, förbättrat skydd för konsumenter och miljön samt hantering av risker från försäljning på nätet. 604 av de totalt 612 närvarande EU-parlamentarikerna röstade för de nya reglerna.

EU kan stänga Tiktok Lite – "för beroendeframkallande"

EU-kommissionen hotar med att stänga ner Tiktok-versionen Tiktok Lite, som nyligen lanserats i Frankrike och Spanien, skriver TT/DN. Kommissionen utreder om företaget bryter mot EU:s nya regler för digitala tjänster, DSA, genom de ”belöningar” som ingår i appen och som riskerar att skapa ett beroende.

Säkerhetsfrågor centrala på Stubbs första statsbesök

Försvars- och säkerhetsfrågor kommer stå i fokus när Finlands nye president Alexander Stubb kommer på statsbesök till Sverige, enligt Ekot. Målet för mötet är att utveckla samarbetet mellan länderna både bilateralt och som medlemmar i Nato. På agendan för president Stubbs besök står också möte med näringslivet. Målet är att stärka ländernas globala konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen.

Kosovoserber får resa visumfritt i EU

Med siffrorna 406 för, 97 mot och 94 som avstod röstade EU-parlamentet för att kosovoserber, som får sina pass utfärdade av det serbiska koordinationsdirektoratet, ska får resa i upp till 90 dagar i EU-länderna utan visum. Beslutet innebär att hela västra Balkanregionen nu kan resa visumfritt i EU. De närvarande svenska EU-parlamentarikerna stödde förslaget förutom Johan Nissinen (SD), Peter Lundgren (-) och Sara Skyttedal (-) som röstade nej och Miljöpartiets tre ledamöter som lade ned sina röster.

Tyskar gripna – lämnade känslig teknik till Kina

Tre tyskar har gripits, misstänkta för samarbete med den jättelika kinesiska underrättelsetjänsten MSS, meddelar myndigheter i Tyskland, enligt TT/SvD. Enligt anklagelserna har de överlämnat känslig teknik, som kan användas militärt, till Kina.

Brittiska parlamentet: Asylsökande kan skickas till Rwanda

Asylsökande som kommer till Storbritannien ska kunna skickas till Rwanda för att asylprövningen ska ske där. Efter många turer gick lagen igenom det brittiska parlamentet natten mot tisdagen, rapporterar Ekot. Premiärminister Rishi Sunak räknar med att de första planen med asylsökande ska flyga till Rwanda i juli.

Notiser 22 april

Olika analyser om USA:s nya stöd till Ukraina

USA:s stödpaket till Ukraina på över 60 miljarder dollar kommer ge landet andrum men inte vända kriget, det säger flera ukrainska militära analytiker till Bloomberg, rapporterar Ekot.  I månader har det ukrainska försvaret lidit brist på vapen och ammunition men med det amerikanska stödet kommer Ukraina kunna bromsa Kremls framfart och försvara sig mer effektivt, säger forskare vid Ukrainas institut för strategiska studier .

Men USA:s nya stödpaket till Ukraina kan ge starka förutsättningar på sikt, säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, i Agenda SVT. Även om det lär dröja innan effekterna och leveranserna av stödpaket märks av kan det ge Ukraina en fördel i kriget på sikt, säger Jonsson.

– Ryssland har många problem in i 2025. De har svåra ekonomiska problem och deras försvarsindustri börjar maxa ut, säger han.

Sveriges statsskuld minskade dubbelt så mycket

Sedan 2020 har Sveriges statsskuld minskat från 40,2 procent av BNP till 31,2 procent av BNP – den femte minsta statsskulden i EU, meddelade Eurostat på måndagen. Det motsvarar en minskning på 22 procent vilket är mer än dubbelt så stor skuldminskning som EU-snittet på 9 procent. Den genomsnittliga statsskulden bland EU-länderna 2023 var 82 procent av BNP. 

Det statliga budgetunderskottet i Sverige minskade från -2,8 procent BNP 2020 till -0,6 BNP 2023. Det kan jämföras med EU-snittet -6,7 procent BNP 2020 minskade till -3,5 procent BNP 2023. 

Sverige bland Europas sämsta på att ge högutbildade migranter jobb

Nära hälften av de migranter som har högskoleutbildning i Europa är överkvalificerade för de jobb de har. Sverige kommer på femte plats i en rankning av 22 länder och regioner i Europa som har svårast att ge högutbildade migranter jobb efter deras utbildningsnivå. Det visar en studie som bygger på statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat och som Lighthouse Reports och Financial Times ligger bakom, rapporterar Ekot.  När det gäller hela gruppen utlandsfödda så är sysselsättningsgraden i Sverige  69 procent jämfört med 65 procent för övriga EU-länder i genomsnitt.

Snabbare uppvärmning i Europa än andra regioner

EU, som värms upp snabbare än någon annan region på planeten, fortsätter att slå temperaturrekord, visar nya vetenskapliga rön, rapporterar Bloomberg. 2023 blev det varmaste året hittills något som också bidrog till den största skogsbranden och den dyraste översvämningen som registrerats. Att just EU drabbas mer än andra förklaras delvis av varmare havs- och luftströmmar och att luftreningen också inneburit att andelen skyddande värmereflekterande partiklar i luften minskat. En bieffekt av extremvädret, som kraftigare vindar och större vattenflöden, gynnade produktionen av ren energi från vind- och vattenkraft.

Ingen svensk på Politicos värstinglistor

Tidningen Politico publicerade på måndagen namnen på de Europaparlamentariker som haft minst närvaro, oftast förlorat omröstningar, brutit mot parlamentets regler och gjort minst antal mätbara handlingar. Ingen svensk ledamot fanns med i listorna.  

Västafrika ny stor rutt för drogsmuggling till Europa

Delar av Västafrika håller på att bli en ny stor smuggelrutt för tunga droger till Europa, rapporterar Ekot. Mellan 2013 och 2020 beslagtogs bara 13 kilo kokain årligen i regionen, 2022 var det uppe i 1,4 ton, enligt en rapport från FN. Knarkbeslag har gjorts återkommande ute till havs, det som är nytt nu är beslagen som görs på land. I förra veckan hittades över ett ton kokain nära en gruva i Senegal.

Notiser 19 april

Grande finale för EU-parlamentet: 89 nya lagar ska antas på tre dagar

Det är en mycket omfattande dagordning som Europaparlamentet ska beta av på det sista mötet för EU-valet som äger rum nästa vecka. Här finns bland annat rättigheter för plattformsarbetare, nya betal- och e-tjänster, bekämpning av våld mot kvinnor, bekämpande av människohandel, ny myndighet mot penningtvätt, lättare för små och medelstora företag att låna, lättare att reparera varor, skärpta krav på renare luft och ett europeiskt hälsodataområde med nya patienträttigheter.

EU-toppmötet slog ett slag för kapitalmarknadsunionen

Under andra dagen på veckans informella EU-toppmöte diskuterades Lettarapporten av medlemsländernas stats- och regeringschefer som nu vill se en "ny giv" för den europeiska konkurrenskraften. De uppmanade i sina slutsatser även regeringarna i ministerrådet och kommissionen att bli klara med den så kallade kapitalmarknadsunionen om bland annat ska göra det lättare för företag att hitta finansiering, ett ämne som ska tas vidare på junitoppmöte.

Stoltenberg: Nato ska skicka mer luftvärn till Ukraina

Nato arbetar för att skicka fler luftvärnssystem till Ukraina för att hjälpa till att försvara sig mot ryska attacker. Det sade försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg på torsdagen, enligt Reuters. I dag fredag väntas ett möte mellan Nato och den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Sverige skickar sjukvårdare till EU-insats i Röda havet

Försvarsmakten kommer att skicka 25 svenska sjukvårdare till EU:s insats i Röda havet, skriver DN. EU-styrkan skjuter ner robotar och drönare från huthirebellerna som attackerar civila handelsfartyg.

Domstol: Kroatiens president får inte bli premiärminister

Kroatien högsta domstol har förbjudit president Zoran Milanović från att bli landets nästa premiärminister, rapporterar nyhetsbyrån Bloomeberg. Enligt domstolen bröt Milanovic mot konstitutionella bestämmelser som förbjuder den sittande statschefen att engagera sig i politik under ett parlamentsval. Varken nuvarande premiärminister, den konservative Andrej Plenković, eller en oppositionsblocket knutet till Milanović vann majoritet i valet den 17 april. Båda sidor har dock lovat att bilda en koalitionsregering med andra partier. 

Ja till ”agentlagen” i georgiska parlamentet

Under onsdagen röstade det georgiska parlamentet i en första omröstning ja till den så kallade ”agentlagen” som kritiker menar leder landet i odemokratisk riktning, rapporterar Ekot. Enligt lagförslaget måste icke-statliga organisationer och medier med utländsk finansiering registrera sig som ”organisationer som verkar i främmande makts intressen”. EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell har uppmannat Georgien att inte införa den kritiserade lagen.

Tuffare EU-krav på porrsidor

Från nästa vecka måste porrplattformarna Pornhub, Stripchat och Xvideos börja följa de nya EU-reglerna i digitala tjänstelagen, DSA. De måste bland annat skydda användare från material som skildrar sexuella övergrepp mot barn, hindra delning av deepfake-pornografi som gjorts utan samtycke och innehåll som påverkar grundläggande rättigheter. Porrsidorna, som alla når upp till tröskeln på ett genomsnittligt användarantal på minst 45 miljoner i månaden i EU, måste vidare mildra eventuella systemrisker som härrör från deras tjänster och ge åtkomst för forskare till offentligt tillgängliga data.

"Kommissionens avdelningar kommer noggrant att övervaka hur dessa plattformar efterlever sina skyldigheter enligt rättsakten om digitala tjänster, särskilt vad gäller åtgärderna för att skydda minderåriga från skadligt innehåll och ta itu med spridningen av olagligt innehåll", heter det i ett uttalande från kommissionen.

Nederländska regeringsorgan överväger sluta använda Facebook

Den nederländska dataskyddsmyndigheten har rekommenderat regeringens olika delar att inte längre använda Facebook med hänvisning till tvivel om hur nätjätten hanterar personuppgifter, rapporterar public service-kanalen NOS. Regeringstjänstemän ska förhandla med Facebooks moderbolag Meta för att försöka lösa problemet, men kan tvingas sluta använda Facebook-sidor om en överenskommelse inte kan nås innan sommaruppehållet.

Bolag i Natoländer vässar Rysslands krigsmaskin

Mellanhänder inom Nato förser Ryssland med elektroniska komponenter till stridsflygplan. Aktörer i Ungern och Turkiet ska enligt en utredning hjälpa till att runda sanktionerna, skriver SvD.

Man häktad för attentatsplaner mot Zelenskyj

En man har häktats i Polen, misstänkt för att ha hjälpt rysk underrättelsetjänst i planer att mörda Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, uppger TT/GP. Mannen, som är polsk medborgare, har enligt åklagarna gett Ryssland information som skulle kunna hjälpa dem att döda Zelenskyj.

Tyskland överväger återinföra värnplikt

Att återinföra den fredstida värnplikten är något som diskuteras alltmer i Tyskland igen, enligt Yle. Försvarsministeriet ser som bäst på modeller för hur det kunde genomföras i praktiken. Blickarna riktas bland annat mot Sverige.

Notiser 18 april

EU-ledare lovar ytterligare sanktioner mot Iran och lyfter Cypernfrågan

EU-ländernas högsta politiska ledare fördömde på onsdagens informella EU-toppmöte Irans vedergällningsattack mot Israel. Ledaren lovade i sina slutsatser från mötet att sätta in ytterligare sanktioner mot Iran och då i synnerhet mot obemannade luftfartyg och robotar. 

På toppmötet, som fortsätter i dag torsdag,  upprepade EU "sitt fulla och orubbliga stöd för Ukraina" och manade EU-länderna att ge militärt och humanitärt stöd till det krigshärjade landet. De diskuterade även relationen till Turkiet och uttalade sitt stöd för den FN-ledda processen för en lösning av Turkiets 50 år gamla militära ockupation av norra Cypern.

EU-revisorer: Brister i lobbyistregister

EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet har ett gemensamt öppenhetsregister där lobbyister som vill träffa politiker och tjänstemän kan skriva in sig. Europeiska revisionsrätten har i en rapport granskat registret och slår fast att finns brister och luckor som minkar insynen i lobbyverksamheten.

– EU:s öppenhetsregister måste förstärkas så att det inte förvandlas till en papperstiger. En rad olika lobbykontakter kan ske utanför offentlighetens ljus, vilket minskar öppenheten och påverkar allmänhetens förtroende, sade den ansvariga EU-revisorn Jorg Kristijan Petrovič i ett uttalande.

Revisionsrätten rekommenderar bland annat att det fastställs en gemensam definition av vad som utgör ett möte och att åtminstone de högst uppsatta politikerna och tjänstemännen endast träffar registrerade lobbyister.

Sara Skyttedal får stanna i sin europeiska partigrupp

Tidigare KD-ledamoten, numera företrädare för Folklistan, Sara Skyttedal får vara kvar i sin partigrupp EPP i Europaparlamentet, skriver DN. I EPP ingår svenska Moderaterna och Kristdemokraterna som medlemmar. Efter att Sara Skyttedal bytte parti har KD verkat för att hon ska uteslutas ur EPP. Nu blir det inte så, beslutade ledningen för EPP vid ett möte på tisdagskvällen.

Ryssar närmar sig Tjasiv Jar: ”Symboliskt värde”

Staden Tjasiv Jar pekas ut som Rysslands nästa mål. Men experter tvekar på hur betydelsefull en rysk erövring skulle vara. ”Finns ett symbolvärde att ta Tjasiv Jar innan 9 maj, den stora segerdagen i Ryssland”, säger en expert till SvD.

Kosovo rekommenderas bli medlem i Europaråddet

Europarådets parlamentariska församling, PACE, röstade i veckan för en rekommendation för att Kosovo bör bjudas in att bli medlem av Europarådet. Ett slutligt beslut i frågan måste tas av medlemsländernas utrikesministrar.

Rättegång mot tysk toppolitiker efter naziyttrande

I dag torsdag inleds en uppmärksammad rättegång i Tyskland, där den åtalade är Björn Höcke, en av toppolitikerna i det högernationalistiska partiet AfD, rapporterar Ekot. Han anklagas för att ha sagt ”allt för Tyskland” vid två olika politiska möten, uttrycket användes av Hitlers våldsamma SA-trupper och är därför förbjudet i Tyskland. Höcke säger sig inte ha känt till att uttrycket är förbjudet.

Styrande konservativa partiet vinner valet i Kroatien

Det styrande konservativa partiet HDZ med premiärminister Andrej Plenković i spetsen vinner parlamentsvalet i Kroatien, uppger TT/SVT. Med över 90 procent av rösterna räknade får HDZ 60 av de totalt 151 platserna i parlamentet och blir därmed största parti, enligt landets valmyndighet. Enligt bedömare beräknas HDZ – som stöder Ukraina i kriget mot Ryssland – få fortsätta regera, vilket dock kommer att kräva förhandlingar med andra partier.

Notiser 17 april

Stor svensk EU-debatt direkt från Bryssel

I dag onsdag klockan 18.30-20.00 anordnar Europaportalen tillsammans med Brysselkontoren för LO, TCO och Saco, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner en stor debatt inför publik i Bryssel med  svenska toppnamn till EU-valet. 

Debatten har fyra huvudteman: Klimat, Konkurrenskraft och Ekonomi, Arbetsmarknad och Medborgarnas Europa, Framtiden. Deltar gör Heléne Fritzon (S), Tomas Tobé (M), Charlie Weimers (SD), Jakop Dalunde (MP), Ella Kardemark (KD), Emma Wiesner (C), Hanna Gedin (V) och Karin Karlsbro (L).  Debatten kan följas live på Europaparlamentets webbplats.

Flera nya förslag om konkurrenskraft väntas till EU-toppmöte

På onsdagskväll inleds ett extra EU-toppmöte i Bryssel om hur EU ska stärka konkurrenskraften och tillväxten i ekonomin. Ett huvudnummer blir en rapport från förre italienska premiärministern Enrico Letta. Lettas rapport, som läggs fram till toppmötet på torsdag, ska enligt flera europeiska media innehålla en serie förslag som “kommer att väcka seriösa diskussioner”. Enligt Euractiv vill Letta se stora förändringar inom försvarsindustrin med en mer integrerad försvarsmarknad i EU. Han föreslår även en ny fond för att balansera framtida effekter av EU:s utvidgning.  En bättre övervakning av finanssektorn, finns också bland förslagen, och bildandet av en paneuropeisk börsnoteringsplats för små och medelstora företag och en särskild börs för techbolag.

Sverige ratade social deklaration

På tisdagen undertecknade alla EU-länder utom Sverige och Österrike tillsammans med civilorganisationer och arbetsmarknadens parter utom Business Europe en icke bindande social deklaration. De undertecknade lovar att, som det heter, fortsätta att implementera den europeiska pelaren för sociala rättigheter och ytterligare stärka det sociala Europa. Det svenska ställningstagandet mot deklarationen kritiserades av oppositionen och försvarades av statsminister Ulf Kristersson (M)i riksdagens EU-nämnd samma dag.

Ylva Johansson uppmanar Iran: Släpp Johan Floderus fri

Vid en sammankomst i Bryssel på tvåårsdagen, sedan EU-tjänstemannen Johan Floderus plötsligt greps under en privat vistelse i Iran, fördömde EU-kommissionären Ylva Johansson i ett personligt tal,  fängslandet av sin tidigare medarbetare Johan Floderus och krävde hans omedelbara frigivning.

Västländer förbereder leverans av en miljon drönare till Ukraina

Bloomberg rapporterar att Lettland förbereder sig för att göra sin första leverans av drönare till Ukraina. Lettland leder en koalition av länder som hoppas kunna leverera en miljon drönare senast den 24 februari 2025.

Bedömare: Ryssland vill orsaka massflykt från Charkiv

Ukrainska och västerländska företrädare ser Rysslands eskalerande attacker mot miljonstaden Charkiv som ett sätt att tvinga fram evakuering av civila, rapporterar Bloomberg. Ukrainas näst största stad, som ligger mindre än en timmes bilresa från den ryska gränsen, har drabbats av en störtflod av missiler, drönare och tunga guidade bomber under den senaste månaden. 

Västs försvar av Israel väcker ilska i Ukraina

I Ukraina växer nu kritiken efter att flera västländer hjälpte Israel att skjuta ner iranska drönare och robotar under helgens attack, rapporterar Ekot. Varför kan de inte göra detsamma för Ukraina – som attackerats av Ryssland i mer än två år, undrar nu flera ukrainska bedömare. 

”Väst är helt enkelt rädda”, säger den tidigare ukrainske utrikesministern Volodymyr Ogryzko, i ukrainsk tv när han får frågan varför väst inte skyddar Ukraina på samma sätt som Israel. 

Notiser 16 april

Europaportalen och parterna presenterar: Svensk EU-debatt direkt från Bryssel

På onsdag klockan 18.30-20.00 anordnar Europaportalen tillsammans med Brysselkontoren för LO, TCO och Saco, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner en debatt med de svenska toppnamnen till EU-valet. 

Debatten har fyra huvudteman: Klimat, Konkurrenskraft och Ekonomi, Arbetsmarknad och Medborgarnas Europa, Framtiden.Deltar gör Heléne Fritzon (S), Tomas Tobé (M), Charlie Weimers (SD), Jakop Dalunde (MP), Ella Kardemark (KD), Emma Wiesner (C), Hanna Gedin (V) och Karin Karlsbro (L).  Debatten kan följas live på Europaparlamentets webbplats.

Ursula von der Leyens kandidat backar efter kritik

Efter tilltagande kritik har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens kontroversiella val, den tyske partikamraten Markus Pieper, till ett lukrativt jobb avgått, bara timmar innan sin första dag som representant för små och medelstora företag, rapporterar Politico. Både EU-parlamentet och flera EU-kommissionärer har kritiserat utnämningen där två kvinnliga kandidater var mer kvalificerade. I ett uttalande efter beskedet säger von der Leyen att varje EU-institutions tillsättande av höga tjänstemän "måste respekteras" och att tjänsten kommer att tillsättas först efter EU-valet i juni.

IAEA: Zaporizjzja ”farligt nära” en olycka

Det ukrainska kärnkraftverket Zaporizjzja, är ”farligt nära” en olycka, varnar FN:s atomenergiorgan IAEA, enligt Ekot. Den senaste veckan har flera drönarangrepp riktats mot kraftverket. Ukraina och Ryssland anklagar varandra för attackerna, som är de första direkta anfallen mot anläggningen sedan november 2022. Även om reaktorerna är avstängda finns en risk för större olyckor, säger Rafael Grossi, chef för IAEA.

Abort kan legaliseras i Tyskland

I Tyskland föreslår nu en regeringskommission att abort även formellt ska legaliseras. För närvarande är abort i princip förbjudet, men den som genomför en abort bestraffas inte om aborten sker inom de tolv första veckorna av graviditeten, rapporterar Ekot.

Storbråk i georgiska parlamentet: Ledamot slogs i huvudet

Handgemäng har brutit ut i Georgiens parlament. Bråket handlar om ett kontroversiellt lagförslag, som innebär att medier och organisationer med utländska kopplingar skulle kunna stämplas som att driva ”främmande makts intressen”, skriver TT/SvD. Ett tiotusental personer i huvudstaden har protesterat mot lagförslaget.

Notiser 15 april

SD-politiker lägger mest pengar på Facebook

EU-politiker Charlie Weimers (SD) är den svenske EU-parlamentariker som får flest reaktioner på sina inlägg på Facebook, rapporterar Altinget. Han är också den av de svenska parlamentarikerna som spenderat mest pengar de senaste fem åren – 1,5 miljoner kronor. Generellt  är det EU-parlamentariker från ytterhögern som dominerar den offentliga debatten på Facebook, visar undersökning.

Extra EU-möte efter Irans attack mot Israel

Med anledning av helgense iranska anfall mot Israel kallar EU:s utrikesrepresentant Josep Borrel medlemsländernas utrikesministrar till ett digitalt möte i morgon tisdag i syfte att " bidra till nedtrappning och säkerhet i regionen".

Energi nytt mål för Ukraina och Ryssland

Kriget i Ukraina har gått in i en ny fas där både Ryssland och Ukraina nu riktar in sig på varandras energiinfrastruktur. De ekonomiska konsekvenserna av dessa attacker mot energiinfrastrukturen syns världen över i takt med att konflikten fortgår, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

Tysk sol ger superbillig el – lägst i syd

På söndagen är elen superbillig. Och för ovanlighetens skull är det allra billigast i Sydsverige med kraftiga minuspriser, skriver TT/SvD. Det blåser hyfsat vilket ger mycket vindelektricitet, men framför allt skiner solen allt kraftfullare nu när våren kommer. Då strömmar billig tysk solel norrut, över gränsen till Sverige och ger speciellt på helgerna, när förbrukningen är lägre, allt billigare el mitt på dagen.

Lågt intresse för att hålla EU-skolval

Från och med måndag den 15 april hålls EU-val i en del av landets skolor. Intresset för att anordna skolval är betydligt lägre än vid riksdagsval, och bara lite drygt 420 skolor i hela Sverige kommer att delta nu under våren, uppger Ekot.

Ukraina: Spänt läge vid fronten

Situationen vid den östra fronten i Ukraina är "spänd", enligt landets försvarsminister Rustem Umjerov. Ministern meddelar att han besökt styrkor vid fronten, där Ukraina tidigare har varnat för att situationen har försämrats betydligt, skriver TT/GP. Landet börjar lida brist på ammunition, upprepar Umjerov.

Notiser 12 april

Svensk minister drev kampanj mot EU-lag om att rädda förstörd natur

Lagen om att återställa förstörd natur var färdig att antas av EU, förhandlarna från EU-ländernas regeringar och Europaparlamentet var överens men i sista stund drogs förslaget tillbaka, rapporterar DN. Tidningen  uppger att Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), var en av de drivande i en övertalningskampanj bland EU-ländernas ministrar få ihop en blockerade minoritet i ministerrådet. Att EU-länder plötsligt hoppar av en slutuppgörelse med Europaparlamentet är ovanligt.

Regeringen stödjer inte EU:s renoveringskrav

Den svenska regeringen lade ned sin röst när EU-länderna på fredagen formellt godkände nya regler om nybyggnation och renovation av byggnader i syfte att minska energianvändningen. Varje medlemsland måste anta sin egen nationella plan för att minska den genomsnittliga primära energianvändningen i bostadshus med 16 procent till 2030 och 20-22 procent till 2035. Ungern och Italien röstade nej. Förutom Sverige lade även Polen, Slovakien, Tjeckien och Kroatien ned sina röster.

Uppgifter: Ungerska staten bakom köp av europeiskt nyhetsbolag

Det europeiska nyhetsbolaget Euronews har köpts upp med hjälp av den ungerska staten, det avslöjar en granskning av flera medier, rapporterar Ekot. Det är hittills okända dokument som sägs visa att en ungersk statlig fond gick in med 45 miljoner euro när Euronews köptes upp av en portugisisk affärsman för tre år sen. Ett av målen med affären var att utmana som beskrevs som vänsterideologi och den så kallade ”Brysselbubblan”.

Spionskandal i Österrike – partierna skyller på varandra

Den politiska debatten i Österrike efter avslöjandet om en stor spionaffär där en förre detta anställd i den österrikiska underrättelsetjänsten har gripits tilltar, rapporterar Ekot. De stora partierna skyller på varandra inför valet till parlamentet i höst. Den här veckan har utfrågningar i parlamentet börjat.

EU:s gaslager rekordfyllda

I slutet av mars, när vinterns uppvärmningssäsong är slut, var gaslagren i EU-länderna till 58 procent fulla vilket är den högsta noteringen någonsin, enligt EU-kommissionen. Detta är tack vare diversifiering av energiimport, minskad gasanvändning och investeringar i förnybart, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson i ett uttalande på fredagen. Sedan 2021 har andelen gas som EU importerar från Ryssland minskat från 45 till 15 procent för 2023.

EU-parlamentet bannar medlemsländerna för bristande stöd till Ukraina

EU-parlamentet röstade i går torsdag för att skjuta upp ett beslut om att ge ministerrådet ansvarsfrihet för 2022 års räkenskaper. Beslutet motiverades dels med kritik mot att medlemsländerna dröjer med att förse Ukraina med luftvärnssystem. Omröstningen är dock mest symbolisk. Sedan 2009 har EU-parlamentet vägrat ministerrådet ansvarsfrihet. Anledningen är en mångårig tvist där parlamentet och råden gör olika tolkningar av regelverket kring ansvarsfriheten och parlamentets roll i att granska hur råden hanterar sin budget. Unionens övriga institutioner och byråer fick under torsdagen ansvarsfrihet av EU-parlamentet.

Lagförslaget: Stoppa asylsökande vid finsk-ryska gränsen

Inom några veckor hoppas Finlands inrikesminister att förslaget till en ny undantagslag ska vara klart att läggas fram för beslut i riksdagen, uppger Ekot. Lagförslaget ska göra det möjligt att stoppa asylsökande direkt på gränsen utan att deras fall prövas enligt internationell praxis, för att motverka ryska hybridoperationer. Men förslaget får massiv kritik.

Ny lag i Ukraina – svårare att undkomma mobilisering

Efter månader av förseningar och flera tusen ändringar har parlamentet på torsdagen röstat för en ny lag om mobilisering, rapporterar Ekot. Kortfattat kommer det bli svårare för folk att undkomma mobilisering men det som framförallt väcker kritik är att i den nya lagen finns det ingen bortre gräns för hur länge soldater kan komma att tjänstgöra.

Indragna EU-pengar för lettisk ryssvän

Lettiska EU-parlamentsledamoten Tatjana Zdanoka blir av med sitt traktamente i fem dagar – motsvarande cirka 20 000 kronor – efter att ha brutit mot reglerna kring mottagande av gåvor och redovisande av privata tillgångar. Sanktionerna offentliggjordes utan fler detaljer av talman Roberta Metsola i onsdags, rapporterar Politico/TT/Aftonbladet. 74-åriga Zdanoka stoppas dessutom från att representera parlamentet i eventuella delegationer och liknande fram till den 1 juli.

Notiser 11 april

Rysk propaganda uppges få fäste i USA

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hävdar att den ryska lobbyverksamheten i världen har störst genomslag i USA, rapporterar SvD.

– Narrativen trumfas igenom via media. Det utförs inte av ryska medborgare eller ryskfödda personer. Det handlar om representanter inom vissa medier som är amerikanska medborgare. De skickar ut lämpliga meddelanden, som ibland är mycket ryskvänliga, säger Zelenskyj utan att nämna några namn.

Uttalandet följer på kritik från de republikanska kongresspolitikerna Mike Turner (Ohio) och Mike McCaul (Texas) som deklarerat att rysk propaganda nu genomsyrar tankegångarna hos vissa partikollegor i representanthuset.

Oväntade siffrorna: Sveriges BNP ökar

Sveriges bruttonationalprodukt ökade med 0,1 procent i februari jämfört med månaden före, enligt en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån (SCB), uppger Ekot. Månadssiffran ger en mer positiv bild av svensk ekonomi än vad som förväntades.

ECB rör inte styrräntor

Europeiska centralbanken beslutade på torsdagen att behålla sina styrräntor oförändrade. Både marknader och ekonomer räknar med att ECB kommer att sänka sina räntor vid nästa möte den 6 juni, enligt FT.

EU-parlamentet vill skiva in aborträtten i EU-stadga

EU-parlamentet röstade på torsdagen med siffrorna 336 för, 163 mot och 39 som avstod för en uppmaning att skriva in aborträtten i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. De fördömer samtidigt bakslag gällande kvinnors rättigheter och försök att begränsa sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. För resolutioner röstade S, M, MP, C, KD, L och M. Den politiska vilden Sara Skyttedal röstade nej. SD och den politiske vilden Peter Lundgren lade ned sina röster.

Reform av EU:s elmarknad godkänd

Med siffrorna 433 för och 140 godkände på torsdagen EU-parlamentet det förslag som EU-kommissionen lade för ett år sedan om reform av elmarknaderna i medlemsländerna. Syftet är att göra priserna mer stabila och mindre beroende av fluktuationer i priset på fossila bränslen. De svenska ledamöter som deltog i omröstningen röstade alla ja förutom MP och V som röstade nej och SD som lade ned sina röster.

Ny EU-lag ska minska metanutsläpp

Europaparlamentet röstade på onsdagen för en ny lag för att minska metanutsläpp från energisektorn, inklusive olja, gas och kol. Detta är EU:s första lagstiftning som syftar till att minska metan, en kraftfull växthusgas. Lagen kommer att täcka både inrikesutsläpp och utsläpp från importerade fossila bränslen. Lagen är en del av EU:s klimatmål och det globala metanlöftet att minska metan med 30 procent till 2030 jämfört med 2020.  Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för lagen förutom Sverigedemokraterna och den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej.

Inga civila flygplatser klarar Natos krav

Sveriges flygplatser saknar i dag förutsättningar för att möta krav som kommer med Natomedlemskapet, säger experter och utredare till SvD. På bland annat Växjös flygplats har radarn stängts ner. ”Militären kan inte öva i vår zon nu”, säger vd:n.

Striktare utsläppsgränser för lastbilar antagna

Europaparlamentet antog på onsdagen nya åtgärder för att stärka utsläppsminskningsmålen för nya tunga fordon som lastbilar, bussar och släpvagnar. Reglerna kräver en minskning av utsläppen med 45 procent från stora lastbilar och bussar till 2030-2034, 65 procent till 2035-2039 och 90 procent till 2040. Nya stadsbussar måste minska utsläppen med 90 procent till 2030 och bli utsläppsfria till 2035. Utsläppsmål är också satta för släpvagnar och påhängsvagnar från 2030. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för överenskommelsen förutom Sverigedemokraterna och de politiska vildarna Peter Lundgren och Sara Skyttedal som röstade nej.

Gemensam EU-standard för trafikutsläpp ska minska fusk

Europaparlamentet röstade på onsdagen för att anta en gemensam EU-standar för att beräkna växthusgasutsläpp från transportsektorn. För närvarande använder företag olika metoder vilket kan vilseleda konsumenter och möjliggöra så kallad greenwashing, enligt parlamentet. Sverigedemokraterna och de politiska vildarna Peter Lundgren och Sara Skyttedal röstade nej medan den andra svenska EU-parlamentarikerna stödde lagen.

Ryssland attackerade Ukrainas energiförsörjning med 82 missiler och drönare

Ryssland attackerade Ukraina med 82 missiler och drönare tidigt på torsdagen med inriktning på energiinfrastruktur i fem av landets regioner, rapporterar Politico. Ukrainska luftförsvarsstyrkor lyckades skjuta ner 57 inkommande flygmål över landet, sade befälhavaren Mykola Olesjtjuk i ett uttalande .

Bedrägeribekämpare undersöker om grekiska anbud var riggade

Grekland är av de största mottagarna av stöd från EU:s återhämtningsfond, även kallad coronafonden. Nu undersöker grekiska myndigheter och EU:s åklagarmyndighet EPPO om 600 projekt värda mer än 2,5 miljarder euro, finanserade av EU-fonden, har kontrakterats på rätt sätt, rapporterar Politico. Det som sticker ut är att få av dessa projekt hade mer än ett anbud då sammanlagt tio företag vann de 600 upphandlingarna. Det finns misstankar om att de tio företagen olagligt samarbetat för att slippa konkurrera om projekten på sedvanligt sätt.

Prognos: Fransk budget följer EU-regler tidigast 2027

Den franska regeringen sade på onsdagen att landets budgetunderskott kommer att bli större än väntat i år och nästa år, 5,1 respektive 4,1 procent, rapporterar Bloomberg. Inte förrän 2027 då prognosen ligger på 2,9 procent i budgetunderskott väntas Frankrike följa EU:s krav på max 3 procent i statliga budgetunderskott.

Tillfälliga regler förlängs i väntan på "chat control"

EU-kommissionens omstridda förslag om ökad kontroll på nätet för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn har kört fast i förhandlingarna mellan EU-parlamentet och medlemsländerna. Förslaget har av kritiker fått öknamnet chat control 2.0. Kommissionen föreslog i höstas därför att det nuvarande, tillfälliga och frivilliga regelverket ska förlängas till april 2026. Av svenska EU-parlamentariker som röstade stöddes förlängningen av alla förutom av MP och V som röstade nej och SD som lade ned sina röster.

Svenska EU-höjdare ska hjälpa Ukraina in i unionen

Regeringen lanserar tillsammans med den nordiska och baltiska länderna en högnivågrupp som ska ge expertstöd till den ukrainska regeringen i dess arbete med att uppfylla kraven för att kunna bli medlem i EU. Bland experterna finns förre EU-kommissionären Cecilia Malmström och Katarina Areskoug som bland annat varit statssekreterare till förre statsministern Fredrik Reinfeldt.

Tyska åtgärder ska hjälpa företag återuppbygga Ukraina

Tysklands regering har godkänt åtgärder för att stödja företag som är involverade i återuppbyggnaden av Ukraina, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Fokus ligger på att ge bidrag och förmånliga räntor för ukrainska företag såväl som investeringsgarantier för deras tyska motparter. Tyskland samarbetar också med Ukraina för att skapa en ukrainsk motsvarighet till den statliga utvecklingsbanken KfW för att stödja återuppbyggnadsinsatserna.

Rysk olja 25 procent dyrare än pristaket

Priset på rysk olja på världsmarknaden är för närvarande 75 dollar per fat och överstiger med 25 procent det pristak på 60 dollar per fat som G7-länderna infört, visar färsk prisstatistik, enligt TT/SvD. Oljeintäkterna utgör en avgörande del av finansieringen av det ryska invasionskriget mot grannlandet Ukraina.

EU-dom: Fel att sätta upp ryska oligarker på ”svarta listan”

Det var fel av EU att sätta upp två ryska oligarker, Michail Fridman och Pjotr Aven, på sin ”svarta lista” när Ryssland anföll Ukraina 2022. Det slog EU-domstolen fast på onsdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet. Domen kan leda till att andra ryska miljardärer slipper sanktioner.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

EU-valkompassen 2024

Nyfiken eller osäker inför EU-valet?

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret