Storbritanniens utrikesminister David Lammy står som värd för ett möte med europeiska motsvarigheter i dag måndag för att diskutera stöd till Ukraina och försvarssamarbete, rapporterar Reuters. Representanter från Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Polen och EU deltar i samtalen. David Lammy kommer att presentera nya sanktioner som riktar sig mot "aktörer som stöder Rysslands olagliga invasion" av Ukraina, uppger Bloomberg.

Mötet äger rum inför premiärminister Keir Starmers toppmöte med EU-ledare den 19 maj där han hoppas få till ett nytt försvarsavtal med unionen.

Norges utrikesminister Espen Barth Eide anklagar europeiska länder för att inte vara tillräckligt kritiska mot Israels agerande i Gaza, enligt SVD. I ett framträdande i SVT:s Agenda i går söndag sade Eide att Europa inte gjort tillräckligt för att stoppa kriget. Kritiken kommer samtidigt som situationen i Gaza förvärras med vattenbrist, larm om massvält och fortsatt israelisk blockad av nödhjälp.

Albanien höll i går söndag parlamentsval där EU-medlemskap stod i centrum, rapporterar TT/GP. Sittande premiärminister Edi Rama, som lovar EU-inträde inom fem år, ses som favorit med 50 procent i opinionsundersökningarna mot oppositionsledare Sali Berishas 35 procent.

Valdeltagandet landade på 41,4 procent. För första gången fick även albaner bosatta utomlands rösta, vilket ökat antalet röstberättigade till 3,7 miljoner i landet med 2,8 miljoner invånare.

Två av Europas största fackförbund anklagar ECB-chefen Christine Lagarde för att försämra bankpersonalens rättigheter, enligt Financial Times. Konflikten gäller ECB:s förslag att begränsa tiden som företagsrådets medlemmar kan ägna åt personalrepresentation.

– ECB verkar ha en mycket repressiv inställning till sina interna arbetsrelationer, sade arbetsrättsadvokaten Peter Krebühl till tidningen.

Enligt tysk lag har företagsråd starka rättigheter, men ECB:s förslag skulle innebära att rådets talesperson vid banken endast får ägna 75 procent av sin tid åt personalfrågor.

Polens premiärminister Donald Tusk anklagar Rysslands säkerhetstjänst för att ha anlagt en storbrand i ett köpcenter i Warszawa den 12 maj i fjol, enligt Yle. Branden totalförstörde köpcentret med 1 400 butiker, men inga personer skadades. Branden var en del av Rysslands hybridpåverkan, enligt polska myndigheter. Flera misstänkta har gripits, medan andra efterlyses. Ryssland förnekar all inblandning.

Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu avgick i går måndag efter att högerextreme George Simion vunnit första omgången i presidentvalet, rapporterar Reuters. Ciolacu drar tillbaka sitt socialdemokratiska parti från den pro-västliga koalitionen.

– Denna koalition är inte längre legitim, sade Ciolacu till journalister efter ett partimöte.

Simion fick 41 procent av rösterna och möter den oberoende centristen Nicușor Dan i en andra valomgång den 18 maj. 

Det högerpopulistiska partiet AfD drar tyska säkerhetstjänsten BfV inför rätta efter att ha klassificerats som högerextremistiskt, rapporterar Yle. 

BfV slår i en utredning fast att partiet utgör ett hot mot demokratin eftersom de bland annat anser att tyska medborgare med migrationsbakgrund från muslimska länder som icke likvärdiga medlemmar av det tyska folket som partiet definierar etniskt.  AfD kallar klassificeringen olaglig. Klassificeringen kan göra det lättare för myndigheterna att övervaka partiet genom telefonavlyssning och informatörer. Ytterst kan partiet förbjudas.

Ryska försvaret har under natten till i dag tisdag skjutit ner minst 19 ukrainska drönare i och kring Moskva, enligt uppgifter från Moskvas borgmästare, uppger Sveriges Radio. Samtliga tre stora flygplatser runt den ryska huvudstaden har stängts till följd av drönaranfallet.

Litauen ska spendera drygt en miljard euro på att stärka försvaret längs gränserna mot Ryssland och Belarus, meddelar landets försvarsdepartement på måndagen, enligt TT/SvD. Utgiftsökningen ska göra det möjligt för Nato-landet Litauen att ”blockera och bromsa fientliga staters handlingar”, enligt försvarsdepartementet. Bland annat kommer man att lägga 800 miljoner euro på stridsvagnsminor.

EU-kommissionen förbereder ett förslag om totalförbud mot rysk gas från slutet av 2027, rapporterar Bloomberg/TT/GP. Förslaget väntas presenteras i Strasbourg i morgon tisdag.

Enligt uppgifter kan en tredjedel av importen som baseras på så kalla de spot-kontrakt med ryska leverantörer stoppas redan i slutet av 2025. Förbudet skulle gälla både gas via ledningar och flytande gas via tankfartyg.

Ryssland står i dag för cirka 19 procent av EU:s gasimport, jämfört med över 40 procent före den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. På senare tid har särskilt importen av rysk flytande gas ökat.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i dag måndag ett nytt initiativ för att göra Europa mer attraktivt för forskare, enligt EU-kommissionen. Satsningen "Välj Europa" omfattar 500 miljoner euro för perioden 2025-2027.

– Europa kommer alltid att välja vetenskap. Och Europa kommer alltid att argumentera för att världens forskare ska välja Europa, sade Ursula von der Leyen vid ett tal på La Sorbonne i Paris.

Initiativet inkluderar en ny forskningslag för att skydda vetenskaplig frihet och målet är att öka EU:s forskningsinvesteringar till tre procent av BNP till 2030. Beskedet kommer samtidigt som den amerikanske presidenten Donald Trump undergräver den akademiska friheten i USA.

EU bör införa tullar som slår mot amerikansk ekonomi, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) efter IMF:s och Världsbankens möten i Washington i förra veckan, enligt TT/Expressen.

– Det gäller att vara så precis och specifik som möjligt där det är tuffast för amerikanska företag och den amerikanska ekonomin, sade Svantesson.

Förhandlingar mellan EU och USA pågår.

Gapet mellan kandidaterna i det polska presidentvalet har minskat betydligt, rapporterar Sveriges Radio. Rafał Trzaskowski från premiärminister Donald Tusks liberalkonservativa parti Medborgarplattformen är fortfarande favorit, men nationalkonservativa Lag och Rättvisas kandidat Karol Nawrocki har stärkt sin position. Trzaskowski skulle få runt 33 procent av rösterna i första omgången, Nawrocki runt 25, visar aggregerade opinionsundersökningar. I en andra omgång skulle Trzaskowski vinna över Nawrocki, enligt sonderingarna. Första valomgången hålls den 18 maj.

Regeringen har utsett Åsa Webber till särskilt sändebud för regelförenkling inom EU. Hon ska samordna arbetet i Regeringskansliet och företräda Sverige i förhandlingar om enklare regler för företag.

– Hon kommer spela en viktig roll i arbetet med att få på plats regelförenklingar som gör verklig skillnad för svenska företag, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M).

Antalet fångar inom EU ökade med 3,2 procent under 2023 jämfört med året innan, enligt Eurostat. Totalt satt cirka 499 000 personer i fängelse, vilket motsvarar 111 fångar per 100 000 invånare.

Polen har flest fångar per capita (203 per 100 000), medan Finland har lägst andel (53). I Sverige var siffran 93 per 100 000 invånare vilket var den klart högsta andelen i Norden.

Efter en minskning under pandemin 2020 har antalet fångar i EU ökat med totalt 7,7 procent under de senaste tre åren.

Rysslands luftförsvar förstörde fyra ukrainska drönare på väg mot Moskva tidigt i dag måndag, enligt Reuters. Totalt förstördes 26 ukrainska drönare över ryskt territorium under natten.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin uppgav att det enligt preliminära rapporter inte blev några skador eller personskador från nedfallande vrakdelar.  Flygtrafiken vid Domodedovo-flygplatsen stoppades under cirka 1,5 timme under natten av säkerhetsskäl.

Amerikanska molntjänster, som tidigare rapporterats,  riskerar att bli obrukbara i EU om USA inte längre uppfyller kraven för dataskydd, enligt Ekonomiekot. Beslutet kan tas om EU bedömer att USA inte lever upp till den nuvarande överenskommelsen.

– I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda, sade Carl Heath, senior forskare på RISE.

EU letar nu europeiska alternativ medan svenska företag oroar sig för följderna.

Storbritannien bröt delvis mot sina förpliktelser när landet stängde vissa vatten för EU:s tobisfiskare, enligt Financial Times. Permanenta skiljedomstolen i Haag meddelade i fredags att stängningen av engelska vatten inte var proportionerlig, men godkände förbudet i skotska vatten.

"Vi välkomnar klarheten i detta beslut och kommer att vidta åtgärder för att följa tribunalens krav", sade den brittiska regeringen efter beskedet.

Förbudet, som infördes i mars förra året av miljöskäl, har särskilt drabbat danska och svenska fiskare som använder tobisfiskar till grismat och fiskolja.

EU planerar ett 17:e sanktionspaket mot Ryssland, samordnat med nya amerikanska åtgärder, enligt TT/GP. Den franske utrikesministern Jean-Noël Barrot uppger att timing och innehåll ska koordineras med Washington.

– Vi européer kommer att följa detta amerikanska sanktionsinitiativ med ett 17:e paket av sanktioner, sade Barrot till AFP.

Det amerikanska förslaget, med starkt stöd i senaten enligt senator Graham, skulle innebära 500-procentiga tullar på länder som köper rysk olja och gas om Putin inte inleder seriösa fredsförhandlingar om Ukraina.

USA:s president Donald Trump har godkänt export av militär utrustning värd 50 miljoner dollar till Ukraina, enligt The Times. Beslutet kommer efter att ett länge väntat mineralavtal undertecknats mellan länderna.

Avtalet, som innebär att USA och Ukraina delar vinster från framtida försäljning av ukrainska mineral- och energireserver, tillkännagavs på onsdagen. Det är det första nya militära biståndet till Ukraina sedan Trump tillträdde.

För Trump representerar avtalet en slags kompensation för tidigare bistånd i miljardklassen, medan Ukraina ser det som en garanti för fortsatt amerikanskt stöd i kriget mot Ryssland.

Tolv EU-länder har lämnat in begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen för att öka sina försvarsutgifter. Dessa är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Polen, Portugal, Slovakien och Slovenien.

Klausulen ger medlemsländerna möjlighet att avvika från EU:s budgetregler med upp till 1,5 procent av BNP för försvarsändamål fram till 2028. Bakgrunden är Rysslands krig mot Ukraina som skapat akut behov av ökad försvarskapacitet.

Kommissionen ska nu bedöma ansökningarna inför vårterminen 2025. Fler länder väntas ansöka om undantaget som ingår i EU:s försvarspaket ReArm Europe.

Inflationen i euroländerna låg i april kvar på 2,2 procent, enligt Eurostat på fredagen. Det är något över de 2,1 procent som ekonomer förväntat sig, skriver Financial Times. Kärninflationen, som exkluderar energi och mat, steg till 2,7 procent. Trots detta förväntar sig marknaden fortfarande en räntesänkning vid ECB:s junimöte efter att centralbanken sänkte räntan till 2,25 procent förra månaden.

Rysslands president Vladimir Putin kan ha skiftat fokus i Ukrainakriget från att erövra hela landet till att befästa kontrollen över redan ockuperade områden, rapporterar CNN. Ny underrättelseinformation som amerikanska och västliga tjänstemän tagit del av pekar på denna förändring.

– Jag tror att han kanske tänker på vad som är ett rimligt mål på kortare sikt, sade en högt uppsatt västlig underrättelsekälla till CNN.

Skiftet kan bero på ekonomiska utmaningar och påtryckningar från Trump-administrationen. Amerikanska tjänstemän förblir dock skeptiska till Putins avsikter i de pågående fredsförhandlingarna.

Frankrike och Polen kommer att underteckna ett omfattande försvars- och ekonomiavtal den 9 maj, enligt Financial Times. Avtalet signeras av president Emmanuel Macron och premiärminister Donald Tusk i den franska staden Nancy.

– Det är en tydlig signal att Polen inte bara är beroende av USA utan också kan ha andra starka kärnvapenallierade, sade Aleksander Olech, säkerhetsanalytiker vid den polska tankesmedjan Defence24.

Avtalet ses som ett svar på Rysslands aggression och osäkerhet kring amerikanska säkerhetsgarantier, särskilt med tanke på Donald Trumps tidigare uttalanden. Pakten undertecknas symboliskt på 80-årsdagen av andra världskrigets slut i Europa.

Ett massivt strömavbrott som drabbade Spanien och Portugal i måndags orsakades av för hög andel solenergi i systemet enligt vissa, rapporterar Financial Times. Enligt tidigare tillsynstjänstemän och experter kunde elnätet inte hantera att 55 procent av elen kom från solkraft när 15 gigawatt kopplades bort från nätet.

– Två tredjedelar av Spaniens produktion bestod av icke-kontrollerbara resurser som inte bidrar till elsystemets stabilitet, sade André Merlin, tidigare vd för Frankrikes nätoperatör.

Spanska nätoperatören Red Eléctrica har ännu inte fastställt orsaken men avvisar kritiken mot förnybar energi.

EU kräver långsiktiga fiskerättigheter i brittiska vatten i utbyte mot ett avtal som minskar krånglet för brittisk livsmedelsexport, enligt Financial Times. Förhandlingarna sker inför toppmötet den 19 maj och är en del av försöken att förbättra relationerna efter brexit. EU hotar att tidsbegränsa ett veterinäravtal om inte fiskefrågan löses.

Turkiska myndigheter har gripit 400 personer i samband med arbetardagsdemonstrationer i Istanbul, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till advokatgruppen CHD. Av de gripna misstänks 100 personer för att ha planerat en demonstration på Taksimtorget, där protester varit förbjudna sedan 2013.

För att förhindra folksamlingar stoppade myndigheterna delar av kollektivtrafiken i Istanbuls stadskärna under första maj-firandet.

EU-domstolen har i dag tisdag slagit fast att Maltas program för att sälja medborgarskap i utbyte mot investeringar, så kallade gyllene pass, bryter mot EU-rätten, enligt EU-domstolens dom. Domarna anser att Malta kommersialiserar EU-medborgarskapet på ett otillåtet sätt.

"Ett sådant transaktionellt [förvärv av medborgarskap] strider mot principen om lojalt samarbete och undergräver det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna", skriver domstolen i sitt utslag.

Malta har sedan 2020 beviljat maltesiskt medborgarskap – och därmed även EU-medborgarskap – till utländska investerare i utbyte mot förutbestämda betalningar. Enligt programmet kunde investerare få maltesiskt medborgarskap för 600 000-750 000 euro plus en fastighetsinvestering på minst 700 000 euro.

Ungerns parlament röstade i dag tisdag för att lämna Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Beslutet kan strida mot EU-fördraget, men EU-kommissionen är återhållsam med kommentarer om eventuella åtgärder.

– EU stöder Internationella brottmålsdomstolen och principerna i Romstadgan. EU respekterar domstolens oberoende och opartiskhet och vi är starkt engagerade i internationell straffrätt, sade en talesperson för kommissionen under en presskonferens i Bryssel.

Kommissionen hänvisade till artikel 24.3 i EU-fördraget som kräver att medlemsländer "aktivt och förbehållslöst" stödjer unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

EU-kommissionen uttrycker stark skepsis mot den ryske diktatorn Vladimir Putins föreslagna vapenvila i Ukraina mellan 8 och 11 maj. Det framkom vid en presskonferens i Bryssel i dag tisdag. Kommissionen ifrågasätter Rysslands trovärdighet i frågan.

– Ryssland har en historik av aggressiva handlingar. Så vi behöver först se och bedöma Ryssland utifrån dess handlingar, sade kommissionens talesperson.

Enligt kommissionen skulle Ryssland kunna stoppa striderna omedelbart istället för att vänta till den 8 maj. Man påpekade även att Ukraina redan för över en månad sedan accepterat en villkorslös vapenvila, medan Ryssland fortsatt sina attacker.

Ett omfattande strömavbrott lamslog stora delar av Spanien och Portugal  i går måndag klockan 12:38. På tisdagsmorgon meddelade den spanska elnätsoperatören Ree att 92 procent av elefterfrågan hade återställts.

Enligt elnätsoperatören  frånkopplades iberiska halvön från det europeiska elnätet genom Frankrike. På bara fem sekunder förlorade nätverket 15 gigawatt elproduktion, uppger Reuters. 

Premiärminister Pedro Sánchez meddelade att ingen hypotes om orsaken utesluts. Spanien har utlyst nationellt nödläge och arbete pågår för att återställa all el under tisdagen.  

Vid återstarten som skedde stegvis, med hjälp av el från Marocko och Frankrike, följdes särskilda EU-regler för återstart efter blackouter, uppger en EU-tjänsteman på tisdagen. Samma källa anger att den exakta orsaken till elavbrottet ännu inte är fastställd men att Spanien och Portugal ska lämna in rapporter om händelsen till EU inom tre månader. En oberoende expertpanel på EU-nivå ska också utreda händelsen och ge rekommendationer. 

Spanska elnätsoperatören Red Eléctrica har uteslutit cyberattack som orsak till gårdagens omfattande strömavbrott på Iberiska halvön. Det meddelade en talesperson för EU-kommissionen i dag tisdag. Strömavbrottet drabbade miljontals invånare i Spanien och Portugal.

– Vi är fortfarande inte medvetna om orsaken till strömavbrottet. Självklart finns det protokoll för att återställa situationen, sade talespersonen.

Kommissionen meddelade att man kommer att analysera händelsen tillsammans med nationella och europeiska systemoperatörer och dra lärdomar av det inträffade.

USA och Ukraina är nära att underteckna ett ramavtal om mineraler så snart som denna vecka, rapporterar Financial Times. Genombrottet kommer efter att USA gått med på att inte räkna tidigare militärt bistånd som lån.

– Det var överenskommet att bistånd som tillhandahållits före undertecknandet av avtalet inte kommer att räknas mot det, sade Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal på söndagen.

Avtalet omfattar alla mineralresurser inklusive olja och gas över hela Ukrainas territorium. Trump och Zelenskyj möttes i Vatikanen i helgen i vad Trump beskrev som ett "vackert möte".

Sveriges geologiska undersökning (SGU) letar efter platser där koldioxid kan lagras i berggrunden under havsbotten, enligt Göteborgs-Posten. Undersökningarna sker i sydöstra Östersjön vid Gotland och i havsområdet söder om Skåne.

– Det ser lovande ut. Vi har hittat geologiska lager som har hög porositet och som finns på tillräckligt stora djup, säger projektledaren Sofie Lindström.

Slutrapporten ska lämnas till regeringen i mars 2026. Metoden kan bli ett viktigt verktyg för att nå Sveriges mål om nettonollutsläpp till 2045.

Frankrike anklagade på tisdagen officiellt Rysslands militära underrättelsetjänst GRU för en serie cyberattacker mot landet, enligt Reuters. Det är första gången Paris direkt pekar ut den ryska staten för attackerna.

"Sedan 2021 har denna attackmetod använts för att angripa eller kompromettera ett dussintal franska enheter", meddelade franska utrikesministeriet i ett uttalande.

Attackerna har enligt ministeriet riktats mot franska ministerier, försvarsföretag och tankesmedjor med syfte att destabilisera landet.

Tysklands förmodade nye utrikesminister Johann Wadephul utlovar ett större tyskt engagemang för Östersjöområdet, enligt Sveriges Radio. I en intervju med Ekot betonar den kristdemokratiske politikern regionens strategiska betydelse.

– Sverige kan förvänta sig att det kommer märkas att vi har insett att hela Östersjöområdet är av avgörande strategisk betydelse, sade Wadephul till Ekot.

Den 62-årige Wadephul är känd som en tydlig Putinkritiker och har länge förespråkat starkare tyskt militärt stöd till Ukraina.

Journalisten och författaren Annika Ström Melin har i dag tisdag utsetts till Årets europé 2025 av Svenska Europarörelsen. Hon tilldelas utmärkelsen för sina långvariga insatser för att berika den svenska Europadebatten.

– Annika Ström Melin har varit en outtröttlig europapolitisk folkbildare. Hon har med sin pedagogiska förmåga och journalistiska integritet förmedlat kunskap och insikter till en bred svensk publik, vilket gör henne till en värdig mottagare av utmärkelsen, sade Svenska Europarörelsens ordförande Staffan Herrström i ett uttalande.

Ström Melin har arbetat som ledarskribent och korrespondent, varit kanslichef på Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, och är aktuell med en bok om EU:s grundare Jean Monnet.

Sverige har lämnat ett detaljerat utlåtande mot Spaniens förslag att begränsa försäljningen av vitt snus. Beslutet fattades i går måndag. Det spanska förslaget skulle införa ett nikotintak som i praktiken förbjuder alla vita snusprodukter.

– Den svenska regeringen står upp för snuset. Det är en viktig näring för Sverige och många svenskar snusar, sade utrikeshandels- och biståndsminister Benjamin Dousa i ett uttalande.

Regeringen anser att förslaget inskränker den fria rörligheten på EU:s inre marknad och att mindre ingripande åtgärder vore lämpligare.

Bara drygt 3 av 10 finländare – 32 procent – litar på att Natos säkerhetsgaranti är tillräckligt för att avskräcka från en attack mot ett av försvarsalliansens medlemsländer, visar en ny undersökning från den marknadsliberala finska tankesmedjan EVA, skriver TT/SvD.

Kinesiska elbilstillverkare tvingas justera sina expansionsplaner i Europa efter att EU infört tullar på upp till 45 procent med hänvisning till att de får olagliga statsstöd, rapporterar Financial Times. Tullarna har försvagat företagens priskonkurrenskraft och försenat produktlanseringar.

– Svårigheterna underskattades definitivt i vår ursprungliga planering, sade Nio-chefen William Li vid bilmässan i Shanghai förra veckan.

Kinesiska bilmärkens marknadsandel i Europa är fortfarande liten med 4,3 procent under årets första två månader. Flera tillverkare, däribland BYD, skiftar nu fokus mot hybridbilar som inte omfattas av EU:s tullar.