Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 23 januari

Grönlandsförhandlingarna fortsätter – USA vill ändra gällande avtal

Danmarks statsminister Mette Fredriksen träffade på fredagsmorgonen Natos generalsekreterare Mark Rutte för att diskutera läget i Grönlandsfrågan, skriver Danmarks Radio. 

– Vi är överens om att Nato måste öka sitt engagemang i Arktis. Försvar och säkerhet i området är en fråga för hela alliansen, skriver Mette Fredriksen på X. Hon kommer senare på fredagen att ha överläggningar på Grönland med regeringschefen Jens-Frederik Nielsen. 

Enligt Bloomberg handlar det om att USA vill ta bort alla nuvarande begränsningar för dess militära närvaro på Grönland och slippa "samråda med och informera" Danmark och Grönland vid betydande förändringar som avtalet från 1951 kräver. 

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen sade på fredagen att grönländska naturtillgångar inte har diskuterats under varken torsdagens möte med USA i Washington eller med Rutte, utan att säkerhet stått i fokus. 

Ukraina, Ryssland och USA i fredssamtal

Representanter från Ukraina, Ryssland och USA träffas på fredagen i Förenade Arabemiraten för att diskutera ett möjligt fredsavtal, rapporterar Sveriges Radio. Mötet äger rum efter att USA:s president Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffats i schweiziska Davos, samtidigt som en amerikansk delegation haft möte med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Frankrike beslagtog rysk oljetanker i Medelhavet

Frankrikes flotta har beslagtagit en oljetanker med kopplingar till Ryssland. Händelsen ägde rum på torsdagen i Medelhavet, rapporterar Financial Times. Fartyget, Grinch, ingår i Rysslands så kallade skuggflotta som används för att kringgå sanktioner och var lastat med 750 000 fat råolja. Enligt president Emmanuel Macron syftar insatsen, som skedde i samarbete med Storbritannien, till att strypa finansieringen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Aktionen är en del av en skärpt europeisk linje mot fartygen.

EU-parlamentet kan komma att gå vidare med amerikanskt handelsavtal

På torsdagens EU-toppmöte lovade EU-parlamentets talman Roberta Metsola att driva handelsavtalet mellan EU och USA framåt, skriver Euractiv. Förhandlingarna kring avtalet pausades i protest mot Donald Trumps tullhot mot enskilda EU-länder i Grönlandskonflikten, ett hot som USA backat ifrån. Flera partigrupper, däribland socialdemokratiska S&D och liberala Renew, protesterar och menar att EU-parlamentet inte har gått med på det. Ordföranden för EU-parlamentets handelsutskott, socialdemokraten Bernd Lange, sade att frågan ska diskuteras på måndag.

Kommissionen vill få igång Mercosur trots motstånd – “demokratisk överträdelse”

EU-kommissionen vill ha en så kallad provisorisk tillämpning av Mercosuravtalet trots att EU-parlamentet inte godkänt det utan har skickat avtalet till EU-domstolen för granskning, enligt Euractiv.

På torsdagens EU-toppmöte uppmanade flera länder, inklusive Sverige, kommissionen att få igång avtalet, om än provisoriskt. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att inget formellt beslut hade tagits, men att de är redo att tillämpa avtalet så fort någon av de sydamerikanska länderna har ratificerat det. 

Detta har mött intern kritik inom EU; franska regeringens talesperson Maud Brégeron sade att åsidosätta EU-parlamentet vore en “demokratisk överträdelse”. 

USA-general: Europa måste sluta vara rädda för Putin

Europa måste agera mer enat och visa större självförtroende mot Ryssland, säger den före detta befälhavaren för USA:s marktrupper i Europa, Ben Hodges till SVT Nyheter . Hodges anser att Europas samlade resurser vida överstiger Rysslands. 
– Ryssland borde vara rädda för att provocera er, sade han. 
Även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserade på torsdagen i Davos Europas senfärdighet. Utan en betydande förändring från Europa riskerar kriget att vara i samma läge om ett år, varnar Hodges.

Ny studie föreslår köttskatt i hela EU

En gemensam EU-skatt på kött föreslås i en ny vetenskaplig studie som ett sätt att minska unionens klimatavtryck. Enligt studien, som publicerades i tisdags och rapporteras av Expressen, skulle en skatt baserad på utsläpp kunna sänka EU:s klimatpåverkan med tre till sex procent. För ett genomsnittligt hushåll beräknas kostnaden till cirka 300 kronor per år. Principen är att varor med högre klimatpåverkan ska få ett högre pris, vilket skulle göra mer miljövänliga alternativ relativt billigare för konsumenten.

Ökade underskott i EU-ländernas finanser

De offentliga finanserna i medlemsländerna försvagades under tredje kvartalet 2025. Budgetunderskottet i både euroområdet och hela EU steg till 3,2 procent av BNP jämfört med föregående kvartal, enligt preliminära siffror från Eurostat på torsdagen. Det är en ökning från 2,8 respektive 2,9 procent kvartalen före. Utvecklingen förklaras främst av ökade offentliga utgifter. För Sverige var underskottet 1,1 procent. Enligt EU:s budgetregler får ett lands budgetunderskott inte vara större än tre procent under ett år.

Notiser 22 januari

Kritisk Kristersson inför EU-toppmötet – “frågan är långt ifrån löst”

När en enig riksdag diskuterade torsdagskvällens informella EU-toppmöte i anledning av de ansträngda transatlantiska relationer sade statsminister Ulf Kristersson (M) att de senaste dagarnas amerikanska utspel om Grönland krävde långsiktiga slutsatser. 

– Det är naturligtvis bra att president Trump nu utesluter militära medel och att tullarna i vart fall för nu är borta från agendan. Jag skulle säga att det beror ytterst på tydliga besked från Europa. Men att frågan är långt ifrån löst och vi behöver dra långsiktiga slutsatser av de här gångna dygnen, sade Ulf Kristersson i riksdagens EU-nämnd. 

– Det är en mycket allvarlig tid med mycket svåröverskådliga konsekvenser för relationen över Atlanten, sade Ulf Kristersson och konstaterade att den både hotfulla och hånfulla [amerikanska] retoriken mot Danmark, Grönland fortsätter, men också mot andra europeiska länder.

– Det säkerhetspolitiska läge som Sverige och Europa befinner sig i fortsätter att vara både det allvarligaste och det mest oförutsägbara sedan andra världskriget, sade Kristersson.

Ryska attacker har tvingat 600 000 invånare på flykt från Kiev

600 000 invånare har lämnat Kiev efter ryska attacker mot stadens el- och värmeförsörjning, enligt borgmästare Vitali Klitschko. Samtidigt anklagar president Zelenskyj borgmästaren för att ha misskött förberedelserna inför vintern, rapporterar Sveriges Radio på torsdagen.

– Det är plus tre grader här i vardagsrummet men i köket är det rena Afrika, hela sju grader, säger pensionären Tatyana Kara-Vasilyeva till ukrainska tv-kanalen TSN.

På torsdagsmorgonen stod nästan 3 000 flerfamiljshus i huvudstaden utan värme,  rapporterar SVT.

Analys: Trumps hot skakar alliansen med Europa

Donald Trumps hot mot europeiska allierade har skadat förtroendet för USA så pass att relationerna kan bli svåra att reparera. Det skriver nyhetsbyrån AP i en analys efter Världsekonomiskt forum i Davos denna vecka. Trumps agerande, bland annat ett hot om att ta över Grönland, har fått allierade som Kanada och EU att signalera strategier som inte inkluderar USA. Enligt en tidigare rådgivare till president Biden kan allierade framöver bara räkna med USA:s pålitlighet i fyraårsintervaller.

Storbråk efter Mercosurnederlag – “ett blodbad”

Tidningen Euractiv rapporterar om partibråk bland Europaparlamentets  frihandelsförespråkare efter att Mercosuravtalet, med sydamerikanska länder, på onsdagen stoppats med tio rösters marginal i ett parlament med 720 ledamöter. Att fyrtiotre av den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppens 187 medlemmar röstade emot den överenskomna linjen, gjorde gruppordförande Manfred Weber "väldigt förbannad" på fransmännen, slovenerna och polackerna. De gick emot partilinjen och stödde förslaget att inte ta ställning utan låta EU-domstolen först granska avtalet, vilket kan ta upp till två år. 

Den liberala RE:s gruppmöte på onsdagskvällen beskrevs som “ett blodbad” efter att gruppledaren fransyskan Valérie Hayer och chefspiskan irländaren Billy Kelleher tillsammans med 22 andra liberaler röstat mot partilinjen, gruppen har 75 ledamöter.  

EU:s gröna transportmål långt borta – Sverige backar

Andelen förnybar energi i EU:s transporter ökade marginellt till 11,2 procent under 2024, enligt uppgifter från Eurostat på onsdagen. Det är långt från unionens mål på 29 procent till 2030. Sverige toppar listan med 26,4 procent men noterade samtidigt den största minskningen i hela EU, ett tapp på 7,2 procentenheter från 2023. Finland och Nederländerna följer efter Sverige, medan Kroatien och Grekland har lägst andel förnybart i sina transporter.

Ukrainska drönare pressar rysk oljesektor

Rysslands leveranser av råolja till de egna raffinaderierna var under 2025 de lägsta på 15 år. Huvudorsaken är Ukrainas drönarattacker som tvingat fram driftstopp, skriver Expressen med hänvisning till rysk media. Leveranserna minskade med 1,6 procent till 228,34 miljoner ton. Statliga Rosneft är bland de hårdast drabbade. Nivåerna väntas förbli låga under 2026 på grund av fortsatta attacker och minskade subventioner.

Ännu ett misslyckat misstroendevotum mot EU-kommissionen

Med 165 mot 390 röster avslog Europaparlamentet på torsdagen den högerextrema partigruppen PfE:s andra försök att fälla kommissionsordförande Ursula von der Leyen och hela kommissionen genom ett misstroendevotum. Jämfört med PfE första försök att avsätta kommissionen i juli 2025 som slutade med rösterna 179 mot 378 har stödet i parlamentet för ett misstroende minskat. Torsdagens misstroendeomröstning var den fjärde i ordningen sedan juli 2025.

EU överväger radikal ändring av handelsregel

EU vill reformera Världshandelsorganisationens (WTO) grundprincip om "mest gynnad nation", som tvingar medlemmar att behandla varandra likvärdigt. Det är ett dramatiskt skifte för unionen, uppger Financial Times. Enligt ett utspel från handelskommissionär Maroš Šefčovič på torsdagen bör medlemmar kunna höja tullar mot länder som inte garanterar ömsesidig marknadsaccess eller rättvis konkurrens. Åtgärden ses som ett sätt att motverka Kinas handelspolitik och statsstöd.

Putin möter USA-sändebud om Ukrainakriget

Rysslands diktator Vladimir Putin träffar under torsdagen de amerikanska sändebuden Jared Kushner och Steve Witkoff för att diskutera en lösning på kriget i Ukraina. Det meddelade Putin på onsdagen, skriver Reuters. Enligt ryska nyhetsbyråer ska mötet bland annat behandla en möjlig användning av frysta ryska tillgångar för återuppbyggnaden av krigsdrabbade regioner.

Brittisk minister öppnar för ny tullunion med EU

Storbritanniens näringsminister Peter Kyle skapar förvirring om landets brexit-linje efter motstridiga uttalanden. Vid Världsekonomiskt forum i Davos sade Kyle i onsdags att det vore galet att inte överväga en ny tullunion med EU, rapporterar Financial Times. Uttalandet går stick i stäv med vad ministern själv sade tidigare i veckan, då han kallade idén utopisk. Frågan splittrar regeringen och har åter aktualiserats av hot om nya amerikanska tullar, trots att premiärminister Keir Starmer tidigare uteslutit en tullunion.

EU-länder väljer korta lån när räntan stiger

Flera stora europeiska länder som Tyskland och Frankrike lägger om sin lånestrategi för att hantera högre räntor, skriver Financial Times. De ger ut mer kortsiktig skuld då efterfrågan på långa obligationer från bland annat pensionsfonder minskat. Även om det är billigare nu, ökar risken på sikt då skulden oftare måste refinansieras till nya, potentiellt högre, räntor. Enligt Barclays väntas löptiden för eurozonens lån i år för första gången sedan 2015 understiga tio år.

Notiser 21 januari

Trump: Allt vi ber om är Grönland – “ett stycke is”

Efter en lång dragning där president Donald Trump i ett tal i Davos på onsdagen beskrev hur bra allt blivit sedan han tog över USA för ett år sedan tog han upp Grönland .

– Allt vi ber om är Grönland. Allt jag ber om är ett stycke is för att skydda världen, sade Donald Trump.

Han betonade att USA inte var intresserade av sällsynta mineraler utan ville ha Grönland av strategiska säkerhetsskäl.

– Jag söker en omedelbar förhandling för att diskutera ett förvärv av Grönland, sade Donald Trump.  

EU-parlamentet stoppar Mercosuravtalet med Sydamerika

Bildandet av världens största internationella frihandelsområde måste skjutas på framtiden efter att motståndare och kritiker till avtalet i Europaparlamentet, med tio rösters övervikt, beslutat att låta EU-domstolen genomföra en så kallad legal granskning av avtalet. Först efter att granskningen, som kan ta upp till två år, är klar ska parlamentet ta ställning till avtalet som sådant. 

Stödet för en domstolsgranskning hade störst uppslutning i den högerextrema partigruppen PfE och i vänstern men fick även uppbackning i  samtliga partigrupper. Beslutet togs med röstsiffrorna 334 mot 324 och 11 nedlagda.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade för en granskning av avtalet, övriga svenska partier röstade emot.

Grönlandskonflikt och Gazaråd försenar beslut om återuppbyggnadspaket till Ukraina

Ett återuppbyggnadspaket, efter en fred i Ukraina, värd 800 miljarder dollar som framförhandlats mellan Ukraina, USA och Europa har skjutits upp, skriver Financial Times på onsdagen. Undertecknandet, planerat till Davos, försenas av europeiskt missnöje med president Trumps agerande rörande Grönland och ett förslag om ett nytt "fredsråd" för Gaza. Enligt anonyma tjänstemän vill EU-ledare i nuläget inte ge Trump en diplomatisk seger. Ukrainas president Zelenskyj har ställt in sin resa till Davosmötet.

Uppgift: EU-parlamentet stoppar handelsavtal med USA

EU-parlamentet har beslutat att frysa godkännandet för handelsavtalet mellan EU och USA, enligt Le Monde. Beslutet, som togs på tisdagen, kommer som en reaktion på Donald Trumps senaste tullhot i Grönlandskonflikten. Europaparlamentets beslut ändrar inte på de varutullar som finns mellan USA och EU.

Republikanskt motstånd mot Trumps Grönlandsplaner

Ett växande republikanskt motstånd i kongressen möter president Trumps ambitioner för Grönland, skriver Financial Times. Framstående senatorer varnar för att de kommer att blockera en eventuell militär insats och beskriver planerna som ett hot mot Nato. Senator Thom Tillis sade på tisdagen att en resolution mot en truppinsats kan få en majoritet. Lagförslag för att stoppa annektering av allierat territorium och förhindra strafftullar mot allierade förbereds också.

EU-länder fortsätter importera ryskt uran – "skapar ett strategiskt beroende"

EU har svårt att avsluta importen av ryskt anrikat uran, som utgör nära en fjärdedel av kontinentens behov, enligt Financial Times. Ledande kärnbränsleföretag varnar för att billiga ryska leveranser och brist på politisk vilja i EU skapar ett strategiskt beroende. Företagen expanderar men efterlyser ett importförbud för att säkra långsiktiga investeringar. Medan Sverige helt har stoppat importen, fortsätter flera medlemsländer, som Ungern och Slovakien, att köpa från Ryssland.

Splittring i Geert Wilders parti

Sju parlamentsledamöter har lämnat parlamentsgruppen för Geert Wilders högerextrema Frihetsparti (PVV) i Nederländerna, rapporterar Politico. Avhoppet på tisdagen gör att PVV förlorar sin ställning som landets största oppositionsparti. Avhopparna, som nu bildar en egen grupp, kritiserar bristen på interndemokrati i ett parti som formellt bara har en medlem: Wilders själv. PVV har efter avhoppen 19 mandat kvar.

Parlamentet vill ha mer EU-tillverkade läkemedel

EU-parlamentet röstade på tisdagen för förslag som ska motverka brist på kritiska läkemedel och minska beroendet av länder utanför unionen. Ledamöterna vill främja tillverkning i EU genom att offentlig upphandling inte enbart ska baseras på pris, utan även på försörjningstrygghet. Förslaget inkluderar även en samordning av nationella läkemedelslager. Nu väntar förhandlingar med medlemsländerna i ministerrådet.

Notiser 20 januari

Rysk attack slog ut Kievs el, värme och vatten

En massiv rysk robot- och drönarattack slog natten mot tisdagen ut el, vatten och värme för stora delar av Kiev. Attacken, i temperaturer ner mot -14 °C, kom timmar efter att USA:s president Trump bjudit in Putin till ett "fredsråd", skriver Financial Times.

Macron varnar för en värld utan regler

Världen rör sig bort från ett regelbaserat system och mot den starkes lag. Det sade Frankrikes president Emmanuel Macron på tisdagen i ett tal vid Världsekonomiskt forum i Davos, rapporterar Reuters.

– Det är en förskjutning mot en värld utan regler, där internationell rätt trampas ned och där den enda lag som verkar spela någon roll är den starkastes lag, sade Macron.

IMF: Grönlandskrisen hotar tillväxten

Krisen kring Grönland kan hämma den globala tillväxten, varnar IMF-chefen Kristalina Georgieva, skriver TT/GP. Hot om amerikanska tullar mot åtta europeiska länder, och EU:s övervägda motåtgärder, skapar osäkerhet i världshandeln. 
– Den bästa vägen framåt: Hitta en väg till en överenskommelse, sade Georgieva i Davos. Varningen kommer trots att IMF i måndags höjde sin tillväxtprognos för 2026, men samtidigt flaggade för just geopolitiska risker.

Grönlandskrisen: Trump medger att han kan ha felinformerats

USA:s president Donald Trump har i ett samtal med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer medgett att han kan ha blivit felinformerad om europeiska trupper på Grönland, enligt Sky News. Trots detta sade Trump på tisdagen att han är "100 procent" säker på att införa tullar mot Europa.

EU vill stoppa Huawei – förväntas möta starkt motstånd

På grund av vad som beskrivs som orättvis konkurrens och datarisker planerar EU-kommissionen att mota bort Huawei och ZTE från det europeiska telekomnätet, rapporterar Politico. Därför kommer de att föreslå en ny lag som ska ersätta den frivilliga plan som sedan 2020 begränsar kinesiska leverantörer från att tillhandahålla teknisk utrustning för kritisk infrastruktur. Även andra teknikområden kan komma att begränsas för “opålitliga företag”, när det gäller solpaneler, övervakningskameror, säkerhetsskannrar och uppkopplade bilar. Medan Sverige och Frankrike har nästan ingen kinesisk teleteknik har länder som Tyskland, Polen och Tjeckien en betydande andel.

Förslaget förväntas enligt uppgift möta starkt motstånd från medlemsländer, däribland Tjeckien och Polen, som anser att EU blandar sig i nationell säkerhetspolitik. 

Frankrikes regering tvingar igenom budget

Premiärminister Sébastien Lecornu kommer att tvinga igenom 2026 års budget med en särskild grundlagsparagraf, meddelade han på måndagen, enligt Reuters. Efter eftergifter till Socialisterna väntas regeringen överleva den misstroendeomröstning som automatiskt följer. Manövern, som bryter ett löfte från Lecornu, görs för att undvika ett nyval där ytterhögern väntas gå framåt.

Debatt mot von der Leyen i tom kammare

En debatt om en misstroendeförklaring mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, den fjärde på sju månader, ägde i måndags kväll rum inför en nästan tom plenisal i EU-parlamentet. Även de extremhögerpolitiker som initierat debatten uteblev till stor del, skriver Politico. De stora partigrupperna i mitten och till vänster bojkottade debatten, som väckts över Mercosur-avtalet. 
– Denna motion handlar inte om ansvarsutkrävande, den handlar om rubriker, sade Jeroen Lenaerts från den största partigruppen EPP. Omröstningen sker på torsdag och väntas misslyckas.

EU-länder nobbar återhämtningslån

Åtta EU-länder, med Spanien i spetsen, avstår från lån på totalt 74 miljarder euro från EU:s coronafond. Det skriver Financial Times inför att EU:s finansministrar på tisdagen väntas godkänna beslutet. Anledningarna är en snäv tidsfrist för att använda medlen, minskade räntefördelar jämfört med nationell upplåning och att länderna prioriterar att använda fondens bidragsdel, som inte behöver återbetalas.

Bulgariens president avgår

Bulgariens president Rumen Radev meddelade i måndags att han avgår, rapporterar AP. Avgången är den första av en statschef i landets postkommunistiska historia och sker mitt i en djup politisk kris i EU- och Natolandet. Radev, som stöttat regeringskritiska protester, väntas nu bilda ett nytt parti inför det kommande nyvalet. Det blir Bulgariens åttonde parlamentsval sedan 2021.

Notiser 19 januari

Trumps brev till Norge: Inget fredspris – behöver inte tänka på fred

I ett brev till Norges statsminister Jonas Gahr Støre skriver USA:s president Donald Trump att han inte längre känner något ansvar att endast tänka på fred, rapporterar SVT. Anledningen är att han inte tilldelades Nobels fredspris, står det i meddelandet. Statsministern bekräftar för norska medier att han mottagit meddelandet.

Ryssland trappar upp energiterrorn

Under en köldvåg med -20 °C intensifierar Ryssland attackerna mot Ukrainas energiinfrastruktur, inklusive ställverk för kärnkraft, skriver Financial Times. Målet är att knäcka civilbefolkningens motstånd. Samtidigt varnar president Volodymyr Zelenskyj för akut brist på luftvärnsammunition. 
– Det finns inte ett enda kraftverk kvar i Ukraina som inte har attackerats av fienden, sade energiminister Denys Sjmyhal i fredags.

EU och Mercosur i historiskt handelsavtal

EU och Mercosurländerna i Sydamerika undertecknade på lördagen ett omfattande partnerskaps- och handelsavtal. Avtalet skapar en av världens största handelszoner med 700 miljoner konsumenter. För EU:s del väntas exporten öka med 49 miljarder euro årligen, delvis genom slopade tullar värda fyra miljarder euro. Samtidigt införs skyddsmekanismer för känsliga jordbrukssektorer inom EU. Ett separat interimsavtal kommer att gälla i väntan på att huvudavtalet ratificeras av alla medlemsländer. En del av avtalet måste även få EU-parlamentets medgivande.

Portugisisk högerpopulist till andra valomgång

Högerpopulisten André Ventura har gått vidare till en andra, avgörande omgång i Portugals presidentval efter att ha kommit tvåa i söndagens val. Med nästan alla röster räknade fick Ventura 24 procent av rösterna, rapporterar AP. Resultatet är en stor framgång för Venturas parti Chega och ses som ett tecken på högerpopulismens fortsatta framväxt i Europa. I den avgörande omgången den 8 februari ställs han mot mitten-vänsterkandidaten António José Seguro, som fick 31 procent i första omgången.

Nazistskandal i tyskt elitförband

55 soldater i ett tyskt elitförband utreds för Hitlerhälsningar, drogmissbruk och sexuella ofredanden, rapporterar Expressen. 19 personer har redan avskedats från fallskärmsjägarregementet.

Notiser 16 januari

Total oenighet kring arbetsgrupp om Grönland

Vid det dansk-grönländsk-amerikanska mötet i Washington om Grönland i onsdags blev parterna överens om att inom några veckor bilda en arbetsgrupp för att diskutera vidare. Vad gruppen ska göra eller vilka som ska ingå är inte känt. 

På torsdagen påstod Vita husets presstalesperson Karoline Leavitt att gruppen skulle ha tekniska samtal om hur USA ska ta över Grönland, rapporterar DR. Detta tillbakavisades av Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen som sade att några "tekniska samtal" om övertagandet av Grönland inte ingår i överenskommelsen. Enligt honom hade de bara kommit överens om att vara oense i övertagandefrågan. 

En expertgrupp tillsatt av FN uttryckte på torsdagen djup oro över uttalanden från USA:s president om att ta över Grönland och varnade för att "normalisera laglöshet i internationella relationer".

Sverige inför EU-regler för öppnare löner

Anställda ska få rätt att begära ut snittlöner för kollegor med likvärdigt arbete. Det är kärnan i det förslag som regeringen presenterade på torsdagen för att införa EU:s lönetransparensdirektiv i svensk lag, skriver Publikt. Förslaget innebär också ett förbud för arbetsgivare att fråga jobbsökande om tidigare lön. Samtidigt höjs gränsen för när en skriftlig lönekartläggning måste göras, från tio till 25 anställda. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli

Frankrike varnar USA: Rör inte Grönland

Ett amerikanskt övertagande av Grönland vore en "passerad gräns" som hotar handeln mellan EU och USA. Den skarpa varningen framfördes av Frankrikes finansminister Roland Lescure till hans amerikanske motpart i måndags, uppger Financial Times. Bakgrunden är president Donald Trumps upprepade uttalanden om att USA ska ta "ägarskap" över det danska territoriet.

– Grönland är en suverän del av ett suveränt land som är en del av EU. Det ska man inte bråka om, sade Lescure enligt tidningen.

Spanska konservativa vacklar om Mercosuravtalet

Inför den kommande onsdagens omröstning i EU-parlamentet, om huruvida EU-domstolen ska ombedas granska Mercosuravtalets laglighet, något som kan ta upp till två år, kommer rapporter om att de spanska konservativa kan vara på väg att svänga, uppger Politico. Ställda inför fyra regionalval i vår kan ett motstånd mot Mercosuravtalet vara det som gör skillnad i kampen om den politiska makten. 

Medlemsländerna har redan givit sitt godkännande till handelsavtalet och på lördag väntas kommissionsordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa skriva under avtalet i en ceremoni i Paraguay. 

Senast Mercorsuravtalet var upp till omröstning i EU-parlamentet var i oktober 2025 då ledamöterna i en icke bindande resolution som skulle “välkomna” Mercosuravtalet,  med tio röster marginal: 259 mot 269 och 97 nedlagda, avvisade förslaget. Det spanska konservativa Partido Popular har 22 ledamöter i Europaparlamentet.

Ukrainas försvarsminister: Två miljoner män undviker militärtjänstgöring

Den nyutnämnde ukrainske försvarsministern Mychajlo Fedorov sade på onsdagen i landets parlament att cirka två miljoner män är "efterlysta" för att de undviker militärtjänstgöring, rapporterar CNN. Ytterligare 200 000 soldater uppskattas ta bondpermis och olovligen lämnat sina poster. 

Enligt ukrainsk lag är alla män mellan 18 och 60 år skyldiga att registrera sig hos militären, även om endast de i åldrarna 25 till 60 är föremål för direkt militär tjänstgöring.

EU överväger göra det lättare för Ukraina att bli medlem

EU-kommissionen skissar på ett omstritt tvåstegs-medlemskap för att snabba på Ukrainas anslutning till unionen, eventuellt som en del av ett framtida fredsavtal. Det skriver Financial Times baserat på interna diskussioner i Bryssel. Idén skulle innebära tillgång till delar av den inre marknaden men initialt utan full rösträtt. Trots att förslaget är preliminärt har det redan skapat oro i flera huvudstäder. Kritiker menar att ett ”medlemskap light” skulle urholka medlemskapets värde, skapa ett instabilt EU och missgynna andra kandidatländer.

Färre irreguljära gränspassager till EU 2025

Antalet upptäckta irreguljära gränspassager vid EU:s yttre gränser minskade med 26 procent under 2025. Totalt registrerades nästan 178 000 passager, den lägsta siffran sedan 2021, enligt EU:s gränsbyrå Frontex. Trots nedgången, som tillskrivs ökat samarbete med länder utanför EU, varnar byrån för att migrationsläget är osäkert.

Amerikansk ost-ilska mot EU-avtal i Sydamerika

USA anklagar EU för att eftersträva ett monopol för sina ostar och charkuterier i Sydamerika genom ett nytt handelsavtal, skriver Financial Times. En anonym amerikansk tjänsteman menar att avtalets skydd för över 340 EU-produkter med geografiskt ursprung, som fetaost och parmaskinka, orättvist stänger ute amerikanska producenter från marknaden. Avtalet ska undertecknas mellan EU och Mercosur-länderna på lördag efter 25 års förhandlingar.

Åtta EU-länder godkänns för 38 miljarder euro i försvarslån

EU-kommissionen godkände på torsdagen försvarsplaner för åtta medlemsländer. Beslutet är det första steget för att länderna ska få tillgång till lån på totalt cirka 38 miljarder euro för gemensam upphandling av försvarsmateriel via programmet Safe. Förslaget om stöd till de åtta länderna ligger nu hos ministerrådet för ett slutgiltigt godkännande innan utbetalningar kan ske, med en första förväntad tidsplan satt till mars 2026. Länderna är Belgien, Bulgarien, Danmark, Spanien, Kroatien, Cypern, Portugal och Rumänien. 

Opinionsstöd för en befolkningsgräns i Schweiz – “skydda livsstil och miljö”

En folkomröstning om en befolkningsgräns på tio miljoner invånare i Schweiz kan vara på gång, rapporterar Bloomberg. En opinionsundersökning visar att ja-sidan leder med 48 procent mot nej-sidans 41 procent, medan 11 procent är osäkra. Om förslaget får majoritet kan det betyda att Schweiz som idag har nio miljoner invånare vid ett framtida tillfälle stänger sina gränser för alla kategorier invandrare: för asylsökande migranter såväl som för spetskompetent arbetskraft till företagen. 

Syftet anges vara att bevara den schweiziska livsstilen och skydda miljön från överdriven mänsklig aktivitet. Andra fördelar uppges vara lägre kostnader för bostäder, infrastruktur och allmän välfärd. Motståndarna menar att förslaget är orimligt och att det allvarligt skulle hota landets ekonomi med en åldrande befolkning och en stor förväntad arbetskraftsbrist för landets exportberoende företag.

Köttkvoter hotar handelsavtal med Australien

EU och Australien kämpar för att slutföra ett försenat frihandelsavtal, men oenighet om köttkvoter riskerar att återigen fälla förhandlingarna, skriver Financial Times. Målet är att kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska underteckna avtalet i Australien i februari. Knäckfrågan är hur mycket nöt- och fårkött EU ska importera från Australien. Enligt uppgift erbjuder EU ungefär hälften av den volym som Canberra kräver. Samtalen har pågått sedan 2018 och tidigare kollapsat i samma fråga.

Notiser 15 januari

Tysk ekonomi vände till svag tillväxt 2025 – recessionen bruten

Tysklands ekonomi växte med 0,2 procent under 2025 och bröt därmed en flerårig recession, rapporterar Financial Times på torsdagen. Siffran är i linje med centralbanken Bundesbanks prognos. Nu hoppas ekonomer att förbundskansler Friedrich Merz skuldfinansierade investeringar i infrastruktur och försvar ska ge högre tillväxt i år. Bundesbank har tidigare konstaterat att Tyskland befunnit sig i recession sedan slutet av 2022.

Nära hälften av EU:s el förnybar 2024

Andelen förnybar el i EU nådde en ny rekordnivå på 48 procent under 2024, visar siffror från Eurostat på onsdagen. Vind- och vattenkraft stod för majoriteten, medan solkraft var den snabbast växande källan. Sverige hade med 88 procent den näst högsta andelen i unionen efter Österrike, främst från vatten- och vindkraft. Minst andel förnybar el hade Malta och Tjeckien mellan 12 och 18 procent.

Uppgift: USA och Ukraina förbereder miljardavtal i Davos

USA och Ukraina planerar att underteckna ett återuppbyggnadsavtal värt 800 miljarder dollar över tio år under World Economic Forum i Davos, skriver brittiska The Telegraph. Enligt källan, som hänvisar till västliga tjänstemän, ska avtalet finansieras med lån, bidrag och privata investeringar över tio år, där bland andra kapitalförvaltaren BlackRock uppges delta. Ukrainas strategi är att ett ekonomiskt intresse ska förmå USA att erbjuda robusta säkerhetsgarantier. Det var europeiska allierade som rådde president Zelenskyj att möta Trump i Davos istället för i Vita huset. Upplägget liknar ett tidigare mineralavtal som gav amerikanska investerare företräde till projekt i Ukraina.

Zelenskyj utlyser nödläge för Ukrainas energi

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj utlyser ett nationellt nödläge för energisektorn för att hantera följderna av Rysslands attacker mot landets infrastruktur, rapporterar Reuters. Beskedet kom på onsdagen och syftar till att ge myndigheterna mer flexibilitet att hantera de omfattande avbrotten. Situationen förvärras av temperaturer ner mot -20 °C. Zelenskyj kritiserade samtidigt hanteringen av krisen i huvudstaden Kiev vilket stadens borgmästare tillbakavisade.

Forskare: Minskad avverkning krävs för Finlands klimatmål

Finland måste minska sin skogsavverkning för att nå sina klimat- och biodiversitetsmål. Det fastslår landets klimat- och naturpaneler i en ny rapport som Yle skriver om. Enligt rapporten måste avverkningen minska från dagens 73 miljoner kubikmeter till cirka 60 miljoner för att Finland ska nå målen, inklusive sina EU-förpliktelser. Skogsindustrin varnar dock för betydande ekonomiska konsekvenser om avverkningen begränsas. Forskarna oroas över att regeringens strategi kan tillåta ännu högre avverkningsnivåer.

Trump: Zelenskyj hindrar fredsavtal

USA:s president Donald Trump hävdar att det är Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, inte Vladimir Putin, som är hindret för ett fredsavtal. I en intervju med Reuters på onsdagen sade Trump att den ryske ledaren är redo för en uppgörelse. Uttalandet står i skarp kontrast till europeiska allierades linje. Enligt Reuters har USA-ledda förhandlingar kretsat kring att Ukraina ska avstå från Donbas-regionen.

Ny misstroendeomröstning mot von der Leyen

Extremhögergruppen PfE i EU-parlamentet har utlyst ännu en misstroendeomröstning mot kommissionsordförande Ursula von der Leyen till nästa torsdag den 22 januari, meddelar gruppen på X. Anledningen är den planerade underskriften av EU:s handelsavtal med Mercosurländerna i Sydamerika. Omröstningen blir den fjärde sedan i somras. De tidigare misstroendeomröstningarna mot von der Leyen har misslyckats med bred marginal.

Fransk regering överlevde misstroendeomröstningar

Frankrikes regering överlevde på onsdagen två misstroendeomröstningar som lades fram i protest mot EU:s handelsavtal med Mercosur, skriver Reuters. Ytterkantspartierna Nationell samling och Det okuvliga Frankrike misslyckades med att samla tillräckligt stöd för att fälla premiärminister Sébastien Lecornus regering. Nu väntar svåra förhandlingar om 2026 års statsbudget, en stor utmaning för president Emmanuel Macrons regering som saknar egen majoritet i parlamentet.

Protester i Bulgarien för fria val

Tusentals personer demonstrerade i Sofia på onsdagen med krav på ett rättvist val, rapporterar AP. Protesten sker då EU-landet ser ut att gå mot sitt åttonde val på fem år efter flera misslyckade försök att bilda en stabil regering. Missnöjet riktas mot den avgående regeringen och den inflytelserike oligarken Deljan Pejevski. Demonstranterna menar att regeringens vägran att tillåta röstningsmaskiner är ett försök att möjliggöra valfusk.

Notiser 14 januari

EU till Grönland: Ni kan räkna med oss

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade på onsdagen i Bryssel att Grönland tillhör dess folk och att det därför är upp till Danmark och Grönland, och bara dem, att ta beslut som berör dem. Hon betonade att säkerheten i Arktis var viktig för EU och Nato och att Grönland var en del av Nato.

– Det finns en stark och god relation mellan EU och grönländarna. De kan räkna med oss, sade Ursula von der Leyen.

Snabblån till Ukraina

EU-kommissionen lade på onsdagen fram det formella förslaget om ett stöd till Ukraina på 90 miljarder euro för militära och civila ändamål. För att utbetalningen ska kunna ske i april som utlovat förväntas Europaparlamentet och ministerrådet snabbehandla frågan. Pengarna tas upp av medlemsländerna som ett gemensamt lån.  

EU-stödet är villkorat med fortsatta ukrainska åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen och bekämpa korruptionen. Ukraina behöver inte betala tillbaka pengarna så vida inte Ryssland utger krigsskadestånd till landet. EU håller det öppet huruvida de frysta ryska statstillgångarna i EU kan komma att användas för att återbetala lånet.

Merz tror på snar EU-uppgörelse med Indien

Ett frihandelsavtal mellan EU och Indien kan undertecknas redan i slutet av januari. Det sade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i måndags efter ett möte med Indiens premiärminister Modi, rapporterar Reuters. EU och Indien hade tidigare satt som mål att enas om handelsavtalet innan 2026.

Ryssland anfaller Ukrainas elnät i sträng kyla

Ryssland genomförde på tisdagen en ny omfattande drönar- och robotattack mot Ukrainas energiinfrastruktur, skriver AP. Anfallet riktades mot åtta regioner i minusgrader och lämnade hundratusentals hushåll strömlösa runt Kiev. Fyra personer dödades vid en postdepå i Charkiv. USA fördömer attacken, den andra på fyra dagar, som en ”oförklarlig eskalering”.

Ungerskt val spikat

Ungern håller parlamentsval söndagen den 12 april. Det meddelade landets president på onsdagen, rapporterar TT/GP. Premiärminister Viktor Orbán, som suttit 16 år i sträck vid makten, söker en femte mandatperiod. Han utmanas av oppositionsledaren Péter Magyar, som leder i opinionsmätningarna och lovar att bekämpa korruption.

EU-länder vill ha egen Putinförhandlare

Frankrike och Italien driver på för att EU ska utse en särskild förhandlare för samtal med Ryssland, rapporterar Politico. Anledningen är en oro för att USA ska förhandla fram ett avtal om Ukraina utan europeisk insyn. Syftet är att säkra EU:s inflytande och egna säkerhetsintressen. Förslaget, som väcker debatt inom unionen, är i ett tidigt skede och många detaljer återstår att lösa. 

Kandidater som nämnts i media har varit EU:s utrikeschef Kaja Kallas, Finlands president Alexander Stubb och EU:s superutredare och förre italienska premiärministern och tidigare ECB-chefen Mario Draghi.

Expert varnar för dominoeffekt i Arktis

En expert varnar för att en amerikansk annektering av Grönland kan få Ryssland att befästa sig på Svalbard. Det sade Georg Riekeles vid tankesmedjan European Policy Centre till norska Dagbladet på tisdagen. Riekeles fruktar att Europa står inför brutala förändringar och ännu inte förstått allvaret i den nya geopolitiska eran, där småstater riskerar att bli brickor i ett stormaktsspel.

Tyska åtal för ryskstyrd bombkomplott

Två ukrainska män åtalas i Tyskland för en ryskstyrd komplott att bomba postdepåer, skriver Financial Times. Männen ska i fjol ha kartlagt logistikvägar till Ukraina med GPS-sändare för att sedan skicka sprängladdningar. Enligt åklagaren var syftet att underminera befolkningens trygghetskänsla. Händelsen ses som en del av en bredare rysk sabotagekampanj i Europa där Moskva i ökande grad uppges rekrytera mellanhänder från bland annat kriminella grupper.

Ryssland tar kontroll över danskt företag

Ryssland har via ett presidentdekret beslagtagit den danska isoleringsjätten Rockwools fyra fabriker i landet. Det bekräftade bolaget på tisdagen, rapporterar danska TV 2. Rockwool antar att beslaget är en reaktion på att bolaget donerat en halv miljard danska kronor från den ryska vinsten till Ukrainas återuppbyggnad. Företaget har stannat i Ryssland för att förhindra att tillgångarna skulle överlämnas till Kreml.

Notiser 13 januari

Ryssland dödade alltfler civila i Ukraina 2025

Ryssland dödade 2 514 civila  i Ukraina under 2025, enligt FN:s människorättsorgan OHCHR. Det är det högsta antalet sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022, skriver TT/SvD. Ytterligare 12 142 civila skadades av ryska attacker under samma period. Ökningen beror på en förändrad strategi: att slå allt hårdare mot civilbefolkningen.

Handeln inom EU minskar för första gången på ett decennium

Handeln mellan EU:s medlemsländer minskade under 2024 för första gången på nästan tio år, om man bortser från pandemin. Det visar ett utkast till en ny rapport från EU-kommissionen, enligt Financial Times. Den interna handelns andel av EU:s totala BNP sjönk från 23,5 procent 2023 till 22 procent 2024. Siffrorna bekräftar varningar från bland andra ECB-chefen Christine Lagarde om att den inre marknaden har stagnerat, trots ökad konkurrens från USA och Kina.

Sverige och Finland vill skärpa EU-sanktioner mot Ryssland

Sverige och Finland föreslår att EU skärper sanktionerna mot Ryssland. Utrikesministrarna Maria Malmer Stenergard och Elina Valtonen presenterade på måndagen i Sälen tre gemensamma förslag, uppger Yle.

Förslagen omfattar ett totalt hamnförbud för fartyg med rysk energi, stopp för gödselimport och ett fullständigt exportförbud för lyxvaror. Åtgärderna syftar till att öka pressen på Ryssland och strypa inkomsterna till krigskassan. Exportförbudet för lyxvaror beskrivs som en moraliskt viktig signal till den ryska befolkningen. Förslagen ska drivas förslag till EU:s nästa sanktionspaket.

Sista minuten-försök att stoppa Mercosur-avtalet

Trots att ministerrådet gav sitt godkännande i fredags fortsätter en hård kamp för att stoppa EU:s stora handelsavtal med Mercosurländerna, skriver Politico. Frankrike och Polen leder motståndet bland medlemsländerna. I EU-parlamentet vill samtidigt över 140 ledamöter att EU-domstolen prövar avtalets laglighet, vilket skulle kunna försena det i upp till två år. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen väntas ändå resa till Paraguay för att underteckna avtalet på lördag efter mer än 25 års förhandlingar.

Kris för Europas bildelsföretag

Över 100 000 jobb har försvunnit hos europeiska underleverantörer till bilindustrin de senaste två åren, uppger Financial Times. Enligt data från branschorganisationen Clepa är orsakerna svag fordonsefterfrågan, trög omställning till eldrift och hård konkurrens från kinesiska rivaler. EU-kommissionen överväger nu skyddsåtgärder för att säkra europeisk produktion. Bland de drabbade företagen finns jättar som Bosch och Continental.

Polens ex-justitieminister uppges ha fått asyl i Ungern

Polens förre justitieminister Zbigniew Ziobro, som riskerar åtal för maktmissbruk, säger sig ha beviljats asyl i Ungern. Det uppgav han på måndagen, rapporterar AP . Ziobro anklagas för att olagligt ha avlyssnat politiska motståndare under sin tid i den förra nationalkonservativa regeringen. Polens premiärminister Donald Tusk kallar agerandet att söka skydd i Viktor Orbáns Ungern "ett logiskt val". Ziobro avvisar anklagelserna.

Korruptionsskandal skakar Cyperns regering

Cyperns presidents stabschef avgick i måndags efter en video där han uppges diskutera donationer i utbyte mot inflytande, skriver Financial Times. Skandalen är ett hårt slag för president Nikos Christodoulides, vars land precis tagit över EU:s roterande ordförandeskap. Christodoulides gick till val på att bekämpa korruption. Regeringen avfärdar videon som en fientligt redigerad "hybridaktivitet" och har bett om internationell hjälp med utredningen.

Iran portas från EU-parlamentet

EU-parlamentet portar med omedelbar verkan iranska diplomater och övriga representanter från sina lokaler i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg. Beskedet kom på måndagen i ett brev från talman Roberta Metsola, rapporterar TT/GP.

"De som trotsar farorna på gatorna och de politiska fångarna som fortsatt hålls fängslade behöver mer än bara solidaritet", skriver Metsola som skäl.

Åtgärden är en reaktion på regimens våld. EU:s utrikeschef Kaja Kallas har flaggat för nya sanktioner vilket kräver enighet och ska diskuteras på ett extramöte på tisdagen.

Notiser 12 januari

Tysk brandvägg mot ytterhögern utmanas

Pressen växer på Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) att luckra upp den "brandvägg" som förbjuder samarbete med ytterhögerpartiet AfD, skriver Times. Debatten intensifieras inför kommande delstatsval där AfD:s starka opinionssiffror kan skapa svåra parlamentariska lägen. En intern falang inom CDU menar att isoleringsstrategin har misslyckats och istället gynnat AfD. Partiledningen står dock fast vid att allt samarbete är uteslutet, och ledande företrädare hotar med att lämna partiet om förbudet hävs.

Ukraina drabbas av allt längre strömavbrott efter ryska attacker

De planerade strömavbrotten i Ukraina blir allt längre efter ryska robot- och drönarattacker mot landets energianläggningar, rapporterar Ekot. Situationen är särskilt svår i östra Ukraina, där staden Dnipro är hårt drabbad.

Invånare i huvudstaden Kiev uppger att reparationsarbetet efter attackerna vanligtvis går snabbt vilket gör att de relativt fort kan återgå till en mer normal vardag.

Rysslands anfallskrig i Ukraina passerade historisk milstolpe

På  söndagen var det exakt 1 418 dagar sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina. Vladimir Putins ”militära specialoperation” i Ukraina har därmed pågått längre än Sovjetunionens krig med Nazityskland under andra världskriget, rapporterar Yle. Det faktum att Putins så kallade militära specialoperation i Ukraina varat längre har inte enbart en symbolisk betydelse. Istället riskerar det att underminera den ryska propagandan för hemmapubliken och kan leda till ökad kritik gentemot Putins ledarskap och regimens förmåga.

EU öppnar för skärpta sanktioner mot Iran

EU-kommissionen förbereder nya och mer omfattande sanktioner mot Iran med anledning av regimens brutala våld mot demonstranter. Det uppgav kommissionens talespersoner under sin pressträff i dag måndag.

Arbetet med att ta fram förslag på ytterligare straffåtgärder pågår, men besluten kräver enhällighet bland medlemsländerna i ministerrådet för att träda i kraft.

– Vi står redo att föreslå nya, strängare sanktioner efter det våldsamma tillslaget mot demonstranter, sade en av talespersonerna.

Kommissionen uttryckte starkt stöd för de iranska demonstranterna och fördömde att människor som demonstrerar fredligt för sin frihet arresteras och dödas. Ordförande Ursula von der Leyen har krävt omedelbar frigivning av alla fängslade demonstranter och återställande av full åtkomst till internet som regimen släckt ned.

2011 införde EU sanktioner mot Iran som de sedan dess har förlängt och utvidgat.

Journalist misshandlad i Slovakien – ministrar skyller på hans texter

Den kände slovakiske journalisten och regeringskritikern Peter Schutz, 70, misshandlades svårt i Košice i lördags. Enligt Politico reagerade minst två ministrar i Robert Ficos regering med att lägga en del av skulden på journalistens egna uttalanden, som de anser ökar spänningarna i samhället. Schutz, kommentator för tidningen Sme, vårdas på sjukhus för ett brutet lårben. Händelsen sker i ett spänt klimat efter mordet på journalisten Ján Kuciak 2018 och attentatet mot premiärminister Fico 2024.

Fler sudaneser väljer farlig väg till Europa

Hopplöshet i flyktingläger i Tchad får allt fler sudaneser på flykt att försöka nå Europa via Libyen, en utveckling FN tidigare varnat för, rapporterar SVT Nyheter. Kriget i Sudan har tvingat 14 miljoner människor på flykt och sedan 2023 har 60 000 registrerats i Libyen.

EU kräver 'Farage-klausul' i nytt avtal med Storbritannien

EU vill införa en straffavgift om en framtida brittisk regering bryter ett nytt, planerat veterinäravtal. Kravet, som internt kallas "Farage-klausulen", finns med i ett utkast som Financial Times rapporterar om. Enligt en EU-diplomat är syftet att skapa stabilitet och avskräcka Reform UK:s ledare Nigel Farage från att riva upp avtalet. Avtalet, som förhandlas med Labour-regeringen, syftar till att minska byråkratin för brittiska livsmedelsexportörer till EU.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons

Denna annons är producerad av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden december 2024 till december 2025 på Europaportalen.se till en kostnad av 86 515 kr. Kontakt: s-d.delegation@europarl.europa.eu.
 

För mer information om transparens vid politisk annonsering i Europaportalen, vänligen kontakta redaktionen på red@europaportalen.se.

annons
Fackliga Brysselkontoret