Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 9 maj

Nya bud från USA – ovillkorlig vapenvila i 30 dagar – Sverige är på

I onsdags sade den amerikanska vice presidenten J D Vance att de försökt att “gå bortom besattheten av en 30-dagars vapenvila” och fokuserar mer på hur den långsiktiga uppgörelsen skulle se ut. Dagen efter krävde USA:s president Donald Trump "ovillkorligt" eldupphör i Ukraina under 30 dagar. Uttalandet kom efter ett 20-minuter långt telefonsamtal mellan Trump och den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj, rapporterar TT/GP.

Från det regionala försvarssamarbetet Joint Expeditionary Forces förmöte inför sommarens Natotoppmötet  på torsdagen, där de tio länderna hade två gemensamma telefonsamtal – ett med president Trump och ett med Zelenskyj – skrev statsminister Ulf Kristersson på X att de stödjer förslaget om vapenvila.

“Vårt budskap till båda presidenterna var att vi är engagerade för en rättvis och varaktig fred i Ukraina. Vi uttryckte också vårt fulla stöd för förslaget om en 30-dagars vapenvila”, skrev Kristersson.

Inför Natotoppmötet i juni: regeringen tar höjd för 3-4 procent i militärutgifter

Statsminister Ulf Kristersson skriver på fredagen i en debattartikel i SvD att regeringen inför Nato­toppmötet i juni vill se ett nytt och högre Natomål för militära utgifter på mellan 3 och 4 procent av BNP, kompletterat med tydliga mål för till exempel civilförsvar.  Han anger att Sverige i dag lägger 2,4 procent av BNP på försvaret. Vidare vill regeringen öka stödet till Ukraina eftersom “de försvarar just nu Europa, bokstavligt talat” och utlovar en utökning av det ekonomiska stödet till Ukraina från 25 till 40 miljarder kronor under 2025.

Rysk terrorbombning dödade över 200 civila ukrainare och skadade 1000 personer i april

Med minst 209 dödade civila och 1 146 skadade blev april den dödligaste månaden för Ukrainas civila sedan september 2024, meddelade FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina (HRMMU) på torsdagen.

En av de främsta orsakerna till den kraftiga ökningen av civila offer var den intensifierade ryska användningen av ballistiska missiler mot större städer över hela Ukraina, uppgav FN-organet.

EU ger biltillverkare respit med klimatmål

Biltillverkare i EU kommer att få längre tid på sig att uppfylla EU:s koldioxidutsläppsmål för bilar och skåpbilar efter att Europaparlamentet på torsdagen gav sitt stöd till en uppmjukning av reglerna, rapporterar Reuters. Alla är dock inte nöjda med beslutet. Enligt Volvo som redan "har gjort de tunga investeringar som krävs” kan ändring av reglerna försena övergången till elfordon. 

EU-standarderna som fastställdes för flera år sedan gav branschen gott om tid att förbereda sig, sade Volvos verkställande direktör Jim Rowan i ett uttalande när förslaget först lades fram i mars.

Handelsavtal mellan Storbritannien och USA

USA och Storbritannien har ingått ett preliminärt handelsavtal, rapporterar SVT. Det är det första avtalet som Trump sluter sedan USA startade tullkriget mot omvärlden. Avtalet, där USA backar från vissa tullar de själva infört tidigare i år, innehåller en blandning av tullar, tullfrihet och kvoter.

Ukraina: Avslöjat militärt ungerskt spionnätverk

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man avslöjat vad de beskriver som ett ungerskt militärt spionnätverk i landet, rapporterar SVT. Två personer som ska ha rekryterats av Ungerns underrättelsetjänst för att utföra handlingarna har gripits och åtalats för högförräderi.

Notiser 8 maj

Jättelista med tullar mot USA föreslås

EU-kommissionen föreslog på torsdagen som väntat att unionen förbereder eventuella mottullar som kan sättas in i fall att de pågående förhandlingarna med USA inte ger ett acceptabelt resultat. EU-listan över möjliga tullar är 218-sidor lång och täcker ett brett spektrum av industri- och jordbruksprodukter. EU-länderna har fram till 10 juni på sig att inkomma med synpunkter och invändningar. 

Om tullarna genomförs kommer de att läggas på amerikanska varor till ett värde av 95 miljarder euro vilket är betydligt mindre omfattande än de rådande amerikanska tullarna mot EU. EU kommer också att inleda en WTO-tvist mot USA om dess tullar på bilar och bildelar.

Sverige stöttar Radio Free Europe

Den svenska regeringen beslutade på torsdagen att ge Radio Free Europe ett bidrag på 20 miljoner kronor för 2025. 

– Fri och oberoende media är det bästa vaccinet mot propaganda och desinformation. I princip alla ryska oberoende medier har bannlysts, blockats eller stämplats som oönskade organisationer och USA har valt att dra tillbaka till stöd till fria medier i Europa. Därför ökar vi stödet till Radio Free Europe/Radio Liberty så att de kan fortsätta sända och publicera oberoende information, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett uttalande.

Radio Free Europe/Radio Liberty  har sin huvudredaktion i Prag och grundades 1950 som en motvikt till regimkontrollerad nyhetsförmedling inom Sovjetunionen och Warszawapaktsländerna. I dag når kanalen veckovis en publik på nästan 50 miljoner människor i 23 länder, inklusive Ryssland, Ukraina, Iran, Afghanistan, Centralasien och Södra Kaukasus.

Tysk säkerhetstjänst pausar extremiststämpling av AfD

Den tyska säkerhetstjänsten, Federala byrån för skydd av konstitutionen, BfV, har beslutat, att i väntan på en domstolsprocess i frågan, pausa sin nya klassificering av ytterhögerpartiet AfD som ett extremistparti – en rasistisk och antimuslimsk organisation, rapporterar Reuters.  AfD:s ledning välkomnade på torsdagen beslutet.

Litauen överger förbud mot landminor

Parlamentet i Litauen, som gränsar  till Ryssland och Belarus, röstade på torsdagen för att lämna Ottawafördraget som förbjuder användning av landminor, rapporterar TT/GP. Lettland var först ut att lämna fördraget i april. Då meddelade även Finland att de planerar att göra samma sak.

Tysk gränspolis beordras avvisa asylsökande

Tysklands nya regering beordrar gränspolisen att avvisa papperslösa migranter, inklusive asylsökande, meddelar inrikesminister Alexander Dobrindt, rapporterar TT/GP. Schweiz reagerar negativt på den utökade gränsbevakningen.

Notiser 7 maj

EU-parlamentet kräver frisläppande för fängslade journalisten Joakim Medin

EU-parlamentet röstade ja på onsdagen till att fördöma Turkiets gripande av den svenska journalisten Joakim Medin, med krav om han omedelbart ska släppas. Beslutet om fördömandet röstades igenom med överväldigande majoritet, men får i praktiken ingen konkret konsekvens för Turkiet,  rapporterar SVT.

Oro om tysk instabilitet efter skakigt förbundskanslerval

Efter att Friedrich Merz misslyckades i tisdagens första omröstning att bli vald till Tysklands förbundskansler och fick en knapp majoritet i en andra omröstning, växer tvivlet i Europas huvudstäder om landets förmåga att fungera som ett ankare för europeisk stabilitet, rapporterar Politico

Den nyvalda förbundskanslern möter i dag onsdag de polska och franska ledarna i syfte att stärka de tre ländernas allians kallad Weimartriangeln, inte minst inför det viktiga Natotoppmötet i juni och frågan om vad som är rimliga försvarsåtaganden. Ett annat övergripande ämne är hur EU ska hantera USA och dess oberäkneliga president och hans politik som strider direkt mot EU-ländernas intressen.  

Rapport: Ryssar upplever en bättre privatekonomi

Ryssarnas positiva upplevelse av det ekonomiska läget har nått den högsta nivån sedan 2013. Detta trots massiva militärutgifter, tiotusentals stupade och internationella sanktioner, rapporterar Yle. Uppgiften kommer från Finlands Banks forskningsinstitut för övergångsekonomier, som har studerat hur Rysslands anfallskrig påverkat de ryska hushållens ekonomi. 

Ryssar som upplever att de har det bättre ekonomiskt nu än före kriget gäller i synnerhet i regioner med krigsindustrin och i branscher med arbetskraftsbrist. Landets stora pensionärsgrupp, jordbrukssektorn och gränsregionerna till Ukraina är dock mer missnöjda med det ekonomiska läget. Ett ökat sparande bland ryssar kan också tyda på bristande framtidstro.

Ny teknik ska ge bättre grödor i EU

EU tar första steget för att möjliggöra ny genomisk teknik, förkortad NGT. En majoritet av de svenska Europaparlamentarikerna stödjer syftet att den nya NGT-tekniken ska få användas för att ta fram tåligare grödor inom jordbruket. Ett av kraven från parlamentet är att det inte ska gå att söka patent på eventuella nya växter eller växtdelar. 

Jessica Polfjärd (M), är Europaparlamentets huvudförhandlare i överläggningarna med EU-ländernas regeringar i rådet.

–Idag tar vi ett viktigt första steg för att ge våra lantbrukare ytterligare ett verktyg de behöver för att möta framtidens utmaningar. Genom NGT-tekniken kan vi skapa grödor som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och kräver mindre växtskyddsmedel, sade Jessica Polfjärd i ett uttalande på tisdagen.

Missvisande om EU-stöd till Ukraina – det ekonomiska värdet betydligt högre

EU-journalisten och Expressenkrönikör Ylva Nilsson är kritisk till uppgiften från Sveriges Radio att EU ger mer pengar till Ryssland än till Ukraina. Enligt SR som citerar den Finlandsbaserade tankesmedjan Centre for Research on Energy and Clean Air ska EU-länderna förra året ha köpt rysk energi för 22 miljarder euro samtidigt som man bara gav Ukraina knappt 19 miljarder euro i finansiellt stöd i deras kamp mot den ryska ockupationsarmén. I en sådan jämförelse haltar dock och bortser från det totala värdet av EU-ländernas stöd.

Enligt EU:s egna sammanräkningarna har unionen och medlemsländerna sedan krigsstarten stöttat Ukraina med 158 miljarder dollar i form av finansiell-, militärt-, humanitärt- och flyktingstöd, motsvarande drygt 50 miljarder dollar per år.  

Uppgifter: Trump beordrar spionage mot Grönland

USA intensifierar sina insatser för underrättelseinsamling om Grönland i ett led för eventuellt kunna ta ön från Danmark, rapporterar The Wall Street Journal. Det amerikanska anspråket på Grönland strider mot FN-stadgan om respekt för staters territoriella integritet.  Yle beskriver delar av folkrätten, FN-stadagan och skyddet för små stater.

Notiser 6 maj

Rumäniens premiärminister avgår efter högerextrems valseger

Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu avgick i går måndag efter att högerextreme George Simion vunnit första omgången i presidentvalet, rapporterar Reuters. Ciolacu drar tillbaka sitt socialdemokratiska parti från den pro-västliga koalitionen.

– Denna koalition är inte längre legitim, sade Ciolacu till journalister efter ett partimöte.

Simion fick 41 procent av rösterna och möter den oberoende centristen Nicușor Dan i en andra valomgång den 18 maj. 

AfD stämmer tysk säkerhetstjänst efter extremiststämpel

Det högerpopulistiska partiet AfD drar tyska säkerhetstjänsten BfV inför rätta efter att ha klassificerats som högerextremistiskt, rapporterar Yle

BfV slår i en utredning fast att partiet utgör ett hot mot demokratin eftersom de bland annat anser att tyska medborgare med migrationsbakgrund från muslimska länder som icke likvärdiga medlemmar av det tyska folket som partiet definierar etniskt.  AfD kallar klassificeringen olaglig. Klassificeringen kan göra det lättare för myndigheterna att övervaka partiet genom telefonavlyssning och informatörer. Ytterst kan partiet förbjudas.

Ryssland sköt ner tjugotal drönare runt Moskva

Ryska försvaret har under natten till i dag tisdag skjutit ner minst 19 ukrainska drönare i och kring Moskva, enligt uppgifter från Moskvas borgmästare, uppger Sveriges Radio. Samtliga tre stora flygplatser runt den ryska huvudstaden har stängts till följd av drönaranfallet.

Litauen stärker gränserna för en miljard euro

Litauen ska spendera drygt en miljard euro på att stärka försvaret längs gränserna mot Ryssland och Belarus, meddelar landets försvarsdepartement på måndagen, enligt TT/SvD. Utgiftsökningen ska göra det möjligt för Nato-landet Litauen att ”blockera och bromsa fientliga staters handlingar”, enligt försvarsdepartementet. Bland annat kommer man att lägga 800 miljoner euro på stridsvagnsminor.

Notiser 5 maj

Uppgift: EU planerar totalförbud mot rysk gas från 2027

EU-kommissionen förbereder ett förslag om totalförbud mot rysk gas från slutet av 2027, rapporterar Bloomberg/TT/GP. Förslaget väntas presenteras i Strasbourg i morgon tisdag.

Enligt uppgifter kan en tredjedel av importen som baseras på så kalla de spot-kontrakt med ryska leverantörer stoppas redan i slutet av 2025. Förbudet skulle gälla både gas via ledningar och flytande gas via tankfartyg.

Ryssland står i dag för cirka 19 procent av EU:s gasimport, jämfört med över 40 procent före den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. På senare tid har särskilt importen av rysk flytande gas ökat.

EU satsar 500 miljoner euro för att locka forskare

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i dag måndag ett nytt initiativ för att göra Europa mer attraktivt för forskare, enligt EU-kommissionen. Satsningen "Välj Europa" omfattar 500 miljoner euro för perioden 2025-2027.

– Europa kommer alltid att välja vetenskap. Och Europa kommer alltid att argumentera för att världens forskare ska välja Europa, sade Ursula von der Leyen vid ett tal på La Sorbonne i Paris.

Initiativet inkluderar en ny forskningslag för att skydda vetenskaplig frihet och målet är att öka EU:s forskningsinvesteringar till tre procent av BNP till 2030. Beskedet kommer samtidigt som den amerikanske presidenten Donald Trump undergräver den akademiska friheten i USA.

USA och EU planerar förstärka luftförsvaret över Ukraina

USA planerar att flytta ett Patriot-luftförsvarssystem från Israel till Ukraina, rapporterar New York Times.  Det förs även samtal om att eventuellt flytta ett annat Patriotsystem till Ukraina från antingen Tyskland eller Grekland.

Svantesson: Tullsvar ska skada USA

EU bör införa tullar som slår mot amerikansk ekonomi, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) efter IMF:s och Världsbankens möten i Washington i förra veckan, enligt TT/Expressen.

– Det gäller att vara så precis och specifik som möjligt där det är tuffast för amerikanska företag och den amerikanska ekonomin, sade Svantesson.

Förhandlingar mellan EU och USA pågår.

Lobbyister tvingas uppge sina ärenden i Europaparlamentet

Från och med den 1 maj måste lobbyister, från företag eller organisationer, blippa sina elektroniska brickor varje gång de besöker Europaparlamentet och ange sitt ärende, inklusive vem de eventuellt ska möta, rapporterar Politico. Syftet är att stärka parlamentets integritet och oberoende, uppger en talesperson från Europaparlamentet. Beslutet kommer efter att 15 EU-parlamentariker tidigare i vår misstänktes av belgiska myndigheter för att ha tagit emot mutor från kinesiska Huawei i utbyte mot att främja kinesiska intressen. 

Jämnare läge inför polska presidentvalet

Gapet mellan kandidaterna i det polska presidentvalet har minskat betydligt, rapporterar Sveriges Radio. Rafał Trzaskowski från premiärminister Donald Tusks liberalkonservativa parti Medborgarplattformen är fortfarande favorit, men nationalkonservativa Lag och Rättvisas kandidat Karol Nawrocki har stärkt sin position. Trzaskowski skulle få runt 33 procent av rösterna i första omgången, Nawrocki runt 25, visar aggregerade opinionsundersökningar. I en andra omgång skulle Trzaskowski vinna över Nawrocki, enligt sonderingarna. Första valomgången hålls den 18 maj.

Miljardböter för Tiktok: Lagrade europeiska personuppgifter i Kina

För andra gången sedan 2023 bötfälls megaplattformen och mobilappen Tiktok för att ha brutit mot EU:s datalagar om skydd av personuppgifter, rapporterar Bloomberg. Företaget ska i strid mot reglerna ha lagrat personuppgifter från EU i Kina. Bötesbeloppet, som utdömts av Irlands dataskyddsbyrå på uppdrag av EU, blev motsvarande 6 miljarder kronor. Företaget som hävdar att kinesiska myndigheter inte haft tillgång till uppgifterna och kommer att överklaga beslutet.

Sverige utser sändebud för enklare EU-regler

Regeringen har utsett Åsa Webber till särskilt sändebud för regelförenkling inom EU. Hon ska samordna arbetet i Regeringskansliet och företräda Sverige i förhandlingar om enklare regler för företag.

– Hon kommer spela en viktig roll i arbetet med att få på plats regelförenklingar som gör verklig skillnad för svenska företag, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Antalet fångar i EU ökade med över tre procent

Antalet fångar inom EU ökade med 3,2 procent under 2023 jämfört med året innan, enligt Eurostat. Totalt satt cirka 499 000 personer i fängelse, vilket motsvarar 111 fångar per 100 000 invånare.

Polen har flest fångar per capita (203 per 100 000), medan Finland har lägst andel (53). I Sverige var siffran 93 per 100 000 invånare vilket var den klart högsta andelen i Norden.

Efter en minskning under pandemin 2020 har antalet fångar i EU ökat med totalt 7,7 procent under de senaste tre åren.

Ukraina attackerade Moskva med drönare

Rysslands luftförsvar förstörde fyra ukrainska drönare på väg mot Moskva tidigt i dag måndag, enligt Reuters. Totalt förstördes 26 ukrainska drönare över ryskt territorium under natten.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin uppgav att det enligt preliminära rapporter inte blev några skador eller personskador från nedfallande vrakdelar.  Flygtrafiken vid Domodedovo-flygplatsen stoppades under cirka 1,5 timme under natten av säkerhetsskäl.

EU kan stoppa amerikanska molntjänster

Amerikanska molntjänster, som tidigare rapporterats,  riskerar att bli obrukbara i EU om USA inte längre uppfyller kraven för dataskydd, enligt Ekonomiekot. Beslutet kan tas om EU bedömer att USA inte lever upp till den nuvarande överenskommelsen.

– I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda, sade Carl Heath, senior forskare på RISE.

EU letar nu europeiska alternativ medan svenska företag oroar sig för följderna.

Tribunal: Storbritannien bröt delvis mot regler i EU-fisketvist

Storbritannien bröt delvis mot sina förpliktelser när landet stängde vissa vatten för EU:s tobisfiskare, enligt Financial Times. Permanenta skiljedomstolen i Haag meddelade i fredags att stängningen av engelska vatten inte var proportionerlig, men godkände förbudet i skotska vatten.

"Vi välkomnar klarheten i detta beslut och kommer att vidta åtgärder för att följa tribunalens krav", sade den brittiska regeringen efter beskedet.

Förbudet, som infördes i mars förra året av miljöskäl, har särskilt drabbat danska och svenska fiskare som använder tobisfiskar till grismat och fiskolja.

Notiser 2 maj

EU och USA förbereder samordnade sanktioner mot Ryssland

EU planerar ett 17:e sanktionspaket mot Ryssland, samordnat med nya amerikanska åtgärder, enligt TT/GP. Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot uppger att timing och innehåll ska koordineras med Washington.

– Vi européer kommer att följa detta amerikanska sanktionsinitiativ med ett 17:e paket av sanktioner, sade Barrot till AFP.

Det amerikanska förslaget, med starkt stöd i senaten enligt senator Graham, skulle innebära 500-procentiga tullar på länder som köper rysk olja och gas om Putin inte inleder seriösa fredsförhandlingar om Ukraina.

Trump skickar militärt bistånd till Ukraina efter mineralavtal

USA:s president Donald Trump har godkänt export av militär utrustning värd 50 miljoner dollar till Ukraina, enligt The Times. Beslutet kommer efter att ett länge väntat mineralavtal undertecknats mellan länderna.

Avtalet, som innebär att USA och Ukraina delar vinster från framtida försäljning av ukrainska mineral- och energireserver, tillkännagavs på onsdagen. Det är det första nya militära biståndet till Ukraina sedan Trump tillträdde.

För Trump representerar avtalet en slags kompensation för tidigare bistånd i miljardklassen, medan Ukraina ser det som en garanti för fortsatt amerikanskt stöd i kriget mot Ryssland.

Tolv EU-länder har begärt undantag för ökade försvarsutgifter

Tolv EU-länder har lämnat in begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen för att öka sina försvarsutgifter. Dessa är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Polen, Portugal, Slovakien och Slovenien.

Klausulen ger medlemsländerna möjlighet att avvika från EU:s budgetregler med upp till 1,5 procent av BNP för försvarsändamål fram till 2028. Bakgrunden är Rysslands krig mot Ukraina som skapat akut behov av ökad försvarskapacitet.

Kommissionen ska nu bedöma ansökningarna inför vårterminen 2025. Fler länder väntas ansöka om undantaget som ingår i EU:s försvarspaket ReArm Europe.

Eurozonens inflation kvar på 2,2 procent i april

Inflationen i euroländerna låg i april kvar på 2,2 procent, enligt Eurostat på fredagen. Det är något över de 2,1 procent som ekonomer förväntat sig, skriver Financial Times. Kärninflationen, som exkluderar energi och mat, steg till 2,7 procent. Trots detta förväntar sig marknaden fortfarande en räntesänkning vid ECB:s junimöte efter att centralbanken sänkte räntan till 2,25 procent förra månaden.

Putin kan ha ändrat sina krigsmål i Ukraina

Rysslands president Vladimir Putin kan ha skiftat fokus i Ukrainakriget från att erövra hela landet till att befästa kontrollen över redan ockuperade områden, rapporterar CNN. Ny underrättelseinformation som amerikanska och västliga tjänstemän tagit del av pekar på denna förändring.

– Jag tror att han kanske tänker på vad som är ett rimligt mål på kortare sikt, sade en högt uppsatt västlig underrättelsekälla till CNN.

Skiftet kan bero på ekonomiska utmaningar och påtryckningar från Trump-administrationen. Amerikanska tjänstemän förblir dock skeptiska till Putins avsikter i de pågående fredsförhandlingarna.

Frankrike och Polen fördjupar försvarssamarbete

Frankrike och Polen kommer att underteckna ett omfattande försvars- och ekonomiavtal den 9 maj, enligt Financial Times. Avtalet signeras av president Emmanuel Macron och premiärminister Donald Tusk i den franska staden Nancy.

– Det är en tydlig signal att Polen inte bara är beroende av USA utan också kan ha andra starka kärnvapenallierade, sade Aleksander Olech, säkerhetsanalytiker vid den polska tankesmedjan Defence24.

Avtalet ses som ett svar på Rysslands aggression och osäkerhet kring amerikanska säkerhetsgarantier, särskilt med tanke på Donald Trumps tidigare uttalanden. Pakten undertecknas symboliskt på 80-årsdagen av andra världskrigets slut i Europa.

Experters kritik: Solenergi bakom massiva strömavbrottet i Spanien

Ett massivt strömavbrott som drabbade Spanien och Portugal i måndags orsakades av för hög andel solenergi i systemet enligt vissa, rapporterar Financial Times. Enligt tidigare tillsynstjänstemän och experter kunde elnätet inte hantera att 55 procent av elen kom från solkraft när 15 gigawatt kopplades bort från nätet.

– Två tredjedelar av Spaniens produktion bestod av icke-kontrollerbara resurser som inte bidrar till elsystemets stabilitet, sade André Merlin, tidigare vd för Frankrikes nätoperatör.

Spanska nätoperatören Red Eléctrica har ännu inte fastställt orsaken men avvisar kritiken mot förnybar energi.

EU vill byta fiskerätt mot enklare matimport

EU kräver långsiktiga fiskerättigheter i brittiska vatten i utbyte mot ett avtal som minskar krånglet för brittisk livsmedelsexport, enligt Financial Times. Förhandlingarna sker inför toppmötet den 19 maj och är en del av försöken att förbättra relationerna efter brexit. EU hotar att tidsbegränsa ett veterinäravtal om inte fiskefrågan löses.

Hundratals gripna vid första maj-demonstrationer i Istanbul

Turkiska myndigheter har gripit 400 personer i samband med arbetardagsdemonstrationer i Istanbul, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till advokatgruppen CHD. Av de gripna misstänks 100 personer för att ha planerat en demonstration på Taksimtorget, där protester varit förbjudna sedan 2013.

För att förhindra folksamlingar stoppade myndigheterna delar av kollektivtrafiken i Istanbuls stadskärna under första maj-firandet.

Notiser 30 april

Uppgift: Naturresursavtal mellan USA och Ukraina klart att antas

Ukrainas ekonomiminister Julia Svyrydenko ska på onsdagen enligt uppgift vara på väg till Washington för att underteckna ett naturresursavtal med USA, rapporterar Bloomberg.

Förhandlingar om avtalet, som kommer att ge USA privilegierad tillgång till nya investeringsprojekt för att utveckla Ukrainas naturresurser, inklusive aluminium, grafit, olja och naturgas, har pågått sedan februari. Avtalet ska inte som tidigare hävdats av Trump kompensera för redan givet amerikanskt stöd till Ukraina utan bara för vad som tillkommer efter att avtalet godkänts.

Fattigdomsrisken i EU fortsatt högre – långt kvar till målet

Enligt ett gemensamt sätt att mäta fattigdomsrisk i EU minskade antalet utsatta människor mellan 2024 och 2023 med 1,2 miljoner till 93,3 miljoner personer, motsvarande 21 procent av EU-invånarna, meddelade Eurostat på onsdagen. 

Det innebär att färre personer bodde i hushåll med minst en av tre risker: risk för fattigdom, allvarlig materiell och social fattigdom, eller i hushåll med mycket låg arbetsintensitet. 

Målet till 2030, som EU-länderna satt upp, är att minska gruppen utsatta med minst 15 miljoner personer varav minst fem miljoner ska vara barn. Men eftersom jämförelseåret är 2019 då 92,2 miljoner människor ansågs riskera fattigdom är det tydligt att utvecklingen gått åt motsatt håll med 1,1 miljoner fler utsatta människor nu jämfört med då.   

I Sverige har det sedan 2019 skett en mindre minskning med 36 000 personer till drygt 1,8 miljoner utsatta personer, motsvarande 17,5 procent av befolkningen.

Texten har uppdaterats.

Tyska S-medlemmar godkände blå-rött regeringssamarbete

På onsdagen blev det klart att 84 procent av medlemmarna i det tyska socialdemokratiska partiet har godkänt det 144-sidiga koalitionsprogrammet för en ny blå-röd regeringen i landet, rapporterar Deutsche Welle.  Valdeltagandet i partiomröstningen var 56 procent. Därmed kan en ny tysk regering med kristdemokraten Friedrich Merz som förbundskansler och socialdemokraten Lars Klingbeil som vice förbundskansler tillträda den 6 maj.

Rättegången mot Joakim Medin inleds i dag

I dag onsdag inleds den första rättegången mot den fängslade svenska journalisten Joakim Medin, som anklagas för "terrorbrott" och att ha förolämpat Turkiets president Erdoğan. Enligt hans advokater riskerar han upp till tolv års fängelse men är vid gott mod.

– Jag tror att han ser fram emot att få försvara sig, säger Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson.

För 2024 placerades Turkiet som rättsstat på plats 117 av 142 länder av World Justice Project.  Risken är därför stor att Joakim Medin inte får en rättssäkerhet behandling.

Nytt amerikanskt hot att lämna Ukrainasamtal

USA behöver se konkreta förslag från både Ukraina och Ryssland om villkoren för en vapenvila – annars ger amerikanerna upp medlingsförsöken, rapporterar TT/GP.

– Vi har nått en punkt där konkreta förslag måste komma, säger utrikesminister Marco Rubios talesperson Tammy Bruce och tydliggör att det är upp till president Donald Trump om USA lämnar samtalen eller inte.

Antalet skadade ukrainare stiger efter ryska drönarattacker

Dnipro och Charkiv skakas av massiva drönarattacker natten mot onsdag, rapporterar SVT. Den ukrainska räddningstjänsten har släppt bilder på förödelsen i Charkiv, som visar stora bränder och civila som räddas ur sina hem.

EU överväger skatteundantag för USA-företag – “självdestruktivt”

EU-regeringar överväger enligt uppgift att ändra regler för beskattning av multinationella företag för att undanta USA från en avgörande bestämmelse i OECD:s banbrytande globala skatteavtal från 2021, som inför en minimiskatt på 15 procent för stora företag, rapporterar Politico. Syftet är att smöra för Donald Trump, som sagt upp avtalet för USA:s del, och för att undvika eventuella amerikanska repressalier mot europeiska företag. Omkring 40 länder har hittills implementerat minimiskatten, inklusive en majoritet av EU-länderna.

Quentin Parrinello, policychef vid det Parisbaserade EU Tax Observatory, säger till tidningen att ett potentiellt undantag för amerikanska företag skulle ge europeiska företag ett incitament att flytta till USA.

– Detta är självdestruktivt för Europeiska unionen, sade han.

Notiser 29 april

EU-domstolen förbjuder Maltas försäljning av EU-medborgarskap

EU-domstolen har i dag tisdag slagit fast att Maltas program för att sälja medborgarskap i utbyte mot investeringar, så kallade gyllene pass, bryter mot EU-rätten, enligt EU-domstolens dom. Domarna anser att Malta kommersialiserar EU-medborgarskapet på ett otillåtet sätt.

"Ett sådant transaktionellt [förvärv av medborgarskap] strider mot principen om lojalt samarbete och undergräver det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna", skriver domstolen i sitt utslag.

Malta har sedan 2020 beviljat maltesiskt medborgarskap – och därmed även EU-medborgarskap – till utländska investerare i utbyte mot förutbestämda betalningar. Enligt programmet kunde investerare få maltesiskt medborgarskap för 600 000-750 000 euro plus en fastighetsinvestering på minst 700 000 euro.

Ungern lämnar ICC – EU-kommissionen otydlig om motåtgärder

Ungerns parlament röstade i dag tisdag för att lämna Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Beslutet kan strida mot EU-fördraget, men EU-kommissionen är återhållsam med kommentarer om eventuella åtgärder.

– EU stöder Internationella brottmålsdomstolen och principerna i Romstadgan. EU respekterar domstolens oberoende och opartiskhet och vi är starkt engagerade i internationell straffrätt, sade en talesperson för kommissionen under en presskonferens i Bryssel.

Kommissionen hänvisade till artikel 24.3 i EU-fördraget som kräver att medlemsländer "aktivt och förbehållslöst" stödjer unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

EU tvivlar på Rysslands vapenvileförslag

EU-kommissionen uttrycker stark skepsis mot den ryske diktatorn Vladimir Putins föreslagna vapenvila i Ukraina mellan 8 och 11 maj. Det framkom vid en presskonferens i Bryssel i dag tisdag. Kommissionen ifrågasätter Rysslands trovärdighet i frågan.

– Ryssland har en historik av aggressiva handlingar. Så vi behöver först se och bedöma Ryssland utifrån dess handlingar, sade kommissionens talesperson.

Enligt kommissionen skulle Ryssland kunna stoppa striderna omedelbart istället för att vänta till den 8 maj. Man påpekade även att Ukraina redan för över en månad sedan accepterat en villkorslös vapenvila, medan Ryssland fortsatt sina attacker.

Elen återvänder efter strömavbrott i Spanien och Portugal – flera utredningar följer

Ett omfattande strömavbrott lamslog stora delar av Spanien och Portugal  i går måndag klockan 12:38. På tisdagsmorgon meddelade den spanska elnätsoperatören Ree att 92 procent av elefterfrågan hade återställts.

Enligt elnätsoperatören  frånkopplades iberiska halvön från det europeiska elnätet genom Frankrike. På bara fem sekunder förlorade nätverket 15 gigawatt elproduktion, uppger Reuters

Premiärminister Pedro Sánchez meddelade att ingen hypotes om orsaken utesluts. Spanien har utlyst nationellt nödläge och arbete pågår för att återställa all el under tisdagen.  

Vid återstarten som skedde stegvis, med hjälp av el från Marocko och Frankrike, följdes särskilda EU-regler för återstart efter blackouter, uppger en EU-tjänsteman på tisdagen. Samma källa anger att den exakta orsaken till elavbrottet ännu inte är fastställd men att Spanien och Portugal ska lämna in rapporter om händelsen till EU inom tre månader. En oberoende expertpanel på EU-nivå ska också utreda händelsen och ge rekommendationer. 

Cyberattack utesluts efter massivt strömavbrott

Spanska elnätsoperatören Red Eléctrica har uteslutit cyberattack som orsak till gårdagens omfattande strömavbrott på Iberiska halvön. Det meddelade en talesperson för EU-kommissionen i dag tisdag. Strömavbrottet drabbade miljontals invånare i Spanien och Portugal.

– Vi är fortfarande inte medvetna om orsaken till strömavbrottet. Självklart finns det protokoll för att återställa situationen, sade talespersonen.

Kommissionen meddelade att man kommer att analysera händelsen tillsammans med nationella och europeiska systemoperatörer och dra lärdomar av det inträffade.

USA och Ukraina nära mineralavtal efter Trumps eftergift

USA och Ukraina är nära att underteckna ett ramavtal om mineraler så snart som denna vecka, rapporterar Financial Times. Genombrottet kommer efter att USA gått med på att inte räkna tidigare militärt bistånd som lån.

– Det var överenskommet att bistånd som tillhandahållits före undertecknandet av avtalet inte kommer att räknas mot det, sade Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal på söndagen.

Avtalet omfattar alla mineralresurser inklusive olja och gas över hela Ukrainas territorium. Trump och Zelenskyj möttes i Vatikanen i helgen i vad Trump beskrev som ett "vackert möte".

Sverige undersöker koldioxidlagring under havsbotten

Sveriges geologiska undersökning (SGU) letar efter platser där koldioxid kan lagras i berggrunden under havsbotten, enligt Göteborgs-Posten. Undersökningarna sker i sydöstra Östersjön vid Gotland och i havsområdet söder om Skåne.

– Det ser lovande ut. Vi har hittat geologiska lager som har hög porositet och som finns på tillräckligt stora djup, säger projektledaren Sofie Lindström.

Slutrapporten ska lämnas till regeringen i mars 2026. Metoden kan bli ett viktigt verktyg för att nå Sveriges mål om nettonollutsläpp till 2045.

Frankrike anklagar Ryssland för cyberattacker

Frankrike anklagade på tisdagen officiellt Rysslands militära underrättelsetjänst GRU för en serie cyberattacker mot landet, enligt Reuters. Det är första gången Paris direkt pekar ut den ryska staten för attackerna.

"Sedan 2021 har denna attackmetod använts för att angripa eller kompromettera ett dussintal franska enheter", meddelade franska utrikesministeriet i ett uttalande.

Attackerna har enligt ministeriet riktats mot franska ministerier, försvarsföretag och tankesmedjor med syfte att destabilisera landet.

Tyskland vill stärka sin roll i Östersjöområdet

Tysklands förmodade nye utrikesminister Johann Wadephul utlovar ett större tyskt engagemang för Östersjöområdet, enligt Sveriges Radio. I en intervju med Ekot betonar den kristdemokratiske politikern regionens strategiska betydelse.

– Sverige kan förvänta sig att det kommer märkas att vi har insett att hela Östersjöområdet är av avgörande strategisk betydelse, sade Wadephul till Ekot.

Den 62-årige Wadephul är känd som en tydlig Putinkritiker och har länge förespråkat starkare tyskt militärt stöd till Ukraina.

Gemensam stödlinje vid våld mot kvinnor i EU

Från denna vecka kan den som utsatts för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck eller prostitution och människohandel för sexuella ändamål ringa 116 016 för stöd och hjälp. Det meddelade regeringen på måndagen. Numret är detsamma i hela EU.

Annika Ström Melin utsedd till Årets europé

Journalisten och författaren Annika Ström Melin har i dag tisdag utsetts till Årets europé 2025 av Svenska Europarörelsen. Hon tilldelas utmärkelsen för sina långvariga insatser för att berika den svenska Europadebatten.

– Annika Ström Melin har varit en outtröttlig europapolitisk folkbildare. Hon har med sin pedagogiska förmåga och journalistiska integritet förmedlat kunskap och insikter till en bred svensk publik, vilket gör henne till en värdig mottagare av utmärkelsen, sade Svenska Europarörelsens ordförande Staffan Herrström i ett uttalande.

Ström Melin har arbetat som ledarskribent och korrespondent, varit kanslichef på Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, och är aktuell med en bok om EU:s grundare Jean Monnet.

Sverige protesterar mot Spaniens snusförbud

Sverige har lämnat ett detaljerat utlåtande mot Spaniens förslag att begränsa försäljningen av vitt snus. Beslutet fattades i går måndag. Det spanska förslaget skulle införa ett nikotintak som i praktiken förbjuder alla vita snusprodukter.

– Den svenska regeringen står upp för snuset. Det är en viktig näring för Sverige och många svenskar snusar, sade utrikeshandels- och biståndsminister Benjamin Dousa i ett uttalande.

Regeringen anser att förslaget inskränker den fria rörligheten på EU:s inre marknad och att mindre ingripande åtgärder vore lämpligare.

Trumpeffekt: Finnarnas Nato-förtroende dyker

Bara drygt 3 av 10 finländare – 32 procent – litar på att Natos säkerhetsgaranti är tillräckligt för att avskräcka från en attack mot ett av försvarsalliansens medlemsländer, visar en ny undersökning från den marknadsliberala finska tankesmedjan EVA, skriver TT/SvD.

Kinesiska elbilstillverkare bromsar sina europeiska ambitioner

Kinesiska elbilstillverkare tvingas justera sina expansionsplaner i Europa efter att EU infört tullar på upp till 45 procent med hänvisning till att de får olagliga statsstöd, rapporterar Financial Times. Tullarna har försvagat företagens priskonkurrenskraft och försenat produktlanseringar.

– Svårigheterna underskattades definitivt i vår ursprungliga planering, sade Nio-chefen William Li vid bilmässan i Shanghai förra veckan.

Kinesiska bilmärkens marknadsandel i Europa är fortfarande liten med 4,3 procent under årets första två månader. Flera tillverkare, däribland BYD, skiftar nu fokus mot hybridbilar som inte omfattas av EU:s tullar.

Notiser 28 april

Massiva strömavbrott i Spanien och Portugal – oklar orsak

Strömavbrott rapporterades från Madrid till Lissabon, med stora delar av Iberiska halvön utan ström sent på måndagsmorgonen, rapporterar Politico. Ingen orsak till strömavbrotten har i skrivande stund fastställts.

EU har meddelat att man följer utvecklingen på iberiska halvön noggrant och att man använder ett krisprotokoll, rapporterar SVT. I Spanien har premiärministern Pedro Sánchez kallat till ett krismöte, vilket regeringen även gjort i Portugal.

USA pressar EU att överge striktare AI-regler

USA:s regering har de senaste veckorna skickat ett brev till EU-kommissionen för att pressa unionen att överge eller ändra sin kommande AI-regelverk, enligt Bloomberg. Regelverk skulle tvinga utvecklare av avancerad artificiell intelligens att följa strängare standarder för transparens och riskhantering.

– Vi har en administration i USA som är beredd att hjälpa till att främja och försvara amerikansk teknik och teknikföretag, sade Metas chef för globala frågor Joel Kaplan i februari.

Brevet hävdar att regelverket vore alltför betungande och ber EU pausa implementeringen av AI-lagen tills USA:s invändningar har beaktats.

Trump kritiserar Putin för fortsatta attacker mot Ukraina

USA:s president Donald Trump uttryckte i går söndag växande frustration över Rysslands fortsatta attacker mot Ukraina, enligt Financial Times. Samtidigt hävdade han att en fredsuppgörelse fortfarande är inom räckhåll.

– Jag vill att Putin slutar skjuta, sätter sig ner och skriver under ett avtal, sade Trump.

Uttalandet kommer efter att Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möttes i Rom, och efter att Ryssland förra veckan genomförde sitt dödligaste anfall mot Kiev i år.

Tyskland först ut att begära EU-undantag för försvarssatsningar

Tyskland har blivit första EU-land att formellt begära aktivering av den nationella undantagsklausulen för ökade försvarsutgifter, bekräftade EU-kommissionen i dag måndag. Ansökan lämnades in i slutet av förra veckan.

Undantagsklausulen är en del av kommissionens stora försvarspaket och ger medlemsländer möjlighet att göra undantag från EU:s budgetregler för försvarsutgifter för upp till 1,5 procent av BNP under perioden 2025-2029. Fler länder väntas ansöka innan tidsfristen löper ut den 30 april.

Ungern anklagas för olagliga bidrag till regeringsvänliga medier

Två ungerska medier lämnar i dag måndag in ett klagomål till EU-kommissionen om att regeringen gett över en miljard euro i olagliga subventioner till regeringsvänliga medier 2015–2023, enligt Financial Times.

– Vi försöker öka trycket på kommissionen att agera snabbt, sade Oliver Bretz, jurist för klagandena.

EU-kommissionen utreder sedan tidigare liknande anmälningar. Orbáns regering har länge kritiserats för att begränsa pressfriheten.

Bardella redo att ersätta Le Pen i franskt presidentval

Jordan Bardella, ledare för högerextrema Nationell samling, bekräftar att han kommer att ställa upp i det franska presidentvalet 2027 om Marine Le Pen förbjuds att kandidera, rapporterar Financial Times.

– Marine Le Pen är min kandidat och, om hon skulle förhindras, kommer jag att vara hennes kandidat, sade Bardella i en intervju med Le Parisien i helgen.

Le Pen dömdes förra månaden för förskingring av EU-medel och förbjöds att ställa upp i val i fem år, men har överklagat domen. Bardella, 29, har höga opinionssiffror och har hjälpt partiet att nå yngre väljare.

Europeiska flygbolags utsläpp ökar

Utsläppen från europeiska flygbolag väntas i år överstiga nivåerna före pandemin, skriver Financial Times. Prognosen från miljögruppen Transport & Environment pekar på 195,2 miljoner ton koldioxid, fyra procent mer än 2019. Ökningen kommer samtidigt som flygindustrin lobbar för lättare miljöregler i Bryssel.
– Sektorn fortsätter att undvika den verkliga kostnaden för sin förorening, sade Krisztina Hencz, Transport & Environment.

EU-domstolen avgör framtiden för Maltas "gyllene pass"

EU-domstolen väntas på tisdag avgöra om Malta får fortsätta sälja medborgarskap till förmögna utlänningar, rapporterar Financial Times. Sju personer som köpt maltesiska pass har senare sanktionerats för kopplingar till Rysslands krig i Ukraina.

Malta är det sista EU-landet som fortfarande erbjuder medborgarskap mot betalning, vilket ger köparna rätt att bo och resa fritt inom unionen.

Serbiska studenter springer för EU-stöd

Ett tjugotal serbiska universitetsstudenter inledde i fredags en 190 mil lång löpning från Novi Sad till Kroatien för att uppmärksamma behovet av EU-stöd, enligt TT/GP. Loppet, som väntas pågå i 18 dagar, är en protest mot korruption och president Aleksandar Vučićs regering. Studenterna har tidigare cyklat till EU-parlamentet i Strasbourg i samma syfte.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret