Högernationalisten George Simion och mittenpolitikern Nicușor Dan ligger lika i opinionsundersökningarna inför presidentvalets andra omgång i Rumänien, rapporterar Reuters. Båda kandidaterna får 48,2 procent i en undersökning publicerad i dag tisdag.

Simion, som är EU-skeptisk och motsätter sig militärt stöd till Ukraina, vann första valomgången med 41 procent. Rumäniens president kan påverka landets Ukrainapolitik och har vetorätt i viktiga EU-beslut som kräver enhällighet.

Presidentvalets andra och avgörande omgång hålls nu på söndag.

EU-kommissionen arbetar med alternativa metoder för att upprätthålla sanktioner mot Ryssland om Ungern skulle blockera förlängningen, rapporterar Financial Times. Kapitalrestriktioner och tullar övervägs som möjliga verktyg.

– Vi är alla fokuserade på Plan A. Men det pågår diskussioner om den rättsliga grunden för alternativa alternativ, sade en tjänsteman till tidningen.

Nuvarande sanktioner, inklusive frysta ryska tillgångar värda 200 miljarder euro, löper ut i slutet av juli och kräver enhälligt godkännande för förlängning. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har tidigare blockerat EU-sanktioner mot Ryssland.

EU är redo att införa hårdare sanktioner mot Ryssland om framsteg i Ukraina-konflikten uteblir denna vecka, rapporterar Reuters. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz meddelade detta vid en presskonferens i Berlin i dag tisdag.

– Vi kommer att titta på andra områden, som energisektorn och även finansmarknaden, sade Merz.

Ett nytt sanktionspaket är redan förberett. Enligt Merz har EU-ledare kommit överens med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om att han kan delta i samtal med Ryssland i Istanbul denna vecka, förutsatt att ryska attacker mot civila upphör.

Runt hälften av EU:s medlemsländer har ansökt om undantag från unionens budgetregler i syfte att kunna spendera upp till 1,5 procent av BNP på sina försvar. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på tisdagen inför EU:s finansministermöte i Bryssel att detta inte är aktuellt för Sveriges del.

– Jag ser inte i dag ett skäl för Sverige att ansöka, inte alls, sade Svantesson.

Den svenske ekonomiprofessorn Torbjörn Becker presenterar i dag tisdag på inbjudan av den polska EU-ordförandeskapet en ny rapport för unionens finansministrar. Rapporten slår fast att Rysslands ekonomiska förmåga att finansiera kriget i Ukraina blir alltmer ansträngd när landets reserver minskar och krigsskulder växer.

"Rysslands ekonomi förblir relativt stabil för tillfället, men den står på en alltmer osäker grund", skriver forskarna i rapporten från Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm.

De likvida tillgångarna i Rysslands nationella välfärdsfond har minskat kraftigt och utgör nu mindre än 3 procent av BNP. Landets guldreserver har reducerats från över 500 ton 2023 till 164 ton i början av 2025.

Rapporten avslöjar också en "dold krigsskuld" genom statligt styrda banklån till militärindustrin som nästan fördubblar de officiella militärutgifterna. Samtidigt har den ryska centralbanken höjt styrräntan till 21 procent för att bekämpa en inflation som officiellt anges till 10 procent, men som enligt oberoende bedömningar ligger närmare 20 procent.

Rapporten varnar för ökande risk för bankkris i Ryssland och betonar att EU:s ekonomi är nästan tio gånger större än Rysslands vilket gör att även små ökningar av EU:s militära utgifter kan matcha betydligt större ryska satsningar.

"Tiden är uppenbart inte på den ryska regeringens sida", sammanfattas rapporten.

Sverige ställer sig bakom Nederländernas krav på att EU-kommissionen ska utvärdera handelsavtalet med Israel, skriver Dagens Arena. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) meddelade detta i SVT:s Agenda i söndags.

– Det vi nu vill titta på är huruvida man lever upp till de krav som finns i avtalet om att respektera mänskliga rättigheter, sade Malmer Stenergard.

Initiativet kommer att diskuteras vid EU-ländernas utrikesministermöte den 20 maj. Tidigare har Spanien, Irland och Slovenien utan framgång försökt få till en översyn av avtalet.

Österrike drar tillbaka sitt stöd för EU:s klimatmål till 2040, enligt Politico i dag måndag. Landets omsvängning kan försvåra unionens arbete med att enas om nya klimatåtgärder. Klimatmålet är en viktig del av EU:s strategi för att minska utsläppen och nå klimatneutralitet.

Ett snabbt handelsavtal mellan USA och EU kan bli svårt att få till, skriver TT/GP. USA:s finansminister Scott Bessent pekar på EU:s interna oenighet som orsak.

– För egen del tror jag att Europa har problem att agera samordnat, sade Bessent under ett besök i Saudiarabien i dag tisdag.

Uttalandet kommer efter att USA nyligen slutit handelsavtal med Storbritannien och tillfälligt sänkt tullar på kinesiska varor. På torsdag ska EU:s handelsministrar diskutera motåtgärder mot USA:s tullar om förhandlingarna misslyckas innan tullpausen löper ut i juli.

Statsminister Ulf Kristersson tror att Donald Trumps närvaro, som presidenten öppnat för, kan öka chansen att Vladimir Putin deltar i fredssamtal i Turkiet, enligt TT/GP.

– Om president Trump vill vara med på plats så tror jag bara att det ökar förutsättningar att också president Putin är där. Allt som leder fram till en villkorslös vapenvila – dom chanserna ska vi ta, sade Kristersson.

Putin föreslog förhandlingar i Turkiet efter att ha avvisat tidigare uppmaningar om vapenvila i Ukraina.

EU:s försvarskommissionär medger att Europa behöver lära sig av Ukrainas framgångar inom försvarsindustrin, rapporterar Euronews. Vid lanseringen av en ny EU-Ukraina-arbetsgrupp i dag måndag lyfte Andrius Kubilius särskilt fram behovet av ukrainsk kompetens.

– Vi behöver lära oss från Ukraina hur man skapar en infrastruktur för drönartillverkning och -användning, sade Kubilius.

Ukrainska försvarsföretag beskrivs som snabbare, modernare och hälften så dyra som europeiska motsvarigheter. Landet har utvecklat AI-driven målsökning för drönare och arbetar nu med att utveckla samordnade drönarsvärmar.

Tyska polisen genomförde i dag tisdag ett omfattande tillslag mot "Kungariket Tyskland", en organisation vars medlemmar vägrar erkänna den tyska staten och vill störta demokratin och införa monarki. Inrikesministeriet har nu förbjudit gruppen, rapporterar Tagesschau.

Organisationens ledare Peter Fitzek greps efter husrannsakningar på 14 platser i sju delstater, med fokus på Sachsen. Fitzek, som kallar sig "Peter den förste", har sedan 2012 drivit en parallell statsbildning med egen valuta och försäkringssystem.

Gruppen tillhör den så kallade "Reichsbürger"-rörelsen som anser att Tysklands lagar inte gäller dem. Enligt säkerhetstjänsten fanns cirka 25 000 anhängare i rörelsen 2023.

Polen har beslutat att stänga det ryska konsulatet i Kraków efter att ha anklagat rysk underrättelsetjänst för en brand i ett shoppingcenter i Warszawa, uppger TT/GP. Beslutet meddelades av utrikesminister Sikorski i går måndag.

– Vi vet vad ni gör, vi accepterar det inte och vi vidtar lämpliga åtgärder, sade Sikorski riktat till ryska myndigheter.

Ryssland utlovar ett "adekvat svar" på stängningen. Polen, som är Ukrainas granne och nära allierade, har anklagat Ryssland för flera sabotageförsök sedan invasionen av Ukraina 2022.

En omfattande svenskledd insats mot gränsöverskridande brottslighet har resulterat i 57 gripanden, enligt Sveriges Radio. Insatsen, som genomfördes i samarbete mellan länderna kring Östersjön samt Norge och Island, riktades mot organiserade stöldbrott och smuggling.

Polisen beslagtog en stor mängd stöldgods, inklusive cyklar, klockor, bilar och båtar. Dessutom mätte Skatteverket ut gods till ett värde av fem miljoner kronor.

Ryska styrkor tvingas använda kameler, åsnor, sparkcyklar och skolbussar på slagfältet i Ukraina på grund av brist på militära fordon, rapporterar norska Dagbladet. Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War förlorade Ryssland cirka 3000 stridsvagnar och upp till 9000 pansarfordon under förra året.

– Grunden till att detta sker är att ryssarna har förlorat väldigt stora mängder materiel. Likväl har de ett behov av att transportera förnödenheter och ammunition, sade pensionerade generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug till tidningen.

Brittisk underrättelsetjänst förutspår att 2025 kan bli det dödligaste året hittills för ryska styrkor i Ukraina.

Albaniens socialdemokratiske premiärminister Edi Rama ser ut att vinna en fjärde mandatperiod i parlamentsvalet, enligt Financial Times. Preliminära resultat från måndagen visar att hans parti väntas få cirka 52 procent av rösterna.

Rama har kampanjat för att Albanien ska bli EU-medlem till 2030. Kritiker varnar dock för att han stärker sitt grepp om makten, vilket kan hota landets politiska mångfald. Slutgiltiga valresultat väntas under tisdagen.

Storbritanniens utrikesminister David Lammy står som värd för ett möte med europeiska motsvarigheter i dag måndag för att diskutera stöd till Ukraina och försvarssamarbete, rapporterar Reuters. Representanter från Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Polen och EU deltar i samtalen. David Lammy kommer att presentera nya sanktioner som riktar sig mot "aktörer som stöder Rysslands olagliga invasion" av Ukraina, uppger Bloomberg.

Mötet äger rum inför premiärminister Keir Starmers toppmöte med EU-ledare den 19 maj där han hoppas få till ett nytt försvarsavtal med unionen.

Norges utrikesminister Espen Barth Eide anklagar europeiska länder för att inte vara tillräckligt kritiska mot Israels agerande i Gaza, enligt SVD. I ett framträdande i SVT:s Agenda i går söndag sade Eide att Europa inte gjort tillräckligt för att stoppa kriget. Kritiken kommer samtidigt som situationen i Gaza förvärras med vattenbrist, larm om massvält och fortsatt israelisk blockad av nödhjälp.

Albanien höll i går söndag parlamentsval där EU-medlemskap stod i centrum, rapporterar TT/GP. Sittande premiärminister Edi Rama, som lovar EU-inträde inom fem år, ses som favorit med 50 procent i opinionsundersökningarna mot oppositionsledare Sali Berishas 35 procent.

Valdeltagandet landade på 41,4 procent. För första gången fick även albaner bosatta utomlands rösta, vilket ökat antalet röstberättigade till 3,7 miljoner i landet med 2,8 miljoner invånare.

Två av Europas största fackförbund anklagar ECB-chefen Christine Lagarde för att försämra bankpersonalens rättigheter, enligt Financial Times. Konflikten gäller ECB:s förslag att begränsa tiden som företagsrådets medlemmar kan ägna åt personalrepresentation.

– ECB verkar ha en mycket repressiv inställning till sina interna arbetsrelationer, sade arbetsrättsadvokaten Peter Krebühl till tidningen.

Enligt tysk lag har företagsråd starka rättigheter, men ECB:s förslag skulle innebära att rådets talesperson vid banken endast får ägna 75 procent av sin tid åt personalfrågor.

Polens premiärminister Donald Tusk anklagar Rysslands säkerhetstjänst för att ha anlagt en storbrand i ett köpcenter i Warszawa den 12 maj i fjol, enligt Yle. Branden totalförstörde köpcentret med 1 400 butiker, men inga personer skadades. Branden var en del av Rysslands hybridpåverkan, enligt polska myndigheter. Flera misstänkta har gripits, medan andra efterlyses. Ryssland förnekar all inblandning.

Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu avgick i går måndag efter att högerextreme George Simion vunnit första omgången i presidentvalet, rapporterar Reuters. Ciolacu drar tillbaka sitt socialdemokratiska parti från den pro-västliga koalitionen.

– Denna koalition är inte längre legitim, sade Ciolacu till journalister efter ett partimöte.

Simion fick 41 procent av rösterna och möter den oberoende centristen Nicușor Dan i en andra valomgång den 18 maj. 

Det högerpopulistiska partiet AfD drar tyska säkerhetstjänsten BfV inför rätta efter att ha klassificerats som högerextremistiskt, rapporterar Yle. 

BfV slår i en utredning fast att partiet utgör ett hot mot demokratin eftersom de bland annat anser att tyska medborgare med migrationsbakgrund från muslimska länder som icke likvärdiga medlemmar av det tyska folket som partiet definierar etniskt.  AfD kallar klassificeringen olaglig. Klassificeringen kan göra det lättare för myndigheterna att övervaka partiet genom telefonavlyssning och informatörer. Ytterst kan partiet förbjudas.

Ryska försvaret har under natten till i dag tisdag skjutit ner minst 19 ukrainska drönare i och kring Moskva, enligt uppgifter från Moskvas borgmästare, uppger Sveriges Radio. Samtliga tre stora flygplatser runt den ryska huvudstaden har stängts till följd av drönaranfallet.

Litauen ska spendera drygt en miljard euro på att stärka försvaret längs gränserna mot Ryssland och Belarus, meddelar landets försvarsdepartement på måndagen, enligt TT/SvD. Utgiftsökningen ska göra det möjligt för Nato-landet Litauen att ”blockera och bromsa fientliga staters handlingar”, enligt försvarsdepartementet. Bland annat kommer man att lägga 800 miljoner euro på stridsvagnsminor.

EU-kommissionen förbereder ett förslag om totalförbud mot rysk gas från slutet av 2027, rapporterar Bloomberg/TT/GP. Förslaget väntas presenteras i Strasbourg i morgon tisdag.

Enligt uppgifter kan en tredjedel av importen som baseras på så kalla de spot-kontrakt med ryska leverantörer stoppas redan i slutet av 2025. Förbudet skulle gälla både gas via ledningar och flytande gas via tankfartyg.

Ryssland står i dag för cirka 19 procent av EU:s gasimport, jämfört med över 40 procent före den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. På senare tid har särskilt importen av rysk flytande gas ökat.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i dag måndag ett nytt initiativ för att göra Europa mer attraktivt för forskare, enligt EU-kommissionen. Satsningen "Välj Europa" omfattar 500 miljoner euro för perioden 2025-2027.

– Europa kommer alltid att välja vetenskap. Och Europa kommer alltid att argumentera för att världens forskare ska välja Europa, sade Ursula von der Leyen vid ett tal på La Sorbonne i Paris.

Initiativet inkluderar en ny forskningslag för att skydda vetenskaplig frihet och målet är att öka EU:s forskningsinvesteringar till tre procent av BNP till 2030. Beskedet kommer samtidigt som den amerikanske presidenten Donald Trump undergräver den akademiska friheten i USA.

EU bör införa tullar som slår mot amerikansk ekonomi, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) efter IMF:s och Världsbankens möten i Washington i förra veckan, enligt TT/Expressen.

– Det gäller att vara så precis och specifik som möjligt där det är tuffast för amerikanska företag och den amerikanska ekonomin, sade Svantesson.

Förhandlingar mellan EU och USA pågår.

Gapet mellan kandidaterna i det polska presidentvalet har minskat betydligt, rapporterar Sveriges Radio. Rafał Trzaskowski från premiärminister Donald Tusks liberalkonservativa parti Medborgarplattformen är fortfarande favorit, men nationalkonservativa Lag och Rättvisas kandidat Karol Nawrocki har stärkt sin position. Trzaskowski skulle få runt 33 procent av rösterna i första omgången, Nawrocki runt 25, visar aggregerade opinionsundersökningar. I en andra omgång skulle Trzaskowski vinna över Nawrocki, enligt sonderingarna. Första valomgången hålls den 18 maj.

Regeringen har utsett Åsa Webber till särskilt sändebud för regelförenkling inom EU. Hon ska samordna arbetet i Regeringskansliet och företräda Sverige i förhandlingar om enklare regler för företag.

– Hon kommer spela en viktig roll i arbetet med att få på plats regelförenklingar som gör verklig skillnad för svenska företag, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Antalet fångar inom EU ökade med 3,2 procent under 2023 jämfört med året innan, enligt Eurostat. Totalt satt cirka 499 000 personer i fängelse, vilket motsvarar 111 fångar per 100 000 invånare.

Polen har flest fångar per capita (203 per 100 000), medan Finland har lägst andel (53). I Sverige var siffran 93 per 100 000 invånare vilket var den klart högsta andelen i Norden.

Efter en minskning under pandemin 2020 har antalet fångar i EU ökat med totalt 7,7 procent under de senaste tre åren.

Rysslands luftförsvar förstörde fyra ukrainska drönare på väg mot Moskva tidigt i dag måndag, enligt Reuters. Totalt förstördes 26 ukrainska drönare över ryskt territorium under natten.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin uppgav att det enligt preliminära rapporter inte blev några skador eller personskador från nedfallande vrakdelar.  Flygtrafiken vid Domodedovo-flygplatsen stoppades under cirka 1,5 timme under natten av säkerhetsskäl.

Amerikanska molntjänster, som tidigare rapporterats,  riskerar att bli obrukbara i EU om USA inte längre uppfyller kraven för dataskydd, enligt Ekonomiekot. Beslutet kan tas om EU bedömer att USA inte lever upp till den nuvarande överenskommelsen.

– I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda, sade Carl Heath, senior forskare på RISE.

EU letar nu europeiska alternativ medan svenska företag oroar sig för följderna.

Storbritannien bröt delvis mot sina förpliktelser när landet stängde vissa vatten för EU:s tobisfiskare, enligt Financial Times. Permanenta skiljedomstolen i Haag meddelade i fredags att stängningen av engelska vatten inte var proportionerlig, men godkände förbudet i skotska vatten.

"Vi välkomnar klarheten i detta beslut och kommer att vidta åtgärder för att följa tribunalens krav", sade den brittiska regeringen efter beskedet.

Förbudet, som infördes i mars förra året av miljöskäl, har särskilt drabbat danska och svenska fiskare som använder tobisfiskar till grismat och fiskolja.

EU planerar ett 17:e sanktionspaket mot Ryssland, samordnat med nya amerikanska åtgärder, enligt TT/GP. Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot uppger att timing och innehåll ska koordineras med Washington.

– Vi européer kommer att följa detta amerikanska sanktionsinitiativ med ett 17:e paket av sanktioner, sade Barrot till AFP.

Det amerikanska förslaget, med starkt stöd i senaten enligt senator Graham, skulle innebära 500-procentiga tullar på länder som köper rysk olja och gas om Putin inte inleder seriösa fredsförhandlingar om Ukraina.

USA:s president Donald Trump har godkänt export av militär utrustning värd 50 miljoner dollar till Ukraina, enligt The Times. Beslutet kommer efter att ett länge väntat mineralavtal undertecknats mellan länderna.

Avtalet, som innebär att USA och Ukraina delar vinster från framtida försäljning av ukrainska mineral- och energireserver, tillkännagavs på onsdagen. Det är det första nya militära biståndet till Ukraina sedan Trump tillträdde.

För Trump representerar avtalet en slags kompensation för tidigare bistånd i miljardklassen, medan Ukraina ser det som en garanti för fortsatt amerikanskt stöd i kriget mot Ryssland.

Tolv EU-länder har lämnat in begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen för att öka sina försvarsutgifter. Dessa är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Polen, Portugal, Slovakien och Slovenien.

Klausulen ger medlemsländerna möjlighet att avvika från EU:s budgetregler med upp till 1,5 procent av BNP för försvarsändamål fram till 2028. Bakgrunden är Rysslands krig mot Ukraina som skapat akut behov av ökad försvarskapacitet.

Kommissionen ska nu bedöma ansökningarna inför vårterminen 2025. Fler länder väntas ansöka om undantaget som ingår i EU:s försvarspaket ReArm Europe.

Inflationen i euroländerna låg i april kvar på 2,2 procent, enligt Eurostat på fredagen. Det är något över de 2,1 procent som ekonomer förväntat sig, skriver Financial Times. Kärninflationen, som exkluderar energi och mat, steg till 2,7 procent. Trots detta förväntar sig marknaden fortfarande en räntesänkning vid ECB:s junimöte efter att centralbanken sänkte räntan till 2,25 procent förra månaden.

Rysslands president Vladimir Putin kan ha skiftat fokus i Ukrainakriget från att erövra hela landet till att befästa kontrollen över redan ockuperade områden, rapporterar CNN. Ny underrättelseinformation som amerikanska och västliga tjänstemän tagit del av pekar på denna förändring.

– Jag tror att han kanske tänker på vad som är ett rimligt mål på kortare sikt, sade en högt uppsatt västlig underrättelsekälla till CNN.

Skiftet kan bero på ekonomiska utmaningar och påtryckningar från Trump-administrationen. Amerikanska tjänstemän förblir dock skeptiska till Putins avsikter i de pågående fredsförhandlingarna.

Frankrike och Polen kommer att underteckna ett omfattande försvars- och ekonomiavtal den 9 maj, enligt Financial Times. Avtalet signeras av president Emmanuel Macron och premiärminister Donald Tusk i den franska staden Nancy.

– Det är en tydlig signal att Polen inte bara är beroende av USA utan också kan ha andra starka kärnvapenallierade, sade Aleksander Olech, säkerhetsanalytiker vid den polska tankesmedjan Defence24.

Avtalet ses som ett svar på Rysslands aggression och osäkerhet kring amerikanska säkerhetsgarantier, särskilt med tanke på Donald Trumps tidigare uttalanden. Pakten undertecknas symboliskt på 80-årsdagen av andra världskrigets slut i Europa.

Ett massivt strömavbrott som drabbade Spanien och Portugal i måndags orsakades av för hög andel solenergi i systemet enligt vissa, rapporterar Financial Times. Enligt tidigare tillsynstjänstemän och experter kunde elnätet inte hantera att 55 procent av elen kom från solkraft när 15 gigawatt kopplades bort från nätet.

– Två tredjedelar av Spaniens produktion bestod av icke-kontrollerbara resurser som inte bidrar till elsystemets stabilitet, sade André Merlin, tidigare vd för Frankrikes nätoperatör.

Spanska nätoperatören Red Eléctrica har ännu inte fastställt orsaken men avvisar kritiken mot förnybar energi.

EU kräver långsiktiga fiskerättigheter i brittiska vatten i utbyte mot ett avtal som minskar krånglet för brittisk livsmedelsexport, enligt Financial Times. Förhandlingarna sker inför toppmötet den 19 maj och är en del av försöken att förbättra relationerna efter brexit. EU hotar att tidsbegränsa ett veterinäravtal om inte fiskefrågan löses.

Turkiska myndigheter har gripit 400 personer i samband med arbetardagsdemonstrationer i Istanbul, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till advokatgruppen CHD. Av de gripna misstänks 100 personer för att ha planerat en demonstration på Taksimtorget, där protester varit förbjudna sedan 2013.

För att förhindra folksamlingar stoppade myndigheterna delar av kollektivtrafiken i Istanbuls stadskärna under första maj-firandet.