Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 13 juni

V:s advokat: Teodorescu Måwe attackerade

Vänsterpartiet har låtit en advokat granska den film som visar bråket mellan en tjänsteperson från V och EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) – och han ger V rätt, rapporterar Aftonbladet.

USA:s försvarsminister antyder planer för Grönlandsinvasion

USA:s försvarsminister Pete Hegseth antyder att Pentagon har utvecklat planer för att ta Grönland och Panama med våld om det skulle behövas, enligt TT/SVT. Vid en kongressutfrågning i torsdags fick Hegseth frågan av demokraten Adam Smith om sådana planer.

– Vårt jobb på försvarsdepartementet är att ha planer för alla eventualiteter, svarade Hegseth upprepade gånger.

När en republikan bad honom förtydliga om det finns planer att invadera det danska territoriet upprepade Hegseth samma svar. President Donald Trump har tidigare uttryckt vilja att ta kontroll över den strategiskt viktiga och mineralrika ön.

G7-länder redo sänka oljepristaket utan USA:s stöd

De flesta G7-länder är beredda att sänka pristaket på rysk olja från 60 till 45 dollar per fat även om USA:s president Trump väljer att stå utanför, enligt Reuters. EU och Storbritannien leder initiativet med stöd från övriga europeiska G7-länder och Kanada.

– Det finns en strävan bland europeiska länder att sänka pristaket. Vi kommer att använda G7-mötet för att försöka få USA med ombord, säger en anonym källa.

Pristaket syftar till att begränsa Rysslands förmåga att finansiera kriget mot Ukraina. G7-ledarna möts i Kanada 15-17 juni.

Finland kan åtala tankerbefäl för kabelskador i Östersjön

Finska åklagare överväger att väcka åtal mot tre högre befäl på oljetankern Eagle S som misstänks ha skadat undervattenskablar i Östersjön i december, enligt Reuters. Finlands nationella utredningsbyrå avslutade i dag fredag sin utredning och misstänker besättningen för grovt sabotage och störande av telekommunikation.

– Alla tre i besättningen förnekar att de gjort något fel, sade utredningsledaren Sami Liimatainen till Reuters.

Fartyget misstänks ha skadat Estlink 2-kabeln mellan Finland och Estland samt fyra internetlinjer genom att dra sitt ankare över havsbotten. Östersjöregionen har varit i höjd beredskap för sabotage efter flera liknande incidenter.

Svensk EU-politiker vill tredubbla undantag från miljökrav

Svenske EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) vill att alla företag med färre än 3000 anställda ska undantas från EU:s nya hållbarhetsdirektiv, skriver TT/GP. Förslaget går betydligt längre än EU-kommissionens ursprungliga gräns på 1000 anställda.

– Så här stärker vi EU:s ekonomi, säger Warborn.

Världsnaturfonden (WWF) kritiserar förslaget skarpt och kallar det "ett nedslående slag mot klimatet och naturen".

Ylva Johansson blir EU:s sändebud för ukrainska flyktingar

Ylva Johansson (S) utses till EU:s särskilda sändebud för ukrainare på flykt inom EU från nästa tisdag, enligt TT/Aftonbladet. Den tidigare EU-kommissionären ska arbeta med att skapa förutsättningar för ukrainare att återvända när det är möjligt, men också med möjligheter för dem som vill stanna i EU.

– Det är inte hållbart i längden. Ukraina vill gärna att fler ska återvända. Då är frågan när man kan återvända, vart och på vilka sätt, säger Johansson.

Cirka 4,5 miljoner ukrainare befinner sig i EU på tillfälligt massflyktsdirektiv, som föreslås förlängas med ytterligare ett år.

EU: Kärnkraften kräver investeringar på 241 miljarder euro

EU-kommissionen bedömer att genomförandet av medlemsstaternas kärnkraftsplaner kommer att kräva investeringar på omkring 241 miljarder euro fram till 2050. Pengarna behövs för att förlänga livslängden på befintliga reaktorer och bygga nya.

Kommissionen uppskattar att över 90 procent av elen i EU 2040 kommer att produceras från koldioxidsnåla källor, främst förnybara energikällor kompletterade med kärnenergi. Den installerade kärnkraftskapaciteten beräknas öka från 98 GWe 2025 till cirka 109 GWe 2050.

Slutversionen av programmet ska diskuteras vid energirådets möte den 16 juni i Luxemburg.

EU fastställer nya prioriteringar för brottsbekämpning

Medlemsländerna i ministerrådet fastställde i dag fredag EU:s prioriteringar för bekämpning av grov och organiserad brottslighet för perioden 2026-2029, enligt Europeiska unionens råd. De sju prioriterade områdena omfattar kriminella nätverk, cyberbrott, narkotikahandel, människosmuggling, vapenbrott, miljöbrott samt ekonomisk och finansiell brottslighet.

Insatserna genomförs inom ramen för Empact, EU:s samarbetsplattform för brottsbekämpning som samordnar medlemsländer och internationella aktörer. Under 2024 ledde Empact-insatser till över 12 000 gripanden och beslag värda 1 miljard euro.

EU förlänger skyddet för ukrainska flyktingar till 2027

EU:s medlemsländer har i dag enhälligt ställt sig bakom kommissionens förslag att förlänga det tillfälliga skyddet för över 4 miljoner ukrainska flyktingar till 4 mars 2027. Skyddet skulle ursprungligen löpa ut i mars 2026.

Medlemsländerna diskuterar även en strategi för utfasning av skyddet när fred uppnås. Det tillfälliga skyddet ger flyktingar rätt till uppehållstillstånd, arbete, bostad, sjukvård och utbildning utan individuell asylprövning.

Notiser 12 juni

Ukraina: Ryska förluster överstiger en miljon soldater

Ryssland har förlorat över en miljon soldater i Ukraina sedan fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022, enligt Ukrainas väpnade styrkors generalstab, rapporterar Euronews. Siffran, som rapporterades i dag torsdag, inkluderar dödade, sårade och stridsoförmögna ryska soldater.

– En miljon. Det är så mycket fiendens offensiva potential har minskat. En miljon som kunde ha förstört oss, men som vi förstörde istället, skriver generalstaben.

Enligt rapporten har Ryssland även förlorat nästan 11 000 stridsvagnar och över 22 000 pansarfordon. Nato uppskattade i april att ryska förluster översteg 900 000 soldater.

EU inför nya tullar på ryska jordbruksprodukter och gödningsmedel

EU-länderna har i dag torsdag antagit nya tullar på jordbruksprodukter och gödningsmedel från Ryssland och Belarus. Syftet är att minska Rysslands exportintäkter och därmed förmågan att finansiera kriget mot Ukraina.

– Vi minskar ytterligare Rysslands exportintäkter och därmed dess förmåga att finansiera sitt brutala krig, sade Michał Baranowski, polsk bisträdande minister för ekonomisk utveckling i en kommentar.

Tullarna på gödningsmedel införs gradvis över tre år. Förra året utgjorde ryska gödningsmedel 25 procent av EU:s import i sektorn, värt 1,28 miljarder euro. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli.

Näst varmaste majmånaden globalt – rekordtorka i nordvästra Europa

Maj 2025 var den näst varmaste majmånaden globalt sedan mätningarna började, enligt EU:s klimatobservatörer Copernicus. Temperaturen låg 1,40°C över förindustriell nivå vilket bröt en 21-månaders period med temperaturer över 1,5-gradersgränsen.

– Även om detta kan innebära en kort respit för planeten, förväntar vi oss att tröskeln på 1,5 ºC kommer att överskridas igen inom en snar framtid, sade Carlo Buontempo vid Copernicus ett uttalande.

Samtidigt drabbades nordvästra Europa av exceptionell torka med lägsta nederbörden och markfuktigheten sedan åtminstone 1979, vilket ledde till rekordlåga flöden i europeiska floder.

Slovakiens premiärminister hotar blockera nya Rysslandssanktioner

Slovakiens premiärminister Robert Fico hotar att blockera EU:s 18:e sanktionspaket mot Ryssland om inte EU-kommissionen erbjuder lösningar för landets energiberoende, enligt Euractiv. I ett Facebook-inlägg i dag torsdag kräver Fico "en verklig lösning på krisen" som Slovakien skulle möta om ryska leveranser av gas, olja och kärnbränsle stoppades.

– Tjeckien, Österrike och Polen har alla lyckats avveckla sitt beroende av ryska råvaror, medan Fico bara väntar på att EU-kommissionen ska lösa problemet åt honom, sade EU-parlamentarikern Ľubica Karvašová från oppositionspartiet Progressiva Slovakien.

Fico har tidigare hotat blockera sanktioner men aldrig röstat emot dem i Bryssel.

Tusks regering vann förtroendeomröstning i Polen

Polens premiärminister Donald Tusks regering vann som väntat på onsdagen en förtroendeomröstning i parlamentet, rapporterar TT/SVT. Rösterna föll 243 mot 210 till förmån för regeringen, utan några nedlagda röster.

Tusk begärde själv omröstningen efter att hans allierade förlorade presidentvalet mot nationalkonservative Karol Nawrocki, en förlust som försvagade hans position.

– Jag söker ett förtroendevotum eftersom jag har övertygelsen, tron och säkerheten om att vi har ett mandat att regera, att ta fullt ansvar för vad som händer i Polen, sade Tusk i parlamentet.

Genombrott i förhandlingarna om Gibraltars status

Storbritannien och EU har efter flera års förhandlingar nått en uppgörelse om Gibraltars status, rapporterar TT/GP. Avtalet, som slöts i går onsdag, underlättar rörelse av både människor och varor över gränsen mellan det brittiska territoriet och Spanien.

– Dagens genombrott innebär en praktisk lösning efter år av ovisshet, säger den brittiske utrikesministern David Lammy.

Förhandlingarna var nästan helt låsta under den tidigare konservativa regeringen i Storbritannien, men läget förändrades när Labour fick makten. Gibraltars ledare Fabian Picardo beskriver sig som "själaglad" över uppgörelsen som ger stabilitet för territoriets invånare.

Notiser 11 juni

Statsministern efter angreppen mot SVT: Sverige är under attack

– Sverige är under attack, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till journalister efter den senaste tidens stora överbelastningsattacker mot bland annat Sveriges Television, rapporterar SVT. Kristersson pekar inte ut något land men han säger att Säpo tidigare har sagt att Ryssland, Kina och Iran systematiskt håller på med den här typen av verksamhet.

Nato överväger räkna in Ukrainastöd i försvarsbudget

NATO överväger att låta bidrag till Ukrainas försvar inkluderas i det nya utgiftsmålet på 5 procent av BNP som alliansmedlemmarna förväntas anta vid ett toppmöte i Haag 24-25 juni, rapporterar Bloomberg

I det preliminära utkastet för beslut upprepar de allierades vikten av kollektivt försvar, att en attack mot en medlem anses vara en attack mot alla, och att Natoländer kommer att vidta lämpliga åtgärder. Enligt Bloomberg är det anmärkningsvärt att skrivningar om utsikterna att Ukraina ska gå med i militäralliansen saknas i uttalandet, vilket framträdde tydligt vid tidigare Natotoppmöten.  

Värmerekord på Grönland och Island – isar smälter

Maj månad bjöd på rekordtemperaturer i norra Atlanten. På Grönland smälte isarna 17 gånger snabbare än genomsnittet, uppger forskarnätverket World Weather Attribution (WWA), rapporterar TT/GP.

EU svartlistar Monaco men lämnar Ryssland därhän

EU-kommissionen har lagt till Monaco på EU-lista över länder som den anser ha hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism, vilket placerar det ultrarika Medelhavsfurstendömet tillsammans med länder som Syrien, Myanmar och Burkina Faso, rapporterar Politico. Kritik riktas mot att Ryssland återigen lämnades utanför listan – som idag upptar 27 länder

EU-länderna manas genomföra migrationspakt

I en halvtidsöversyn på onsdagen, inför att EU-ländernas nya asyl- och migrationspakt ska förverkligas senast sommaren 2026, konstaterar kommissionen att mer måste göras för att förverkliga den nya politiken.

– Pakten är inte längre bara en lagtext: steg för steg blir den verklighet. Nu måste vi påskynda insatserna, så att genomförandet av pakten prioriteras för det kommande året, sade migrationskommissionär Magnus Brunner i ett uttalande.

Svensk EU-domare fick förlängt

Jörgen Hettne, som är en av Sveriges tre domare vid EU-domstolen, fick på onsdagen sitt förordnade vid tribunalen förlängt till 31 augusti 2031.

EU-domstolen består av två domstolar: domstolen och tribunalen. Domarna i domstolen och tribunalen utses genom gemensam överenskommelse mellan medlemsstaternas regeringar efter samråd med en expertpanel.

Norge och Storbritannien inför sanktioner mot israeliska ministrar

Storbritannien och Norge samt tre andra länder riktar sanktioner mot de israeliska ministrarna, högerextremisterna  Itamar Ben-Gvir och Bezalel Smotrich, rapporterar TT/GP

Bakgrunden är ministrarnas ”upprepad uppvigling till våld mot palestinska samhällen", skriver de fem länderna i ett gemensamt uttalande.

Den svenska regeringen uppmanar EU att också ta fram sanktioner mot enskilda ministrar i Israels regering, uppger SVT.

Ny fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina

Ryssland och Ukraina har på tisdagen genomfört en ny utväxling av krigsfångar, rapporterar TT/GP.

”Utväxlingarna ska fortsätta. Vi gör allt vi kan för att hitta och återbörda varje enskild individ i fångenskap", skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X.

Macron vill ha åldersgräns på sociala medier i Frankrike eller EU

Sociala medier kommer att förbjudas för barn under 15 år i Frankrike de kommande månaderna – om inte framsteg sker på EU-nivå, säger Frankrikes president Emmanuel Macron enligt Politico, rapporterar TT/GP.

Notiser 10 juni

Nya varningar för ryska attacker mot Nato

Natochefen Mark Rutte varnade i går måndag för att Ryssland kan vara redo att attackera alliansen inom fem år, enligt Politico.

– Ryssland kan vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år. Vi får inte lura oss själva, vi befinner oss alla på östflanken nu, sade Rutte vid ett tal i London.

Samtidigt varnade den tyske underrättelsechefen Bruno Kahl för att Ryssland planerar att testa Natos sammanhållning genom att skicka "små gröna män" till Estland, enligt Reuters.

Över 300 ryska drönare mot Ukraina

Under tisdagsnattens massiva drönarangrepp avfyrade Ryssland 315 drönare och sju missiler mot samhällen i Ukraina, men de flesta kunde bekämpas, uppger det ukrainska flygvapnet, rapporterar SVT. Värst utsatt ska huvudstaden Kiev ha varit.

– Målen var också regionerna Odessa, Dnipro och Tjernihiv, skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram.

Bloomberg listar tre svenska företag bland 25 mest intressanta i Europa

Bloomberg har sammanställt en lista över de 25 mest intressanta företagen i Europa vars affärsidéer kan komma att få globalt genomslag. 

Med tre företag hamnar Sverige på fjärde plats efter Storbritannien, Tyskland och Frankrike av de sju länder som finns på listan. De svenska företagen är Neko Health med helkroppsscanning, Einride med självkörande ellastbilar och Lovable som förenklar byggandet av appar och webbplatser.

Finansminister Svantesson: Mina barnbarn ska inte tala ryska

I en intervju för Bloomberg på måndagen skissade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på hur Sverige ska öka sina satsningar på försvaret enligt förväntat Natobeslut om 3,5 procent av BNP i direkta militära utgifter och 1,5 procent av BNP på bland annat försvarsnödvändig infrastruktur.

– De nya besluten, de nya militära utgifterna kommer under ett par år – kanske fyra eller fem år – att finansieras med upplåning, sade Svantesson och tillade att " vi naturligtvis måste ha permanent finansiering på lång sikt".

Hotet från Ryssland handlar "om liv och död", sade Svantesson. "Jag vill inte att mina barnbarn ska tala ryska."

Polen kräver nya regler för Östersjöinfarten

Polens utrikesminister Radosław Sikorski manar till förändring av de föråldrade reglerna för infarten till Östersjön på grund av Rysslands skuggflotta, skriver TT/GP. Sikorski varnar för oregistrerade och oförsäkrade ryska fartyg som kan orsaka miljökatastrofer.

– Vi är inte längre i fredstid, vi är i kristid. De auktoritära hittar alltid kryphål, men vi får inte vara dumma, sade utrikesministern.

Östersjöinfarten regleras av Öresundstraktaten från 1857, som enligt Sikorski inte är anpassad för dagens säkerhetsläge.

Polskt bolag söker "pensionsversion" av Laval-domen mot IF Metall

Det polska hissbolaget Meron har stämt IF Metall i Arbetsdomstolen i en tvist som kan få EU-rättsliga konsekvenser, skriver Dagens arbete. Bolaget hävdar att facket pressat dem att inkludera tjänstepension i utstationeringsavtalet genom hot om fackligt veto, vilket de anser är en olovlig stridsåtgärd.

Meron vill att målet ska prövas av EU-domstolen om Arbetsdomstolen inte går på deras linje, vilket potentiellt skulle kunna begränsa fackets rätt att kräva försäkringsvillkor för utstationerad arbetskraft.

EU lanserar egen databas för cybersäkerhetshot

EU har etablerat en egen databas för cybersäkerhetssårbarheter för att minska beroendet av amerikansk infrastruktur, rapporterar Financial Times. Initiativet kommer efter att en finansieringskris i USA i april blottlade Europas sårbarhet inom cybersäkerhet.

– Vi som Europa är redo att ta del i att stärka det globala sårbarhetsramverket, sade Juhan Lepassaar, chef för EU:s cybersäkerhetsbyrå Enisa.

Den nya databasen lanserades förra månaden och ska hjälpa europeiska företag och myndigheter att hantera cyberhot.

Italiensk folkomröstning om medborgarskap klarade inte tröskel

En folkomröstning om att halvera tiden invandrare måste bo i Italien innan de kan söka medborgarskap har misslyckats på grund av lågt valdeltagande, enligt Financial Times. Endast 30 procent röstade, långt under de 50 procent som krävdes.

Premiärminister Giorgia Meloni och hennes koalitionspartners uppmanade väljarna att bojkotta omröstningen. Av de som röstade stödde 65 procent förslaget som skulle ha gett 2,5 miljoner migranter möjlighet att söka medborgarskap omedelbart.

Notiser 9 juni

Nya massiva ryska drönarangrepp mot Ukraina

Natten till måndag genomförde Ryssland ett massivt drönarangrepp mot ukrainska samhällen som dödade och skadade ett antal personer, rapporterar SVT. 479 drönare har enligt preliminära uppskattningar skjutits ner, meddelar det ukrainska flygvapnet på Telegram.

Detta uppges vara den största ryska nattliga drönarattacken sedan det storskaliga invasionskriget inleddes för över tre år sedan.

Ekonomisk tillväxt i EU – Sverige backar

Den ekonomiska tillväxten under årets första kvartal ökade med 0,6 procent i EU jämfört med kvartalet innan, i Sverige minskade ekonomin under samma period med -0,2 procent, meddelar Eurostat

Zelenskyj: USA stoppade 20 000 utlovade robotar

Ukraina väntade på en leverans av 20 000 robotar särskilt avsedda för att slå ut drönare. Men USA har dirigerat om vapnen till amerikanska styrkor i Mellanöstern, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
– Vi räknade med det här projektet, säger han till ABC News, rapporterar TT/GP.

Överblick: Tre toppmöten – rysk aggression i centrum

Med början på söndag i Kanada möts ledarna för G7-gruppen: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA för ett viktigt toppmöte om kriget i Ukraina och bredare säkerhetsfrågor, rapporterar Politico. Ledare från de främsta EU-institutionerna kommer också att delta. EU och Storbritannien driver på för att sänka pristaket på rysk råolja för att öka trycket på Ryssland att stoppa sitt krig mot Ukraina. 

Direkt efter midsommarhelgen träffas ledarna för 32 Natoländer i Haag där frågan om att höja försvarsutgifterna står högst på dagordningen. En annan fråga är när det nya försvarsbudgetmålet ska vara uppnått, någonstans mellan 2030 och 2035.

Det tredje toppmötet blir EU:s vårtoppmöte i Bryssel som börjar dagen efter Natotoppmötet. Stödet till Ukraina samt försvars- och säkerhetsfrågor står främst. Andra frågor rör Mellanöstern, konkurrenskraft och migration.

Fackligt index varnar för försämringar i Europa

Även om Europa i genomsnitt fortfarande är den minst repressiva världsdelen för arbetstagare, har det skett en stadig försämring under de senaste fyra åren, enligt Internationella Fackliga Samorganisationens (IFS) årliga globala index för arbetstagares rättigheter.  

Enligt indexet fortsatte myndigheterna i Belgien, Finland och Frankrike sina tillslag mot strejkande arbetare, medan regeringar i Albanien, Ungern, Moldavien, Montenegro och Storbritannien missbrukade sina juridiska befogenheter genom att i alltför hög grad bredda definitionen av "nödvändiga tjänster" för att begränsa strejkrätten. 

I Grekland, Ungern, Serbien, Schweiz och Turkiet undergrävde företag aktivt facklig verksamhet till nackdel för de anställda. Indexet pekar också på framväxten av arbetsgivardominerade "gula fackföreningar" i Armenien, Grekland, Nederländerna, Moldavien och Nordmakedonien.

Av de sju länderna i världen som fick bäst ranking i att respektera arbetstagares rättigheter låg samtliga i Europa: Sverige, Norge, Danmark, Island, Tyskland, Irland och Österrike.

Norge efterlyser reformer av EU:s kapitalmarknad

Norges statliga oljefond, världens största, kräver brådskande reformer av EU:s kapitalmarknader, inklusive harmoniserade skatte-, insolvens- och tillsynsregler, så att den inte hamnar efter de amerikanska och asiatiska konkurrenterna, rapporterar FT.

Frågan om en gemensam kapitalmarknad i EU har diskuterats länge och ett förslag från 2015 ligger fortsatt på bordet.

Slovakien hotar blockerar EU-sanktioner mot Ryssland

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Fico, säger att Slovakien kommer att blockera EU-sanktioner mot Ryssland om de skadar nationella intressen, rapporterar Yle. Det meddelades på söndagen efter att parlamentet godkänt en resolution som uppmanar regeringen att inte stödja några nya åtgärder. Hittills har Slovakien inte använt sitt veto mot EU-beslut.

Tyskland planerar snabb utbyggnad av skyddsrum

Tyskland vill snabbt bygga ut sina bunkrar och skyddsrum. Civilskyddschefen Ralph Tiesler varnar för att landet är dåligt förberett om Ryssland skulle inleda en attack inom fyra år. 

– Vi kapplöper mot tiden, säger han, rapporterar SVT.

Ryssland stoppar barnböcker om Findus och Pettson – kräver 18-årsgräns

Försäljningen av fyra barnböcker om Pettson och katten Findus stoppas tillfälligt i Ryssland, skriver Aftonbladet.

Anledningen är att de för 20 år sedan översattes av Aleksandra Polivanova som Putin idag stämplar som en ”utländsk agent”. Nu måste varje bok som Polivanova har översatt märkas med en text om att boken rekommenderas för personer över 18 år och att den är översatt av ”utländska agenten Aleksandra Polivanova”. De Findus- och Pettsonböcker som översatts av andra än Polivanova kan fortsätta att säljas till personer under 18 år och utan varningstext.

Notiser 6 juni

Ryssland attackerar Ukraina med drönare och missiler

Ryssland genomförde natten till fredag en omfattande drönar- och missilattack över hela Ukraina, enligt Financial Times. Attacken kommer fem dagar efter att Ukraina förstörde minst tolv ryska strategiska bombplan vid fyra flygbaser.

Luftlarmet började kring klockan ett på natten och varade i fyra timmar i Kiev. Minst tre personer skadades när drönardelar föll över bostadsområden, uppger Kievs borgmästare Vitalij Klytjko.

EU-rapport: fisket förbättras men Östersjön oroar

Allt fler av EU:s fiskbestånd fiskas på hållbara nivåer, men klimatförändringar hotar återhämtningen, enligt en rapportsom EU-kommissionen publicerade i dag fredag. Särskilt oroande är situationen i Östersjön, där fiskbestånden fortsätter att minska.

"I Östersjön, där ogynnsamma miljöförhållanden har försvagat beståndens motståndskraft mot fiske, har ingen betydande återhämtning observerats, och vissa fiskbestånd har till och med försämrats ytterligare", heter det i rapporten

Rapporten är startskottet för arbetet med 2026 års fiskekvoter.

EU-länder vill förlänga väntetid för flygersättning

EU:s transportministrar enades i går torsdag i sin förhandlingsposition om att förlänga tiden innan passagerare kan kräva ersättning för försenade flyg. Beslutet togs efter tolv års förhandlingar.

För kortdistansflygningar (under 3 500 kilometer och flygningar inom EUI) höjs gränsen från tre till fyra timmar, medan långdistansflygningar kräver sex timmars försening. Ersättningsbeloppet ökar till 300 euro för kortdistans men sänks till 500 euro för långdistans.

Från den europeiska konsumentorganisationen BEUC kommer kritik mot uppgörelsen.

– De nya kvalificeringsgränserna kommer att beröva majoriteten av passagerarna deras rätt till ersättning, eftersom de flesta förseningar är mellan 2 och 4 timmar, sade Agustín Reyna, generaldirektör på BEUC, i ett uttalande.

Beslutet måste nu förhandlas med EU-parlamentet innan det kan bli lag.

EU kan placera Ryssland på "grå lista" för penningtvätt

EU-kommissionen överväger att lägga till Ryssland på sin "grå lista" över länder med bristfällig kontroll av penningtvätt, enligt Financial Times. Beslutet, som skulle ha presenterats denna vecka, har skjutits upp till nästa vecka av "administrativa skäl".

– Det finns ett enormt stöd för att placera Ryssland på listan, sade Markus Ferber, tysk EU-parlamentariker från EPP-gruppen.

Att hamna på listan innebär anseendeskada och krav på extra kontroller vid finansiella transaktioner. Åtgärden ses som ett sätt att öka det finansiella trycket på Moskva efter invasionen av Ukraina.

Nederländskt nyval spikat

Nederländernas parlamentsval kommer att hållas onsdagen den 29 oktober, enligt NOS. Regeringen har godkänt valmyndighetens rekommendation om datumet. Landets regering föll tidigare i veckan efter att det högerextrema Frihetspartiet lämnade koalitionen i ett infekterat bråk om migration. Regeringen höll i elva månader. Under tiden leds landet av en övergångsregering som består av den nuvarande regeringen minus ministrarna från Frihetspartiet.

Trump och Merz i vänskapligt möte

USA:s president Donald Trump och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz möttes i går i Vita huset i en oväntat vänskaplig atmosfär, enligt TT/GP. Efter tidigare spända möten med andra världsledare visade Trump denna gång leenden och värme.

– Vi lade grunden för ett väldigt bra personligt och politiskt samarbete, sade Merz efter mötet.

Ledarna diskuterade bland annat Ukraina-kriget och handelstullar mellan EU och USA. Merz bjöd även in Trump till Tyskland, en inbjudan som accepterades. De två delar bakgrund inom näringslivet och intresse för golf, vilket tros ha bidragit till den goda stämningen.

Notiser 5 juni

EU-domare vill fälla Ungern för begränsning av hbtqi-innehåll

EU-domstolens generaladvokat vill att domstolen fäller Ungern för en lag från 2021 som förbjuder eller begränsar tillgången till så kallat hbtqi-innehåll. Det är innehåll som skildrar eller sprider ”könsidentiteter som avviker från det kön som tilldelades vid födseln, könskorrigering eller homosexualitet”. 

Enligt generaladvokaten, vars uppgift är att föreslå en dom som domstolen inte nödvändigtvis måste följa, bryter den ungerska lagen mot flera viktiga EU-rättigheter som varje medborgare har: nämligen förbudet mot diskriminering på grund av kön och sexuell läggning, respekten för privatlivet och familjelivet, yttrandefriheten och informationsfriheten samt rätten till mänsklig värdighet. 

Generaladvokaten konstaterar vidare att Ungern har inte lagt fram några bevis för den potentiella risken, som de hävdar, att minderårigas sunda utveckling kan skadas av innehåll som beskriver hbtqi-personers vanliga liv. En slutlig dom väntas längre fram.

Uppgift: Ryssland vill placera 10 000 soldater i Transnistrien

Ryssland planerar att placera 10 000 soldater i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien vid Ukrainas gräns och försöker installera en Kreml-vänlig regering i Moldavien för att möjliggöra detta, skriver Financial Times. Moldaviens premiärminister Dorin Recean hävdar att Ryssland blandar sig i landets parlamentsval i september.

– Detta är en enorm ansträngning för att underminera Moldaviens demokrati, sade Recean.

Enligt premiärministern använder Ryssland propaganda och olagliga penningöverföringar till partier och väljare. Ryssland har redan cirka 1 500 soldater i Transnistrien som kontrolleras av separatister sedan 33 år.

EU:s nya vattenstrategi: Rent, billigt och tillräckligt

EU:s miljökommissionär Jessika Roswall presenterade på onsdagen en strategi för att hjälpa medlemsländerna, deras regioner och kommuner, att få fram tillräckligt, rent och billigt vatten till invånarna och företag. Enligt kommissionen påverkas 34 procent av EU av vattenbrist samtidigt som så mycket som 30 procent av allt rent vatten går förlorat på grund av läckande rör.

– Det finns ingen snabb lösning för att lösa vattenkrisen. För det första måste vi åtgärda det trasiga vattnets kretslopp. För det andra måste vi bygga en vattensmart ekonomi. För det tredje måste vi säkerställa rent och prisvärt vatten för alla, sade Jessika Roswall i ett uttalande.

Konkret föreslår kommissionen 30 olika åtgärder och 15 miljarder euro i nya lånemöjligheter från Europeiska investeringsbanken för att säkra vattentillgången i unionen. 

Tyskland lanserar massivt skattepaket

Tysklands nya regering planerar skattelättnader för företag på 46 miljarder euro för att få fart på landets stagnerade ekonomi, rapporterar Financial Times. Finansminister Lars Klingbeil presenterade åtgärderna vid ett regeringsmöte i onsdags.

Paketet inkluderar avdrag för ny utrustning och elfordon samt en gradvis sänkning av bolagsskatten från 15 till 10 procent från 2028. Åtgärderna kompletterar förbundskansler Friedrich Merz större satsning på över 1 biljon euro för att modernisera infrastruktur och försvar.

ECB sänker styrräntorna igen

Europeiska centralbanken, ECB, sänkte på torsdagen som väntat sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter. Det är åttonde gången på rad som räntorna sänks. Den viktigaste styrräntan ligger därmed på 2 procent. I Sverige ligger styrräntan på 2,25 procent. Räntorna höjdes ursprungligen i ett försök att hantera den skenande inflationen under 2022 efter Rysslands fullskaliga anfall på Ukraina.

Utsläppen från nya bilar ökar

Efter flera års minskning ökade utsläppen av koldioxid från nya bilar och skåpbilar i EU något under 2024, rapporterar Europeiska miljöbyrån i dag torsdag. Huvudorsaken är att färre elbilar och eldrivna transportbilar registrerades jämfört med året före. Utsläppen ligger fortfarande under årets mål, men långt över de skärpta krav som börjar gälla 2025.

EU-rapport: Cannabis vanligaste drogen

Cannabis är fortsatt den vanligaste illegala drogen i EU och har blivit starkare än tidigare. Runt 24 miljoner eller 8,4 procent av 15–64-åringar beräknas ha använt cannabis under det senaste året. Det slår Europeiska unionens narkotikamyndighet fast i en rapport på torsdagen. Kokain är näst vanligast med runt 4,5 miljoner beräknade användare under det senaste året och tillgången rekordhög trots det största beslaget hittills: 419 ton under 2023. 

Under 2023 identifierade man närmare 7 500 drogrelaterade dödsfall i EU. Sverige rapporterade 474 drogrelaterade dödsfall under 2023 vilket är mer än dubbelt så många som EU-snittet sett till befolkningsstorleken.

Finland förlänger kritiserad gränslag

Finlands riksdag godkände i går onsdag en förlängning av den omdebatterade gränssäkerhetslagen, uppger Ekot. Lagen ger gränsbevakare befogenhet att avvisa personer direkt vid gränsen utan att deras asylrätt prövas. Beslutet innebär att den kontroversiella lagen kommer att gälla fram till slutet av 2026.

Trump: Putin inte redo för fred efter Ukrainas drönarattack

USA:s president Donald Trump meddelade på onsdagen att Vladimir Putin inte är redo för "omedelbar fred" i Ukraina efter de hållit ett 75 minuter långt telefonsamtal, enligt Financial Times. Putin varnade under samtalet för vedergällning efter Ukrainas drönarattack mot ryska bombplan.

"President Putin sade mycket bestämt att han måste svara på den senaste attacken mot flygfälten", skriv Trump på Truth Social.

EU pressar Kina om sällsynta jordartsmetaller

EU:s bilindustri befinner sig i en "alarmerande situation" på grund av Kinas exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, enligt Financial Times. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič tog i tisdags upp problemet med Kinas handelsminister Wang Wentao för att få till stånd en ändring i landets hållning för att hjälpa bilindustrin som riskerar att behöva avbryta sin tillverkning.

Kina införde exportrestriktioner i april efter att USA höjt tullar på kinesiska produkter. Ford har redan tvingats stoppa produktion vid en fabrik i Chicago, och biltillverkare varnar om att lagren endast räcker i högst några månader.

På onsdagen meddelade EU-kommissionen att de  har sammanlagt 60 olika projekt på gång för att säkra en bättre tillgång till sällsynta jordartsmetaller.

Ukraina hackar rysk flygplansjätte – kom över hemligstämplad data

Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR) har genomfört en omfattande cyberoperation mot Rysslands flygplanstillverkare Tupolev, enligt Kyiv Post.

– Värdet av den erhållna informationen kan knappast överskattas. Det finns nu praktiskt taget inga hemligheter kvar i Tupolevs verksamhet vad gäller ukrainsk underrättelsetjänst, sade en källa inom underrättelseväsendet.

Materialet innehåller intern kommunikation, personaluppgifter och mötesprotokoll. Tupolev, som tillverkar strategiska bombplan för ryska militären, har varit under internationella sanktioner sedan 2022 för sin roll i Rysslands krig mot Ukraina.

EU förlänger skyddet för ukrainska flyktingar till 2027

EU-kommissionen föreslog i går onsdag att förlänga det tillfälliga skyddet för ukrainska flyktingar med ytterligare ett år, till 4 mars 2027. Samtidigt presenteras en plan för gradvis övergång till andra uppehållsformer och återvändande.

– Sedan 2022 har vi erbjudit skydd för dem som flyr Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och vi fortsätter göra det. Tillsammans med Ukraina banar vi väg för människor att kunna återvända och återuppbygga sina hem när det är säkert, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Över 4,3 miljoner ukrainare har sökt skydd i EU sedan krigets början. Förslaget ska nu formellt antas av medlemsländerna i ministerrådet.

Kinesiska anmäls Shein för manipulativ marknadsföring

Flera konsumentorganisationer i Europa, däribland Konsumentverket, har lämnat in en anmälan mot den kinesiska modesajten Shein till EU-kommissionen, uppger TT/GP. Organisationerna kräver att företaget slutar använda vilseledande marknadsföringsmetoder och känsloladdat språk.

– Det är ren och skär manipulation för att få oss att köpa mer och mer, säger Konsumentverkets generalsekreterare Johanna Hållén.

Anmälan riktar in sig på påståenden som "nej tack, jag betalar gärna fullpris" och varor som marknadsförs som "snart slut". Shein, som lanserar tusentals nya produkter dagligen, har tidigare kritiserats för dåliga arbetsvillkor och miljöpåverkan.

EU överväger ändra regler för offentligt stöd till bostäder – inleder samråd

EU-kommissionen öppnade i dag torsdag för synpunkter på nya regler för statligt stöd till prisvärda bostäder. Samrådet pågår till 31 juli 2025 och syftar till att förenkla investeringar i bostäder för fler än bara de mest utsatta.

"Nuvarande regler räcker inte för att möta utmaningarna kring bostadspriser", menar kommissionen.

Bakgrunden är en växande bostadskris i Europa. En europeisk handlingsplan väntas 2026.

Notiser 4 juni

Efter bråket: Teodorescu Måwe har sett filmen – V: ”rättsosäkert”

Historien efter Brysselbråket mellan Alice Teodorescu Måwe (KD) och en V-tjänsteman fortsätter, rapporterar SVT. I centrum står övervakningsfilmen.

Teodorescu Måwe uppger att den bekräftar hennes version, medan V inte haft möjlighet att se filmen – och kallar parlamentets hantering ”rättsosäker”.

Danmark lämnar "sparsamma fyran" – vill se ny strategi för EU-budget

Danmark, som tar över som ordförandeland i EU:s ministerråd 1 juli, lämnar alliansen av sparsamma medlemsländer inför nästa omgång av EU:s budgetförhandlingar, rapporterar Bloomberg.  

– Att vara en del av 'sparsamma fyran' är inte längre rätt plats för oss", sade statsminister Mette Frederiksen i Köpenhamn på tisdagen. 

Frederiksen menade att tiden var inne för en ny strategi, formad av geopolitisk osäkerhet och kriget i Ukraina.

– På grund av Rysslands beteende, på grund av alla hot mot Europa och en mycket osäker värld, behöver vi en ny budget och vi behöver en ny profil på budgeten, sade hon.

Sverige ingick i gruppen så kallade sparsamma länder tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike och agerade motvikt till andra EU-länder som ville se en större flerårsbudget 2020, en budget som gäller fram till 2027.

EU-stöd för amerikansk tullplan mot rysk olja och gas

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att EU är redo att matcha en amerikansk plan att införa 500-procentiga tullar på länder som köper rysk olja och gas och andra produkter. 

– Om amerikanerna beslutar att införa sanktioner, kommer 500-procenten att inkluderas i EU:s 18:e omgång sanktioner, sade hon till Berlins Playbook Podcast.

RÄTTELSE: På torsdagen (dagen efter podcastnyheten) rättade Politico sin rapportering till att EU inte vill utlova ett förbehållslöst stöd för den amerikanska 500-procents tullen. 

”Tanken är att samordna så mycket som möjligt”, sade von der Leyens talesperson Paula Pinho till tidningen. ”Det kan inte vara identiskt.”

Nya EU-projekt säkrar mer sällsynta jordartsmetaller

Till redan utvalda 47 projekt i EU, bland annat i Sverige, antog EU-kommissionen på onsdagen ytterligare 13 så kallade strategiska projekt som ska bidra till en tryggare försörjning av sällsynta jordartsmetaller. 

Metallerna, vars utvinning antas kräva investeringar på 5,5 miljarder euro, ingår bland annat i tillverkningen av förnybar energiteknik, elfordon och rymdteknik. Projekten ligger bland annat i Norge, Storbritannien och Brasilien.

Bulgarien får klartecken för euron 2026

Bulgarien fick på onsdagen klartecken av EU-kommissionen och Europeiska centralbanken, ECB, att 1 januari 2026 bli det 21:a EU-landet som använder euron som sin nationella valuta.

– Jag välkomnar varmt de positiva slutsatserna i konvergensrapporterna som offentliggörs idag av EU-kommissionen och Europeiska centralbanken. Dessa rapporter bekräftar att Bulgarien nu har uppfyllt alla nödvändiga kriterier för medlemskap i euroområdet, sade eurogruppens ordförande Paschal Donohoe i ett uttalande.

Sverige hyr 600 fängelseplatser i Estland

Sverige har nått en överenskommelse med Estland om att hyra fängelseplatser som kan rymma 600 intagna från Sverige från 2026, förutsatt att riksdagen godkänner avtalet, rapporterar SVT. Sverige ska betala 8 500 euro per fängelseplats och månad, vilket kan jämföras med motsvarande kostnad i Sverige på i snitt 11 500 euro. 

Ukraina inbjudet till Natotoppmöte

Ukraina är inbjudet till Natos kommande toppmöte i Haag i slutet av juni, bekräftar generalsekreterare Mark Rutte, rapporterar TT/GP. Ukrainas närvaro vid toppmötet har varit osäker, framför allt med anledning av USA:s fortsatta ovilja att släppa in landet in i militäralliansen.

Rutte vidhåller ändå att Ukrainas ”oåterkalleliga väg” till medlemskap i Nato ligger fast.

Ungerns polis förbjuder prideparad

Ungerska polismyndigheter avslog på tisdagen en begäran att få hålla Prideparaden i Budapest, rapporterar Bloomberg. Polisen hänvisade sitt beslut till en ny lag som begränsar mötes- och demonstrationsfriheten för HBTQ-personer. Prideparaden i Budapest har hållits varje år de senaste 30 åren.

20 EU-länder uttalade i förra veckan "djup oro" över Ungerns lagstiftning som begränsar HBTQI+-personers mötesfrihet och uppmanar EU-kommissionen att vidta åtgärder. 

Ryska kraven för en vapenvila med Ukraina – hela listan

Ryssland har hittills inte kompromissat med ett enda krav för fred eller en vapenvila med Ukraina, rapporterar SVT. Det stod klart efter mötet i Istanbul på måndagen, då ryssarna visade upp sin promemoria för vad som i deras mening behövs för fred.

Notiser 3 juni

EU varnar med snabba motåtgärder mot Trumps tullar

EU förbereder sig för nya handelssamtal med USA och varnar för snabbare motåtgärder om president Trump genomför sina tullhot, rapporterar Bloomberg. EU-kommissionen uttryckte på måndagen starkt missnöje över Trumps höjning av ståltullar till 50 procent.

– Om ingen godtagbar lösning nås kommer EU-motåtgärder automatiskt att träda i kraft den 14 juli eller tidigare om omständigheterna kräver det, sade kommissionens talesperson Olof Gill.

EU har godkänt tullar på amerikanska varor värda 21 miljarder euro och förbereder ytterligare åtgärder mot varor för 95 miljarder euro om förhandlingarna misslyckas.

Tysklands försvarschef varnar för ryskt angrepp mot Nato inom fyra år

Ryssland kan komma att angripa Nato-länder redan före 2029, varnar Tysklands försvarschef Carsten Breuer enligt BBC. Vid försvarskonferensen Shangri-la Dialogue i Singapore sade generalen att Ryssland bygger upp sina styrkor i "enorm omfattning" med cirka 1 500 stridsvagnar årligen.

– Vi måste vara redo att strida redan i kväll, sade Breuer.

Enligt tyska analyser lagrar Ryssland vapen för ett möjligt angrepp mot baltiska Natomedlemmar. Breuer pekade särskilt ut Suwalki-korridoren, gränsområdet mellan Litauen, Polen, Ryssland och Belarus, som sårbart.

Inflationen i euroområdet under ECB-mål

Inflationen i euroområdet sjönk till 1,9 procent i maj, under Europeiska centralbankens (ECB) mål på 2 procent för första gången på sju månader, enligt Financial Times. Siffran, som publicerades i dag tisdag, var lägre än både aprilnoteringen på 2,2 procent och analytikernas förväntningar.

ECB väntas åter sänka styrräntan med 0,25 procentenheter vid torsdagens möte vilket skulle ta räntan till 2 procent – den lägsta nivån på över två år.

Tysk domstol underkänner Merz migrationspolitik

En domstol i Berlin har i går måndag slagit fast att Tyskland bryter mot lagen genom att avvisa asylsökande vid gränsen utan ordentlig prövning, rapporterar Financial Times. Beslutet är ett hårt slag mot förbundskansler Friedrich Merz migrationspolitik.

Enligt domstolen är Tyskland är "förpliktigat" att "genomföra hela proceduren som avgör vilket medlemsland som ansvarar för att behandla asylansökan".

Domen gäller tre somalier som i maj avvisades till Polen. Inrikesminister Alexander Dobrindt meddelade att regeringen trots domen kommer fortsätta med avvisningarna med hänvisning till att beslutet endast gäller specifika fall.

Sverige får klartecken för 1,6 miljarder euro från EU:s återhämtningsfond

EU-kommissionen har i dag tisdag godkänt Sveriges första betalningsansökan på 1,6 miljarder euro från unionens stora coronaåterhämtningsfond. Sverige har uppfyllt 27 delmål för reformer och investeringar.

Pengarna ska finansiera klimatåtgärder som minskar koldioxidutsläppen med 540 000 ton per år och bredbandsutbyggnad till över 66 000 byggnader. Även bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och äldreomsorgen omfattas av satsningarna.

Sveriges totala bidrag från återhämtningsfonden uppgår till 3,5 miljarder euro.

Indien och EU överens om halva handelsavtalet

Indien och EU har nått konsensus om nästan hälften av kapitlen i ett handelsavtal som de hoppas slutföra i år, enligt Financial Times. Förhandlarna har kommit överens om 8 av cirka 20 kapitel, men känsliga jordbruksprodukter som mejeri kommer att undantas.

– Vi förväntar oss att slutföra avtalet i december; mycket arbete går åt det hållet, sade en person med insyn i Indiens position till tidningen.

Avtalet kan hjälpa båda parter att motverka effekterna av amerikanska tullar. Stridsfrågor som kvarstår inkluderar EU:s tillgång till den indiska marknaden för bilar och alkohol, samt EU:s planerade koldioxidtullar som Indien motsätter sig.

Polens Tusk utlyser förtroendeomröstning efter presidentval

Polens premiärminister Donald Tusk har utlyst en förtroendeomröstning i parlamentet, enligt TT/SVT. Beskedet kom i går måndag efter att nationalkonservativa Karol Nawrocki vunnit presidentvalet med minsta möjliga marginal. Förtroendeomröstningen ska avgöra om Tusk har fortsatt stöd för att styra landet när Nawrocki tillträder som statschef.

EU godkänner samriskbolag för nytt stridsflyg

EU-kommissionen godkände i går måndag ett samriskbolag mellan italienska Leonardo, brittiska BAE Systems och japanska Japan Aircraft Industrial Enhancement Co, uppger Dagens industri. De tre bolagen ska utveckla nästa generations stridsflyg som ska tas i bruk 2035. Sverige deltog tidigare i samarbetet men hoppade av 2023.

Notiser 2 juni

Fredssamtal avslutades efter bara en timme

Fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul avslutades efter knappt en timme på måndagen, rapporterar Reuters. Det var den andra direkta kontakten mellan parterna sedan 2022 och ägde rum dagen efter en omfattande ukrainsk drönarattack mot ryska strategiska bombplan.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade senare att parterna förbereder en ny fångutväxling. Ukraina överlämnade också en lista på deporterade barn de vill ha tillbaka.

EU-rådgivare avråder från utsläppskrediter för 2040-mål

EU:s klimatrådgivare rekommenderar att unionen inte använder internationella utsläppskrediter för att nå sitt klimatmål för 2040, rapporterar FT. Rådet föreslår att EU siktar på 90-95 procents utsläppsminskning till 2040 jämfört med 1990 års nivåer.

Rådgivarna varnar för att användning av krediter skulle underminera inhemska insatser och göra 2040-målet "mindre trovärdigt". Detta går emot Tysklands linje som vill tillåta sådana krediter för att täcka upp 3 procent av målet.

Rådet föreslår istället separata mål för utsläppsminskningar och koldioxidinfångning. Målet för 2040 ses som avgörande på vägen mot nettonollutsläpp 2050.

EU bötfäller matleveransföretag för kartellbildning

EU-kommissionen bötfällde på måndagen matleveransföretagen Delivery Hero och Glovo med totalt 329 miljoner euro för kartellbildning. Företagen hade kommit överens om att inte värva varandras anställda, utbytte känslig affärsinformation och delade upp geografiska marknader mellan 2018 och 2022.

Båda företagen har erkänt sin inblandning och gått med på förlikning, vilket gav dem tio procents rabatt på böterna. Delivery Hero, med huvudkontor i Tyskland, får betala 223 miljoner euro medan spanska Glovo åläggs böter på 106 miljoner euro.

Zelenskyj hyllar historisk drönarattack mot Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beskriver den storskaliga drönarattacken mot fem ryska flygbaser som "briljant", enligt Ekot. I ett uttalande under söndagskvällen sade presidenten att operationen kommer gå till historieböckerna. Attackerna, som skadade över 40 ryska bombplan, är enligt presidenten Ukrainas mest långtgående operation hittills. Planeringen pågick i mer än ett och ett halvt år innan den genomfördes.

Tyskland planerar skatt på teknikjättar

Tyskland överväger att införa en 10-procentig skatt på multinationella teknikföretag som Google och Facebook, enligt TT/GP. Beslutet kan förvärra handelskonflikten med USA.

– Det här är en fråga om rättvisa skatter. Särskilt stora digitala företag har smarta sätt att undvika skatt, säger Philip Amthor, högt uppsatt tjänsteman i ansvarigt departement, till Die Welt.

Tysklands medie- och kulturkommissionär Wolfram Weimer uppger att regeringen arbetar på ett lagförslag, men att teknikjättarna först ska bjudas in till överläggningar.

Forskare: EU missar risker med kemikalieblandningar

En internationell forskargrupp varnar för att EU missar att reglera hälsorisker från blandningar av kemikalier när nya kemikalielagar nu utformas, rapporterar Ekot. Dagens regelverk bedömer varje kemikalie för sig men ingen har kontroll över hur vi påverkas av den samlade mixen av ämnen vi exponeras för i vardagen.

Turkiet utvidgar repressionen mot oppositionspolitiker

Turkiska myndigheter har gripit fem borgmästare och utfärdat arresteringsorder mot dussintals andra tjänstemän i en utvidgad repression, rapporterar Financial Times. Under lördagen genomförde polisen razzior mot kommunala kontor och grep tre distriktsborgmästare i Istanbul samt två borgmästare i Adana-provinsen, samtliga från det socialdemokratiska oppositionspartiet CHP.

– Erdoğan använder rättsväsendet som vapen för att kväsa utmaningar mot hans 22-åriga styre, sade Istanbuls fängslade borgmästare Ekrem İmamoğlu.

Gripandena är kopplade till anklagelser om korruption och terrorism mot İmamoğlu som fängslades i mars efter att ha utmanat president Erdoğan. Händelserna har utlöst omfattande protester och ekonomisk oro i landet.

Ryssland anklagar Serbien för att förse Ukraina med ammunition

Ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR anklagade i förra veckan Serbien för att leverera stora mängder ammunition till Ukraina via tredjeland, enligt Dagbladet. SVR kallar det "ett försök att dolka Ryssland i ryggen". Financial Times rapporterade förra sommaren att Serbien exporterat ammunition värd 800 miljoner euro till Ukraina sedan Rysslands invasion 2022. EU-kandidatlandet Serbien har inte infört sanktioner mot Ryssland och får billig rysk gas i gengäld.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret