Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 3 december

Donald Trump möter Emmanuel Macron

Den nyvalde amerikanska presidenten, högerpopulisten Donald Trump, kommer att närvara vid återinvigningen av katedralen Notre Dame i Paris på lördag där den franske presidenten, liberalen Emmanuel Macron, står värd, rapporterar Politico.  Presidenterna arbetade nära tillsammans under Trumps första mandatperiod.

Rapport: Sverige missar klimatmålen med dagens politik

Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige inte kommer att nå sina klimat- och energimål till 2030 och 2040 med nuvarande politik, skriver Miljö & Utveckling. Trots att EU:s nya system för utsläppshandel införs 2027 krävs fler åtgärder. Att nå klimatmålet för 2030 anses inte bli särskilt kostsamt, då det kan uppnås genom mer biobränsle och fler elbilar. Däremot blir det dyrare att samtidigt uppnå målet för minskad energianvändning, eftersom det driver upp priserna på både fossila bränslen, el och biodrivmedel.

Norsk premiär för kolinfångning

En ny kolinfångningsanläggning i Norge, som förväntas fånga in cirka 400 000 ton koldioxid årligen, är redo att starta, rapporterar Bloomberg. Enligt EU behöver dock hundratals miljoner ton koldioxid fångas in och lagras för att nå nettonollutsläpp år 2050.

Strul och inkompetens försenar nytt gränskontrollsystem

Det franska IT-företaget Atos står i centrum för EU:s länge försenade ansträngningar för att få bättre kontroll på resande in i och ut ur EU, rapporterar Bloomberg. Det nya systemet har försenats fyra gånger på fem år, till stor del på grund av ekonomiska och tekniska problem som försenade buggfixar, saknade delar, oerfarna team och ytterligare underhållskostnader. Projektet har nu skjutits upp till 2025 utan något fast startdatum.

USA presenterar nytt stödpaket till Ukraina

USA tillkännagav på måndagen ett nytt stödpaket till Ukraina på 725 miljoner dollar, motsvarande nära 8 miljarder kronor. I paketet ingår bland annat minor och robotar, skriver nyhetsbyrån AFP/Ekot.

Scholz lovar fortsatt stöd men nekar Ukraina robotar

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökte på måndagen Ukraina för andra gången sedan kriget började. Under mötet med president Volodymyr Zelenskyj stod han fast vid sitt nej till att leverera Taurus-robotar, som skulle kunna användas mot mål i Ryssland. Scholz menar att Tyskland då riskerar bli indraget i kriget, uppger Yle.

– Det här minskar inte vårt stöd, som är väldigt omfattande och kommer att förbli omfattande, sade Scholz i Kiev.

USA, Storbritannien och Frankrike har nyligen gett Ukraina tillåtelse att använda deras robotar mot mål i Ryssland. Tyskland förblir dock det europeiska land som ger mest stöd till Ukraina, försäkrade Scholz under besöket.

Enligt Kielinstitutet som samlar in uppgifter om Ukraniastöd var Tyskland tvåa efter USA på att ge mest stöd räknat i miljarder euro fram till 31 augusti. Baserat på ländernas BNP toppar dock Danmark och Estland som gett bort motsvarande 1,9 procent i värde av sitt BNP, jämfört med USA och Tyskland båda på 0,4 procent BNP.  Sverige har gett motsvarande 0,8 procent BNP.

Strömlöst i ukrainsk stad efter rysk attack

Delar av staden Ternopil i västra Ukraina är strömlöst efter en rysk drönarattack natten till tisdag, uppger stadens borgmästare Serhij Nadal, enligt TT/GP. En energianläggning ska ha träffats i attacken, uppger han, och tillägger att reparationsarbeten pågår. Det finns inga rapporter om skadade personer.

Den franska regeringen kan fällas – hotas med misstroendeomröstning

Frankrikes premiärminister Michel Barnier har tvingat igenom en budget utan omröstning i parlamentet. Nu hotar både vänsterledaren Mathilde Panot och Nationell samlings ledare Marine Le Pen med väcka en misstroendeomröstning – och tillsammans skulle de kunna fälla regeringen redan på onsdag, uppger SVT.

Trots uppgifter om rysk valpåverkan: Domstolen fastställer valresultat i Rumänien

Rumäniens konstitutionella domstol fastställer resultatet i den första omgången i presidentvalet, rapporterar SVT. Detta trots att olika påverkansförsök upptäckts – och att tjänstemän larmat om ”växande intresse” från Ryssland. Upptäckter har gjorts som visar på ”cyberattacker” med syfte att påverka presidentvalet, uppger Rumäniens presidentkansli enligt AFP.

Ny EU-fond för inköp av militär utrustning

EU-länderna närmar sig en uppgörelse om en ny fond på 1,5 miljarder euro, motsvarande drygt 17 miljarder kronor, för att stärka sin försvarsindustri och hjälpa Ukraina under de kommande tre åren, rapporterar Bloomberg. Förhandlingarna kommer sannolikt att avslutas i slutet av året och skulle tillåta köp av militär utrustning som består av upp till 35 procent av komponenterna från länder utanför EU.

Coronapengar snart till Sverige

Nästa vecka väntas EU-ländernas finansministrar godkänna Sveriges ansökan om stöd från unionens återhämtningsfond, skriver TT/GP. Det handlar om drygt 40 miljarder kronor som ska betalas ut i omgångar. Den svenska planen för hur pengarna ska användas lämnades in i september och fick godkänt av EU-kommissionen i november. Den första utbetalningen kommer troligen efter årsskiftet.

Femte kvällen på raken – tusentals demonstrerar i Georgien

Återigen samlades på måndagskvällen tusentals människor på gatorna i Georgien för att protestera mot den nya regeringens besked om att frysa alla samtal om EU-medlemskap, uppger TT/GP. Det är femte kvällen på raken, och landets premiärminister lovar trots det att det inte kommer att bli några förhandlingar med oppositionen.

Notiser 2 december

Franska regeringen riskerar falla efter budgetbeslut

Frankrikes premiärminister Michel Barnier planerar att driva igenom 2025 års budget utan omröstning i parlamentet, rapporterar franska medier. Detta öppnar för att regeringen kan fällas genom en misstroendeomröstning från höger- och vänsterpartier. Trots en sen eftergift till högerextrema Nationell samling, att inte ta bort subventioner på läkemedel, har Barnier valt att använda författningens artikel 49.3 för att få igenom förslaget utan omröstning. Budgeten innehåller skattehöjningar och nedskärningar på 60 miljarder euro för att minska landets underskott. Nationell Samlings ledare Marine Le Pen kräver att regeringen ska överge planerna på att stoppa pensionernas koppling till inflationen. Barniers minoritetsregering har sedan september varit beroende av stöd från Nationell samling.

EU:s nya utrikeschef i Kiev: Ukraina ska vinna detta krig

 EU:s nya utrikeschef Kaja Kallas, Europeiska rådets nye ordförande António Costa och EU:s nya utvidgningskommissionär Marta Kos anlände till Ukrainas huvudstad Kiev på söndagen, på sin första officiella resa, för att visa sitt stöd för landet i kriget mot den ryska ockupationsarmén.  

“Mitt budskap tydligt: ​​Europeiska unionen vill att Ukraina ska vinna detta krig.” skrev Kaja Kallas på X.

Danmark öppnar för gemensamma EU-lån till försvar och konkurrenskraft

Gemensamma lån och statsbidrag är en möjlighet att rusta EU för framtiden vad gäller försvar och konkurrenskraft, enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) i en intervju i nyhetsbyrån Ritzau, rapporterar Danmarks Radio på söndagen. Därmed går hon på samma linje som sin utrikesminister, liberalen Lars Løkke Rasmussen. Han uttalade tidigare i år att det behövs nya friska pengar i EU för att stödja Ukraina och bekämpa Ryssland. Danmark har tidigare tillsammans med bland annat Sverige motsatt sig gemensamma lån på EU-nivå.

Uppgift: EU planerar nya regler för utvisning av migranter

EU-kommissionen förbereder nya regler för att underlätta utvisning av personer som fått avslag på asylansökan. Ett förslag väntas presenteras redan i februari, enligt tre EU-diplomater, uppger Politico. Förslaget kommer troligen att innehålla tydligare riktlinjer för medlemsländernas hantering av personer som saknar rätt att stanna i EU. Ett förslag är att länderna ska kunna begränsa dessa personers rörelsefrihet, till exempel genom krav på regelbunden inställelse vid särskilda center. En annan viktig del handlar om att förtydliga reglerna för utvisning till tredje land. Detta är kontroversiellt eftersom förhållandena i sådana länder ofta är bristfälliga, vilket väcker både juridiska och etiska frågor.  

Strejker på Volkswagen stoppar produktionen

Arbetare vid nio Volkswagen-fabriker i Tyskland inledde strejker på måndagen efter oenigheter mellan fack och ledning som är oense om företagets framtid i landet, rapporterar Reuters. Demonstrationer hölls vid huvudkontoret i Wolfsburg och vid anläggningar i bland annat Hannover och Emden.  Om ingen överenskommelse nås i den kommande löneförhandlingen kan strejkerna förlängas. Volkswagen har krävt en 10-procentig lönesänkning för att minska kostnaderna, medan facket varnar för att fabriksnedläggningar och uppsägningar är oacceptabla.

Ökad sjukfrånvaro kostar europeiska företag miljarder

Sjukfrånvaron ökar kraftigt i flera europeiska länder och orsakar stora kostnader för både företag och samhälle, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. I Norge är läget värst med Europas högsta sjukfrånvaro på 15 år. I Tyskland betalade arbetsgivarna rekordsumman 77 miljarder euro för sjukfrånvaro förra året, mer än dubbelt så mycket som 2010. I Storbritannien har antalet långtidssjuka i arbetsför ålder ökat med 800 000 personer sedan 2020. Franska myndigheter varnar för att sjukfrånvarons kostnader belastar statsbudgeten alltmer. Experter pekar på flera orsaker: en åldrande arbetskraft, ökad medvetenhet om stress och psykisk ohälsa, samt följdverkningar från pandemin. Vissa menar också att generösa välfärdssystem bidrar till problemet.

Sverige kommer på sjunde plats i OECD 2022 med 18 sjukdagar per år och anställd jämfört med Norge och Finland med nästan 28 och 27 sjukdagar. Danmark låg under OECD-snittet med knappt 13 sjukdagar per år.

Omräkning bekräftar kontroversiellt valresultat i Rumänien

Omräkningen av presidentvalet i Rumänien har hittills inte visat några större avvikelser från det ursprungliga resultatet, som gav den Rysslandsvänlige nationalisten Călin Georgescu segern i första valomgången, skriver FT. Landets högsta domstol beordrade den ovanliga omräkningen efter misstankar om rysk valinblandning. Om resultatet godkänns möter Georgescu den liberala ledaren Elena Lasconi i en andra valomgång den 8 december.

Fjärde natten med våldsamma demonstrationer i Georgien

I Georgien har protesterna mot regeringens beslut att pausa diskussionerna om EU-medlemskap landat i våldsamheter mellan polis och demonstranter för fjärde natten i rad, uppge Ekot. I huvudstaden Tbilisi samlades tiotusentals demonstranter under kvällen på måndagen utanför parlamentsbyggnaden, polis satte in vattenkanoner men kunde inte skingra folkmassorna senare under kvällen kallades fullt utrustad kravallpolis in med tårgas. Demonstrationer hölls i flera städer runt om i Georgien.

EU-politiker efterlyser ökat barnafödande

I dag måndag träffas ministrar från EU-länderna i Bryssel för att diskutera lösningar på vad man kallar den "demografiska utmaningen" med färre födda barn och en allt äldre befolkning att försörja.

– Vi kommer att diskutera […] hur vi får igång barnafödandet i Europa
givet att det ligger på väldigt låga nivåer, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på väg in på mötet.

Hon avsåg att lyfta fram den svenska "väldigt generösa" föräldraförsäkringen som en lösning för att kombinera föräldraskap och arbetsliv, men även Sveriges "utbyggda" barnomsorg. Sveriges så kallade summerade fruktsamhet, mätt i det genomsnittliga antalet barn per kvinna, låg enligt de senaste siffrorna från Eurostat på 1,53 barn per kvinna, något högre än EU-snittet. För att upprätthålla en stabil befolkningsnivå krävs runt 2,1 barn per kvinna.

Utsikterna för EU-bråkiga Ungerns kreditbetyg försämras

Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt utsikterna för Ungerns statsskuld från stabila till negativa, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. Orsaken är försämrad samhällsstyrning som riskerar att få landet att gå miste om bidrag och förmånliga lån från EU. Landets valuta har tappat nästan sju procent mot euron hittills i år och nådde sin lägsta nivå på två år i torsdags. Inför parlamentsvalet 2026 förväntar sig bedömare att premiärminister Viktor Orbáns regering kommer att öka sina utgifter, trots löften om att minska underskottet.

"Om Ungern inte kan eller vill uppfylla EU:s återstående villkor för att få tillgång till stödet riskerar landet att gå miste om betydande bidrag och förmånliga lån", sade Moody's analytiker i ett uttalande. 

Kreditvärderingsinstitutet Fitch Ratings har Ungerns betyg på BBB, två steg över skräp, med negativa utsikter. Kreditvärderingsinstitutet S&P har landet en nivå lägre på BBB- med stabila utsikter.

ECB planerar ändra strategi för räntebeslut

Europeiska centralbanken (ECB) förbereder sig för att överge sin nuvarande strategi där färsk ekonomisk data styr räntebesluten. ECB:s chefsekonom Philip Lane meddelar att banken istället kommer fokusera på framtida risker när inflationen stabiliserats kring målet på 2 procent.

– När inflationen är under kontroll behöver penningpolitiken vara framåtblickande och söka efter nya chocker som kan påverka inflationstrycket, sade Lane till Financial Times.

Förändringen väntas ske under nästa år när ECB bedömer att inflationen, som nu ligger på 2,3 procent, kommer nå målet på 2 procent. Banken har tidigare kritiserats för att inte ha förutsett de långvariga prisökningarna efter pandemin.

EU-topp varnar för gasfusk med rysk energi

Den avgående EU-kommissionären för energifrågor, Kadri Simson, varnar för ett planerat upplägg där rysk gas ska märkas om till azerbajdzjansk. Planen går ut på att Azerbajdzjan ska leverera gas till Ukrainas gräns genom ett komplicerat bytesavtal med Ryssland. Främst skulle Ungern och Slovakien, som har goda relationer med Moskva, gynnas av upplägget. De har motsatt sig EU:s försök att minska beroendet av rysk gas efter invasionen av Ukraina. 

– Ett sådant bytesavtal skulle bara innebära att ryska leveranser fortsätter men med en annan märkning, sade Simson till Financial Times. Hon påpekade att europeiska företag redan kan köpa rysk gas direkt vid ukrainska gränsen, vilket gör upplägget onödigt.

Förstahandsrösterna räknade – Irlands regeringspartier går mot vinst

Räkningen av förstahandsrösterna i det irländska valet är nu klar. De regerande center-högerpartierna Fianna Fáil får 21,9 procent och Fine Gael 20,8 procent, rapporterar Ekot. Det största oppositionspartiet, vänsternationalistiska Sinn Fein, blev tredje störst med 19 procent. Det innebär att regeringspartierna ser ut att kunna fortsätta regera. De måste dock få med sig ytterligare partier för majoritet. Valdeltagandet var 59,7 procent. Det lägsta på mer än hundra år.

Regeringsskifte på Island

Det blir regeringsskifte på Island. I nyvalet till Alltinget på lördagen är Socialdemokraterna den stora vinnaren. Partiet får drygt 21 procent i väljarstöd - en fördubbling jämfört med förra valet 2021.

– Väljarna har visat att de vill ha en förändring och vi ser nu ett helt nytt politiskt landskap, sa den socialdemokratiska partiledare Kristrún Frostadóttir i en första kommentar, uppger Ekot. Alltinget är det äldsta existerande parlamentet i världen och räknar sina anor från år 930.

Notiser 29 november

Franska regeringen pressas att ändra budgeten – avgångskrav hotar

Ledaren för högerpopulistiska Nationell samling, Marine Le Pen, har gett Frankrikes premiärminister Michel Barnier till på måndag för att gå med på hennes budgetkrav innan hon bestämmer sig för om hon ska försöka fälla regeringen, vilket kan ske tidigast på onsdag, rapporterar Bloomberg. Kravet har skrämt investerare, vilket får dem att sälja franska tillgångar och driver upp landets lånekostnader.  

Bland Le Pens krav finns att skrota ett förslag om att minska subventioner för läkemedel, utlysa ett stopp för nya eller högre skatter för de flesta individer och att indexera pensioner till inflationen samt att införa hårdare migrations- och kriminalpolitik. Nationell samling kan själva inte fälla regeringen utan behöver vänstern stöd.

Ukrainas elnät under rysk attack – en miljon utan ström

Över en miljon ukrainare lämnades utan ström efter ännu en massiv rysk attack mot landets energisystem, uppger Ekot. Enligt president Zelenskyj användes klustervapen för att ytterligare försvåra räddningsarbetet.

Drönare till Ukraina ska byggas i Finland

Drönare till Ukraina ska börja byggas i en ny anläggning i södra Finland om bara några månader, meddelar det relativt nya konsortiet Summa Defence, enligt TT/GP. Bygget sker i samarbete med ukrainska företag, för att kunna bidra till Ukrainas försvar mot Ryssland.

Inflationen steg i euroländerna

Preliminära siffror från Eurostat på fredagen indikerar att inflationen i euroområdet ökade till 2,3 procent. Det är framförallt stigande priser i tjänstesektorn som ligger bakom ökningen. Enligt Financial Times tros ökningen inte påverka Europeiska centralbankens väntade räntesänkning i december.

Irländska regeringspartier favoriter i fredagens val

Irlands två största regeringspartier, liberalkonservativa Fine Gael och liberala Fianna Fail, ser ut att kunna behålla makten efter fredagens val, uppger Reuters. En generös budget i oktober och minskat stöd för socialistiska oppositionspartiet Sinn Fein har stärkt deras position i opinionen. Regeringspartierna har kritiserats för att inte ha förbättrat offentlig service trots landets starka ekonomi. De väntas behöva stöd från minst ett mindre parti för att nå majoritet.

Kinesiska elbilar tappar i EU

Kinesiska biltillverkares andel av nyregistreringar av elbilar i EU fortsätter att sjunka och nådde närmare 8  procent i oktober. Efter flera år av snabba uppgångar har den kinesiska framgången avstannat sedan juli i samband med att  EU satte provisoriska tullar på kinesiskt tillverkade elbilar, rapporterar Bloomberg.

Misstänkta för sabotage mot infrastruktur gripna i Slovakien

Slovakisk underrättelsetjänst har gripit två personer som misstänks ha planerat attacker mot landets viktiga samhällsfunktioner, uppger Euronews. De gripna är en ukrainsk medborgare och en person med dubbelt slovakiskt-ungerskt medborgarskap. Underrättelsechefen Pavol Gašpar sade vid en pressträff att de gripna ingår i en större internationell grupp som utreds i samarbete med andra länders säkerhetstjänster. Han berättade också att myndigheterna har identifierat en person som anklagas för bombhot mot både Slovakien och Tjeckien. Tjeckiens underrättelsechef Michal Koudelka har tidigare pekat ut Ryssland som ansvarigt för hoten.

EU-frågan het i isländskt extraval

På lördag går islänningarna till extraval där EU-medlemskap åter blivit en central fråga efter mer än ett decennium, rapporterar Reuters. Opinionsmätningar visar att 45 procent nu stöder ett medlemskap, medan 35 procent är emot. Det ökade EU-stödet kopplas till landets ekonomiska utmaningar och vulkanutbrott. Många hoppas att medlemskap skulle stärka ekonomin och att euron skulle minska valutasvängningar. Liberala Viðreisn, som leder mätningarna tillsammans med socialdemokratiska Samfylkingin, vill hålla en folkomröstning om EU. Partierna väntas tillsammans få 40 procent av rösterna. Island ansökte om EU-medlemskap 2009 men avbröt förhandlingarna 2013.

Storbritanniens Starmer bjuds in till EU-möte

Fem år efter att Storbritannien lämnade EU kommer landets premiärminister Keir Starmer att välkomnas till ett EU-toppmöte igen, skriver TT/GP. Starmer och även Natos generalsekreterare Mark Rutte bjuds in som särskilda gäster när EU:s tillträdande rådsordförande António Costa håller ett särskilt möte om försvarsfrågor den 3 februari 2025. Mötet är det första av en ny informell typ, där avsikten är att stats- och regeringscheferna ska kunna prata mer avslappnat, utan krav på beslut eller gemensamma uttalanden.

Tårgas mot demonstranter i Georgien efter regimens EU-beslut

Stora demonstrationer bröt ut i Georgien efter beskedet att regeringen byter sitt vallöfte om att närma sig EU och nu fryser alla samtal om EU-medlemskap i fyra år, uppger TT/GP. Polis i huvudstaden Tbilisi har använt tårgas mot demonstranterna som vill se ett närmande till EU. Efter att Georgien misskött sig som kandidatland till EU, genom att införa auktoritära lagar och närma sig den ryska intressesfären, har processen om ett framtida medlemskap stoppats.  

EU-parlamentet fördömde tidigare i veckan det kritiserade parlamentsvalet i Georgien nyligen och uppmanade att det helt görs om under internationell övervakning.

Nya EU-kommissionen formellt godkänd

Medlemsländernas högsta politiska ledare i Europeiska rådet har gett det sista formella godkännandet av den nya EU-kommissionen som tar vid den 1 december och vars mandat löper till den 31 oktober 2029. Beslutet togs med kvalificerad majoritet.

Ryssland lockar soldater med högre löner och skuldavskrivning

Ryssland har allt svårare att rekrytera tillräckligt med soldater till kriget i Ukraina, trots kraftigt höjda ersättningar, rapporterar Yle. Från december erbjuds skuldsatta att få upp till 100 000 euro i skulder avskrivna om de tar värvning. Enligt västerländska säkerhetstjänster har ryska armén förlorat minst 500 000 man. Målet att värva 400 000 frivilliga i år ser ut att missas, trots att kontraktssoldater kan få upp till 40 000 euro för första krigsåret.

Notiser 28 november

Omfattande ryska robotattacker mot Ukrainas elnät

Ryssland genomför just nu stora attacker mot energianläggningar i hela Ukraina, enligt landets energiminister Herman Halusjtjenko.

– Återigen är energin under en massiv attack. Attacker på energianläggningar förekommer i hela Ukraina, sade han, enligt TT/GP.

Ukrainas flygvapen har upptäckt flera grupper av ryska robotar i luftrummet och har utfärdat larm i alla regioner. Explosioner har hörts i städerna Kropyvnytskyj, Lutsk och Charkiv. I huvudstaden Kiev varnar militären för möjliga robotattacker och uppmanar invånarna att söka skydd. Även i Charkiv har borgmästaren bett befolkningen att ta sig till skyddsrum.

Uppgifter: Kinesiska fartyget släpade ankaret på botten i flera mil

Det kinesiska fartyget, Yi Peng 3, som misstänks ha rivit sönder två kablar utanför Sveriges kust släpade sitt ankare på botten i flera mil, uppger Wall Street Journal. Enligt Hans Friberg vid branschorganisationen Svensk sjöfart är det otänkbart att besättningen inte märkte något.

– Hela båten hoppar och skakar av en sån historia, sade han till Ekot.

Dyrare att låna för Frankrike än för Grekland

För första gången någonsin har Frankrikes lånekostnader överstigit Greklands. På torsdagen nådde räntan på franska 10-åriga statsobligationer 3,02 procent, strax över Greklands 3,01 procent, enligt Financial Times.Utvecklingen speglar en oro bland investerare för Frankrikes politiska och ekonomiska situation. Premiärminister Michel Barniers minoritetsregering kämpar med att få igenom ett åtstramningspaket värt 60 miljarder euro.

Putin hotar använda ny missil mot Kiev

Rysslands diktator Vladimir Putin hotar att använda den nya hypersoniska missilen Oresjnik mot mål i Kiev, skriver FT. Hotet kommer samtidigt som Ryssland genomfört omfattande attacker mot Ukrainas energianläggningar i elva regioner.
– Temperaturen i träffpunkten når 4 000 grader. Allt i explosionens centrum splittras till fragment och elementära partiklar. I princip förvandlas det till damm, sade Putin.

KD-politiker vill skicka svensk trupp till Ukraina

Riksdagsledamoten och Ukrainastödjaren Magnus Jacobsson (KD) vill att Sverige, tillsammans med andra EU-länder och Storbritannien, går in med marktrupper i Ukraina, rapporterar SvD. Det handlar enligt honom om fredsbevarande trupper vid gränsen till Belarus, att hålla en flygförbudzon över västra Ukraina och att upprätta en sjözon runt hamnstaden Odessa för att säkra sjöhandeln till och från landet.

– Syftet är inte att öka mängden krig, utan att se till att Ukraina kan hålla sina gränser och på sikt få fred. Ryssland måste förstå att vi kommer att hjälpa och stötta Ukraina, sade Magnus Jacobsson som för närvarande talar för sig själv och inte partiet.

Ny svensk EU-domare på gång

Sedan Sveriges domare i EU-domstolen Niels Wahls mandat gick ut i oktober har han ersatts av Fredrik Schalin från EU-tribunalen, som är en underrätt i EU-domstolen. Domarnämnden har nu nominerat juristprofessor Jörgen Hettne till den vakanta posten i tribunalen. Formellt gäller det att täcka innevarande mandatperiod som går ut i augusti 2025 men i praktiken handlar det också om den efterföljande perioden i EU-tribunalen på sex år. Regeringen kommer inom kort att ta ställning till Domarnämndens förslag som de väntas följa. Varje medlemsländer har en domare i EU-domstolen och två i EU-tribunalen.

Ulf Kristersson om samarbetet med Polen: Starkare band än på länge

Sverige och Polen har ingått ett nytt strategiskt partnerskap, som bland annat innehåller samarbete om stöd till Ukraina och att stärka säkerheten kring Östersjön, rapporterar SVT.

– I och med signeringen av det här förnyade partnerskapet är banden mellan Sverige och Polen starkare än vad de någonsin har varit i moderna tider, sade statsminister Ulf Kristersson (M) på torsdagen.

Polen föreslår gemensam sjöbevakning mot rysk sabotage i Östersjön

Efter att två datakablar skadats i Östersjön förra veckan driver Polen på för gemensam sjöbevakning bland nordiska och baltiska länder. Vid ett toppmöte i Sverige föreslog Polens premiärminister Donald Tusk en marinpoliskår liknande Natos luftpatrullering över Baltikum, skriver FT. 

– Om Europa står enat är Ryssland en teknologisk, finansiell och ekonomisk dvärg i förhållande till Europa. Om Europa är splittrat är Ryssland ett hot mot varje enskild stat, sade Tusk. Östersjöländernas ledare lovade samtidigt att stärka försvaret mot både traditionella och hybridattacker.

Tyskland: Redo flytta luftvärn till Polen

Tyskland erbjuder sig att i januari placera ut luftvärnssystemet Patriot i Natogrannen Polen för att skydda försörjningskedjor till krigets Ukraina, meddelar försvarsdepartementet i Berlin, rapporterar TT/GP

Rumäniens högsta domstol kräver omräkning av presidentval

Rumäniens högsta domstol har beslutat att rösterna i första omgången av presidentvalet ska räknas om, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Den överraskande segern för den högerradikala kandidaten Călin Georgescu, som tidigare hyllat fascistiska politiker och kritiserat Nato, har väckt frågor om valprocessen. Georgescu, som före valet hade lågt stöd i opinionsmätningarna, går vidare till andra omgången mot mittenkandidat Elena Lasconi den 8 december. Omräkningen begärdes av en konservativ kandidat som fick 1 procent av rösterna. Beslutet ökar oron kring valprocessen i Rumänien som ska hålla tre val på tre veckor.

Sju länder ber att få slippa EU-böter

Italien, Polen, Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Rumänien och Slovakien uppmanar EU:s konkurrenskraftsministrar på torsdagen att hitta en lösning för att undvika böter, som kan bli höga, för de biltillverkare som överskrider nya utsläppsmål som ska träda i kraft 2025, rapporterar Bloomberg.

"Sådana påföljder skulle allvarligt begränsa branschens förmåga att återinvestera i innovation och utveckling och därmed skada Europas konkurrenskraft på den globala scenen", hävdar de sju länderna.

USA förbereder ytterligare vapenpaket till Ukraina

USA förbereder ytterligare ett vapenpaket till Ukraina, värt motsvarande 7,9 miljarder kronor. Det uppger källor för Reuters, enligt Ekot. Det rör sig bland annat om en mängd olika pansarvärnsvapen som redan lagerhålls av den amerikanska militären. Avgående president Biden arbetar för att så snabbt det går, före den tillträdande presidenten Donald Trumps inträde i Vita huset, använda det stöd som kongressen har anslagit till Ukraina.

Kulturminister hade oregistrerade höns – bröt mot EU-regler

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har brutit mot EU:s regelverk genom att inte registrera sina åtta höns hos Jordbruksverket, rapporterar Expressen. Enligt reglerna, som gäller sedan april 2021, måste alla hönsägare anmäla sina fjäderfän för att underlätta smittspårning vid sjukdomsutbrott.

Frankrike: Netanyahu är immun – grips inte

Israel överklagar Internationella brottmålsdomstolens (ICC) efterlysning av premiärminister Benjamin Netanyahu – och vill få arresteringsordern upphävd under överklagandet. Frankrike anser att Netanyahu har immunitet då Israel inte har godkänt ICC:s stadgar, skriver TT/SvD.

Notiser 27 november

Trump-strategi i fokus när regeringschefer träffas på Harpsund

I dag onsdag träffas de nordiska och baltiska regeringscheferna på Harpsund, dit även Polens premiärminister Donald Tusk väntas, rapporterar Ekot. Säkerhetspolitik står på agendan och man förväntas bland annat diskutera stödet till Ukraina och Donald Trumps kommande presidentskap i USA.

20 EU-länders skuldplaner föreslås godkännas

Sverige var som väntat ett av 20 EU-länder som på tisdagen fick grönt ljus för sina planer när det gäller skuldsättning. Det betyder att EU-kommissionen föreslår ministerrådet att ländernas budget för 2025 ska anses uppfylla kraven på skuldsättning och att de länder i gruppen som har för höga skulder uppvisar en trovärdig plan på hur dessa ska minskas. Sveriges offentliga skulder tillhör de lägsta i EU.

Uppgift: 100 000 ukrainska soldater kan ha dött i strid

Mellan 60 000 och 100 000 ukrainska soldater kan ha stupat sedan invasionen 2022, skriver The Economist. Därutöver kan enligt tidningens uppgifter upp till 400 000 ukrainska soldater skadats allvarligt och tagits ur strid.

Polen motsätter sig handelsavtalet Mercosur

Polens premiärminister Donald Tusk sade på tisdagen att landet motsatte sig jordbruksvillkoren i Mercosur-avtalet, rapporterar Politico. Avtalet som förhandlats fram under årtionden är klart för slutligt godkännande och skulle om det antogs, på sikt med vissa undantag, skapa en gemensam och tullfri marknad för tjänster, industrivaror och vissa livsmedel- och  jordbruksprodukter för närmare 800 miljoner människor i EU och fyra latinamerikanska länder.

Med Polen som uttalade motståndare till avtalet tillsammans med Österrike, Frankrike och Irland har möjligheten för en blockerande minoritet vuxit men ännu saknas  tillräckligt med röster för att stoppa avtalet. Sverige och Tyskland med flera stödjer avtalet.

Ledande liberal kräver besked av Tik Tok efter överraskande rumänskt val

Den liberala gruppledaren i Europaparlamentet Valérie Hayer vill att Tik Toks vd ska komma till parlamentet för att förklara plattformens eventuella roll i söndagens rumänska presidentval, rapporterar Politico.  Hon med flera misstänker att den okända högerextrema kandidaten Călin Georgescu som fick flest röster i första valomgången hade ett manipulerat Tik Tok-konto som förstärkte hans genomslag på plattformen. 

På onsdagen framkom att rumänska myndigheter bett EU-kommission att inleda en formell utredning kring Tik Toks roll i valet och om det bryter mot EU:s regler.

Från Tik Tok avvisar man alla anklagelser om otillbörlig inblandning i presidentvalet.

– Dessa mycket spekulativa rapporter om det rumänska valet är felaktiga och missvisande, sade Tik Toks talesperson Paolo Ganino.

Något valövervakande från OSSE har inte skett i presidentvalet på grund av bristande resurser.  Det rumänska presidentvalet avgörs den 8 december.

Ökat stöd i Finland för att återigen tillåta landminor som försvar

I Finland har försvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola väckt debatten om att återigen tillåta landminor med tanke på det försämrade säkerhetsläget gentemot grannlandet Ryssland, rapporterar Ekot. Även politiskt växer stödet för att Finland ska överge det internationella Ottawafördraget där över 160 länder förbundit sig att inte använda minorna. Samlingspartiet har redan bestämt att man vill dra sig ur fördraget och får stöd av Sannfinländarna, medan övriga partier öppnar för en diskussion eller är kritiska.

Notiser 26 november

Politico: Möjlig eurokris till jul

Det franska högerpopulistiska partiet Nationell samling och dess frontfigur Marine Le Pen kan nu ha den europeiska ekonomins öde i sina händer, rapporterar Politico

Frankrikes liberalkonservativa minoritetsregering har föreslagit besparingar på 60 miljarder euro till nästa år för att komma till rätta med landets stora budgetunderskott, ett av de största i EU, som förra året var 5,5 procent av BNP. Lägg där till en växande offentlig skuld, den tredje största i EU efter Grekland och Italien, så växer bilden fram av ett ekonomiskt mycket betydande EU-land med svaga finanser och sjunkande kreditvärdighet.

Nationell samling överväger om de ska rösta emot premiärminister Michel Barniers budget. Det skulle inte bara dra ur kontakten för hans bräckliga koalitionsregering, utan också, enligt Politico, skrämma finansmarknaderna och skicka chockvågor runt om i Europa. Det är en öppen fråga om den franska regeringen finns kvar till jul.

Rekordmånga ryska drönare attackerade Ukraina under natten

Ryssland uppges ha avfyrat rekordmånga drönare mot Ukraina under natten: 188, enligt uppgifter från landets flygvapen. I huvudstaden Kiev ska flyglarm ha tjutit i fem timmar under natten. Under dagen håller Ukraina och Nato ett möte om en uppmärksammad rysk attack med en ny hypersonisk robot, rapporterar TT/GP

Diskussioner om brittisk-franska trupper till Ukraina

Enligt franska Le Monde pågår samtal mellan Frankrike och Storbritannien om att skicka  trupper till Ukraina. I och med att Donald Trump blivit återvald till presidentposten i USA finns det i Europa tankar på en militärkoalition för att stödja Ukraina efter att han tillträder presidentposten i januari nästa år, rapporterar den franska tidningen Le Monde med hänvisning till flera källor, uppger Yle. Enligt Le Monde handlar samtalen nu om att eventuellt skicka trupper och privata försvarsföretag från västländer till Ukraina.

Frågan är inte ny. Den franske presidenten Emmanuel Macron överraskade tidigare i år med att avslöja att europeiska länder fört diskussioner om att sätta in soldater i Ukraina. Han sade samtidigt att EU måste ta ett "strategiskt språng" i att göra stödet till Ukraina mindre beroende av USA.

Data visar nya ryska erövringar i Ukraina

Den ryska militären har under hösten rört sig framåt vid stora delar av fronten och pressar i dagsläget ukrainarna bakåt, rapporterar SVT. Bara den senaste veckan erövrade ryssarna omkring 235 kvadratkilometer i Ukraina, motsvarande knappt halva Haninge kommun i storlek.

Kristersson vill att misstänkt kinesiskt fartyg går in på svenskt vatten

Det kinesiska fartyget pekades ut i samband med de kabelbrott i Östersjön som upptäcktes förra veckan, eftersom det rörde sig i det aktuella området vid tidpunkten för kabelbrotten. Nu vill statsminister Ulf Kristersson att fartyget tar sig till svenskt vatten.

– Vi vill absolut veta vad [kabelbrotten] beror på, säger Kristersson om kabelbrotten.

Uppgift: Nytt sanktionspaket utreds – riktat mot Ryssland och Kina

Som en del av det som skulle vara EU:s 15:e sanktionspaket sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, är kommissionen på väg att föreslå sanktioner mot över 50 individer och nästan 30 företag och enheter, enligt dokument som Bloomberg sett.

De gäller mestadels ryska militära tillverkare såväl som en liten grupp kinesiska företag och andra som misstänks samarbeta med Ryssland för att tillverka attackdrönare. Här finns också förslag på att förbjuda mer än 45 ryska oljetankfartyg från att tillträda europeiska hamnar.

Väst synar hybridhot – "Förtrollningen bryts"

Flera kabelbrott på kort tid, attentatsplaner mot flygplan och anlagda bränder.
Efter åratal av ryska skuggattentat väljer drabbade västländer att utgå ifrån att det är regelrätta angrepp.
– Då bryts lite av förtrollningen, säger krigsvetaren Håkan Gunneriusson till TT/GP.

Oro när multiresistent tarmbakterie sprids: ”Tyst pandemi”

En multiresistent stam av E. coli-bakterien sprids snabbt i Europa. I kombination med resistensen är utvecklingen ”oroande”, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Antibiotikaresistens är den tysta pandemin som ingen bryr sig om, säger Inga Fröding, utredare på FHM, rapporterar SVT.

Så ska Frankrike bekämpa våld mot kvinnor

– Jag är övertygad om att Mazan-rättegången kommer att markera ett före och ett efter, säger Frankrikes premiärminister Michel Barnier, rapporterar TT/GP.
Landet lägger nu fram nya åtgärder för att bekämpa våldet mot kvinnor – medan den man som står åtalad för många års våldtäkter mot sin fru fortfarande inte fått sitt straff.

Ökat våld från regimen i Belarus inför riggat val

Belarus har repressionen ökat inför ett fixat val i januari som diktatorn Aleksandr Lukasjenko arrangerar för att legitimera sig som landets president för sjunde gången i rad. Sedan förra valet för fyra år sedan har flera tusen dömts på politisk grund, runt 300 000 har tvingats i exil, rapporterar Ekot. Radion har träffat Leanid Sudalenka, tidigare politisk fånge, som vittnar om hur oppositionella behandlas i landets fängelser.

Merkel försvarar sig i ny bok – kritiserar uttalande av Zelenskyj

På tisdagen kommer den förra tyska förbundskanslern, kristdemokraten Angela Merkels, bok över sitt liv och sina 16 år vid makten ut, rapporterar Ekot. Merkel försvarar sina stora beslut bland annat på flykting- och energiområdet, men beklagar att hon inte gjorde mer för klimatet. Merkel kritiserar i boken den ukrainske presidenten Zelenskyj för att han sagt att absurd rädsla för Ryssland styrt Tysklands agerande.

Notiser 25 november

Bloomberg: Europa riskerar ny energikris

En tidig kyla och vindtorka har börjat ta av gaslagren i EU, detta i kombination med att ett ryskt gasavtal, som förser flera EU-länder med gas, löper ut vid årsskiftet och att extra amerikanska gasleveranser dröjer har lett till höjda gaspriser. Det kan i sin tur skapa en kostnadskris för både privata hushåll och energiintensiv industri, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

EU:s budget för 2025 får grönt ljus

Ministerrådet har godkänt EU:s budget för 2025 efter förhandlingar med EU-parlamentet. Den totala budgeten uppgår till 155,2 miljarder euro inklusive områden som ligger utanför EU-budgeten. En reserv på 800,5 miljoner euro har avsatts för oförutsedda behov. EU-parlamentet har nu 14 dagar på sig att formellt godkänna överenskommelsen vilket väntas ske under denna veckan.

Ryssland förbereder cyberattacker mot Storbritannien och andra

Ryssland planerar att genomföra cyberattacker mot Storbritannien och andra allierade länder för att försvaga stödet till Ukraina. Detta kommer Pat McFadden, minister med ansvar för nationell säkerhet, att varna för vid ett Nato-möte i London på måndagen, enligt BBC. McFadden kommer att peka ut Rysslands specialenhet Unit 29155, som tidigare genomfört attacker i Storbritannien och Europa. Han beskriver Kreml som "extremt aggressivt" när det gäller cyberkrigföring och varnar för att Ryssland kan slå ut elnät och lamslå miljoner människor.

– Ingen bör underskatta det ryska cyberhotet mot Nato. Hotet är verkligt, kommer han att säga till de samlade Nato-länderna, enligt McFadden.

EU riskerar förlora miljoner när Northvolt ansöker om konkurs

EU:s finansiella riskexponering i det krisdrabbade batteriföretaget Northvolt uppgår till 313 miljoner dollar, sade en talesperson för EU-kommissionen på måndagen. Pengarna utgörs av garantier från EU-kommissionen för lån som Europeiska Investeringsbanken, EIB, gett till företagets batterifabrik. EU:s garantier för lånen backas upp av EU:s budget.

Tusk till Sverige – ska förbereda EU på Trump

Polens premiärminister Donald Tusk har tagit en ledande roll för att förbereda EU inför  att Donald Trump blir USA:s nästa president. När nordiska och baltiska statsministrar möts på Harpsund denna vecka deltar även Tusk, skriver TT/GP. Polen, som tar över EU:s ordförandeskap i januari, arbetar för att säkra fortsatt stöd till Ukraina. 

– Polen har klivit fram som en rejäl säkerhetspolitisk spelare i Europa, sade Björn Fägersten vid Utrikespolitiska institutet. Tusk har tidigare erfarenhet av att förhandla med Trump från sin tid som EU:s rådsordförande. Han har nu inlett en intensiv mötesrunda med europeiska ledare för att stärka EU:s beredskap.

Högerpopulist leder inför avgörande presidentval i Rumänien

Den proryske högerpopulisten, partilöse Calin Georgescu, fick nära 23 procent av rösterna i det rumänska presidentvalets första omgång på söndagen. På andra plats kom liberalen Elena Lasconi med 19,18 procent av rösterna precis före socialdemokraten och premiärministern Marcel Ciolacu med 19,15 procent av rösterna – en skillnad på endast 2742 röster.  Calin Georgescu och Elena Lasconi kommer nu att mötas i en andra och avgörande valomgång 8 december. Valdeltagandet var 52,5 procent.

Tysk ståljätte kapar 11 000 jobb

Tyska stålföretaget Thyssen-Krupp ska göra sig av med 11 000 anställda fram till 2030, rapporterar Ekot. 5 000 anställda kommer att sägas upp medan ytterligare 6 000 anställda ska överföras till entreprenadföretag i stålbranschen. Stålföretaget har länge dragits med lönsamhetsproblem och ser också över sin satsning på så kallad ”grönt stål”.

Frankrike och Finland lade mest på social trygghet

De offentliga satsningarna på social trygghet såsom pensioner, sjukvård och arbetslöshetsersättning var 2023 högst i Frankrike och Finland av EU-länderna, visar statistik från Eurostat. Frankrike lade 31,3 procent av den samlade bruttonationalprodukten på dessa områden. Sverige låg med 27,3 procent strax ovanför EU-snittet. I förhållande till BNP lade Irland och Malta minst.

Tyskt missnöje med Scholz inför nyval

Förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholzs, popularitet har sjunkit kraftigt sedan han tog över efter Angela Merkel 2021. Enligt opinionsinstitutet Insa är han nu minst populär av 20 tyska toppolitiker, medan försvarsminister Boris Pistorius toppar listan, uppger TT/GP. Kritiken inom Scholz parti SPD växer. – Vi har två möjliga kandidater – den ene är Tysklands mest populära politiker och den andre den minst populära, för att uttrycka det enkelt, sade den socialdemokratiske borgmästaren Maximilian Mumm. Pistorius har dock förklarat sig lojal med Scholz. Nyval väntas i februari.

Uppgift: Sverige motsätter sig nya EU-förhandlingar för Serbien

Det ungerska ordförandeskapet i ministerrådet, som har ett uttalat mål att få Serbien närmare EU, föreslog på måndagen att ett nytt förhandlingskapitel, om konkurrenskraft och tillväxt, ska öppnas för landet, rapporterar Politico. Enligt Ungern har Serbien gjort framsteg i rättsstatsfrågor och i relationen till Kosovo att de kan gå vidare i förhandlingarna. Flera länder däribland Sverige hävdar dock, enligt två diplomater, motsatsen och pekade på Serbiens dystra meritlista när det gäller rättsstatsprincipen och vägran att anpassa sig till EU:s Rysslandssanktioner. I medlemskapsförhandlingarna har EU-länder vetorätt och kan stoppa  kandidatländer att gå vidare till nya förhandlingsavsnitt.

Frankrike ändrar sig om utländska försvarsföretag i EU

Frankrike har ändrat sin inställning och stödjer nu ett förslag som tillåter företag utanför EU att ta del av unionens försvarsfinansiering, skriver Financial Times. Enligt förslaget kan upp till 35 procent av EU:s försvarsbudget gå till företag från länder som USA, Storbritannien, Israel och Turkiet. Tidigare har Frankrike motsatt sig detta och menat att EU:s försvarssatsning endast skulle stödja europeiska företag. Den ändrade hållningen kommer efter diskussioner om USA:s framtida militära stöd till Europa. Förslaget är en del av EU:s försvarsinvesteringsplan som ska stärka den europeiska försvarsindustrin och minska beroendet av USA.

Ukraina vill att Ryssland betalar för brott mot miljön

Ukraina är först i världen med att beräkna kostnaden för miljöskador under pågående krig. Enligt landets regering uppgår skadorna hittills till 712 miljarder kronor, rapporterar SVT. 

– Vårt uppdrag är att se till att varje krigsbrott blir dokumenterat och utrett för att allt kan tas upp på internationell nivå så att aggressionsmakten kan ställas till svars, sade miljöåklagare Volodymyr Fransevitj i Odessa. Miljöinspektörer tar prover i Svarta havet och mäter markföroreningar orsakade av missilattacker och dammsprängningar. Arbetet är riskfyllt då Ryssland ofta skjuter två missiler mot samma mål. 

– Vi hoppas att Ryssland kommer att betala, eftersom någon måste ta ansvar för det, sade miljöinspektören Roman Halaitata.

80  000 stupade ryssar identifierade

Närmare 80 000 ryska soldater som stupat i Ukrainakriget har identifierats i en pågående kartläggning, skriver TT/SvD. Oberoende ryska Mediazona och ryska BBC har under krigets gång granskat dokument och öppna källor, och har på så vis kunnat bekräfta namnen på ryska soldater som dött sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

De är huvudkandidaterna i Polens presidentval

Huvudkandidaterna är nu klara för presidentvalet i Polen i vår, ett val som kan få stor betydelse för vilken politisk riktning landet kommer att ta, uppger Ekot. Rafał Trzaskowski, Warszawas borgmästare, blir regeringspartiets kandidat och beskrivs som karismatisk och populär bland unga väljare. Han var den kandidat som premiärminister Donald Tusk stödde. Hans huvudmotståndare blir historikern Karol Nawrocki som stöds av nationalkonservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa. En kandidat som beskrivs som relativt moderat.

EU anklagar Kina för orättvis behandling av konjak

EU-kommissionen har begärt samråd med Världshandelsorganisationen, WTO, efter att Kina infört tillfälliga handelshinder mot europeisk konjak. EU menar att Kina bryter mot WTO:s regler eftersom landet inte kunnat bevisa att den europeiska exporten skadar den kinesiska konjaktillverkningen.

– EU tar på stort allvar när handelsinstrument används på ett orättvist sätt mot vår ekonomi. Genom att begära samtal med Kina visar kommissionen att vi står fast vid vårt löfte att skydda vår industri mot ogrundade anklagelser, sade EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis.

Kina har nu tio dagar på sig att svara på EU:s begäran. Om parterna inte kommer överens kan ärendet tas vidare till WTO:s tvistlösningspanel.

Notiser 22 november

Nya budet på klimatmötet COP29 – långt från fattiga ländernas krav

Ett nytt förslag till klimatavtal presenterades på fredagen vid klimatmötet COP29, rapporterar SVT. Förslaget innebär att rika länder ska betala 250 miljarder dollar per år fram till 2035 för att hjälpa fattiga länder med klimatarbetet. Detta är mer än dagens 100 miljarder, men mycket mindre än de 1 300 miljarder som utvecklingsländerna kräver. Pengarna kan komma både från stater och företag, något som utvecklingsländerna är kritiska till.

Sverige ska stödja ukrainsk produktion av robotar och drönare

Sverige kommer att bidra ekonomiskt till att ukrainsk försvarsindustri ska kunna producera långdistansrobotar och drönare i Ukraina, rapporterar Ekot. Det beskedet lämnade försvarsminister Pål Jonson (M) när han på fredagsförmiddagen mötte Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov i Stockholm. Hur mycket pengar det handlar blir klart först i början av nästa år när nästa stödpaket ska presenteras.

Vänstergrupp i EU vill se vapenembargo mot Israel efter ICC:s beslut

Vänstergruppen i EU-parlamentet och svenska socialdemokrater kräver att både unionen och den svenska regeringen agerar på ICC:s arresteringsorder, rapporterar Ekot. Ett fullständigt vapenembargo mot Israel och att alla EU:s medlemsländer ansluter sig till den utfärdade arresteringsordern mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, är några av de krav som ställs.

– Det måste kosta att bryta mot internationell rätt. Därför kan inte EU fortsätta att ha pågående handelsförbindelser med Israel, säger Hanna Gedin som är EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

Kristersson om den ryska attacken: Försöker skrämma väst

Rysslands attack med en interkontinental robot på torsdagen är ett försök att skrämma både Ukraina och västländerna, enligt statsminister Ulf Kristersson (M).

– De försöker skrämma väst, men låt oss inte bli skrämda, säger han, enligt TT/SvD.

Northvolt ansöker om rekonstruktion i USA – kan leda till nya ägare

Krisdrabbade batteritillverkaren Northvolt har ansökt om ett sorts konkursskydd i USA, ett så kallat kapitel-11-förfarande, uppger Ekot. Det här liknar det svenska systemet med rekonstruktion, enligt professor Bo Becker vid Handelshögskolan. Den har genom årets använts många gånger för att få krisdrabbade storföretag på fötter igen, exempelvis SAS. En utmaning med kapitel 11 är att det riskerar att ta lång tid och bli mycket dyrt. Dessutom får Norhtvolt inte ta del av den statliga lönegarantin i Sverige.

Scholz klar som socialdemokraternas kandidat inför tyskt nyval

Det blir den tyske förbundskanslern Olaf Scholz som blir de tyska socialdemokraternas toppkandidat inför det tyska nyvalet i slutet av februari, uppger Ekot. Detta efter att utmanaren, försvarsminister Boris Pistorius sagt att han inte står till förfogande. Tunga röster inom partiet hade velat byta ut Scholz mot Pistorius inför valet eftersom han är mer populär bland väljarna.

Notiser 21 november

Uppgift: EU vill öka klimatstöd till utvecklingsländer

EU-länder överväger ett nytt globalt klimatstöd på mellan 200 och 300 miljarder dollar årligen till fattigare länder, enligt två anonyma EU-tjänstemän för tidningen Politico. Diskussionerna sker i samband med klimatmötet COP29 i Baku. EU vill att stödet ska uppnås till 2035, medan utvecklingsländerna önskar 2030 som deadline. Västländerna kräver att även Kina och oljerika Gulfstater ska bidra till finansieringen. En FN-rapport föreslår att det nuvarande målet på 100 miljarder dollar bör tredubblas. Utvecklingsländerna menar dock att det behövs över 1 biljon dollar årligen.

Le Pen hotar fälla fransk regering i budgetbråk

Frankrikes extremhögerledare Marine Le Pen varnar att hennes parti Nationell Samling kommer rösta för att fälla premiärminister Michel Barniers regering om inte deras krav på ändringar i budgeten möts, uppger Financial Times. Barniers budgetförslag innehåller skattehöjningar på el, mediciner och läkarbesök. Med 124 mandat är Le Pens parti största oppositionsparti och kan tillsammans med vänstern fälla regeringen. Barnier planerar möta Le Pen på måndag för diskussioner om budgeten som måste vara klar senast 21 december.

Handelsminister Dousa hoppas på handelsavtal med Sydamerika

Sveriges utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) är optimistisk om möjligheterna att få igenom det stora handelsavtalet mellan EU och länder i Sydamerika, kallat Mercosur. Trots att bland annat Frankrike är kritiskt och hoppas på en blockerande minoritet EU-länder, ser Dousa goda chanser att avtalet kan bli verklighet.

– Jag ser god möjligheter för Mercosur-avtalet att komma på plats. Det här är viktigt för Sverige, det är viktigt för svensk export men också import vad gäller kritiska råvaror och annat, sade Dousa i samband med ett möte med sina EU-kollegor i Bryssel på torsdagen.

Ministern tillade att förhandlingarna har pågått i 20 år och att det nu är dags att slutföra avtalet.

3,3 miljoner ton fisk drogs upp av EU-fiskare – nedgång över tid

Under 2023 drog fiskare från EU-länderna upp fångst till en vikt av 3,3 miljoner ton, visar en sammanställning från statistikbyrån Eurostat på torsdagen. Det är en tydlig nedgång jämfört med början av 2000-talet då 5,7 miljoner ton fisk nätades. EU:s tre ledande storfiskare var Spanien, Danmark och Frankrike. Icke-EU-länderna Norge och Island drog tillsammans upp 3,6 miljoner ton fisk under 2023.

EU-ministrar stoppar uppluckring av skogsskyddslag

EU:s medlemsländer har röstat för att behålla de ursprungliga, strängare reglerna i lagen som ska stoppa skogsskövling, skriver tidningen Syre. Detta efter att EU-parlamentet förra veckan röstade för att göra omfattande förändringar i avskogningsförordningen. Lagen förbjuder försäljning av varor som bidragit till skogsskövling inom EU, såsom soja, kaffe, kakao och palmolja.

Ryssland avfyrade interkontinental ballistisk missil mot Ukraina

För första gången sedan invasionen 2022 har Ryssland skjutit en interkontinental ballistisk missil mot Ukraina. Roboten, som avfyrades mot staden Dnipro, var enligt ukrainska militären av typen RS-26 Rubezj med en räckvidd på 6 000 kilometer, skriver FT. Den var inte försedd med kärnvapenstridsspets vilket den är ursprungligen konstruerad för.
– Vår galna granne har återigen visat sin sanna natur, twittrade president Volodymyr Zelenskyj på torsdagen.

Attacken, som skadade två personer, ses av experter som en markering från Ryssland snarare än ett taktiskt val. Enligt forskaren Pavel Podvig vid FN:s nedrustningsinstitut är denna typ av robot mindre träffsäker och dyrare än konventionella vapen. Ukraina saknar förmåga att skjuta ner interkontinentala robotar.

Brittiska Storm shadow har använts mot ryska mål

Ukraina har avfyrat den brittiska roboten Storm shadow mot mål inne i Ryssland, rapporterar brittiska medier, enligt TT/GP. Därmed verkar den brittiska regeringen ha godkänt att vapensystemet används mot ryskt territorium. Premiärminister Keir Starmers kansli väljer enligt brittiska medier att inte kommenterat uppgiften.

Volkswagen hotas av strejk i Tyskland – "kompromiss eller konflikt"

Volkswagen står inför omfattande protester efter att företagsledningen föreslagit nedläggning av flera tyska fabriker som en del i ett stort sparpaket. Fackförbunden har erbjudit besparingar på 1,5 miljarder euro, bland annat genom minskade bonusar, men ledningen kräver betydligt mer.

– Om Volkswagen inte är villiga att kompromissa måste de förbereda sig på en arbetskonflikt som detta land inte har sett på årtionden, sade Thorsten Gröger, fackens huvudförhandlare, vid en presskonferens i Wolfsburg, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Enligt uppgifter överväger företaget att sälja bilfabrikerna i Osnabrück och Dresden. Volkswagen kämpar med svag försäljning av elbilar och minskad betydelse på den kinesiska marknaden. Varningsstrejker väntas inledas i december om parterna inte når en överenskommelse.

Zelenskyj öppen för diplomatisk lösning om Krim

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj medger att halvön Krim, som Ryssland annekterade 2014, kan behöva återföras till Ukraina genom diplomati istället för militära medel. 

– Vi kan inte offra tiotusentals människoliv för att ta tillbaka Krim... vi förstår att Krim kan återfås på diplomatisk väg, sade Zelenskyj i en intervju med Fox News, enligt Reuters. Han betonade dock att Ukraina inte kan erkänna något ockuperat område som ryskt territorium. Ryssland kontrollerar för närvarande omkring en femtedel av Ukraina, inklusive fyra provinser som annekterats sedan invasionen 2022, även om ingen av dem kontrolleras helt av Ryssland.

Sverige ger utökat stöd till Moldaviens demokratiarbete

Sverige ökar sitt stöd till Moldavien med 129 miljoner kronor för att stärka landets demokrati och motståndskraft mot yttre hot, meddelar regeringen. Pengarna ska bland annat användas till att förbättra granskningen av kampanjfinansiering och stärka skyddet mot cyberattacker. Stödet inkluderar även 20 miljoner till ett FN-projekt för demokratisk motståndskraft och 59 miljoner till ökad transparens inom rättsväsendet. 

Sverige har under 2023 gett över 520 miljoner kronor i bistånd till Moldavien, där ett stort fokus ligger på att stödja landets EU-närmande.

Sverige tappar i klimatrankning – "mindre ambitiös"

För andra året i rad tappar Sverige i en internationell klimatranking av 63 länder, och hamnar nu på plats 11, efter länder som Indien och Marocko, uppger Ekot. Sverige bedöms prestera väl när det gäller utsläpp och förnybar energi, men sämre när det gäller energieffektivitet. Men den främsta orsaken till tappet är att klimatpolitiken i landet nu bedöms som mindre ambitiös, enligt miljöorganisationen Germanwatch, som ligger bakom rankingen.

Bäst rankat, med tydlig marginal före det näst bästa landet, är Danmark. Även oljelandet Norge kommer före Sverige i rankingen medan Finland hamnar långt ner i listan på plats 37.

S vill ha en EU-gemensam evakueringsplan från krigsområden

När Sveriges regering inte tar hem sina medborgare från till exempel krigsdrabbade Libanon, hoppas Socialdemokraterna på EU i stället. S driver nu frågan om en gemensam evakueringsplan för alla EU-medborgare i kris- och konfliktzoner, skriver DN.

Notiser 20 november

Ambassader stängda – men Ukraina kallar hoten för fejk

Flyglarm har tjutit över huvudstaden och stora delar av Ukraina på onsdagen, rapporterar TT/GP. USA varnade  om "specifik information" om ett potentiellt stort luftanfall mot Kiev under dagen.
Ukrainska myndigheter råder till vaksamhet, men beskriver också hotet som ett uppblåst resultat av ryska trollkonton.

Svensk EU-politiker i Baku: EU måste kliva fram

Med bara två dagar kvar för FN:s stora klimatmöte i Baku, Azerbajdzjan väntar man fortfarande på ett stort genombrott i frågan hur klimatarbetet ska finansieras och vilka länder som ska bidra. Europaparlamentariker Emma Wiesner (C)  vill att EU tar ansvar för situationen.

 – Detta är en stor besvikelse. Ett dödläge som beror mycket på att USA:s ledarskap saknas och EU ännu inte har klivit fram. EU skulle kunna fylla detta vakuum och lägga fram ett konkret bud för att driva förhandlingarna framåt och ställa krav på fler att kliva fram, men det kräver ledarskap från EU:s klimatministrar, säger Emma Wiesner i ett uttalande till Europaportalen.

Samtidigt meddelar regeringen att Sverige bland annat kommer att bidra med 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond för åren 2024–2027.

– Vi kommer med ett starkt ekonomiskt bidrag till COP29. Vårt budskap är att Sverige gör vår andel av den internationella klimatfinansieringen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett uttalande.

USA ger Ukraina grönt ljus för personminor

Ryssland använder personminor i stor utsträckning för att stoppa ukrainska soldater och nu ges Ukraina samma möjlighet av USA för att stoppa ryska framryckningar, rapporterar TT/GP. Enligt The Washington Post ges det med villkor om att inte placera ut minorna i tätbefolkade områden. Minorna ska också vara sådana som förstör sig själva eller slutar fungera efter en viss tid, enligt tidningen.

Finland kräver bättre skydd för kablar i Östersjön

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade på tisdagen att Nato och EU måste göra mer för att skydda undervattenskablar från sabotage, efter två incidenter tidigare i veckan, uppger Politico. I den senaste utvecklingen rapporterar FT att ett kinesiskt registrerat fartyg som var på väg från en rysk hamn till Egypten passerade nära både de svensk-litauiska och finsk-tyska kablarna vid den tidpunkt var och en klipptes. Tyska myndigheter säger att det rör sig om sabotage medan Sverige har en mer avvaktande inställning.

– Vi tar höjd för att det här mycket väl skulle kunna vara avsiktliga sabotage, men det är ingenting vi vet än, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TT/Expressen.

Litauen utreder kabelbrott i Östersjön som terrorism

Riksåklagaren i Litauen meddelade på tisdagskvällen att man inleder en utredning om misstänkt terrorism efter att en undervattenskabel mellan Litauen och Sverige har skadats, rapporterar Ekot. Två datakablar i Östersjön, en mellan Finland och Tyskland och en mellan Sverige och Litauen, har på kort tid gått av eller skadats.

Antalet asylansökningar minskade

Drygt 75 000 asylansökningar lämnades in totalt i EU under augusti. Det är en minskning från augusti förra året med 25 procent, meddelar Eurostat. 

Brå: Gränskontroller bidrog till färre bostadsinbrott

Mellan 2017 och 2023 har antalet bostadsinbrott i Sverige halverats och är nu cirka 10 000 per år, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Myndigheten menar att det bland annat beror på att utländska stöldligor från nya EU-länder fick svårare att ta sig in i Sverige efter att gränskontrollerna infördes och senare skärptes. Ett annat skäl är också att fler efter pandemin jobbar i hemmet än tidigare och att lönsamheten med inbrott minskat över tid.

Frankrike kritiserar nya ryska kärnvapenhot – “en kraft för destabilisering”

I syfte att skrämma Ukrainas och dess allierade sänkte den ryske diktatorn och krigsbrottsefterlyste Putin på tisdagen formellt tröskeln för när landet skulle kunna använda kärnvapen, rapporterar TT/GP. Det fick Frankrike att kräva moderation från rysk sida.

"Var rimlig", och avstå från att visa "en aggressiv inställning till det internationella samfundet", uppmanade Macron Putin i kommentarer, rapporterar Politico

– Ryssland håller på att bli en kraft för destabilisering, sade han.

Överenskommelse om nya EU-kommissionen på gång

En uppgörelse i Europaparlamentets breda politiska mitt, kristdemokrater, liberaler och socialdemokrater, kring ett slutligt godkännande av den nya EU-kommissionen kan vara nära förestående, rapporterar Politico. Enligt uppgift ska överenskommelsen dock inte hindra EPP att göra framtida överenskommelser med högerpopulistiska partier i parlamentet, något som bland annat socialdemokraterna tidigare krävt.

Startfältet klarnar inför polskt presidentval i maj

 Premiärminister, konservative Tusk, och hans regering har haft svårt att göra reformer eftersom president Duda med anknytning till oppositionspartiet högerpopulistiska Lag och Rättvisa hotat lägga in veto, rapporterar Ekot. Det hoppas Tusk ska ändras efter presidentvalet i maj och från hans parti kommer två kandidater att nu göra upp i ett primärval om vem som ska bli partiets presidentkandidat, Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski och utrikesminister Radosław Sikorski. Lag och Rättvisa har ännu inte utsett någon kandidat men en av förhandsfavoriterna är historikern Karol Nawrocki. 

Polen vill snabba på EU-förhandlingar för Ukraina och Moldavien – vetorätt avgör dock

Enligt uppgifter till tidningen Bloomberg på onsdagen kommer Polen, som tar över EU:s roterande ordförandeskap i ministerrådet av Ungern efter nyår, att "snabbt" gå vidare med en inledande fas av anslutningsförhandlingar för Ukraina och Moldavien under första halvåret 2025.  Polen kommer att föreslå öppning av 2 av 35 förhandlingsområden – om rättsstatsprincipen och yttre förbindelser.  Medlemskapsförhandlingar är dock inlindade i omfattande vetomöjligheter för de EU-länder som vill stoppa eller fördröja processen, varför det är osäkert om och när förhandlingarna kan starta.

Notiser 19 november

Opinionsundersökning: Majoritet ukrainare vill ha fredsförhandlingar ledda av EU

I Gallups senaste opinionsundersökningar i Ukraina, genomförda i augusti och oktober 2024, skulle i genomsnitt 52 procent av ukrainarna vilja se sitt land förhandla om ett slut på kriget så snart som möjligt. Nästan fyra av tio ukrainare (38 procent) anser att deras land borde fortsätta kämpa fram till seger. Det är första gången som Gallup registrerat en majoritet för fredsförhandlingar sedan kriget inleddes. Störst är stödet för fredsförhandlingar i de mer krigshärjade delarna av landet. Betydligt fler vill se att EU (70 procent) får en betydande roll i kommande fredsförhandlingar än USA (49 procent).

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj efterlyste på lördagen en diplomatisk lösning för att kriget avslutas under år 2025.

Danmark inför koldioxidavgift – planterar en miljard träd

Danmark inför koldioxidavgift på jordbruket och en miljard träd ska planteras på lantbruksmark. Det står klart efter att en bred politisk överenskommelse presenterades i Köpenhamn på måndagen, rapporterar Ekot.

Stor rättslig prövning av Ungerns hbtq-lag i EU-domstolen

EU-kommissionen och hela 16 medlemsländer möter i dag tisdag Ungern i EU-domstolen för att pröva landets kontroversiella hbtq-lagstiftning, rapporterar Politico. Det är fler länder än vid tidigare rättsfall om rättsstatsprincipen, där tio länder deltog. Lagen från 2021 begränsar enligt klagande parter sexualundervisning, likställer HBTQ-personer med pedofiler, försvårar adoption för samkönade par och begränsar innehåll i media och reklam. Ett vägledande utlåtande från domstolens generaladvokat väntas om tre till fyra månader.

3 300 dog på arbetet i EU

Under 2022 omkom närmare 3 300 personer i arbetsplatsolyckor i EU-länderna, visar statistisk från Eurostat. Sedan 2013 har det antalet minskat något.

I genomsnitt omkom 1,66 personer per 100 000 anställda i unionen. Sverige tillhör de länder med lägst antal döda i arbetsplatsolyckor. Malta och Frankrike hade 2022 de högsta olyckstalen i EU.

Beslut om kommissionärskandidater stundande

I morgon onsdag ska ledarna för de politiska partigrupperna ta beslut om de 26 kandidaterna att bli EU-kommissionärer. De flesta, däribland Sveriges Jessika Roswall (M), har redan fått informella klartecken. Men för sju av kandidaterna är partigrupperna ännu oense. Om de godkänns väntas en omröstning i EU-parlamentet om nästa EU-kommission som helhet. 

Ukraina använder amerikanska långdistansmissiler mot mål i Ryssland

Ukraina har för första gången använt amerikanska Atacms-missiler mot ett militärt mål inne i Ryssland, efter att USA lättat på restriktionerna för deras användning. Det skriver FT. Målet var ett stort vapenlager nära staden Karatjev i Brjanskregionen, mer än 115 kilometer från den ukrainska gränsen. Det ryska försvarsdepartementet bekräftade attacken men hävdade att fem av sex missiler sköts ner. Ukrainas generalstab tog på sig ansvaret för attacken men nämnde inte specifikt användningen av Atacms.

Försvarssamarbete ska uppgraderas

EU-länderna beslutade på tisdagen att ge kommissionen i uppdrag att före maj nästa år presentera förslag på hur försvarsmaterielsamarbetet Pesco, som inleddes 2017, ska reformeras för att bättre anpassas till den nya geopolitiska verkligheten.

Inom Pesco, där Sverige ingår, finns det 66 samarbetsprojekt som utvecklas inom olika försvarsområden efter ländernas val. 

EU ska möta Trump med Polen bakom ratten

Polen tar ledande roll när Europa rustar sig inför en kommande Trump-administration i USA. Premiärminister Donald Tusk arbetar för att skapa en enad front kring Ukrainafrågan och betonar att alla beslut om krigets framtid måste tas tillsammans med Natos östliga medlemsländer och Ukraina, skriver TT/GP.

– Alla framtida beslut om att avsluta kriget eller frysa konflikten måste tas tillsammans med länderna på Natos östra flank och framför allt Ukraina självt, sade Tusk  i Warszawa. Tillsammans med tillträdande Natochefen Mark Rutte och EU:s blivande utrikeschef Kaja Kallas framhåller Tusk att konflikten i Ukraina hänger ihop med andra globala utmaningar. 

Polens president Andrzej Duda hoppas kunna påverka Trump genom ekonomiska argument. 

– Han är en vinnare. Jag kan inte tänka mig att han låter Ryssland förstöra Ukraina där USA investerat så mycket av sina skattebetalares pengar, sade Duda.

Undervattenskablar skadade – försvaret följer utvecklingen

Två havskablar för datatrafik i Östersjön har skadats. Kabeln mellan Finland och Tyskland har gått av utanför Öland i svensk ekonomisk zon. Skadorna har inte orsakat några större störningar i internettrafiken, enligt uppgifter till TT, uppger Ekot.

Österrike på väg mot trepartiregering

Efter sju veckors sonderingssamtal går Österrikes politiska partier nu in i konkreta regeringsförhandlingar. Förbundskansler Karl Nehammer från konservativa ÖVP kommer att förhandla med socialdemokratiska SPÖ och liberala Neos om att bilda landets första trepartiregering, skriver tidningen Die Presse. Tillsammans har partierna 110 mandat väl över de 92 mandat som krävs för egen majoritet. Förhandlingarna väntas bli komplicerade eftersom det är första gången sedan 1945 som tre partier ska enas om ett regeringsprogram.  

Premiärminister: Rumänien och Bulgarien blir fullvärdiga Schengenmedlemmar 2025

Från och med januari 2025 kommer Rumänien och Bulgarien att bli fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet. Det meddelade Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu på måndagen., rapporterar Reuters. De två länderna blev redan i mars medlemmar för luft- och sjötrafik, men nu öppnas även landgränserna.

Nya bondeprotester mot EU-handel

Franska bönder blockerar vägarna igen – den här gången i protest mot EU:s tilltänkta handelsavtal med Latinamerika, skriver TT/Aftonbladet. Protestaktioner väntas pågå hela veckan i Frankrike, även om bönderna där har stöd av både president och regering i sitt motstånd mot det så kallade Mercosur-avtalet. Andra EU-länder - inklusive Sverige – är desto mer positiva.

Första gången i modern tid som franska bönder använt utomparlamentariska metoder för att få sin vilja igenom var 1907, rapporterar Frankrikes radion.

Abchaziens ledare avgår efter protester mot ryskt avtal

Ledaren för den ryskstödda utbrytarregionen Abchazien, Aslan Bzjania, har avgått efter omfattande protester mot ett avtal som skulle ge ryskt näringsliv större tillträde till regionen, uppger Reuters. Demonstranter hade ockuperat regeringsbyggnader och krävt nyval. – För att bevara stabilitet och konstitutionell ordning i landet avgår jag från min post, sade Bzjania i ett uttalande. Protesterna riktades mot en överenskommelse som skulle öppna fastighetsmarknaden för ryska investerare i den georgiska utbrytarregionen. Demonstranterna menade att Bzjania utnyttjade de nära banden till Moskva för egen vinning.  

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Fackliga Brysselkontoret