Ungern vill skjuta upp beslutet om ett stort stödlån till Ukraina tills efter det amerikanska presidentvalet, rapporterar Reuters. Lånet på 50 miljarder dollar planeras av G7-länderna och EU. Men för att USA ska bidra med sin del vill de att EU ändrar hur ofta sanktionerna mot Ryssland förnyas från dagens sex månader till tre år.

– Vi anser att frågan om förlängning av sanktionerna mot Ryssland bör avgöras efter valet i USA. Vi måste se i vilken riktning den framtida amerikanska administrationen går i denna fråga, sade Ungerns finansminister Mihály Varga.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att Ungerns agerande är "bedrövligt" men hoppas att landet till slut backar.

– Det gäller att sätta ännu hårdare tryck på Ungern, det har vi gjort förr, i olika frågor där de har fått ge sig till slut. Det här är en sådan fråga de behöver ge sig, därför att Ukraina behöver de här pengarna, vi andra [EU-länder] är helt överens om det, sade Svantesson inför ett möte med sina finansministerkollegor från övriga medlemsländer på tisdagen.

Kina har beslutat att införa tillfälliga tullar på konjak från EU. Detta ses som en hämnd för EU:s nyligen införda tullar på kinesiska elbilar, skriver FT. Från och med fredag måste importörer av EU-konjak betala en "säkerhetsdeposition". EU svarade snabbt med att anmäla Kinas åtgärder till Världshandelsorganisationen WTO. "Vi anser att dessa åtgärder är ogrundade och vi är fast beslutna att försvara EU:s industri mot missbruk av handelsinstrument", sade EU-kommissionen i ett uttalande. Kina överväger även åtgärder mot tunga fordon med förbränningsmotor vilket i synnerhet kan drabba tyska biltillverkare.

Sverige är berett att bidra med 1200 soldater, 24 stridsflygplan och sex stridsfartyg för Natos insatser och kollektiva försvar under 2025, rapporterar Ekot. Tydligast är bidraget med upp till 600 man till Natoenheten i Lettland från årsskiftet. Fartygen blir en del av Natos norra marinstyrka med fokus på minor. Var och när flyget ska bidra till Natos luftövervakning är inte klart än.

En EU-uppgörelse om det omdiskuterade förslaget mot barnövergrepp på nätet fortsätter att dröja. Än finns ingen majoritet bland medlemsländerna, skriver TT/GP. I Sverige har regeringen sagt ja till det kompromissförslag som tagits fram av Ungern. Oenigheten är dock fortsatt stor i många medlemsländer, inte minst Tyskland. Även om det finns ett starkt stöd för att agera mot övergreppsmaterial anser kritikerna att förslaget innebär en alltför långtgående övervakning av chattar och e-postmeddelanden.

Slovakiens premiärminister Robert Fico har uttryckt stöd för Ukrainas EU-medlemskap, men förväntar sig att Kiev ska upprätthålla gasleveranserna även efter att det nuvarande transitavtalet för rysk gas löper ut i december. – Vi stödjer villkorslöst Ukrainas medlemskap i EU, sade Fico till sin ukrainska motsvarighet Denys Sjmyhal under ett gemensamt regeringsmöte nära Uzjhorod på måndagen, rapporterar Bloomberg. Slovakien och Österrike är de främsta kunderna för den ryska gas som fortfarande flödar via Ukraina. Både Kiev och Moskva har sagt sig vara villiga att hitta en lösning, möjligen genom att byta ut rysk gas mot gas från Azerbajdzjan.

I Litauen väntar man nu på hjälp från Natos nyaste medlem Sverige, bland annat vill man att svenska flygplan ska kunna hjälpa till att markera närvaro, identifiera och eskortera bort ryska plan. Ryssland kränker Natos luftrum allt oftare, säger generalmajor Remigijus Baltrėnas, biträdande chef för Natos all militära personal, till Ekot när vi träffar honom på den nya Nato-basen i södra Litauen.

I Ukraina träffades ännu ett civilt fartyg av en rysk robot igår kväll. Det är andra gången på bara några dagar, enligt lokala tjänstemän. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters/Ekot. En hamnarbetare i Odessa ska ha dödats och fem personer ur besättningen skadades.

Portugal har i sista stund skickat in ett yttrande, vars innehåll ännu är inte är offentligt, om regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Det innebär att det dröjer innan lagförslaget kan få grönt ljus av EU, enligt TT/SVT. Regeringen vill tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkohol från den 1 juni 2025. Just nu ligger lagförslaget hos EU-kommissionen i Bryssel för granskning. Frågan är om förslaget strider mot EU-rätten och diskriminerar utländska tillverkare.

ECB måste ta höjd för en snabbare inflationsminskning och lägre tillväxttakt när direktionen samlas vid nästa veckas räntebesked. Det säger den italienske ECB-direktionsledamoten Piero Cipollone till den österrikiska radiokanalen ORF, enligt Bloomberg/Omni.

Inför årsdagen av Hamas terrorattacker mot Israel, fördömde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på söndagen Hamas terrorattacker den 7 oktober.

"Den 7 oktober 2023 vaknade världen till fasansfulla bilder av obeskrivlig grymhet, scener som för alltid kommer att etsa sig fast i våra sinnen. Det finns inget som kan rättfärdiga Hamas terrorhandlingar. Jag fördömer än en gång, och i starkast möjliga ordalag, dessa barbariska attacker", sade von der Leyen i ett uttalande.

Hon betonade vikten av ett omedelbart eldupphör i Gaza och frigivning av alla gisslan. Samtidigt poängterade hon att den humanitära situationen i Gaza var fruktansvärd och att EU strävar efter att lindra den humanitära krisen i Gaza och Libanon genom ekonomiskt stöd och humanitär hjälp.  von der Leyen sade att målet är en hållbar fred och en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida.  Hon uttryckte även oro över ökande antisemitism och lovade att intensifiera kampen mot detta hot.

Slovakiens premiärminister Robert Fico sade i går söndag att han kommer att hindra Ukraina från att gå med i försvarsalliansen Nato så länge han leder landets regering, rapporterar Politico. Detta står i stark kontrast till Natos ny generalsekreterare Mark Ruttes uttalande om att "Ukraina är närmare Nato än någonsin". – Så länge jag är regeringschef kommer jag att se till att de parlamentsledamöter jag kontrollerar aldrig godkänner Ukrainas anslutning till NATO, sade Fico i ett tv-program. Fico har sedan han återvaldes förra hösten ändrat Slovakiens politik gentemot Ukraina. Han har lovat att inte skicka mer militär utrustning och vill istället förbättra relationerna med Ryssland. Fico planerar även att besöka Moskva nästa maj för att fira 80-årsdagen av andra världskrigets slut.

Maltas kontroversiella program för att sälja medborgarskap till förmögna utlänningar, så kallade gyllene pass, kan vara förenligt med EU-lag, enligt ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat Anthony Collins, rapporterar Bloomberg. Programmet, som kräver en donation på minst 600 000 euro och fastighetsköp, har kritiserats av EU-kommissionen för att öka risken för penningtvätt och säkerhetshot. Collins menar att kommissionen inte kunnat bevisa att EU-lag kräver en genuin koppling mellan en medlemsstat och den som ansöker om pass. Han anser att det är upp till medlemsländerna själva att bestämma vem som får bli medborgare. Utlåtandet är vägledande, men inte avgörande, för domstolens slutgiltiga dom som väntas om några månader. Fallet kan bli prejudicerande för liknande program i andra EU-länder.

EU-domstolen slog i fredags fast att EU-länder kan bevilja asyl till afghanska kvinnor enbart baserat på deras kön och nationalitet, utan att behöva visa att de personligen riskerar förföljelse. Domstolen menar att situationen för kvinnor under talibanerna i Afghanistan med tvångsäktenskap, brist på skydd mot könsbaserat våld och rörelsefrihet och begränsad tillgång till sjukvåd sammantaget kan ses som förföljelse.

"Det räcker att ta hänsyn till hennes nationalitet och kön []", heter det i ett utlåtande från domstolen.

Domen kom efter att två afghanska kvinnor överklagat en österrikisk domstols beslut att neka dem flyktingstatus.

En ny rapport, finansierad av EU och Europeiska kvinnolobbyn, efterlyser krafttag mot näthat riktat mot kvinnor. Rapporten lägger fram flera rekommendationer till EU-institutionerna för att bekämpa problemet. En central punkt är att skapa gemensamma definitioner av näthat i hela EU. Rapporten föreslår också att EU tar fram riktlinjer för bättre datainsamling om problemet. Förbättrad lagstiftning är en annan viktig åtgärd, särskilt när det gäller det nya direktivet mot våld mot kvinnor. Rapporten rekommenderar även att befintliga EU-lagar uppdateras för att tydligare ta upp könsaspekten av näthat.

Tysklands ekonomiministerium planerar att sänka sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2024. Enligt tidningen Süddeutsche Zeitung väntas Europas största ekonomi krympa med 0,2 procent i år. Detta är en nedgradering från den tidigare prognosen på 0,3 procents tillväxt. Ministeriet förutspår dock en återhämtning med 1,1 procents tillväxt 2025 och 1,6 procent 2026. Detta bygger på att regeringens åtgärder för att stimulera ekonomin genomförs fullt ut.

En exklusiv, splitterny rysk stridsdrönare har skjutits ner över ukrainskt territorium i Kostiantynivka i Donetskregionen, uppger ryska och ukrainska militära bloggar, enligt TT/SvD. Den är mycket större än andra drönare och ska kunna bära upp till två ton vapen, och enligt vad som är känt finns än så länge bara ett fåtal prototyper.

EU-domstolen har i en dom på fredagen slagit fast att när en person byter kön och namn i ett EU-land måste andra EU-länder godkänna detta. Domstolen menar att om ett land vägrar erkänna en sådan ändring, hindrar det personens rätt att fritt bo och röra sig inom EU, skriver TT/GP.

Beslutet kommer från ett fall där en person med både brittiskt och rumänskt medborgarskap blev erkänd som man i Storbritannien. När han sedan ville ändra sitt förnamn, kön och personnummer i Rumänien, sade de rumänska myndigheterna nej.

– Ett medlemslands vägran att erkänna ett lagligt byte av könsidentitet i ett annat medlemsland hindrar rätten att bosätta sig och röra sig fritt, sade domstolen i sitt beslut.

Trots att Storbritannien har lämnat EU, anser domstolen att fallet gäller eftersom ändringarna gjordes när landet fortfarande var medlem.

EU-domstolen slog på fredagen fast att handelsavtal mellan EU och Marocko från 2019 om fiske och jordbruk i det av Marocko ockuperade Västsahara är ogiltiga. Domstolen menar att avtalen bröt mot folkrätten eftersom Västsaharas folk inte tillfrågades om avtalen i tillräcklig omfattning. Domstolen säger att avtal kan vara giltiga om de ger tydliga fördelar till Västsaharas folk, men att det inte var fallet här. Detta bekräftar en dom från EU-domstolens tribunal från 2021. Domstolen ger dock ett års frist för jordbruksavtalet för att undvika plötsliga problem. Fiskeavtalet löpte ut i fjol.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell "noterar" i ett uttalande EU-domstolens beslut och lovar att stärka banden med Marocko.

"I nära samarbete med Marocko är EU fast beslutet att bevara och fortsätta att stärka de nära förbindelserna med Marocko på alla områden inom partnerskapet mellan Marocko och EU, i enlighet med principen om att alla ska tjäna varandra", heter det i uttalandet.

EU-domstolen har i en dom på fredag till stor del godkänt EU:s nya regler för lastbilstrafik, det så kallade mobilitetspaketet. Domstolen avvisade de flesta invändningar som framförts av de sju EU-länderna Litauen, Bulgarien, Rumänien, Cypern, Ungern, Malta och Polen.

EU-domstolen gick dock på de sju ländernas linje när det gäller regeln om att lastbilar måste återvända till företagets hemland var åttonde vecka. Domstolen ansåg att beslutsfattarna – EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet – inte hade tillräcklig information för att bedöma om denna regel var rimlig.

Nya EU-regler om förares vilotider, regelbunden hemkomst och utstationering av förare för vissa uppdrag godkändes dock. Domstolen menar att de nya reglerna skapar en bra balans mellan bättre arbetsvillkor för förare och rättvisa affärsvillkor för företagen.

Tre kandidater till nästa EU-kommission, från Ungern, Nederländerna och Polen, kunde på torsdagen godkännas utan intressekonflikter. Övriga 23, däribland svenska Jessika Roswall (M), kommer att få lämna in kompletterande uppgifter till Europaparlamentets rättsliga utskott, rapporterar Politico. 

Frågan om intressekonflikter är den första granskningen i EU-parlamentets process med att godkänna kandidaterna till nästa EU-kommission. Därefter vidtar publika utfrågningar för att parlamentet ska kunna avgöra huruvida kandidaterna är lämpliga för sina uppdrag. Jessika Roswall har föreslagits som ansvarig för miljöfrågor i kommissionen.

Europas ekonomi och företag halkar efter USA och Kina, enligt Nicolai Tangen som är vd för den mäktiga norska Oljefonden. Han säger i en intervju med Ekot att han är oroad över utvecklingen i Europa.

– Vi ser att det finns mer innovation, mer kreativitet, mer tillväxt och mer risktagning i amerikanska bolag, sade han.

Talmannen för det georgiska parlamentet har undertecknat en lag som kraftigt inskränker sexuella och könsminoriteters rättigheter, rapporterar Yle. Georgiens president Salomé Zurabisjvili har vägrat att underteckna lagen, vilket resulterade i att den fördes tillbaka till parlamentet för godkännande. Lagen liknar lagar som Ryssland har infört.

Moldavisk polis varnar för att Rysslandsvänliga grupper försöker påverka landets kommande presidentval, rapporterar Reuters. Enligt polischefen Viorel Cernăuţeanu har över 130 000 moldavier mutats för att rösta mot EU-närmande och för Rysslandsvänliga kandidater.

– Vi står inför ett utbrett fenomen av finansiering och korruption som syftar till att störa valprocessen i Moldavien, sade Cernăuţeanu. Valet den 20 oktober ses som ett test för sittande president Maia Sandus EU-vänliga politik. Samtidigt hålls en folkomröstning om Moldaviens möjlighet att gå med i EU.

Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.

Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.

EU-ländernas försök att skapa en egen batteriindustri för att minska beroende från Kina går trögt, det visar inte minst det som har hänt vid Northvolts i Skellefteå. Enligt DN ska en av orsakerna till förseningarna finnas i att tillverkningsutrustningen av batterierna, som inhandlats från ett kinesiskt företag kopplat till landets regim, haft så stora tekniska och dokumentmässiga brister att det fördröjt produktionen. 

EU-kommissionen beslutade i dag torsdag att stämma Ungern i EU-domstolen. Anledningen är en ny ungersk lag som EU anser bryter mot unionens regler. Genom lagen har myndigheterna skapat ett särskilt kontor som ska undersöka utländsk påverkan på val och landets suveränitet. EU menar att lagen kränker grundläggande rättigheter och friheter så som rätten till privatliv, yttrandefrihet och föreningsfrihet.

"Kontorets breda befogenheter kommer att påverka många personer och organisationer på ett oproportionerligt sätt", anser EU-kommissionen.

Karin Karlsbro från Liberalerna ska framåt leda arbetet i EU-parlamentet med ekonomiska frågor som rör Ukraina.

Det första stora ärendet handlar om ett förslag från EU-kommissionen där G7-länderna ska låna ut upp till 45 miljarder euro till Ukraina. Pengarna ska betalas tillbaka med hjälp av avkastning från ryska tillgångar som har frysts.

– Vi har pratat om det länge, men det är nu vi på riktigt har möjligheten att låta Ryssland få betala för återuppbyggnaden av Ukraina i stor skala. Det är bråttom att få beslut på plats, och jag kommer att arbeta för en snabb process, sade Karlsbro i ett uttalande.

EU-kommissionen har begärt att få information om vilka parametrar som flera stora sociala plattformar använder i sina rekommendationsalgoritmer. EU vill titta närmare på algoritmernas roll när det handlar om risker med koppling till bland annat val, mental hälsa och skyddet av minderåriga. Det rapporterar Reuters/Omni, som skriver att EU-kommissionen har bett Youtube, Snapchat och Tiktok komma med information på området.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffades på onsdagen i Bryssel för att förbättra relationerna efter brexit. De har kommit överens om att hålla årliga toppmöten från och med 2025.

Starmer sade att de ska samarbeta mer kring tillväxt, klimatfrågor, energisäkerhet och olaglig invandring. Han betonade dock att Storbritannien inte kommer att återgå till fri rörlighet, tullunionen eller den inre marknaden.

von der Leyen välkomnade samarbetet: – I dessa osäkra tider måste likasinnade partners som vi samarbeta närmare, sade hon, enligt FT.

Båda sidor varnar för snabba resultat efter fyra år av spända relationer. EU vill se att Storbritannien följer handelsavtalen, särskilt gällande Nordirland. Starmer ska träffa von der Leyen igen innan årets slut.

EU-parlamentets utfrågningar av de nominerade till nästa EU-kommission kommer att hållas den 4–12 november, skriver TT/GP. Att svenska Jessika Roswall och de övriga kommissionärerna frågas ut så pass sent innebär att nästa kommission tidigast kan tillträda från den 1 december. Den exakta ordningen för utfrågningarna har ännu inte publicerats.

Fram till dess ska EU-parlamentets rättsliga utskott, med start i dag torsdag, granska alla 26 kommissionärskandidaters ekonomiska intressen för att se om det finns några möjliga intressekonflikter med deras uppdrag som kommissionär. Den 18 oktober väntas granskningarna vara klara.

Italien kommer att erbjuda 10 000 extra arbetstillstånd nästa år för utländsk personal som tar hand om äldre och funktionshindrade, uppger Reuters. Detta är en del av ett nytt paket med migrationsregler som regeringen antog på onsdagen. Italien har länge haft brist på vårdpersonal på grund av en åldrande befolkning och låga födelsetal. De extra tillstånden läggs till de 452 000 arbetstillstånd som tidigare utlovats för perioden 2023-2025. Premiärminister Giorgia Melonis högerregering har infört åtgärder för att minska olaglig invandring, men utökar samtidigt lagliga vägar för arbetskraftsinvandring.

EU-kommissionen har beslutat att ge ytterligare 30 miljoner euro i humanitärt stöd till Libanon. Detta kommer utöver de 10 miljoner euro som redan utlovats i september. Totalt har EU nu gett över 104 miljoner euro i humanitärt stöd till landet i år.

Stödet ska gå till mat, boende och sjukvård för de mest utsatta. EU uppmanar till vapenvila både vid gränsen mot Libanon och i Gaza.

Konflikten har tvingat många i Libanon att fly sina hem. Sedan 2011 har EU gett 971 miljoner euro i humanitärt stöd till landet för att hjälpa både libaneser och flyktingar.

Minst åtta personer har skadats efter att ett bostadshus träffats av rysk beskjutning mot staden Charkiv i Ukraina natten mot torsdag, uppger regionens guvernör Oleh Synjehubov i ett inlägg på Telegram, enligt TT/SvD.

Rysslands president Putins förslag om ändringar den ryska kärnvapendoktrinen väcker reaktioner i Ukraina.

– Ryssland har inget annat att komma med än sina tomma hot om kärnvapen, de gör allt för att skrämma väst, säger den ukrainske statsvetaren Ihor Reiterovych i Kiev till Ekot.

Enligt Putins förslag ska Ryssland framöver kunna använda kärnvapen mot länder som inte har det – om angriparlandet får aktiv hjälp från en annan kärnvapenmakt.

EU-kommissionen erbjuder 35 500 ungdomar födda 2006 chansen att resa gratis i Europa nästa år. För att få en resebiljett måste de sökande svara på frågor om EU. Sedan starten 2018 har över 1,3 miljoner ansökt om 319 000 biljetter.

Ukrainska styrkor kommer att dra sig ur staden Vuhledar belägen på en taktiskt betydelsefull kulle i östra Ukraina, rapporterar Yle. Det bekräftade Ukrainas östra militärledning  på onsdagen. Ukraina har försvarat staden sedan den ryska invasionen för två och ett halvt år sedan.

Ryssland har med artillerield attackerat en marknad i centrala delar av storstaden Cherson i södra Ukraina, rapporterade GP/TT på tisdagen. Minst sju civila personer har dödats, uppger en regional åklagarkammare.

Det blir ingen varaktig säkerhet i Europa utan ett starkt och självständigt Ukraina. Det menar Mark Rutte, som i dag tillträder som ny generalsekreterare i Nato.

– Ukrainas rätta plats är i Nato, säger han, rapporterar SVT. 

Efter att arbetslösheten i EU i två år legat på eller strax över 6 procent hamnade arbetslösheten i augusti för första gången på 5,9 procent. Det meddelande Eurostat på onsdagen. I klartext betyder det att cirka 140 000 färre personer i EU var arbetslösa i augusti jämfört med motsvarande månad 2023.

För Sverige, Finland och Danmark har dock utvecklingen gått åt motsatt håll med stigande arbetslöshet. Sverige och Finland har den tredje respektive fjärde högsta arbetslösheten i EU efter Spanien och Grekland.

Källa: Eurostat 2 oktober 2024.

På begäran från medlemsländer har migrationsfrågor lagts till på den preliminära listan över ämnen som diskuteras när EU:s ledare möts på toppmöte den 17 oktober. Särskilt fokus kommer att ligga på att "stärka kontrollen av EU:s yttre gränser" och "ökat återvändande", enligt utkast till riktlinjer för rådets slutsatser, rapporterar Politico.

Redan veckan tidigare kommer ministerrådet att ta upp hur man ska öka dagens låga återvändandeandel på 19 procent av de migranter som fått besked att de måste lämna EU. De ska även diskutera hur EU ska stärka den yttre gränsen och där finns sedan tidigare ett krav på att EU finansierar en gränsbarriär och stängsel.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen Europaparlamentet och ministerrådet att den nya lagen mot avskogning kallad EUDR ges en ytterligare 12 månaders infasningstid. Detta för att alla berörda parter i EU och globalt ska hinna med eller som det heter: “för att säkerställa korrekt och effektiv implementering”.

Om politikerna godkänner förslaget skulle EU-lagen gälla från årsskiftet 2025 för stora företag och den 30 juni 2026 för småföretag.

Den franske premiärministern konservative Michel Barnier meddelade på tisdagen att landet inte får ner sitt budgetunderskott till EU-gränsen på max 3 procent. I stället för tidigare utlovat målåret 2027 vill han flytta det till 2029. I år väntas underskottet bli över 6 procent och nästa år 5 procent enligt den franska regeringen, rapporterar Bloomberg. 

De senaste 14 åren har Frankrike oftast inte följt EU:s regel om max 3 procents budgetunderskott. Bara 2017 och 2018 var det franska underskottet högst tre procent, övriga år låg man tydligt över gränsen. Under samma tid låg det svenska budgetunderskottet som sämst ett år, pandeminårtet 2020, på - 2,8 procent.  

Frankrikes konservative premiärminister Michel Barnier har framfört sin regeringsförklaring, rapporterar Ekot. Ett av de tydligaste budskapen var att Frankrike behöver spara. Storföretag kommer att beskattas hårdare, och det kommer även fossildrivna bilar att göra. Michel Barnier fångade i sitt tal upp flera av de mest infekterade politiska frågorna. Han öppnade för att reformera den av många avskydda pensionsreformen, och minimilönerna höjs med två procent.

Michel Barnier lovade att ökad mental hälsa skulle vara en av de högsta prioriteringar för regeringen för 2025. 

– Jag vill säga det tydligt: ​​mental hälsa är allas angelägenhet: staten, lokala myndigheter, företag, föreningar. Vi kommer därför att göra mental hälsa till den viktigaste nationella frågorna 2025, sade Barnier, rapporterar Euractiv.

Enligt franska myndigheter drabbas var femte medborgare av psykiska problem, särskilt ungdomar. Psykisk ohälsa är, enligt regeringens uppgifter, den främsta sjukförsäkringskostnaden i Frankrike.

Inflationen i euroområdet minskade i september till 1,8 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Det är första gången sedan juni 2021 som inflationen understeg Europeiska centralbankens mål på 2 procent. Inflationen i euroländerna nådde sin högsta nivå i oktober 2022 med 10,6 procent.

Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken som sätter räntan för 20 euroländer, var optimistisk när hon på måndagen talade i Europaparlamentet om att få inflationen under kontroll. Det tolkas av marknaden som att en räntesänkning med 0,25 procentenheter är sannolik vid bankens möte den 17 oktober, rapporterar Bloomberg. 

Varningarna om sämre tider för den europeiska bilindustrin haglar. Nu kräver bilbranschen att EU ska mildra utsläppskraven till nästa år. Men som få bilföretag i EU vill Volvo Cars och Polestar tvärtemot att EU håller fast vid sina klimatkrav och driver på elektrifieringen, rapporterar SvD.

Försvarsalliansen Nato har ett riktmärke om att medlemsländerna ska spendera minst 2 procent som andel av bruttonationalprodukten på försvarsutgifter. Något som en stor majoritet av länderna, däribland Sverige, beräknas göra i år. Men det kommer inte att räcka, sade den avgående Natochefen Jens Stoltenberg till Politico på måndagen. 

– Den dåliga nyheten är att 2 procent inte räcker, sade Stoltenberg i intervjun. 

– Jag är inte villig att sätta en specifik siffra på det. Det är uppenbart att det måste vara betydligt mer än 2 procent, sade han.

Den svenska arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen är en av intressenterna bakom uppstarten av ett nytt forskningsinstitut i Bryssel, European Employers’ Institute (EEI). Syftet är att driva frågor utifrån arbetsgivarnas intresse inom EU.

– I en komplex och oförutsägbar ekonomisk värld behöver politiska beslut fattas baserat på fakta och siffror. Vi vill bidra till agendan för sysselsättning och sociala frågor på EU-nivå, säger Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen i ett uttalande.

Medan det högerextrema österrikiska FPÖ:s valframgångar välkomnas av det högerpopulistiska Lega ses det med skepsis av andra politiker i Italien, rapporterar Euractiv.

– Varje nynazistisk återkomst måste avvisas, sade Italiens vice premiärminister och utrikesminister, konservative Antonio Tajani, i ett uttalande på måndagen. 

Sydtyrolen som tillhörde Österrike-Ungern fram 1919 då Italien tog över är också något som nämns i sammanhanget.

– FPÖ:s ledare har kallat Sydtyrolen för en integrerad del av Österrike. Vad är nästa steg om de kommer till makten? Annektering? sade vänsterpopulistiska Femstjärnerörelsens Europaparlamentariker Mario Furore.

En  undersökning från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar att antisemitismen i Europa har nått oroväckande nivåer, rapporterar SVT. Hela 96 procent av de nästan 8 000 tillfrågade judarna uppger att de utsatts för antisemitism i någon form. Situationen har förvärrats sedan Hamas attack den 7 oktober och Israels krigföring i Gaza. Polisanmälningar om antisemitiska incidenter har ökat med över 400 procent i flera europeiska länder.

– Det här är ett betydande problem och antisemitismen ökar. Det är något som måste tas på största allvar, sade Joanna Goodey, forskningsledare vid FRA.

Ryssland planerar att höja försvarsutgifterna med en fjärdedel till 2025. Höjningen visar att president Putin satsar på att fortsätta kriget i Ukraina och öka konfrontationen med väst, skriver FT. Experter menar att Ryssland nu öppet visar sina avsikter.

– De behöver inte längre låtsas att det kan ske en återgång till det normala snart igen, sade Elina Ribakova vid Peterson Institute for International Economics.

Trots västliga sanktioner växte Rysslands ekonomi med 3,6 procent förra året. Samtidigt minskar de sociala utgifterna från 7,7 biljoner rubel i år till 6,5 biljoner nästa år.

Under måndagen prövas den danska så kallade ”ghettolagen” i EU-domstolen, en lag som anklagas för att vara diskriminerande, uppger Ekot. Lagen ger myndigheterna rätt att bland annat riva hus och tvångsflytta boende i utsatta områden, vilket regeringen menar motverkar att det skapas parallellsamhällen. De boende har tidigare prövat sin sak i danska domstolar utan att få rätt.

Marine Le Pen, ledare för det franska högerextrema partiet Nationell samling, står inför rätta i Paris för anklagelser om förskingring av EU-medel, rapporterar FT, något partiet nekar till. Åklagare hävdar att Le Pen och 24 andra, inklusive partimedlemmar och personal, felaktigt använt cirka 3,2 miljoner euro, motsvarande 36 miljoner kronor, mellan 2004 och 2016 för att betala personal i Frankrike istället för i Bryssel. Om Le Pen döms kan hon få upp till 10 års fängelse, böter på 1 miljon euro och fem års förbud att inneha valda ämbeten som exempelvis president. Detta skulle kunna få stora politiska konsekvenser i Frankrike, där hennes parti har vuxit sig starkt.

Nationell samling är inte det första franska partiet som har anklagats för att missbruka pengar från Europaparlamentet. Tidigare i år bötfälldes politiker från den liberal-kristdemokratiska-rörelsen, MoDem, en del av koalitionen som stöder Frankrikes president Emmanuel Macron, för att felaktigt använt 300 000 euro , drygt tre miljoner kronor, av EU-pengar, rapporterar Politico.

Ryssland har för 33:e natten i rad genomfört luftangrepp mot Ukraina, skriver TT/GP. Enligt det ukrainska flygvapnet attackerades elva regioner med robotar och drönare natten till måndag. I Kiev hördes explosioner och skottlossning när luftvärnet försvarade staden mot drönare. Inga skador rapporterades där, men i Mykolajiv-regionen fattade ett viktigt infrastrukturobjekt eld.

Inför det kommande EU-toppmötet i mitten av oktober vill Socialdemokraterna att Sverige “driver och agerar” för att få upp på dagordningen, vad de anser vara den ungerske premiärministern Viktor Orbáns missbruk av landets ordförandeskap i ministerrådet. EU-nämndens vice ordförande Matilda Ernkrans (S) nämnder bland annat att Orbán tvärt emot EU-ländernas vilja genomförde en så kallad fredsresa till Rysslands och Kinas diktatorer och hon är kritisk mot vad hon menar är en “väldig passivitet” från regeringens sida gentemot Ungern. Europaportalen har sökt regeringen för en kommentar, dock utan respons.  

Under andra kvartalet 2024 lämnade närmare 2400 migranter Sverige för ett land utanför EU då de inte fått tillstånd att stanna i Sverige. Det är tredje flest i EU efter Frankrike och Tyskland där 3600 respektive 2800 migranter lämnade EU efter beslut. Totalt lämnade drygt 25 000 migranter EU under andra kvartalet, meddelade Eurostat på måndagen.

Tyska kristdemokraterna CDU, som efter nästa års parlamentsval kan komma att leda landet, vill att EU-kommissionen ändrar sin inställning att  inte finansiera byggandet av gränsbarriärer, som kraftiga stängsel, för att skydda EU:s yttre gräns från oönskad migration.

– Jag förväntar mig att […] EU-kommissionen ser till att vi inte överger stater vid de yttre gränserna som Polen och Grekland, sade Alexander Throm, CDU:s ledande parlamentsledamot för inrikes frågor, till Euractiv. 

Frågan om ett EU-stängsel var upp till diskussion utan beslut vid senaste EU-toppmötet där det konstaterades att det fanns “ett delat ansvar för att fullgöra och genomföra våra gemensamma skyldigheter och effektivt skydda EU:s yttre gränser”. 

Norges justitieminister Emilie Enger Mehl funderar på att bygga ett stängsel längs hela eller delar av den norsk-ryska gränsen. Hon har inspirerats av Finlands pågående projekt att sätta upp 200 kilometer långt stängsel mot Ryssland. 

– Stängslet är mycket intressant eftersom det inte bara kan avskräcka utan även innehåller sensorer och teknik för att upptäcka personer som rör sig nära gränsen, sade Mehl till NRK.

I en rapport från Sieps om erfarenheterna från det svenska EU-ordförandeskapet 2023 punktas slutsatserna upp. Inför nästa svenska EU-ordförandeskap efter 2030, men också för att utveckla det svenska EU-arbetet i allmänhet, betonas vikten av vara tydlig med vad vill, prioritera saker som är viktiga för Sverige och på ett tidigt stadium göra inspel. Regeringen föreslås även utveckla kontakterna med EU-institutionerna och förbättra samspelet med Europaparlamentet och samråden med riksdagen.

På fredag väntas medlemsländerna hålla en omröstning huruvida de ska stödja eller fälla de nya tullarna på kinesiska elbilar som EU-kommissionen beslutat om, rapporterar Euractiv. Sverige har ännu inte officiellt bestämt sig men vid en icke-bindande omröstning i somras lade man ner sin röst. 

Femton av EU:s 27 medlemsländer, som representerar minst 65 procent av unionens befolkning, måste rösta emot tullarna för att förhindra att de införs under en femårsperiod.

Ryssland utförde en ”massiv attack” mot staden Zaporizjzja i sydöstra Ukraina natten till söndag, uppger regionens guvernör Ivan Fedorov på Telegram, enligt TT/SvD. Minst fem personer har skadats. Flera bostadshus har  attackerats och det kan finnas skadade i rasmassorna, enligt guvernören.

Beskrivningar av symtom som den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj upplevde innan han dog i straffkolonin raderades, enligt dokument som nyhetssajten The Insider tagit del av, skriver TT/SvD. Medicinska experter som den ryska oberoende publikationen talat med säger att symtomen tyder på att Navalnyj förgiftades.

En majoritet i riksdagens justitieutskott har på torsdagen visat stöd för ett förslag till en ny EU-förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn – det så kallade Chat Control 2.0, rapporterar Ekot. S, M, L och KD röstade ja medan V, SD, C och MP invände mot formuleringarna.

Högerextrema FPÖ får i opinionsundersökningar inför söndagens parlamentsval i Österrike runt 27 procent av stödet. Det är något mer än kristdemokratiska ÖVP:s stöd på 25 procent. Socialdemokratiska SPÖ får runt 21 procent. De Gröna och liberala Neos ligger båda på runt 9 procent i opinionsmätningarna. FPÖ:s ledare Herbert Kickl vill bli landets nästa förbundskansler och har kallat sig för "folkskansler" – samma term som bland annat nazisterna använde för att beskriva Adolf Hitler med, enligt nyhetsbyrån AP.

Näringsminister Ebba Busch (KD) uttrycker oro över möjligt kinesiskt ägande i batteritillverkaren Northvolt. Hon betonar vikten av att strategiska industrier som batteriproduktion bör stanna inom EU.

– Detta är en alldeles glasklar signal från mig som näringsminister, sade Busch till SVT.

Krisdrabbade Northvolt söker ny finansiering och Busch föredrar att befintliga ägare som Volkswagen investerar mer. Regeringen har diskuterat frågan med Tyskland.

Finland har märkt av ökade hot mot undervattensinfrastruktur i Östersjöområdet de senaste åren, enligt landets miljö- och klimatminister Kai Mykkänen. För att möta hoten har Finland och Estland nu skrivit under ett avtal om ökat samarbete kring säkerheten för gemensam infrastruktur under vattnet. Det gäller el- och telekablar samt gasledningen Balticconnector som skadades för ett år sedan.

– Under de senaste åren har vi sett konkreta ökade hot mot säkerheten för energiöverföringsvägar, särskilt i Finska viken och Östersjöområdet, sade Mykkänen, enligt Reuters.

Samarbetet innebär att länderna ska förbättra övervakning, patrullering och reparationsmöjligheter för infrastrukturen under vattnet. Polisutredningar om skadorna på gasledningen och telekablarna pågår fortfarande i båda länderna.

Ungerns riksåklagare Peter Polt, som stödjer premiärminister Viktor Orbán, har begärt att Europaparlamentet ska upphäva den parlamentariska immuniteten för premiärminister Viktor Orbáns främsta politiska motståndare, EU-parlamentarikern Péter Magyar, rapporterar Reuters. Enligt åklagarmyndigheten misstänks Magyar för stöld efter att ha tagit en mans mobiltelefon på en bar och kastat den i Donau. Telefonen återfanns senare. Magyar, som leder det nya centerpartiet Tisza, har snabbt blivit populär och utmanar nu Orbáns maktposition. 43-årige Magyar, tidigare regeringssympatisör, har anklagat Orbáns regering för korruption och utlöst stora demonstrationer.

I Sverige uppgick hushållens matsvinn under 2022 till 56 kg per person och år. Det är mindre än EU-snittet på 72 kg per person och år, visar statistik från Eurostat på fredagen. Mest mat slängde portugisiska hushåll medan slovenska stod för minst matsvinn. Hushållen står för drygt hälften av allt matsvinn i EU. Resten sker bland annat vid livsmedelsbearbetning, i försäljningsledet och hos restauranger.

USA:s president Joe Biden har godkänt ett nytt stödpaket till Ukraina samtidigt som Ukrainas president Zelenskyj är på besök, skriver SvD. Det nya paketet är värt närmare åtta miljarder dollar. Enligt Biden ska USA också förse Ukraina med långdistansammunition i syfte att "förbättra Ukrainas förmåga till långdistansangrepp”.

Regeringen måste omedelbart söka stöd ur EU:s globaliseringsfond för att stötta de som varslats på Northvolt. Kravet kommer från den svenska S-gruppen i EU-parlamentet.

– Regeringen får inte lämna arbetstagare i sticket. 1 600 personer har varslats om uppsägning. Då är det viktigt att regeringen agerar snabbt för att stötta de anställda, säger Johan Danielsson (S) till TT/GP.

Tyska förbundsregeringen ger inga pengar till krisande Northvolt som bygger en fabrik i tyska Heide. Det uppger en regeringstalesperson för DN. Northvolt har samtidigt lovat tyska regeringen att det tyska fabriksbygget fortsätter enligt plan.

Unga ryssvänliga män i Europa rekryteras på nätet för att utföra sabotage i sina länder, och erbjuds pengar för bland annat mord. Ett europeiskt journalistnätverk har granskat hur rekryteringen går till, skriver TT/SvD.

Fordonsindustrin i Europa är på väg in i en rejäl kris. Leverantörerna, som ofta märker av signalerna först, liknar situationen vid när stora delar av telekombranschen slogs ut av Iphonen.

– Vi är inne i en destruktiv och smärtsam tid, säger Peter Bryntesson. Man diskuterar nu i branschen vilket av de tyska bolagen som ska bli nya Nokia, vd på Fordonskomponentgruppen, till TN.

I en informell skrivelse till EU-kommissionen har 20 EU-länder, däribland Sverige, inför torsdagens konkurrenskraftsmöte i Bryssel, som bland annat ska diskutera de omtalade  reformrapporterna från Enrico Letta och Mario Draghi, betonat vikten av en mer tillgänglig inre marknad. I synnerhet för varor och tjänster där man menar att det fortfarande finns betydande skillnader mellan olika nationella regler som hindrar fri rörlighet. De tjugo länderna efterlyser bland annat en särskild färdplan för tjänster med tidslinjer och konkreta åtgärder. 

Följande EU-länder har inte undertecknat dokumentet: Belgien, Bulgarien, Frankrike, Grekland, Italien, Spanien och Ungern.

Regeringen vill inte ändra på EU-beslutet att senast 2035 fasa ut nybilstillverkningen av fordon som släpper ut växthusgaser. Det sade Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) på en direkt pressfråga i Bryssel på torsdagen.

– Sverige står bakom EU:s klimatmål. Det är viktigt för den gröna omställningen. Det är också viktigt för industrin, att när EU tar fram ett regelverk, så ska industrin också veta vilka spelregler som gäller så att de kan göra nödvändiga investeringar. Att då mitt i skifta om tror jag är en farlig väg att gå, sade Benjamin Dousa och påpekade: 

– Man ska också komma ihåg att transportsektorn står för en stor del av Sveriges och Europas utsläpp. Så vi kan inte backa tillbaka bandet och inte hålla våra klimatmål.

Flera ledande ekonomiska institut i Tyskland har sänkt landets tillväxtprognos för i år. De varnar för att ekonomin kommer att krympa med 0,1 procent under 2024, följt av en svag återhämtning på 0,8 procent nästa år, rapporterar FT.

– Den tyska ekonomin har stagnerat i över två år, sade Geraldine Dany-Knedlik från DIW Berlin.

Orsakerna är strukturella problem som anpassning till minskade koldioxidutsläpp, digitalisering och åldrande befolkning. Exporten har inte återhämtat sig efter pandemin på grund av höga energipriser och brist på arbetskraft.

Industriproduktionen har minskat och företag som Volkswagen planerar att stänga fabriker. Arbetslösheten har ökat något till 6 procent.

Politisk osäkerhet kring regeringskoalitionens framtid bidrar också till att företag drar sig för att investera, vilket ytterligare hämmar tillväxten.

EU-parlamentets tuffa utfrågningar av de 26 kandidaterna att bli EU-kommissionärer väntas kunna inledas först i början av november, rapporterar Politico som hänvisar till flera källor i parlamentet. När kandidaterna till den nuvarande kommissionen frågades ut för fem år sedan inleddes förhören den sista september.

Det är nu klart att Ukraina får ytterligare 375 miljoner dollar i stöd från USA, det motsvarar uppåt 4 miljarder svenska kronor. I stödet ingår bland annat raketer till Himarsystemet, pansarfordon och pansarvärnsraketer, rapporterar Ekot.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer planerar att besöka Bryssel nästa vecka för att träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet är att inleda samtal om en förbättrad relation mellan Storbritannien och EU efter Brexit, skriver Financial Times.

– Jag vill förbättra vår relation med EU och få Brexit att fungera för det brittiska folket, sade Starmer på sociala medier.

Starmer har tidigare uttryckt en önskan om att omforma relationen med EU, men vill inte återinföra fri rörlighet eller gå med i tullunionen igen. Han hoppas istället på närmare samarbete inom ekonomi, försvar och utbyten.

EU har föreslagit ett program för ungdomars rörlighet, medan Starmer vill ha ett veterinäravtal och bättre villkor för brittiska musiker som turnerar i EU. Förhandlingarna väntas bli en lång process där båda sidor behöver göra eftergifter. Ett politiskt djupt splittrat Storbritannien lämnade EU 2020 .

Belgien, en av Europas största importörer av flytande naturgas (LNG) från Ryssland, uppmanar EU att förbjuda det ryska bränslet. Landets energiminister Tinne Van der Straeten menar att företag inte kan bryta långtidskontrakt utan EU-sanktioner.

– Vi behöver en europeisk strategi, sade Van der Straeten till Financial Times.

Trots EU:s ansträngningar att minska beroendet av ryska fossila bränslen har importen av rysk flytande naturgas ökat i flera länder. Nederländernas klimatminister Sophie Hermans planerar att ta upp frågan vid ett möte med EU-kollegor nästa månad.

Belgien var 2023 den näst största importören av rysk flytande naturgas i EU efter Spanien. Frankrike ser ut att gå om båda länderna i år.

Läs mer om hur importen av rysk gas minskat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

EU-länderna ställer sig bakom ett förslag från kommissionen om att sänka vargens skyddsstatus från ”strikt skyddad” till ”skyddad” i syfte att kunna döda fler vargar. Detta kan ses som ett inspel från EU till FN där man ska ta upp frågan om vargens status i början av december.

– Det kommer betyda att det blir enklare att förvalta vargen, både på skyddsjaktssidan men också kring förvaltningen generellt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren till Ekot.

Minst 24 människor omkom och tusentals tvingades lämna sina hem när det kraftiga ovädret Boris svepte in över Centraleuropa för några veckor sedan. Enligt en snabbanalys fördubblade klimatförändringarna sannolikheten för det extrema skyfallet, skriver TT/GP.

Fackföreningar i Spanien demonstrerade på torsdagen för att pressa fram en överenskommelse om kortare arbetsvecka med arbetsgivarna. Regeringen och facken vill minska arbetstiden med 2,5 timmar från nuvarande 40 timmar per vecka.

– Spanska företag kan mycket väl hantera en allmän minskning av arbetstiden, sade Unai Sordo, ledare för fackförbundet CCCO, till demonstranter i Madrid, enligt Reuters.

Arbetsgivare är oroliga för ökade kostnader. Regeringen erbjuder därför anställningsbidrag till småföretag för att kompensera för kortare arbetstid.

Spanien har en något längre arbetsvecka än EU-snittet, sett till arbetade timmar per vecka under 2023. Arbetsmarknadsminister kommunisten Yolanda Diaz menar att kortare arbetstid ökar produktiviteten.

Liknande åtgärder i Frankrike ledde, enligt Reuters, till högre arbetskostnader och minskad konkurrenskraft.  

Ricarda Lang och Omid Nouripour avgår som partiledare för tyska miljöpartiet Die Grünen efter flera lokala valförluster på sistone.

– Det behövs en nystart, sade Nouripour i Berlin på onsdagen enligt tidskriften Der Spiegel/TT/GP.

Duon tillträdde så sent som i januari 2022, men lämnar sedan partiet gått kraftigt tillbaka i såväl EU-valet i våras som i höstens tre regionalval i Sachsen, Thüringen och Brandenburg.

Finländska Svenska Yle har deltagit i ett internationellt samarbete för grävande journalister där de ryska spionfartygens rörelser har kartlagts. Journalisterna kan påvisa 54 fall när ryska fartyg har rört sig misstänkt långsamt, eller i märkliga sicksackmönster, i närheten av kritisk infrastruktur som till exempel el- eller datakablar.

Ryssland skulle kunna använda kärnvapen som svar på en större attack – oavsett varifrån den kommer.

– Vi skulle överväga möjligheten om vi får trovärdig information om en massiv attack av robotar, flyg eller drönare som korsar vår gräns, sade Rysslands diktator Vladimir Putin, enligt TT/SvD.

Den spanska regeringen har uppdaterat sina nationella mål för förnybar energi. 81 procent av landets energi ska vara grön senast år 2030, uppger TT/GP. Enligt den plan Spanien skickat till EU-kommissionen förbinder sig regeringen att minska växthusgaserna med 32 procent jämfört med 1990 års nivåer. Det tidigare nationella målet var att minska utsläppen med 23 procent. Som alla EU-länder har även Spanien EU-mål som ska uppnås när det gäller minskade utsläpp och ökad kolinlagring i skog och mark.

Knappt har bläcket torkat på EU:s senaste stora migrationsuppgörelsen i maj, än mindre har den nya politiken börjat att gälla, förrän den nya franska liberalkonservativa regeringen kräver  en översyn i synnerhet av EU:s återvändandedirektiv.

– Det är dags att vi ändrar EU:s regler, sade den nye inrikesministern Bruno Retailleau på tisdagen, rapporterar Euractiv.  Enligt tidningen ska bland annat även Sverige och Nederländerna vilja se en mer restriktiv migrationspolitik.

Enligt Jerry Sambuaga, Indonesiens viceminister för handel, ska ett frihandelsavtal mellan EU och Indonesien, som diskuterats i åtta år, vara nära förestående trots att några frågor återstår att förhandla om, rapporterar Bloomberg. Vi vill att handelsavtalet "ska slutföras i år, förhoppningsvis i slutet av denna månad, sade ministern. 

Med över 277 miljoner invånare är Indonesien världens fjärde folkrikaste land. 

Inför att medlemsländerna inom kort väntas ta ställning till EU-förslaget att höja tullarna för importen av elbilar från Kina tar klimatkommissionären den nederländske kristdemokraten Wopke Hoekstra till orda om det han kallar “ett Kinaproblem”, rapporterar Bloomberg.

– Det kan inte vara så att våra företag går i konkurs eftersom marknaden är översvämmad med statssubventionerade produkter [från Kina], sade Wopke Hoekstra och tillade:

– Det kommer i slutändan att döda europeisk industri och vi kommer inte att tillåta det.

Samtidigt rapporteras om pågående intensiva förhandlingar i tullfrågan mellan Kina och EU i Bryssel, något som fått EU att flytta tullomröstningen till början av oktober.

I år väntas Greklands statsskuld landa på 153 procent av landets bruttonationalprodukten BNP, ner från 207 procent för fyra år sedan, rapporterar Bloomberg. Till tidningen säger finansminister Kostis Hatzidakis att statens upplåning kommer att krympa till "nära 130%" av BNP i slutet av 2028, stärkt av en ekonomi som har överträffat sina jämförbara konkurrenter. 

Enligt EU:s regler ska medlemsländernas statsskulder inte överstiga 60 procent, något bara en minoritet, däribland Sverige följer, se listan.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj krävde i ett möte i FN:s säkerhetsråd under tisdagskvällen att Ryssland ska pressas till en fred, rapporterar TT/GP. Zelenskyj sade också att Nordkorea och Iran som hjälper Ryssland "var medskyldiga" i kriget mot Ukraina.

Var fjärde elbil i Europa tillverkas redan i Kina. Men nu hoppas de kinesiska bilmärkena använda den svenska marknaden som språngbräda för att slå igenom på kontinenten – trots nya strafftullar i EU, rapporterar SvD Näringsliv.

En delstatspolitiker i tyska ytterhögerpartiet AFD har utnyttjat politiska fångar i diktaturens Belarus för egen vinning. De har arbetat under slavliknande förhållande på hans lökodling, rapporterar den oberoende belarusiska nyhetssidan Reform.news.

Aleksej Navalnyjs stab anklagar en av Michail Chodorkovskijs allierade för att ha beställt en misshandel av en annan oppositionsaktivist, rapporterar Yle. Avslöjandet har lett till en hätsk debatt som nu skakar den ryska oppositionen i exil.

Europa kan få en ny lilleputtstat i stil med Vatikanstaten, rapporterar TT/AFP/SvD. En minoritetsgrupp med muslimska mystiker ska få bilda en egen enklav i Albaniens huvudstad Tirana.