Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 19 september

Han är sannolikt Tysklands nästa förbundskansler – vill slopa asylrätten

I förbundsdagsvalet om ett år är advokaten Friedrich Merz de tyska kristdemokraternas kandidat till ny förbundskansler. Enligt opinionsmätningarna är det för tillfället mycket sannolikt att Merz blir Tysklands nästa förbundskansler. I mätningarna har kristdemokraterna ett stöd på mellan 30 och 35 procent, rapporterar Yle

Friedrich Merz är bland annat övertygad om att det går att stoppa möjligheten att söka asyl i Tyskland och hänvisar till EU-fördraget. Enligt CDU-ledaren är detta tillåtet om "säkerheten och ordningen i vårt land inte längre kan garanteras", rapporterade Deutsche Welle tidigare i månaden.

Zelenskyj: "segerplan" klar

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har nu färdigställt sin "segerplan" för att uppnå fred i landet. Planen väntas bli presenterad för USA:s president Joe Biden vid FN:s säkerhetsråd nästa vecka.

– Vår segerplan är nu helt klar. Alla punkter och viktiga fokusområden har definierats, sade Zelenskyj i sitt nattliga videotal, enligt Reuters.

Presidenten betonade att det inte finns något alternativ till fred och avvisade alla försök att "frysa" konflikten. Planen bygger på ett tidigare förslag från 2022 som kräver att ryska trupper drar sig tillbaka och att Ukrainas gränser återställs.

Ryssland har inte bjudits in till fredssamtalen, men Ukraina och dess allierade säger att landet kan delta i framtida möten. Zelenskyj avvisar dock förhandlingar så länge ryska trupper ockuperar ukrainskt territorium.

EU-parlamentet förbereder utfrågningar av nya kommissionärer

EU-parlamentet gör sig redo för att granska de nya EU-kommissionärerna. Inledningsvis ska det rättsliga utskottet undersöka deras intresseförklaringar, såsom externa uppdrag, vilket är ett nödvändigt steg innan utfrågningarna kan börja.

Varje kandidat kommer därefter att delta i en utfrågning i ett eller flera utskott som varar i tre timmar, eller fyra timmar för större ansvarsområden. Utfrågningarna sänds live.

Parlamentet bedömer kandidaterna utifrån deras kompetens, EU-engagemang och självständighet. De tittar även på kunskaper inom ansvarsområdet och kommunikationsförmåga. När utfrågningarna, som väntas pågå under två veckor, drar igång är ännu oklart. Men enligt Politico talas det om antingen den 14 oktober eller den 4 november.

Efter utfrågningarna utvärderar utskotten varje kandidat. För godkännande krävs stöd från minst två tredjedelar av utskottets medlemmar. Om det behövs kan extra frågor eller en ny utfrågning hållas.

När utfrågningarna är klara presenterar den tillträdande kommissionsordföranden hela kommissionen och deras program för parlamentet. Därefter röstar parlamentet om att godkänna eller avvisa kommissionen som helhet.

EU ökar stödet till Ukrainas energisäkerhet inför vintern

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade att EU intensifierar sitt stöd till Ukrainas energisäkerhet inför den kommande vintern. Sedan Rysslands invasion har Ukrainas energiinfrastruktur systematiskt attackerats, vilket har lett till att hälften av landets energikapacitet förstörts. För att möta de omedelbara behoven och stärka Ukrainas energisystem på lång sikt, har EU redan bidragit med minst två miljarder euro. Nu tillförs ytterligare 160 miljoner euro, varav 60 miljoner går till humanitärt stöd och 100 miljoner till reparationer och förnybar energi.

– Vi måste göra allt vi kan för att hålla ljuset tända, sade Ursula von der Leyen på torsdagen.

EU-parlamentet stödjer Ukrainas begäran om att få attackera långt inne i Ryssland

EU-parlamentet antog på torsdagen en resolution med röstsiffrorna 425 för, 131 mot och 63 som avstod. De anser bland annat att Ukraina borde få använda vapensystem från väst för att slå till mot legitima mål långt inne i Ryssland. De beklagar samtidigt att stödet från EU-länderna till Ukraina minskat och vill se ytterligare sanktioner mot Ryssland. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för den icke-bindande resolutionen. Motståndet mot skrivningen kom framförallt från den yttersta högern.

EU börjar dra in bötespengar från Ungern i rättstvist

EU-kommissionen meddelade på onsdagen att Ungern inte klarat den andra och sista tidsfristen för att betala de böter på 200 miljoner euro som EU-domstolen i somras utdömde för att landet inte följer EU:s asylrätt. Pengarna kommer därför att dras från de EU-stöd som går till Ungern. EU-domstolen utdömde samtidigt att Ungern ska böta en miljon euro om dagen till dess landet rättar sig efter EU-rätten på asylområdet. Inte heller här har den ungerska regeringen varit samarbetsvillig. Den boten närmar sig i dagsläget 100 miljoner euro.

Tysk-fransk gräns ännu utan synbar kontroll

I måndags införde Tyskland utökade gränskontroller mot alla sina grannländer, däribland Frankrike. När Europaportalen passerade den fransk-tyska gränsen vid lunchtid på torsdagen fanns dock fortfarande inga tecken på någon kontroll.

EU hoppas på nya handelsavtal med arabstater

EU överväger att arbeta för ett handelsavtal med Förenade Arabemiraten efter en strategi om ökat samarbete med Gulfstaterna i olika frågor inklusive energi och säkerhet, rapporterar Bloomberg. Kommissionen anser att bilaterala avtal med enskilda länder i området är att föredra efter att ansträngningarna att nå en bredare överenskommelse med Gulfstaternas samarbetsråd avstannat.

Spanien skickar soldater för att hjälpa Portugal mot bränder

Omfattande bränder härjar i norra halvan av Portugal och överstiger nu 106 000 hektar, rapporterar Euractiv. Många är skadade och även dödsfall har rapporterats de senaste dagarna. Regeringen har utlyst undantagstillstånd och grannlandet Spanien har skickat soldater för att hjälpa till att bekämpa bränderna.

Domstolsframgång för Google – värd 17 miljarder

Sökjätten Google – en del av amerikanska Alphabet – har fått ett bötesbelopp på 1,5 miljarder euro (motsvarande 17 miljarder kronor) upphävt av EU-domstolen, skriver TT/GP. Böterna – en del av den danska EU-kommissionären Margrethe Vestagers offensiv mot hur dominanta techbolag från USA utnyttjar sin marknadsposition – utfärdades av EU-kommissionen 2019. Beslutet att häva böterna är ett bakslag för EU-kommissionen, som enligt domstolen ska ha begått misstag i sin utredning av ärendet. I förra veckan fälldes Google i EU-domstolen i ett annat fall för att ha missbrukat sin dominerande ställning.

EU valde fel bolag för gigantisk chipsatsning

EU-kommissionens upphaussade chipsatsning med utlovade stöd värda 43 miljarder euro har lyfts fram som en banbrytande del av blockets strävan att förbättra EU:s konkurrenskraft, skriver Direkt/Di. Nu tycks satsningen kollapsa kort efter att första spadtaget gjorts vid europeiska chipfabriksbyggen. Problemet stavas Intel.

Nederländerna skriver brev till EU: vill slippa EU:s asylpolitik

Nederländernas nya regering ber nu formellt om att få lämna EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik, uppger TT/Aftonbladet. Fast samtidigt är man fullt medveten om att det bara går att göra i samband med en ändring av EU:s grundfördrag – som inte är aktuellt i nuläget. EU-kommissionen bekräftar att man tagit emot brevet, men konstaterar att man inte förväntar sig någon ”omedelbar” fördragsändring. Enligt kommissionen har också Nederländerna i brevet lovat att tills vidare fortsätta implementera EU:s nya asyl- och migrationspakt.

Kris i brittiska sjukvården – regeringen lovar förändring

Den brittiska sjukvården har mycket stora problem, det slås fast en färsk rapport. Väntetiderna har ökat, cancerdödligheten är högre än i jämförbara länder och antalet multisjuka har ökat, är några av problemen, enligt Ekot. Den nya premiärministern och Labourledaren Keir Starmer, lägger ansvaret på den tidigare, konservativa regeringen och utlovar en grundläggande förändring av systemet.

Notiser 18 september

Rysslands modernaste vapenlager gick upp i rök efter drönarattack

Ukrainska attackdrönare lyckades tidigt på onsdagen slå ut ett stort vapenlager i Tverregionen väster om Moskva, rapporterar Yle.

Ett ryskt ammunitionslager i Toropets träffades av flera ukrainska attackdrönare på onsdagen. Explosionerna beskrivs som de största sedan början på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De var så stora att de registrerades av jordbävningssensorer.

Ukraina: Rysk framstöt i Kursk stoppad

Rysslands motoffensiv i ryska Kursk, har stoppats, hävdar en talesperson för Ukrainas militär i området, rapporterar TT/GP.

– De försökte attackera från flanken men de stoppades. Situationen har stabiliserats och i dag är allt under kontroll. De är inte framgångsrika, säger talespersonen.

Demonstrerande fackföreningar krävde att EU-kommissionen agerar mot arbetsmarknadskriminalitet

Europaparlamentariker Johan Danielsson (S) lovade inför fackliga demonstranter utanför Europaparlamentet i Strasbourg på onsdagen att fälla den nya EU-kommissionen om den inte åtogs sig att begränsa  antalet underleverantörsled för att minska arbetsmarknadskriminaliteten.

— Kravet är enkelt. Vi ska sätta stopp för utnyttjandet av människor, sade  Johan Danielsson till Byggnadsarbetaren.  

Uppgift: Exploderande personsökare tillverkades i Ungern

Den typ av personsökare som på onsdagen exploderade och dödade flera och  skadade tusentals människor i Libanon, företrädesvis medlemmar av den Iranstödda  Hizbollahmilisen, har tillverkats i Ungern, rapporterar Politico. Uppgifter tyder på att  viss finansiering kom via Mellanöstern. Tidningen har sökt det ungerska bolaget utan framgång.  

Inflationen faller i EU och Sverige

Årsinflationen i EU föll till 2,4 procent i augusti, ned från 2,8 procent i juli, meddelar Eurostat på onsdagen. För ett år sedan var inflationen räknat på ett år 5,9 procent. 

I Sverige var inflationen i augusti 1,3 procent ned från 1,7 procent månaden innan, augustiinflationen låg långt under de två procent som är riksbankens mål.  

De nya kommissionärsposterna: Sysselsättning nedprioriteras – djurskydd tar plats

Hur en ny EU-kommission väljer att profilera sig kan delvis läsas av i vilka ansvarsområden som lyfts fram. Årets nyhet i sammanhanget är att “djurvälfärd” tillsammans med folkhälsa blir ett uttryckligt ansvarsområde för en kommissionär. Samtidigt kan konstateras att en sysselsättningkommissionär, en post som funnits sedan 1970-talet, inte längre existerar, rapporterar Politico.

Ny studie: Få klimatåtgärder är effektiva – krävs både morot och piska

En ny studie av forskare vid universiteten i Potsdam och Oxford har granskat 1500 klimatåtgärder i 41 länder under en 20-årsperiod, rapporterar Ekot. Bara 63 av klimatåtgärderna sänkte utsläppen kraftigt.

– Det som visade sig vara effektivt var en kombination av åtgärder som straffar det omiljövänliga och gynnar det miljövänliga, som prissättning och subventionering, säger Ebba Mark, forskare vid Oxford.

Fler svenska företag vill slippa sanktioner mot Ryssland

Allt fler svenska företag har ansökt om undantag mot sanktionerna riktade mot Ryssland. Under årets första sju månader har 65 ansökningar inkommit till Kommerskollegium, som tar besluten, jämfört med 56 ansökningar under hela förra året, rapporterar DN

Sveriges och Turkiet inleder en säkerhetsdialog

På onsdagen reser utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Turkiets huvudstad Ankara, för att inleda Sveriges och Turkiets nya så kallade säkerhetsdialog. Säkerhetsdialogen är en del av uppgörelsen kring det svenska Natomedlemskapet.

På dagordningen står kampen mot terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet. Även Rysslands krig i Ukraina, situationen i Gaza och andra utrikespolitiska frågor kommer att diskuteras.

Ödeläggelse i regnovädrets spår: "Som efter krig"

Längs med svällande floder ljuder larmen som om en invasion stod för dörren. Översvämningar efter cyklonen Boris i östra och centrala EU har redan lagt samhällen i flera europeiska länder i ruiner, rapporterar TT/GP.

– Husen föll ihop som om de var gjorda som tändstickor, säger en lokalpolitiker i södra Polen till lokala medier.

Notiser 17 september

Klart: Ansöker om 40 miljarder ur EU-fond

Regeringen är klar med sin ansökan för att få 40 miljarder kronor ur EU:s återhämtningsfond, skriver TT/GP. Finansministern hoppas att medlen ska börja betalas ut till Sverige nästa år.  EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort: se de 100 största projekten.

EU-miljoner till svensk brottsbekämpning

EU skjuter till 86 miljoner kronor i kampen mot den eskalerande kriminaliteten i Sverige. Deltagarna i den gränsöverskridande satsningen – ”Sverige mot organiserad brottslighet” – kommer från såväl myndigheter som forskningsvärlden, de fackliga organisationerna och Svenskt näringsliv, uppger Di. På tisdagen förenas M och S i en gemensam invigning.

EU planerar miljardlån till Ukraina

EU förbereder ett nytt lån på upp till 40 miljarder euro till Ukraina, oberoende av USA:s deltagande. Detta efter att en G7-plan att använda frysta ryska tillgångar för att hjälpa Kiev har stött på problem, rapporterar FT.

Lånet ska stödja Ukrainas ekonomiska stabilitet, som står inför ett finansieringsgap på 38 miljarder dollar 2025. EU-kommissionen planerar att låna ut pengarna före slutet av 2024. Beslutet kräver bara majoritetsstöd, vilket innebär att Ungern inte kan lägga in veto.

Lånet är tänkt att ersätta delar av USA:s bidrag i den ursprungliga G7-planen som Biden-administrationen inte kan ge sitt stöd nära det amerikanska presidentvalet. EU hoppas dock att Washington till slut ändå kommer att bidra med pengar.

Kristersson dömer ut Draghis förslag om EU-lån: ”Skeptiska”

EU behöver investera ytterligare 800 miljarder euro om året för att inte tappa i konkurrenskraft mot Kina och USA, föreslog utredaren Mario Draghi förra veckan. Men att finansiera satsningar med ökad gemensam skuld vore oklokt, menar statsminister Ulf Kristersson (M).

– EU-rapporter brukar koka ner till att man gemensamt behöver låna stora summor pengar. På den punkten är vi tillsammans med andra länder skeptiska, sade han i en intervju med Bloomberg på måndagen, enligt Omni.

EU vill skärpa regler för rökfria miljöer

EU-kommissionen lade på tisdagen fram nya åtgärder för att skydda människor från passiv rökning och utsläpp från e-cigaretter. Rekommendationen innebär att rökfria miljöer ska utökas till fler utomhusområden, som lekplatser och busshållplatser. Även nya produkter som uppvärmda tobaksvaror och e-cigaretter bör omfattas.

– Varje år dör 700 000 personer i EU på grund av tobakskonsumtion, varav tiotusentals på grund av passiv rökning, sade EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides.

Målet är att skapa en "tobaksfri generation" i EU till 2040 där färre än 5 procen använder tobak. Kommissionen vill också stödja medlemsländerna med 96 miljoner euro för att förebygga och bekämpa tobaks- och nikotinberoende.

Förslaget är en rekommendation till medlemsländerna som själva beslutar om hälsopolitiken.

Meta stänger av ryska medier från sina plattformar

Sociala medier-bolaget Meta stänger av flera ryska statliga medier, bland annat TV-kanalen RT, Russia Today, från sina plattformar - bland dem finns Facebook och Instagram, rapporterar Ekot. Enligt Meta har de ryska medierna på ett vilseledande sätt utfört hemliga påverkansoperationer online.

Georgien antar kontroversiell lag om "familjevärderingar"

Georgiens parlament godkände på tisdagen en ny lag om "familjevärderingar och skydd av minderåriga", rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Lagen ger myndigheterna rätt att förbjuda Pride-evenemang och offentlig visning av regnbågsflaggan. Den kan också leda till censur av filmer och böcker.

Regeringspartiet Georgisk dröm menar att lagen behövs för att skydda traditionella värderingar. Kritiker hävdar att den är ett försök att vinna konservativa röster inför valet i oktober.

– Detta är det värsta som hänt hbtqi-gruppen i Georgien, sade Tamara Jakeli från organisationen Tbilisi Pride till Reuters.

President Salome Zurabisjvili har sagt att hon kommer att försöka stoppa lagen, men parlamentet kan rösta ner hennes veto. Hbtqi-rättigheter är en känslig fråga i Georgien. Landet vill gå med i EU, men kritiker menar att den nya lagen är ett steg i fel riktning.

Italien stödjer EU:s elbilstullar mot Kina

Italien ställer sig nu bakom EU:s föreslagna tilläggstullar på elbilar som importeras till EU. Italiens stöd till tullarna tillkännagavs av landets utrikesminister Antonio Tajani i en intervju med tidningen Corriere della Sera, enligt Finwire/Realtid.

Putin gav order om förstärkning av armén

Den ryske ledaren  Vladimir Putin gav på måndagen order om att den ryska arméns reguljära storlek ska utökas med 180 000 soldater, rapporterar Yle. Dden totala storleken på de väpnade styrkorna utökas därmed till 2,38 miljoner människor, varav 1,5 miljoner aktiva militärer. Det här är tredje gången som Putin stärker armén sedan militären skickades in i Ukraina i februari 2022.

Proteststrejk när Audi stänger elbilsfabrik

Drygt 5 000 demonstranter protesterar i Bryssel mot tyska biljätten Audis varslande om stoppad produktion vid sin elbilsfabrik i staden, skriver TT/GP. Även stora delar av kollektivtrafiken står stilla. Omkring 3 000 anställda berörs direkt av nedläggningshotet, som motiveras med bristande efterfrågan på de elbilar som Audi 2018 ställde om fabriken till att producera.

Notiser 16 september

EU-kommissionär avgår i ilska mot von der Leyen

Frankrikes EU-kommissionär Thierry Breton säger upp sig från sitt uppdrag som ansvarig för bland annat industri och inre marknaden med omedelbar verkan. Det framgår av ett inlägg på X på måndagen. Bakgrunden är att Breton fått förnyat förtroende från den franske presidenten Emmanuel Macron att vara landets EU-kommissionär de kommande fem åren. Men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska enligt Thierry Bretons avskedsbrev ha skrivit till Macron med en önskan om att Frankrike skulle skicka en annan kommissionärskandidat "av personliga skäl" med löfte om att få ännu tyngre ansvarsområden. Macron ska ha hörsammat von der Leyens önskan, enligt Breton som anklagar henne för "tvivelaktigt styre".

Fortsatt ungersk tystnad om miljonböter

EU-domstolen dömde i juni Ungern att betala en bot på 200 miljoner euro för sin vägran att följa EU:s asylrätt. För varje dag som landet inte rättar sig efter asylreglerna måste det dessutom böta en miljon euro per dag. Tidsfristen för att förklara huruvida Ungern kommer följa asylrätten gick ut natten till lördag och enligt en talesperson för EU-kommissionen har inget svar kommit från den ungerska regeringen. Tidsfristen för att betala boten på 200 miljoner euro löper ut i morgon tisdag. Om ett medlemsland inte betalar en bot dömts ut av av EU-domstolen minskar EU-kommissionen utbetalningen av EU-stöd till landet i fråga med motsvarande summa.

Kina pressar EU inför omröstning om elbilstullar

Inför EU:s omröstning om tullar på kinesiska elbilar använder Kina både hot och lockelser. Kina hotar med motåtgärder mot EU-länder som Spanien, Frankrike och Italien, som stödjer tullarna, vilket kan påverka deras export av fläsk, mejeriprodukter och sprit, rapporterar Reuters. Länder som Tyskland, Finland och Sverige, som inte stödjer tullarna, skulle påverkas mindre. Omröstningen om huruvida EU ska införa tullar på kinesiska elbilar som kommissionen menar får konkurrensstörande statliga stöd väntas äga rum den 25 september, enligt Bloomberg. Kinas handelsminister Wang Wentao besöker i nästa vecka Europa för samtal med EU:s handelschef Valdis Dombrovskis.

Ingen synbar tysk gränsbevakning vid fransk gränsövergång

I dag måndag inför Tyskland gränskontroller mot alla sina grannländer, däribland Frankrike, rapporterar Deutsche Welle. Syftet är att förhindra obehöriga migranter och grov brottslighet att komma in i landet. När Europaportalen passerade gränsen mellan Tyskland och Frankrike på måndagseftermiddag fanns, vid den gränsövergången, inga tecken på tysk gränsbevakning, vare sig som bilköer eller faktiskt synbara kontroller efter vägen.

Sverige ger tummen ner för nytt praktikdirektiv

Förslag på nytt direktiv för praktikanter har inget mervärde. Det anser Sveriges riksdag och ger förslaget från EU-kommissionen så kallat gult kort, skriver Lag & Avtal. Gult kort signalerar att ett medlemslands parlament inte anser att ett visst förslag bör genomföras på EU-nivå. Om tillräckligt många nationella parlament gör den invändningen måste EU-kommissionen tänka om. Sveriges Näringsliv och LO anser att direktivet inte är kompatibelt med den svenska modellen som det ser ut nu.

Ryskt drönarangrepp mot Ukraina – en person skadad

Natten till måndag genomförde Ryssland ett omfattande drönarangrepp mot Ukraina. En person skadades och fem hus förstördes i Kievregionen, enligt lokala myndigheter. Ukrainas luftförsvar lyckades skjuta ner 53 av 56 drönare över centrala, norra och södra Ukraina. Nästan 20 drönare som var på väg mot Kiev förstördes.

– Ryska attackdrönare närmade sig Kiev från olika håll och i olika grupper, sade Serhyj Popko, chef för Kievs militära administration.

Inga skador rapporterades i själva Kiev. Ryssland har under den 30 månader långa invasionen regelbundet attackerat Ukraina med drönare och missiler, vilket orsakat stor skada på elnätet och annan civil infrastruktur. Moskva hävdar att deras luftangrepp endast riktar sig mot mål som är viktiga för Ukrainas krigföring.

Tyskland: Inga vapen åt Ukraina som kunde nå Moskva

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger att Tyskland inte kommer att förse Ukraina med Taurus-kryssningsrobotar även om Natoallierade länder skulle fatta ett motsatt beslut, uppger Yle. Förbundskanslern upprepade på lördagen Tysklands motstånd mot att Ukraina skulle använda Taurus-robotar mot mål långt in i Ryssland.

Översvämningar i Europa: ”Katastrof av episka proportioner”

I sydvästra Polen har en damm brustit och stora delar av staden Stronie Śląskie är under vatten. I Rumänien har flera människor dött till följd av översvämningarna, i landet beskrivs läget som en ”katastrof av episka proportioner”, uppger Ekot. Även Österrike är drabbat av översvämningarna, bland annat har en brandman dött.

Ny migrantolycka på Engelska kanalen – minst åtta döda

Under natten till söndagen kapsejsade en gummibåt med cirka 59 migranter och flyktingar på engelska kanalen. Minst åtta av dem har omkommit och ytterligare personer är allvarligt skadade, rapporterar Ekot.

Notiser 13 september

Intensiva strider i östra Ukraina

Ryska styrkor har intensifierat sina angrepp i östra Ukraina, särskilt kring den omstridda staden Kurachove, rapporterar Reuters. Ukrainska trupper kämpar för att hålla linjen i detta kritiska skede av kriget, enligt uppgifter från Kiev. Ryssland pressar även mot järnvägsknutpunkten Pokrovsk, cirka 33 km norr om Kurakhove, i ett försök att öppna nya attacklinjer och störa ukrainsk logistik. Ukrainska styrkor är hårt pressade men uppger att de avvärjt 64 angrepp nära Kurachove och 36 nära Pokrovsk under det senaste dygnet. Dessa fronter står för över två tredjedelar av de cirka 140 sammandrabbningar som rapporterats längs hela frontlinjen.

EU fördömer iransk leverans av missiler till Ryssland

EU fördömde på fredagen överföringen av iransktillverkade ballistiska missiler till Ryssland, något de menar “är ett direkt hot mot europeisk säkerhet”. Iranska ballistiska missiler kan nu användas för att orsaka ytterligare lidande och förstörelse i Ukraina, heter det i uttalandet.

Sysselsättningen steg – närmar sig EU-mål

75,8 procent av alla personer i EU mellan 20 och 64 år var i sysselsättning under årets andra kvartal, meddelade Eurostat på fredagen. Det betyder att det återstår 2,2 procentenheter för EU att nå målet 2030: 78 procents sysselsättning

De flesta arbetsgivare har svårigheter att hitta rätt personal

Omkring 80 procent av arbetsgivarna i EU har mer eller mindre problem med att hitta rätt arbetskraft, enligt en rapport från EU-byrån Eurofound. Var tredje anställd uppskattas dessutom vara antingen överkvalificerad eller underkvalificerad för sitt jobb. År 2023 rekryterade en fjärdedel av företagen arbetare utan den kompetens som krävs. Enligt Eurofound finns en tydlig koppling mellan underkvalificerad arbetskraft och bristen på vidareutbildning på arbetsplatsen.

Österrikes hyllning till Kristersson: ”Föredöme”

Statsministern har fått ett brev om den svenska migrationspolitiken från sin österrikiska motsvarighet, den konservative förbundskanslern Karl Nehammer
– Vi delar gärna med oss till andra vad vi gjort,  säger Ulf Kristersson (M) till SvD. Kristersson kommer nästa onsdag att besöka Wien och den österrikiska regeringen tillsammans med den nye migrationsministern Johan Forssell (M).

Polen stödjer Ukrainas önskan om långdistansvapen

Polen har anslutit sig till kraven på att låta Ukraina använda västtillverkade långdistansvapen mot mål i Ryssland. Detta framkom under USA:s utrikesminister Antony Blinkens besök i Warszawa på torsdagen.

– Vi bör fortsätta leverera avancerade luftförsvarssystem [till Ukraina] och ta bort begränsningar för långdistansvapen, sade Polens utrikesminister Radosław Sikorski vid en presskonferens, enligt Reuters.

Blinken, som avslutar en Europaresa, sade att han haft ingående diskussioner med ukrainska tjänstemän om krigets utveckling och deras behov. Han avslöjade dock inte om USA är redo att godkänna sådana attacker. Ryssland har varnat att ett sådant beslut skulle fördjupa vad de kallar USA:s och Europas direkta inblandning i kriget och utlösa en reaktion från Moskva.

Northvolts omstrukturering väcker oro för Europas batteriindustri

Northvolt, Sveriges ledande batteritillverkare, har beslutat att minska sin verksamhet och skära ner på personal. Detta har väckt farhågor om Europas förmåga att konkurrera med Asien inom elbilsbatterier, uppger nyhetsbyrån Reuters. Företaget stoppar nu produktionen av katodaktivt material och skrotar planer på en svensk anläggning. Beslutet kommer efter försenade leveranser och förlusten av ett stort BMW-kontrakt. Experter menar att detta visar på EU:s beroende av asiatiska leverantörer.

Northvolt har säkrat order värda över 50 miljarder dollar, men kämpar fortfarande med lönsamheten. Företagets utmaningar belyser svårigheter att minska beroendet av Kina, som kontrollerar 85 procent av den globala battericelltillverkningen.

Vänsterkonservativa söker samarbete i EU

Tyska vänsterkonservativa partiet BSW och slovakiska premiärministern Robert Ficos parti Smer bekräftar nya försök att stärka "vänsterkonservativa" band i Europaparlamentet, rapporterar Euractiv. En ny parlamentsgrupp är dock fortfarande avlägsen. Parlamentariker från den tjeckiska vänsteralliansen Stačilo! som har två ledamöter i Europaparlamentet föreslog i veckan att BSW skulle kunna bilda en ny grupp med Stačilo! och Smer.

För att bilda en parlamentsgrupp krävs minst 23 ledamöter från sju medlemsländer. De tre partierna har för närvarande endast 13 ledamöter från tre länder.

Partierna delar en ekonomiskt vänsterinriktad och socialt konservativ hållning, samt motstånd mot militärt stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland.

Ny studie visar ökad fattigdom i Frankrike

En ny undersökning från hjälporganisationen Secours Populaire och opinionsinstitutet Ipsos visar att fattigdomen ökar i Frankrike. Studien, den 18:e i ordningen, pekar på flera oroväckande trender:

  • 62 procent av fransmännen säger att de har upplevt eller riskerat fattigdom, en ökning med 4 procentenheter sedan 2023.
  • 52 procent kan inte spara pengar och 16 procent har minuskonto varje månad.
  • 47 procent har svårt att betala energiräkningar, en ny högstanivå.

Särskilt utsatta är låginkomsttagare och boende på landsbygden. Studien visar också stora skillnader i tillgång till sjukvård, kollektivtrafik och sociala tjänster mellan stad och landsbygd. Resultaten tyder på att den ekonomiska situationen för många fransmän har försämrats det senaste året, trots regeringens åtgärder mot inflation och höjda energipriser.

Notiser 12 september

ECB sänker räntan i euroländerna

Europeiska centralbanken sänkte på torsdagen som väntat sin viktiga inlåningsränta med 0,25 procentenheter till 3,5 procent. Det meddelade ECB-chefen Christine Lagarde. Inlåningsräntan är den ränta som den penningpolitiska inriktningen styrs med.

ECB förväntar sig att inflationen kommer att sjunka mot målet på 2 procent under andra halvan av 2025. Prognosen visar en inflation på 2,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026. Ekonomin i euroområdet väntas samtidigt växa långsamt de kommande åren. ECB spår en tillväxt på 0,8 procent 2024, 1,3 procent 2025 och 1,5 procent 2026.

Ryssland inleder motoffensiv i Kurskregionen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har för första gången bekräftat att Ryssland har startat en motoffensiv i Kurskregionen, rapporterar Ekot. Hårda strider pågår nu i flera byar som tidigare kontrollerades av Ukraina.

– Ryssland har inlett sin motoffensiv i Kursk. Allt enligt vår plan, sade Zelenskyj.

Svenskt partibråk kostade toppjobb i EU-parlamentet

Liberalernas Karin Karlsbro har lämnat samarbetet med Centerpartiet i Europaparlamentet. Detta efter att Centern kritiserat Liberalernas samarbete med SD i Sverige. Beslutet fick oväntade följder som att Sverige gick miste om ordförandeposten i biståndsutskottet, rapporterar Ekot.

Tidigare hade partierna en gemensam delegation i den liberala gruppen RE. Men när Karlsbro hoppade av minskade delegationen från tre till två ledamöter. Detta ledde till att Sverige förlorade sin chans till ordförandeposten som skulle gått till Centerpartiets Abir Al-Sahlani.

– Jag behövde sätta ner foten mot Centerpartiet. Liberalerna är inte en trampolin till något parti, sade Karlsbro.

Ungersk utmanare i hälarna på Orbán

I Ungern visar en opinionsundersökning att det nybildade partiet Tisza, lett av oppositionspolitikern Péter Magyar, skulle få 39 procent av rösterna. Det är bara fyra procentenheter mindre än Viktor Orbáns högernationalistiska regeringsparti Fidesz som skulle få 43 procent. Om resultatet står i sig till parlamentsvalet 2026 skulle Ungern få ett tvåpartisystem då övriga partier i undersökningen inte klarade röstspärren på fem procent.

USA och Storbritannien överväger Ukrainas begäran att slå längre in i Ryssland

USA och Storbritannien signalerade på onsdagen att de var öppna för Ukrainas begäran att använda deras vapen för att slå mot militära mål djupare in i Ryssland, rapporterar Bloomberg. USA:s president Joe Biden kommer att diskutera saken när han träffar Storbritanniens premiärminister Keir Starmer i Washington senare i veckan. Att Iran ska ha skickat ballistiska missiler till Ryssland kan medverka i att Storbritannien och USA ändrar sin hittills restriktiva hållning mot att låta Ukraina använda deras vapen för mål längre in i Ryssland. 

Tyskland lovar smidig gränskontroll – stöd från Ungern och Italien

På onsdagen sade en talesperson för Tysklands inrikesministerium att de nyligen införda gränskontrollerna sannolikt skulle följa exemplet med befintliga kontroller vid bland annat de polska och österrikiska gränserna, som har varit på plats sedan tidigare, rapporterar Euractiv.

Kontrollerna ska inte ske vid fasta kontrollstationer utan genom stickprov och mobila kontroller där polisen flaggar in misstänkta fordon när de har "antydningar om människosmugglare och gränsöverskridande brottslighet", sade talespersonen.  

Medan Greklands konservative premiärminister Kyriakos Mitsotakis kritiserade de nya tyska gränskontrollerna och antydde att Tysklands nuvarande välfärdspolitik kan vara skyldig till att attrahera migranter, välkomnade de högerpopulistiska regeringarna i Ungern och Italien beslutet.

Efter Kinabesök – Spanien motsätter sig nya EU-tullar

Samtidigt som EU försöker samlas runt en gemensam femårig tullpolitik mot Kina för att förhindra att statssubventionerade kinesiska elbilar ta över marknaden, så försöker olika EU-länder parera Kinas eventuella mottullar. Kinas mål är att övertyga tillräckligt många europeiska länder om att biltullarna mot Kina är en dålig idé så att de kommer att motsätta sig eller urvattna de slutliga EU-tullarna, rapporterar Bloomberg

På sitt fyra dagar långa besök i Kina, för att få till ett elbilssamarbete och hindra kinesiska tullar på spanskt griskött, sade den spanske premiärministern och socialdemokraten, Pedro Sánchez, på onsdagen att EU “måste ompröva” tullpolitiken mot Kina. Något han också fick medhåll om från den tyska regeringen som likt Spanien har stora affärer i Kina. Även Sverige har uttryckt skepticism mot att införa elbilstullar mot Kina.

Därmed drar det  ihop sig till en oviss final när EU-länderna ska ta ställning till tullarna i oktober. Skulle minst 15 medlemsländer som representerar minst 65 procent av EU:s befolkning gå emot de nya tullarna mot Kina, faller förslaget. 

Lagrådet: Osäkert om gårdsförsäljning är förenligt med EU-rätten

Rättsläget är osäkert och det finns en risk att regeringens förslag om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol kan komma att anses inte vara förenlig med EU-rätten, det skriver Lagrådet i ett färskt yttrande, enligt Dagens Juridik. Samtidigt konstaterar Lagrådet att ett risktagande som avvägs mot den utredning som finns måste anses ligga inom regeringens handlings- och bedömningsutrymme. Risken i sig leder därför inte till någon erinran från Lagrådets sida.

Storbritannien inför avgift för svenskar och andra från EU

Svenskar som reser till Storbritannien kommer från och med att i april nästa år behöva betala en avgift på drygt 130 kronor för viseringsfrihet, rapporterar Ekot. Detta gäller medborgare från alla EU-länder, förutom Irland, inklusive barn och bebisar. Britter, mellan 18 och 70 år, som reser till EU-länder kommer att få betala runt 80 kronor i en motsvarande avgift för viseringsfrihet.

Revisorer pekar på brister i EU-klimatsatsning

En ny rapport från Europeiska revisionsrätten kritiseras EU:s stora coronafond för bristande tydlighet i klimatåtgärderna. Revisorerna varnar för att de gröna bidragen kan vara överskattade med 34,5 miljarder euro. De påpekar också problem med hur klimatmål formuleras och rapporteras, samt att vissa projekt som märkts som "gröna" inte alltid är miljövänliga. Faciliteten är en stor investering och bör bidra till EU:s klimatmål, men det finns diskrepanser mellan planering och praktik, slår den ansvariga revisorn Joëlle Elvinger fast.

Mussolinis barnbarn lämnar Italiens bröder

Rachele Mussolini, barnbarn till Italiens tidigare diktator Benito Mussolini, har beslutat att lämna premiärminister Giorgia Melonis parti Italiens bröder. Hon anser att partiet är för högerinriktat och känner sig mer hemma i det mer mittenorienterade Forza Italia, rapporterar Reuters. Mussolini säger att hon vill ansluta sig till ett parti som ligger närmare hennes "måttfulla och centristiska känslor". Beslutet kommer efter att hon nyligen kritiserat partiets hållning i frågor om minoriteters rättigheter. Italiens bröder har rötter i en fascistisk rörelse efter andra världskriget. Trots Melonis försök att framställa partiet som mer mainstream, menar kritiker att dess hårda linje i frågor som invandring och samkönat föräldraskap visar på motsatsen. Mussolinis beslut att byta parti tros vara kopplat till dessa rättighetsfrågor, särskilt efter en nylig dispyt med Meloni om en algerisk boxares könstillhörighet.

Italiens budgetplan försenas till oktober

Italien kommer inte att presentera sin nya budgetplan förrän nästa månad, vilket innebär att EU:s deadline i september missas. Anledningen är att parlamentet vill att finansdepartementet tar hänsyn till kommande revideringar av ekonomiska tillväxtdata för 1995-2023. Italien har i år hamnat i EU:s formella förfarande för alltför stora underskott efter att budgetunderskottet för 2023 uppgick till 7,4 procent av BNP, långt över EU:s gräns på 3 procent.

Brics ska diskutera kriget i Ukraina – Kina skickar toppdiplomat

Kinas stöd till Ryssland beskrivs som avgörande för att hålla i gång den ryska krigsmaskinen. När Brics-alliansen samlas i Ryssland för att diskutera fredssamtal skickar nu Kina toppdiplomaten Wang Yi.

– Är det något land som skulle kunna påverka Ryssland är det Kina, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker, till SVT.

Notiser 11 september

USA: Betydande militärt samarbete mellan Ryssland och Kina

Kina som ofta förnekat att de förser Ryssland med vapen till deras invasionskrig i Ukraina försöker bara dölja ett omfattande militärt samarbete mellan länderna, menar USA, rapporterar Politico.

– Peking ger Moskva "mycket betydande" hjälp för att stärka deras krigsmaskin, och i gengäld lämnar Ryssland över sin noggrant bevakade militärteknik på ubåtar och missiler, sade USA:s vice utrikesminister Kurt Campbell i Bryssel på tisdagen. Amerikanska myndigheter vill att EU agerar mot Kinas militära stöd till Ryssland.

Ny kommission presenteras tidigast på tisdag

Om allt går vägen med Sloveniens godkännande av sin kommissionärskandidat, vilket väntas ske på fredag, kommer EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att presentera sitt förslag på ny EU-kommission på tisdag när Europaparlamentet sammanträder i Strasbourg.

Trump duckade frågan om Ukrainakriget – två gånger

Två gånger fick Donald Trump, under tisdagens presidentvalsdebatt i USA, frågan om han ville att Ukraina skulle vinna kriget mot Ryssland. Två gånger vägrade han svara ja eller nej på frågan, rapporterar Aftonbladet

Ylva Johansson: Egypten har framgångsrikt förhindrat irreguljär migration

I ett gemensamt uttalande på måndagen från EU-kommissionär Ylva Johansson och den egyptiska regimen konstateras att landet, som har över nio miljoner migranter av olika nationalitet inom sina gränser, samtidigt “framgångsrikt förhindrat irreguljär migration” över Medelhavet. EU och Egypten enades om att fortsätta bekämpa och förhindra människohandel och illegal utvandring från landet.

USA ser över vapenvillkor för Ukraina

USA ser över frågan om Ukraina ska få använda amerikanska långdistansvapen för att nå mål långt inne i Ryssland, rapporterar TT/GP.

– Vi jobbar på det just nu, säger president Joe Biden inför att USA:s utrikesminister Antony Blinken och hans brittiske kollega David Lammy träffar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på onsdagen.

Självmorden minskar i EU – ökar i Sverige

Antalet självmord i EU har minskat med 13 procent på tio år mellan 2011 och 2021, meddelar Eurostat. Under samma tid har självmorden i Sverige ökat med 11 procent. 

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.

Tyskland utökar gränskontroller – väcker starka reaktioner

På måndag kommer Tyskland att införa utökade gränskontroller mot samtliga nio grannländer för att få ner antalet asylsökande, rapporterar Ekot. Det väcker starka reaktioner i EU och Polen kallar till exempel planerna för oacceptabla. Sverige har haft “tillfälliga” gränskontroller mot EU-länder oavbrutet sedan 2015.

Tyskland, som delar landgräns med åtta EU-länder, planerar också att bygga anläggningar vid sina gränser där asylsökande får vänta medan myndigheterna undersöker om det inte är EU-länderna de kommer i från som ska behandla deras asylansökan enligt EU-regler, rapporterar Euroactiv.

Moskvas flygplatser fick stänga efter ukrainska drönarattacker

Ukraina har genomfört en av sina största drönarattacker mot Ryssland sedan krigets början tvingade fram stängning av flygplatser runt huvudstaden, rapporterar The Guardian.

Notiser 10 september

Sverige presenterar nytt militärt stödpaket till Ukraina

På måndag presenterade regeringen sitt 17:e militära stödpaket till Ukraina, värt 4,6 miljarder kronor. Stödpaketet fokuserar på produktion snarare än donation och innehåller tre större upphandlingar av materiel, inklusive ammunition till stridsfordon 90 och kamouflageutrustning. Paketet inkluderar även militär utrustning för markstrid, såsom luftvärnsrobotar, pansarvärnsvapen och skyddsutrustning. För att stärka den marina försvarsförmågan överlåts sex Stridsbåt 90 och två sjösättningsvagnar. Dessutom anskaffas materielsatser till JAS 39 Gripen för att möjliggöra framtida donationer. Paketet innehåller även ekonomiska donationer på 700 miljoner kronor till internationella fonder och initiativ. Sverige har totalt bidragit med 48,1 miljarder kronor i militärt stöd sedan februari 2022. Fram till juni 2024 låg Sverige, enligt Kiel Institutet, på sjätte plats över de EU-länder som ger mest till Ukraina räknat på givarlandets andel av BNP, listan toppas av Danmark. 

Bryssels borgmästare: Stoppa ungerska bussmigranter vid gränsen

Philippe Close, socialdemokratisk borgmästare i Bryssel stad, kallade på måndagen det ungerska hotet att bussa “illegala migranter” från Ungern till Bryssel för en "provokation" och krävde att den belgiska federala regeringen "blockerar dessa bussar vid gränsen".

Scholz vill se fredsförhandlingar med Ryssland

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz säger att han vill se en fredskonferens om Ukraina där även Ryssland deltar. Uttalandet har en inrikespolitisk dimension men kommer också i en tid när Ukraina befinner sig i ett trängt läge där en förhandlingslösning kan kännas mer lockande, säger Fredrik Löjdquist, Chef över Centrum för Östeuropastudier, till Ekot.

Tyskland inför fler tillfälliga gränskontroller

Tyskland förlänger och utvidgar sina gränskontroller för att bland annat förhindra terrorbrott. Det uppger landets inrikesminister Nancy Faeser vid en presskonferens, enligt TT/GP. Den 16 september inför Tyskland kontroller vid landgränsen mot Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Belgien och Danmark, åtgärden löper på sex månader till att börja med. Tyskland har sedan tidigare förstärkta gränskontroller vid gränsen mot Polen, Tjeckien, Österrike och Schweiz.

EU och Armenien inleder visumdialog

På måndagen meddelade EU-kommissionen och Armenien att de inleder en dialog om visumliberalisering. Målet är att Armenien ska uppnå visumfrihet för korta vistelser i EU. Dialogen är en del av det bredare EU-Armenien-samarbetet som har utvecklats sedan undertecknandet av EU-Armenien-avtalet CEPA 2017. Fokus ligger på reformer inom dokument- och gränssäkerhet, migrationshantering, korruptionsbekämpning och upprätthållande av grundläggande rättigheter. 

– Det är ett steg framåt i vårt gemensamma mål att föra folket i Armenien och EU närmare varandra och ett erkännande av Armeniens ansträngningar att stärka sina band och gemensamma värderingar med EU, sade EU-kommissionär Margaritis Schinas i ett uttalande.

Notiser 9 september

Miljonsatsning ska få fler svenskar till EU

Regeringen föreslår att 1,3 miljoner kronor i kommande budget ska gå till att förstärka tränings- och coachningsstödet till svenskar inför EU:s uttagningsprov och tillsättningar av strategiskt viktiga tjänster inom EU-institutionerna.

– Det är en prioriterad fråga för regeringen att stärka den svenska närvaron i EU. Svenskar är ovana vid EU:s uttagningsprov och rekryteringsprocess och därför behövs den här satsningen på träning och coachning, sade EU-minister Jessika Roswall (M) i ett uttalande.

EU överväger sanktioner mot Slovakien för demokratibrott

EU-kommissionen överväger att införa sanktioner mot Slovakiens regering under premiärminister Robert Fico för att ha urholkat rättsstaten, skriver FT. Enligt EU-tjänstemän förbereder kommissionen ett varningsbrev till Bratislava om att ändra sin politik. Kommissionen är särskilt oroad över Ficos inskränkningar av domstolarnas oberoende, inklusive beslutet att avskaffa en antikorruptionsbyrå. EU:s villkorsmekanism kan hålla inne med 12,8 miljarder euro om det finns risk för missbruk. Kommissionen ser även över möjligheterna att återkräva 2,7 miljarder euro som Slovakien fått i stöd från EU:s coronafond.

Ännu en vindkraftsjätte hotar dra sig ur

Nu flaggar även den tyska energijätten RWE för att det inte blir några nya svenska havsbaserade vindkraftparker utan statligt stöd. – Det kommer att behövas ett stödsystem, säger Matilda Machacek, Norden-chef för havsbaserad vindkraft, enligt TT/GP.

Ryska cyberangrepp mot Nato- och EU-länder

Tysk underrättelsetjänst varnar för en rysk cyberenhet med nära kopplingar till makten i Kreml, skriver TT/GP. Gruppen "UNC2589", som kopplas till en enhet inom den ryska underrättelsetjänsten GRU, ligger bakom en rad cyberangrepp mot flera Nato- och EU-länder.

Ryska drönare kränkte Nato-luftrum

En rysk drönare ska ha kränkt rumänskt luftrum natten till söndag, uppger Rumäniens försvarsdepartement, enligt Ekot. Händelsen ska ha inträffat i samband med en attack mot mål på andra sidan Donaufloden i grannlandet Ukraina. Även på lettisk mark ska en rysk drönare ha slagit ned i Rezekneregionen, det rapporterar Aftonbladet med hänvisning till lettiska public service-bolaget LSM. Rumänien och Lettland är medlemmar i militäralliansen Nato.

Ukrainsk officer: Inga planer på att lämna Kursk

Ryssland har under de senaste dagarna intensifierat sina anfall mot Kurskregionen och även mot den angränsande regionen Sumy i Ukraina. Samtidigt har Ukraina i nuläget inga planer på att dra sig tillbaka från Kursk, det säger flera soldater och officerare som Sveriges Radio pratat med.

Stora protester mot Barnier och Macron

Tiotusentals människor demonstrerade i Frankrike på lördagen för att protestera mot att Michel Barnier utsetts till ny premiärminister, skriver TT/GP. Vänstern hade uppmanat till protester sedan president Emmanuel Macron i torsdags utsåg den konservative EU- och brexitveteranen Michel Barnier till premiärminister.

ECB antas inleda våg av räntesänkningar

Europeiska centralbanken (ECB) väntas sänka sin viktigaste styrränta med 0,25 procentenheter på torsdag, skriver TT/SvD. Sänkningen skulle bli den andra i år, efter alla höjningar i inflationschocken. Den antas också bli startskott för en våg av sänkningar av andra centralbanker – även Riksbanken.

Notiser 6 september

Glädjande tillväxtsiffror justeras ned – Sveriges justeras upp

Preliminära siffror från i slutet av juli pekade på en BNP-tillväxt i euroländerna under årets andra kvartal på 0,3 procent jämfört med föregående kvartal. Detta var en något högre tillväxt än ekonomer hade förutspått. Men reviderade BNP-siffror som kommer i dag fredag visar på att tillväxten i euroländerna måste justeras ned till 0,2 procent – den nivå som ekonomerna initialt hade räknat med. Bäst under andra kvartalet gick den polska ekonomin som växte 1,5 procent följt av Grekland och Nederländerna. Sverige hade den fjärde svagaste BNP-förändringen med en minskning på 0,3 procent jämfört med årets första kvartal. Det är dock en uppjustering med 0,5 procentenheter jämfört med den preliminära uppskattningen.

Zelenskyj uppmanar västallierade att ignorera Moskvas "röda linjer"

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade på fredagen västallierade att låta landet använda långdistansvapen för motverka attacker från ryskt territorium, trots Moskvas varningar, rapporterar Reuters. Detta kom samtidigt som USA lovade ytterligare 250 miljoner dollar i vapenstöd till Ukraina. Zelenskyj talade vid en samling av Ukrainas allierade på flygbasen Ramstein i Tyskland och betonade behovet av långdistanskapacitet för att pressa Ryssland att söka fred. USA:s försvarsminister Lloyd Austin pekade på Ukrainas offensiv i Kursk-regionen som ett exempel på hur Ukraina försöker ta initiativet på slagfältet. Även Tyskland och Kanada lovade under mötet att ge ytterligare vapen till Ukraina.

Tjeckisk minister uppmanar till minskad import av rysk gas

Tjeckiens handelsminister Jozef Síkela tillika landets EU-kommissionärskandidat har i ett brev till EU:s energikommissionär och flera europeiska motparter uppmanat till intensifierade ansträngningar för att minska EU:s beroende av rysk gas, rapporterar Euronews. Síkela varnar för att rysk gas inte bör tillåtas in i Europa genom bakdörren efter att ett gastransitavtal mellan Gazprom och Ukraina löper ut vid årets slut. Han föreslår att omvända gasflöden genom Tjeckien kan ersätta de 40-42 miljoner kubikmeter rysk gas som dagligen flödar genom Ukraina. Síkela betonar i brevet vikten av att hitta alternativa leverantörer och undvika situationer där formellt icke-rysk gas kan bytas mot rysk gas under transporten. EU har minskat sitt beroende av rysk gas från över 40 till 8 procent sedan kriget i Ukraina inleddes men Síkela menar att ansträngningarna måste intensifieras ytterligare.

Norrmän sjukast på 15 år

Andelen sjukanmälda anställda i Norge nådde under andra kvartalet upp till 7,1 procent vilket är den högsta noteringen sedan svinpesten härjade 2009, meddelade Statistisk sentralbyrå på torsdagen. Omräknat i utgjorde detta närmare elva miljoner arbetsdagar, av dessa var 85 procent en följd av läkares sjukskrivningar.

Sommaren 2024 den varmaste hittills

Sommaren 2024 var den hittills varmaste som EU:s klimattjänst Copernicus har registrerat globalt sett, skriver TT/GP. Det ökar sannolikheten för att året som helhet blir det varmaste som uppmätts.

Dyra elbilar och minskat statligt stöd sänker försäljning

Volkswagen och Volvo Cars minskade denna vecka sina stora ambitioner att utmana Tesla och nya kinesiska rivaler, vilka tillsammans dominerar elbilsförsäljningen, rapporterar Bloomberg. Orsakerna till motgångarna för europeiska biltillverkare är tvåfaldiga: bilarna är för dyra och staterna har minskat sitt ekonomiska stöd vid bilköp. Resultatet har blivit en kraftig nedgång i försäljningen. Försäljningen av europeiska bilar, fossil- och eldrivna, fick en knäck vid coronapandemin, följt av hög inflation och höjd ränta och har därefter inte kommit tillbaka till tidigare nivåer.

Ökat intresse för Europaportalen

2024 har varit det bästa året hittills för Europaportalen räknat i antalet unika besökare under de första åtta månaderna. Särskilt april, maj och juni med 51 000 unika besökare bara på EU-valdagen den 9 juni, visade på ett kraftigt ökat intresse för sidan. Trenden har hållit i sig och under augusti registrerade Kantar-Sifo som mäter trafiken en uppgång på 66 procent jämfört med augusti förra året.

Fler sysselsatta i EU

Andelen sysselsatta i EU-länderna steg under årets andra kvartal med 0,1 procent jämfört med de tre föregående månaderna, visar uppgifter från Eurostat på fredagen. Sverige tillhörde de medlemsländer där sysselsättningsgraden minskade på kvartalsbasis: - 0,3 procent. På årsbasis ökade sysselsättningen med 0,9 procent i EU och 0,5 procent i Sverige.

EU ökar humanitärt stöd till Ukraina inför vintern

EU-kommissionen ökar sitt humanitära stöd till Ukraina med ytterligare 40 miljoner euro inför den kommande vintern. Av detta belopp går 35 miljoner euro till humanitära projekt i Ukraina och 5 miljoner euro till stöd för ukrainska flyktingar i Moldavien. Fokus är att förbereda Ukraina för de kalla vintermånaderna genom att reparera skadade byggnader, säkerställa elförsörjning och uppvärmning samt erbjuda skydd till de mest behövande.

Vänsterrebell blir tysk maktspelare

Extremhögern röner framgångar i Tyskland, men det är en annan ytterkantskraft som kan få verkligt inflytande. Vänsterutbrytaren Sahra Wagenknecht har klättrat i opinionen med en politik som i stora drag överensstämmer med den som förs längst ut till höger, skriver TT/SvD.

Revisorer: EU hade inte full beredskap för coronapandemin

I en rapport slår Europeiska revisionsrätten fast att EU:s två medicinbyråer, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), inte var "helt förberedda för en utdragen pandemi" när covid-19 slog till, men att de i allmänhet klarade krisen "på ett bra sätt". ECDC:s insatser försvårades av låg datakvalitet från medlemsstaterna, medan EMA:s informationsspridning inte alltid var lättåtkomlig för allmänheten, enligt revisorerna.

Sverige till EU: Nu är vi fria från svinpest

På fredag, den 6 september, har det gått ett år sedan det första fallet av afrikansk svinpest konstaterades i landet. Den svenska strategin mot smittan var framgångsrik – och nu har Jordbruksverket ansökt till EU om att få Sverige friförklarat från sjukdomen, uppger TT/VLT.

Notiser 5 september

Michel Barnier föreslås som ny fransk premiärminister – vänsterparti manar till demonstrationer

Frankrikes president Emmanuel Macron har föreslagit EU:s tidigare brexitförhandlare och högerpolitikern Michel Barnier, 73 år, från Republikanska partiet till att bli Frankrikes nya premiärminister.  Det kommer nu att vara upp till Barnier att sätta ihop en regering som kan utföra två svåra uppgifter: att överleva ett misstroendevotum i parlamentet och att fastställa en uppsättning politiska prioriteringar som glädjer partier från båda sidor av mitten, rapporterar Euractiv.

Ledaren för vänsterpartiet Okuvade Frankrike, Jean-Luc Mélenchon, uppmanar  fransmännen att gå ut och demonstrera på lördag den 7 september med anledning av valet, uppger SVT.  Socialdemokraternas ledare Olivier Faure sade att Macrons beslut att nominera en premiärminister vars parti slutade fyra i valet var ett "förnekande av demokratin", rapporterar Politico

Tillsammans har presidentens koalition och republikanerna  213 av de 289 platser som behövs för egen majoritet.

VW i kris – Facket slåss mot fabriksnedläggelse i Tyskland

Varningar för eventuella nedläggningar, de första någonsin, av två VW-fabriker i Tyskland är det mest kraftfulla tecknet hittills på nedgången i biltillverkningen i Europas toppekonomi, rapporterar Bloomberg

Volkswagen vill spara 10 miljarder euro vilket sannolikt betyder uppsägningar något som facket IG Metall vill undvika. Att gå ner till 4-dagars vecka kan därför vara "tänkbart".

– Vi lämnar ingen idé outforskad, säger Christiane Benner, ordförande för IG Metall till Reuters.

X backar – stoppar viss datainsamling om EU-medborgare

Inför den omedelbara risken att förlora i Irlands högsta domstol för påstådda brott mot EU:s dataskyddslagstiftning GDPR, väljer Elon Musks medieplattform X att omedelbart sluta behandla vissa personuppgifter som samlats in i EU för att träna deras artificiell intelligens kallad Grok. Kritiker menar dock att X kom billigt undan.

– X kom undan utan böter, trots ett flagrant brott mot lagen, sade Max Schrems, advokat och grundare av European Centre for Digital Rights, till Euractiv.

Zelensky kritiseras för maktkoncentration

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskys stora regeringsombildning på onsdagen kritiseras av oppositionspolitiker i landet som en maktkoncentration kring presidenten och hans mest förtrogna politiker, rapporterar Politico

– Alla handlingar från de nuvarande myndigheterna talar om den systematiska centraliseringen av makten till presidenten och hans kontor, sade förre vice premiärminister Ivanna Klympush-Tsintsadze, nu parlamentariker från oppositionspartiet European Solidarity. Partiet är kopplat till förre presidenten Petro Porosjenko som förlorade stort i parlamentsvalet 2019, och gick från 131 till 25 mandat (8%). I samma val fick presidenten Volodymyr Zelenskys parti: Folkets tjänare, 254 mandat och egen majoritet.

Några ukrainska regeringstjänstemän nära presidenten och analytiker avfärdade kritiken och uppmanade oppositionen att inte dramatisera.

Expert: Väntat med ny ukrainsk regering

Forskaren Ryhor Nizhnikau vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors säger att varken ommöbleringen av den ukrainska regeringen eller tidpunkten är överraskande. Han säger att det är typiskt för den politiska processen i Ukraina. 

– Zelenskyj har varit missnöjd med regeringen, sannolikt med en del ministrar och han har velat bli av med dem en längre tid säger Ryhor Nizhnikau till Yle och tillägger: Det finns också ett ökande missnöje med Zelenskyj bland ukrainarna och ministerbytena är ett sätt för presidenten att visa att han hört kritiken. 

Paasikivi: Ryssland försöker knäcka den ukrainska försvarsviljan

Ryska attackerna mot Kiev och Lviv under onsdagsmorgonen är nya försök att slå ner Ukrainas stridsvilja, säger Joakim Paasikivi, militärexpert, till Ekot. Ryssland har genomfört flera omfattade robot- och drönaranfall de senaste veckorna.

Tobias Billström avgår som utrikesminister

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) lämnar posten som utrikesminister, meddelade han sent på onsdagseftermiddagen på plattformen X, enligt Ekot. Tobias Billström säger vidare att han efter 25 år lämnar politiken helt och hållet. Till SVT avfärdar han alla spekulationer om samarbetssvårigheter med statsminister Ulf Kristersson.

Tusentals miljarder lockar svenska bolag till Polen

En expansiv finanspolitik och ett stort inflöde av bidragspengar från EU har gjort Polen till en av de snabbast växande ekonomierna i Europa, rapporterar Dagens Industri. Med tusentals miljarder öronmärkta för försvaret och klimatomställningen finns nu stora affärsmöjligheter för svenska bolag, säger flera experter till tidningen. 

Xi Jinping lovar 500 miljarder till Afrika

Kina ska de kommande tre åren satsa motsvarande omkring 500 miljarder kronor i investeringar i Afrika, uppger TT/SVT. Det lovade Kinas president Xi Jinping när han på torsdagen talade inför ett 50-tal ledare för afrikanska länder. De utlovade pengarna består både av olika lånelösningar, bidrag och investeringar från kinesiska bolag. Sedan tidigare pågår en kamp mellan EU, Kina och Ryssland och andra om inflytande  och allianser med afrikanska länderna.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret