Ukraina har under natten till tisdagen genomfört en stor drönar- och robotattack mot mål i flera regioner i Ryssland, rapporterar Yle. Drönarattacken är en av de största som Ukraina gjort mot mål i Ryssland. Ukraina uppskattas ha avfyrat kring 200 attackdrönare och flera robotar mot mål i Ryssland. Ryssland brukar i regel aldrig medge att några drönare kommit igenom det ryska luftvärnet. Men i verkligheten verkar nattens attacker ha orsakat omfattande skador på flera platser.

När Natos nya generalsekreterare Mark Rutte talade i Europaparlamentet på måndagen uppmanade han medlemsländerna i Nato att ompröva sina utgifter och satsa mer på försvaret, rapporterar Politico.  

– I genomsnitt spenderar europeiska länder lätt upp till en fjärdedel av sin nationalinkomst på pensioner, hälso- och socialförsäkringssystem, och vi behöver bara en liten bråkdel av dessa pengar för att göra försvaret mycket starkare, sade Rutte till ledamöterna.

Natos slutliga utgiftsmål, sade han till parlamentarikerna, kan bli runt 3,6 eller 3,7 procent av BNP om länderna inte gör ett bättre jobb med gemensamma köp av vapen och utrustning, såväl som innovation.

– Jag är djupt oroad över säkerhetsläget i Europa, sade han och betonade att “vi är inte i krig, men vi är inte i fred heller…

Enligt Natos beräkningar för 2024 är det bara Polen som når upp eller över 3,7 procent av  BNP i militära satsningar, Sverige ligger på för närvarande på 2,1 procent.

I sommar ska utgiftsfrågan diskuteras och fastställas på Natotoppmötet i Nederländerna.

EU:s medlemsländer beslutade på måndagen att bjuda in Schweiz till ett samarbetsprojekt som ska göra det enklare att transportera militär personal och utrustning mellan europeiska länder. Nederländerna kommer som projektsamordnare att formellt bjuda in Schweiz, som ansökte om medlemskap i september 2024.  

Projektet är en del av EU:s försvarssamarbete Pesco och har tidigare välkomnat länder som USA, Kanada, Norge och Storbritannien. 

Målet är att förenkla och standardisera rutinerna för militära transporter över gränserna inom EU, oavsett om det sker på väg, järnväg, till sjöss eller i luften. För att få delta måste Schweiz uppfylla vissa politiska och juridiska krav samt dela EU:s grundläggande värderingar.

På lördagen sade den nya överbefälhavaren Michael Claesson i Ekots lördagsintervju att Sverige nu lever i en förkrigstid som liknar den tid som föregick andra världskriget men att vägen till krig inte är ödesbestämd.

– Vi kan fortfarande påverka utvecklingen, sade Claesson. 

På måndagen sade statsminister Ulf Kristersson (M) till P1 Morgon att “vår del av världen har utan tvekan lämnat tiden av riktig fred” och att “det är inte krig men råder inte heller riktig fred”. 

– Hur kriget [i Ukraina] slutar kommer att avgöra det europeiska säkerhetssystemet för decennier framåt, sade Ulf Kristersson. 

44 procent av svenskarna, upp från 39 procent för ett år sedan, tycker att en svensk euro vore ganska eller mycket dåligt för landet jämfört med 34 procent som är positiva till ett valutabyte, visar en opinionsundersökning från SvD/Demoskop Näringsliv. Sett över de senaste två åren har dock euroanhängarna knappat in ordentligt på euromotståndarna som så sent som för två år sedan ledde med hela 30 procentenheter.

Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo är positiv till att EU tar gemensamma lån för att stärka försvaret i unionens östra delar, skriver TT/GP. I en intervju med Yle förklarar han att pengarna behövs där hotet från Ryssland är störst, som i Finland och andra östliga EU-länder.

– Jag utesluter inte att vi skulle kunna använda gemensam europeisk finansiering, inklusive skuldfinansiering specifikt för att stärka försvaret, under förutsättning att pengarna används där Europa försvaras, sade Orpo.

Han betonar att detta är hans personliga åsikt och inte regeringens politik. Tidigare har Danmark ändrat inställning och öppnat för gemensam EU-lån för att stärka försvaret. Sveriges regeringen motsätter sig nya gemensamma EU-lån.

Sverige går tillsammans med andra nordiska och baltiska länder fram med ett förslag om att sänka pristaket på rysk olja. I ett brev till EU-kommissionen föreslår länderna en sänkning med 10 dollar per fat, från nuvarande 60 dollar.

– Vi arbetar ständigt med att strypa inflödet till den ryska statskassan. En tredjedel av intäkterna till den kommer från energiexporten. Sverige driver nu på för att sänka oljepristaket, vilket skulle slå hårt mot Rysslands krigskassa, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard i ett uttalande på söndagen.

En sådan sänkning skulle kunna minska Rysslands inkomster med över 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ungefär 15 procent av landets planerade militärutgifter för i år.

Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland, AfD, vill genomföra omfattande utvisningar av invandrare från Tyskland. Detta framkom när en av ledare Alice Weidel talade inför partimedlemmar i staden Riesa, rapporterar Financial Times. AfD, som ligger tvåa i opinionsmätningarna med cirka 20 procent, använder det kontroversiella ordet "remigration" för att beskriva sin politik. Begreppet, som myntats av högerextremisten Martin Sellner, innebär tvångsutvisning av invandrare oavsett medborgarskap, enligt kritiker besläktat med etnisk rensning. Weidel vill också återstarta gasledningen Nord Stream från Ryssland och avveckla vindkraften.

Sverige ökar sin militära närvaro i Östersjön. Regeringen har beslutat att skicka upp till tre krigsfartyg och ett flygplan som ska hjälpa till i Natos nya insats i området. Detta meddelade statsminister Ulf Kristersson vid en presskonferens i Sälen, enligt SvD.

Försvarsmakten kommer också att samarbeta mer med Kustbevakningen för att snabbare kunna upptäcka och agera på misstänkt verksamhet i Östersjön.

– Vi anklagar ingen, vi hävdar inte att det finns ett uppsåt. Men vi är inte naiva, vi tror inte heller på slumpen, sade Ulf Kristersson med anledning av den senaste tidens skadegörelse på undervattensinstallationer i Östersjön.

Enligt tidningen The Economist finns flera orsaker till att nordiska företag har presterat bättre än företag i resten av Europa under det senaste decenniet, rapporterar SvD. De har i större utsträckning än andra varit intresserade av utlandsinvesteringar och ny teknik. Bolagsskatten är ungefär densamma som i USA och andelen tålmodiga aktieägare med långsiktigt ägande är större. De nordiska börsbolagen lägger även mer pengar på forskning och utveckling än vad deras konkurrenter i övriga västvärlden gör.

Polen ställer sig bakom Donald Trumps krav på att Natoländer ska öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP. Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz menar att målet kan ta tio år att nå för många länder, men ser det som nödvändigt.

– Det här är en viktig väckarklocka för alliansen, sade han till Financial Times.

Polen ligger närmast målet med 4,7 procent av BNP i planerade försvarsutgifter under 2025. Landet vill under sitt EU-ordförandeskap övertyga andra medlemsländer att satsa 100 miljarder euro på försvar i nästa EU-budget. Flera länder, som Italien och Spanien, når inte ens dagens mål på 2 procent.

Den sittande presidenten, den socialdemokratiska populisten Zoran Milanović, säkrade under söndagens val i Kroatien ytterligare en mandatperiod genom en jordskredsseger. Valdeltagandet låg dock på bara 44 procent, rapporterar SVT. Zoran Milanović är skarpt kritisk till EU, Nato och sanktionerna mot Ryssland. Presidentposten i Kroatien är till största del ceremoniell.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen återhämtar sig för närvarande i sitt hem i Hannover efter en tids insjuknande i lunginflammation då hon tidvis legat på sjukhus. Detta meddelade en talesperson för EU-kommissionen på under måndagen. von der Leyen kommer dock inte att leda veckans kommissionärsmöte utan har bett vice ordförande Teresa Ribera att ta över uppdraget. Enligt uttalandet förväntas hon dock kunna återuppta sina externa åtaganden redan i slutet av denna vecka och delta i Världsekonomiskt forum i Davos i nästa vecka samt närvara vid Europaparlamentets möte i Strasbourg.

Diplomater från länder i Mellanöstern och Europa träffades på söndagen i Saudiarabien för att prata om läget i Syrien, rapporterar TT/GP. Först möttes representanter från arabländerna, och senare under dagen anslöt även personer från bland annat Turkiet, Frankrike, EU och FN. Syriens nye ledare Ahmed al-Sharaa vill att andra länder ska ta bort sina straff mot landet.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ger sitt stöd till Danmark efter att USA:s tillträdande president Donald Trump talat om att ta kontroll över Grönland.

– Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland och Sverige står självklart bakom vårt grannland i dessa frågor, sade Kristersson enligt TT/GP.

EU-kommissionen meddelade på fredagen att den första delen av ett stort lån till Ukraina på 3 miljarder euro betalats ut. Lånet är en del av ett större stödpaket på totalt 18,1 miljarder euro som ingår i G7-ländernas gemensamma låneinitiativ på cirka 45 miljarder euro. Det speciella med lånet är att det ska betalas tillbaka med pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Dessa tillgångar uppskattas vara värda omkring 210 miljarder euro och genererar årligen 2,5–3 miljarder euro i ränteintäkter.

– Lånet kommer att återbetalas med intäkterna från frysta ryska tillgångar i EU. Ryssland startade detta krig, så Ryssland måste betala priset för det, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Pengarna ska hjälpa Ukraina att upprätthålla ekonomisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och stödja landets försvar. Resterande utbetalningar planeras ske månadsvis fram till december 2025 då den sista utbetalningen på 6,1 miljarder euro ska göras.

13 personer dödades och 133 skadades, varav 10 allvarligt, i den ryska attacken mot staden Zaporizjzja i Ukraina på onsdagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar SVT.

– Detta var en direkt attack mot staden, mot vanliga människor, skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram.

Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, enligt FN, och miljoner har drabbats av de systematiska angreppen mot landets energiinfrastruktur.

Mark Zuckerberg, vd för Meta som äger Facebook och Instagram, har meddelat att plattformarna ska sluta med faktagranskning, skriver TT/Dagens Media. I USA upphör faktagranskningen i mars, men EU:s lagar gör att förändringen dröjer i Europa. En riskanalys måste först genomföras, vilket kan ta hela året. 

I Sverige kommer Källkritikbyrån att fortsätta granska innehåll i ytterligare ett år enligt sitt avtal med Meta. Företaget vill att användarna själva ska granska innehåll framöver, liknande som på X.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslår att utländska styrkor ska stationeras i landet för att tvinga Ryssland till fred. Uttalandet gjordes under ett givarländermöte på den amerikanska basen Ramstein i Tyskland, uppger Yle.

– Låt oss tänka praktiskt för att göra det möjligt, sade han.

Över 10 000 personer demonstrerade i Wien mot utsikterna att Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ) ska bilda regering, rapporterar Reuters. Partiet, som vann valet i september med 29 procent av rösterna, inleder regeringsförhandlingar med konservativa FPÖ på fredag. Demonstranterna samlades med plakat med budskap som "Nazister ut" och "Historien upprepar sig". ÖVP kräver garantier från FPÖ:s ledare Herbert Kickl att Österrike ska hållas fritt från ryskt inflytande.

Om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vill besöka minnesceremonin av den 80-åriga årsdagen av när Auschwitz-Birkenau befriades kommer han att få ta sig dit utan att gripas, meddelar den polska regeringen, enligt TT/SvD. Det trots att Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot honom.

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell sade i november förra året att alla medlemsländer var bundna att följa ordern. EU-uttalandet skedde i samband med att Ungern sade sig vilja trotsa domstolsbeslutet.

Sverige gör en stor satsning på försvaret genom att köpa 44 nya moderna stridsvagnar av den tyska tillverkaren KNDS och uppgradera 66 äldre. Affären omfattar även renovering av stridsfordon och kostar totalt 22 miljarder kronor, rapporterar SVT. Försvarsminister Pål Jonson (M) menade att köpet är nödvändigt för att fördubbla arméns storlek.

Armeniens regering vill att landet slår in på den formella vägen mot ett medlemskap i EU. Premiärminister Nikol Pasjinjans regering kommer att lägga fram ett lagförslag om detta i parlamentet, skriver TT/DN. Om och när det står klart att Armenien ska försöka inleda processen är det många steg som återstår. Först blir det upp till EU att värdera om landet bör få möjlighet att lämna in en ansökan.

Ledaren för det liberala tyska partiet FDP, Christian Lindner, attackerades på torsdagen i ansiktet med en tårta gjord av någon form av salva eller rakskum, rapporterat Ekot. Attacken kom från en ung kvinna som fanns med som åhörare på det valmöte där Lindner uppträdde. Varför kvinnan gick till angrepp är fortfarande oklart.

Man ska kunna sätta ett tak på matpriserna inom EU, föreslår Socialdemokraterna i Europaparlamentet som kräver en bredare granskning av livsmedelsmarknaden inom unionen, rapporterar SvD Näringsliv.

– Vi vill att man ska kunna kräva sänkta priser, säger EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S). Förslaget har skickats till EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera för en formell behandling. Kommissionen kan om de vill och om det finns legala möjligheter lägga ett skarpt förslag till nya EU-regler på området.

I en intervju i Arbetsvärlden ger Sveriges förre EU-kommissionär Ylva Johansson (S) sin uppfattning om hur Sverige hanterar sitt EU-medlemskap. Hon anser att landets inflytande har minskat.

– Absolut, det är min bild. Vi har förvånansvärt uselt inflytande i förhållande till vad vi borde ha.  Sverige borde  kunna ha ett mycket tydligare inflytande och tydligare agenda i EU-politiken, säger Ylva Johansson till tidningen.  

Hon menar att man, i en ny konstellation, borde jobba över partigränserna och mellan olika samhällsintressen med långsiktiga frågor som förenar exempelvis kollektivavtal, skog, gruvnäring, konkurrenskraft och offentlighetsprincipen. Ylva Johansson listar även upp 10 politiska lärdomar efter sina fem år i Bryssels maktcentrum. 

USA:s tillträdande president, högerpopulisten Donald Trump, utesluter inte militära insatser för att få kontroll över Grönland och Panamakanalen, det framkom under tisdagen, rapporterar Ekot. Trump hotar även Danmark med strafftullar om de inte går med hans villkor angående Grönland. Uttalandet kommer i samband med att Donald Trump Jr besöker Grönland. Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, har under dagen sagt till danska TV2 att "ön inte är till salu" och manar till lugn. Redan 2019 fick Trump nej från Danmark i samma fråga.

Enligt Yles USA-korrespondent påminde Trumps 70 minuter långa presskonferens i hans guldbelagda hem Mar-a-Lago  om underhållningsprogrammet Saturday Night Live. Men trots det, var det  inte komik, utan utsagor från en person som om knappt två veckor får nyckeln till Vita huset. Se Yles lista över tisdagens Trumppåståenden.

USA:s tillträdande president Donald Trump sade på tisdagen att han vill se en kraftig ökning av stödet från Natoländerna så att försvarsutgifterna hamnar på fem procent av de enskilda ländernas bruttonationalprodukt, rapporterar TT/GP. 

Inget land i Nato satsar idag så mycket på sitt försvar. Enligt beräkningar från Nato lägger Polen och Estland mest 4,1 procent respektive 3,4 procent av sitt BNP på försvarsutgifter. Därefter kommer USA med knappt 3,4 procent. Enligt samma beräkningar lade Sverige 2,1 procent av bruttonationalprodukten på försvaret 2024.  Nivån på försvarssatsningar väntas bli den stora frågan vid Natos toppmöte i sommar.

Den tillträdande presidenten Donald Trump sade på tisdagen att han sympatiserade med den ryska ståndpunkten att Ukraina inte borde vara en del av Nato, att han “förstod deras känslor” kring det, rapporterar Reuters. Nato har officiellt uttryckt stöd för Ukrainas eventuella medlemskap sedan toppmötet i Bukarest 2008.  

Att den Donald Trump-allierade Elon Musk planerar använda sin plattform X för att ge stöd åt ytterhögerpartiet AfD inför det tyska parlamentsvalet i nästa månad kritiseras av bland andra EU:s socialdemokrater. Partiet uppmanar EU att använda "alla tillgängliga lagliga medel för att skydda demokratin” mot desinformation och utländsk inblandning i sociala medier.

– Jag är djupt oroad när jag ser någon med tillgång till en enorm social plattform använda sin position för att öppet stödja ett visst högerextremt parti, säger ordförande för Europeiska socialdemokratiska partiet Stefan Löfven i ett uttalande på tisdagen.

Det juridiska problem som Musk skulle möta enligt EU-regler gäller inte så mycket innehåll som i vilken utsträckning exponering på en så stor plattform som X skulle ge AfD en orättvis fördel gentemot sina politiska motståndare inför ett parlamentsval, rapporterar Politico.

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fann i en dom på tisdagen att Grekland olagligt hade deporterat en kvinna tillbaka till grannlandet Turkiet och beskrev användningen av summariska utvisningar eller "pushbacks" som systematisk, rapporterar Ekathimerini.

Enligt tidningen kan domen påverka hur EU hanterar migranter vid sina gränser, i en tid då flera EU-medlemsstater vill skärpa migrationspolitiken.

EU måste vara redo att försvara sig mot protektionistiska handelsåtgärder från andra länder, inklusive alla nya steg som Donald Trump har hotat att vidta när han återvänder till Vita huset senare denna månad, sade EU:s industrikommissionär, den franska liberalen Stephane Sejourne till Bloomberg.

– Jag är beredd att utforska både defensiva och offensiva handlingar med mina kollegor, sade Sejourne.

Nato skickar fartyg till Östersjön för att vakta viktiga undervattenskonstruktioner. Enligt uppgifter till Yle Uutiset börjar operationen senare den här veckan.  Sverige deltar aktivt med ubåtsräddningsfartyget HMS Belos.

En tvist mellan Polen och Ukraina ser nu ut att komma närmare en lösning, rapporterar Ekot. Det efter att Ukraina ställt sig positivt till att massgravar för offren för Volynienmassakern 1943 ska kunna grävas upp. Frågan om Volynien och hur historien ska skrivas har splittrat länderna och också varit ett tema för den ryska propagandan. Ukraina har nu meddelat att det kan göras utgrävningar, under överinseende av ukrainska myndigheter.  

EU-kommissionen kommer att låta den svenska regeringen gå vidare med att tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Detta uppger källor inom kommissionen till SVT. Nu kan regeringen gå vidare med den nya lagstiftningen som planerat. Samtidigt innebär detta ingen garanti för att den nya lagen inte kan komma att prövas mot EU-rätten i alla fall.

Det Rysslandsorienterade och högerextrema partiet FPÖ har fått uppdraget att försöka bilda en ny regering i Österrike, rapporterar SVT. Det är första gången sedan andra världskriget som ett parti från den yttre högerflanken får detta uppdrag. 

Den österrikiske presidenten Alexander Van der Bellen kommer på trettondagen träffa partiledaren för det högernationalistiska partiet FPÖ Herbert Kickl för att diskutera regeringsbildningen i landet, rapporterar Ekot. Det efter att förhandlingarna mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna i Österrike om att bilda regering brutit samman under helgen. van der Bellen, som tidigare inte velat ge FPÖ regeringsbildningsuppdraget, säger nu att en ny situation uppstått vilket kan tyda på att Kickl kommer få uppdraget att bilda regering till slut.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj betonar USA:s avgörande roll för att få slut på kriget i Ukraina. I en intervju sade han att effektiva säkerhetsgarantier endast är möjliga med USA:s stöd, uppger Reuters. 

– Utan USA är säkerhetsgarantier inte möjliga. Jag menar sådana garantier som kan förhindra rysk aggression, sade Zelenskyj. Han hoppas på ett möte med USA:s tillträdande president Donald Trump kort efter installationen den 20 januari. Zelenskyj varnade också för att ett eventuellt amerikanskt utträde ur Nato skulle uppmuntra Putin att utöka konflikten i Europa.

Ukrainska styrkor har inlett en ny motoffensiv i den ryska Kurskregionen, meddelade Ryssland på söndagen, uppger Yle. Enligt det ryska försvarsministeriet genomfördes attacken för att stoppa ryska truppernas framryckning i området. President Volodymyr Zelenskyj uppgav i ett tal att både nordkoreanska och ryska soldater dödats i striderna under helgen. Offensiven kommer vid en känslig tidpunkt då båda sidor försöker stärka sina förhandlingspositioner inför maktskiftet i USA.

Utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien drabbas av allt längre strömavbrott efter att ryska gasleveranser via Ukraina upphört vid årsskiftet, rapporterar Reuters. Regionen, som tidigare fick gas från ryska Gazprom, tvingas nu förlänga de planerade strömavbrotten till fyra timmar. Situationen har lett till att industrier stängts och invånare uppmanas samla ved inför kylan. Moldaviens regering anklagar Ryssland för krisen medan Ryssland skyller på Ukraina som vägrade förnya transitavtalet. Moldavien har förberett alternativa ellösningar genom inhemsk produktion och import från Rumänien.