Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 15 januari

Nato ska utreda havsrätten: "Blev riktigt glad"

Nato ska utreda vilka befogenheter alliansens medlemmar har inom ramen för havsrätten. Det är högst nödvändigt för att kunna skydda kritisk infrastruktur, enligt professor Henrik Ringbom.

– Jag blev riktigt glad när jag hörde att man ska lägga resurser på det här, säger han till TT/SvD.

Högernationalistiskt parti går om Tories i mätning

I Storbritannien är nu högernationalistiska Reform UK större än det konservativa Tory-partiet enligt en opinionsmätning av Yougov, rapporterar Ekot. Reform UK får 25 procent, Tories får 22 procent och det regerande Labourpartiet får 26 procent. Detta är en av flera mätningar som visat på ett stigande stöd för Reform UK.

Notiser 14 januari

Stor ukrainsk drönarattack mot rysk flygbas och flera fabriker

Ukraina har under natten till tisdagen genomfört en stor drönar- och robotattack mot mål i flera regioner i Ryssland, rapporterar Yle. Drönarattacken är en av de största som Ukraina gjort mot mål i Ryssland. Ukraina uppskattas ha avfyrat kring 200 attackdrönare och flera robotar mot mål i Ryssland. Ryssland brukar i regel aldrig medge att några drönare kommit igenom det ryska luftvärnet. Men i verkligheten verkar nattens attacker ha orsakat omfattande skador på flera platser.

Oroad Mark Rutte pekar ut kraftigt höjda utgiftsmål för Natoländer

När Natos nya generalsekreterare Mark Rutte talade i Europaparlamentet på måndagen uppmanade han medlemsländerna i Nato att ompröva sina utgifter och satsa mer på försvaret, rapporterar Politico.  

– I genomsnitt spenderar europeiska länder lätt upp till en fjärdedel av sin nationalinkomst på pensioner, hälso- och socialförsäkringssystem, och vi behöver bara en liten bråkdel av dessa pengar för att göra försvaret mycket starkare, sade Rutte till ledamöterna.

Natos slutliga utgiftsmål, sade han till parlamentarikerna, kan bli runt 3,6 eller 3,7 procent av BNP om länderna inte gör ett bättre jobb med gemensamma köp av vapen och utrustning, såväl som innovation.

– Jag är djupt oroad över säkerhetsläget i Europa, sade han och betonade att “vi är inte i krig, men vi är inte i fred heller…

Enligt Natos beräkningar för 2024 är det bara Polen som når upp eller över 3,7 procent av  BNP i militära satsningar, Sverige ligger på för närvarande på 2,1 procent.

I sommar ska utgiftsfrågan diskuteras och fastställas på Natotoppmötet i Nederländerna.

Fem Nato-länder lovar snabbt genomförande av nya försvarsmål

Fem av Europas största Nato-länder ska så fort som möjligt genomföra nya mål för vapen och truppantal som försvarsalliansen väntas besluta om i sommar. Det meddelade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius på måndagen efter ett möte med sina kollegor från Polen, Storbritannien, Frankrike och Italien, rapporterar Reuters.

Nato står under press både från Rysslands invasion av Ukraina och från USA:s tillträdande president Donald Trump, som kräver kraftigt höjda försvarsutgifter. Vid ett toppmöte i Haag i juni ska alliansen diskutera en höjning av dagens mål på 2 procent av BNP. Trump vill se 5 procent, något som Pistorius avvisar.

Tio EU-länder vill stoppa rysk gas

Tio EU-länder, däribland Sverige, Danmark och Finland, har föreslagit ett totalstopp för import av rysk gas till EU. Detta framgår av ett dokument som nyhetsbyrån Reuters tagit del av.

"Det är nödvändigt att förbjuda import av rysk gas och flytande naturgas så snart som möjligt", skrev länderna i ett gemensamt uttalande.

Förslaget kommer inför EU:s 16:e sanktionspaket mot Ryssland. Ett alternativ till totalförbud kan vara att stegvis minska användningen av rysk gas fram till 2027, enligt dokumentet. Övriga länder som skrivit under är Tjeckien, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.

Natotoppmöte i Helsingfors om Östersjöns säkerhet

Ledare från Östersjöländerna samlas i dag tisdag till ett Natotoppmöte i Helsingfors, uppger Yle. Mötet fokuserar på säkerheten i Östersjön och skydd av viktig infrastruktur till havs. Finlands president Alexander Stubb och Estlands premiärminister Kristen Michal är värdar för mötet. Bland deltagarna finns Natochefen Mark Rutte och ledare från Sverige, Danmark, Tyskland, Polen och de baltiska länderna. Mötet kommer efter att elkabeln Estlink 2 skadades under julhelgen.

– Jag är säker på att vi kommer att kunna komma ut med någonting nytt, sade Finlands utrikesminister Elina Valtonen förra veckan.

Stor skillnad mellan mäns och kvinnors röstande i EU-valet

Ny forskning från Göteborgs universitet visar att skillnaden mellan hur män och kvinnor röstar har blivit större, skriver tidningen Extrakt. Detta blev extra tydligt i EU-valet 2024, där kvinnor oftare röstade på partier i mitten och till vänster, medan män föredrog partier i mitten och till höger. Störst var skillnaden bland unga väljare mellan 18 och 25 år.

"Speciellt tydliga könsskillnader hittar vi hos väljarna till Sverigedemokraterna och Miljöpartiet", skriver forskarna i rapporten.

Mönstret följer en internationell trend där män och kvinnor skiljer sig åt i politiska åsikter och värderingar.

ECB: Otillräckliga investeringar riskerar att kortsluta klimatmål

Europa står inför en rejäl finansieringsutmaning. För att EU ska klara fastställda klimat- och energimål till år 2030 kommer det att krävas ytterligare investeringar på 558 miljarder euro – årligen. Särskilt allvarliga är problemen i energisektorn. Det framgår av en ny rapport från Europeiska centralbanken (ECB), enligt Aktuell Hållbarhet.

Finansministern: Rysslands ekonomiska siffror kan vara missvisande

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttryckte på måndagen åter sin oro över hur den ryska ekonomin framställs. Hon menar att Rysslands officiella siffror kan vara felaktiga.

– De officiella siffrorna från Ryssland behöver inte stämma. De vill ge en bild av att sanktioner inte biter, sade Svantesson, enligt SvD.

Under pressträffen visade finansministern flera grafer som tyder på problem i den ryska ekonomin. Trots låg arbetslöshet finns det stor brist på arbetskraft. Samtidigt är både inflationen och styrräntan hög.

I samband med att Konjunkturinstitutet släppte en rapport om rysk ekonomi i oktober förra året uttryckte Elisabeth Svantesson kritik mot rysk ekonomisk statistik: “man får inte vara naiv”, sade hon då.

Spanien vill stoppa utländska husköpare med skattechock

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez presenterade nyligen ett förslag om 100 procent skatt på fastighetsköp för personer från länder utanför EU, skriver Financial Times. Förslaget är en del av tolv åtgärder för att hantera landets bostadskris. Varje år köper personer från länder utanför EU omkring 27 000 bostäder i Spanien, främst i spekulationssyfte enligt premiärministern. Den nya skatten skulle ersätta dagens fastighetsskatt som ligger på 7-12 procent. Förslaget måste godkännas av parlamentet innan det kan bli lag.

Schweiz bjuds in till EU:s militära transportsamarbete

EU:s medlemsländer beslutade på måndagen att bjuda in Schweiz till ett samarbetsprojekt som ska göra det enklare att transportera militär personal och utrustning mellan europeiska länder. Nederländerna kommer som projektsamordnare att formellt bjuda in Schweiz, som ansökte om medlemskap i september 2024.  

Projektet är en del av EU:s försvarssamarbete Pesco och har tidigare välkomnat länder som USA, Kanada, Norge och Storbritannien. 

Målet är att förenkla och standardisera rutinerna för militära transporter över gränserna inom EU, oavsett om det sker på väg, järnväg, till sjöss eller i luften. För att få delta måste Schweiz uppfylla vissa politiska och juridiska krav samt dela EU:s grundläggande värderingar.

Notiser 13 januari

ÖB och Kristersson: Sverige lever i ”förkrigstid”– ”råder inte riktig fred”

På lördagen sade den nya överbefälhavaren Michael Claesson i Ekots lördagsintervju att Sverige nu lever i en förkrigstid som liknar den tid som föregick andra världskriget men att vägen till krig inte är ödesbestämd.

– Vi kan fortfarande påverka utvecklingen, sade Claesson. 

På måndagen sade statsminister Ulf Kristersson (M) till P1 Morgon att “vår del av världen har utan tvekan lämnat tiden av riktig fred” och att “det är inte krig men råder inte heller riktig fred”. 

– Hur kriget [i Ukraina] slutar kommer att avgöra det europeiska säkerhetssystemet för decennier framåt, sade Ulf Kristersson. 

Ökat motstånd mot svensk euro

44 procent av svenskarna, upp från 39 procent för ett år sedan, tycker att en svensk euro vore ganska eller mycket dåligt för landet jämfört med 34 procent som är positiva till ett valutabyte, visar en opinionsundersökning från SvD/Demoskop Näringsliv. Sett över de senaste två åren har dock euroanhängarna knappat in ordentligt på euromotståndarna som så sent som för två år sedan ledde med hela 30 procentenheter.

Finlands statsminister öppen för gemensamma EU-lån till försvar

Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo är positiv till att EU tar gemensamma lån för att stärka försvaret i unionens östra delar, skriver TT/GP. I en intervju med Yle förklarar han att pengarna behövs där hotet från Ryssland är störst, som i Finland och andra östliga EU-länder.

– Jag utesluter inte att vi skulle kunna använda gemensam europeisk finansiering, inklusive skuldfinansiering specifikt för att stärka försvaret, under förutsättning att pengarna används där Europa försvaras, sade Orpo.

Han betonar att detta är hans personliga åsikt och inte regeringens politik. Tidigare har Danmark ändrat inställning och öppnat för gemensam EU-lån för att stärka försvaret. Sveriges regeringen motsätter sig nya gemensamma EU-lån.

Sverige vill sänka pristaket på rysk olja

Sverige går tillsammans med andra nordiska och baltiska länder fram med ett förslag om att sänka pristaket på rysk olja. I ett brev till EU-kommissionen föreslår länderna en sänkning med 10 dollar per fat, från nuvarande 60 dollar.

– Vi arbetar ständigt med att strypa inflödet till den ryska statskassan. En tredjedel av intäkterna till den kommer från energiexporten. Sverige driver nu på för att sänka oljepristaket, vilket skulle slå hårt mot Rysslands krigskassa, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard i ett uttalande på söndagen.

En sådan sänkning skulle kunna minska Rysslands inkomster med över 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ungefär 15 procent av landets planerade militärutgifter för i år.

AfD-ledare vill massdeportera invandrare

Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland, AfD, vill genomföra omfattande utvisningar av invandrare från Tyskland. Detta framkom när en av ledare Alice Weidel talade inför partimedlemmar i staden Riesa, rapporterar Financial Times. AfD, som ligger tvåa i opinionsmätningarna med cirka 20 procent, använder det kontroversiella ordet "remigration" för att beskriva sin politik. Begreppet, som myntats av högerextremisten Martin Sellner, innebär tvångsutvisning av invandrare oavsett medborgarskap, enligt kritiker besläktat med etnisk rensning. Weidel vill också återstarta gasledningen Nord Stream från Ryssland och avveckla vindkraften.

Sverige skickar fartyg till Nato i Östersjön

Sverige ökar sin militära närvaro i Östersjön. Regeringen har beslutat att skicka upp till tre krigsfartyg och ett flygplan som ska hjälpa till i Natos nya insats i området. Detta meddelade statsminister Ulf Kristersson vid en presskonferens i Sälen, enligt SvD.

Försvarsmakten kommer också att samarbeta mer med Kustbevakningen för att snabbare kunna upptäcka och agera på misstänkt verksamhet i Östersjön.

– Vi anklagar ingen, vi hävdar inte att det finns ett uppsåt. Men vi är inte naiva, vi tror inte heller på slumpen, sade Ulf Kristersson med anledning av den senaste tidens skadegörelse på undervattensinstallationer i Östersjön.

Economist: Därför presenterar nordiska företag bättre

Enligt tidningen The Economist finns flera orsaker till att nordiska företag har presterat bättre än företag i resten av Europa under det senaste decenniet, rapporterar SvD. De har i större utsträckning än andra varit intresserade av utlandsinvesteringar och ny teknik. Bolagsskatten är ungefär densamma som i USA och andelen tålmodiga aktieägare med långsiktigt ägande är större. De nordiska börsbolagen lägger även mer pengar på forskning och utveckling än vad deras konkurrenter i övriga västvärlden gör.

Österrikes högerpartier enas om budgetbesparingar

Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ) och konservativa Folkpartiet (ÖVP) har på måndagen kommit överens om åtgärder för att minska landets budgetunderskott, rapporterar Reuters. Detta i de pågående regeringsförhandlingarna mellan de två partierna. Partierna ska spara cirka 6,3 miljarder euro för att hålla sig inom EU:s gräns på 3 procent av BNP.

– Vi har tagit ett grundläggande beslut och utvecklat en gemensam plan för att undvika ett EU-förfarande mot Österrike, sade FPÖ-ledaren Herbert Kickl i ett pressmeddelande.

De största besparingarna ska göras genom minskade statliga utgifter, men inga skattehöjningar för allmänheten planeras. 

Österrike tillhör en liten skara EU-länder som aldrig följt EU-regeln att inte ha en offentlig skuld (statens skuld inklusive kommuner och regioner)  som överstiger 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP.

Polen stödjer Trumps förslag om höjda försvarsutgifter

Polen ställer sig bakom Donald Trumps krav på att Natoländer ska öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP. Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz menar att målet kan ta tio år att nå för många länder, men ser det som nödvändigt.

– Det här är en viktig väckarklocka för alliansen, sade han till Financial Times.

Polen ligger närmast målet med 4,7 procent av BNP i planerade försvarsutgifter under 2025. Landet vill under sitt EU-ordförandeskap övertyga andra medlemsländer att satsa 100 miljarder euro på försvar i nästa EU-budget. Flera länder, som Italien och Spanien, når inte ens dagens mål på 2 procent.

Populist vann presidentvalet i Kroatien

Den sittande presidenten, den socialdemokratiska populisten Zoran Milanović, säkrade under söndagens val i Kroatien ytterligare en mandatperiod genom en jordskredsseger. Valdeltagandet låg dock på bara 44 procent, rapporterar SVT. Zoran Milanović är skarpt kritisk till EU, Nato och sanktionerna mot Ryssland. Presidentposten i Kroatien är till största del ceremoniell.

von der Leyen på bättringsvägen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen återhämtar sig för närvarande i sitt hem i Hannover efter en tids insjuknande i lunginflammation då hon tidvis legat på sjukhus. Detta meddelade en talesperson för EU-kommissionen på under måndagen. von der Leyen kommer dock inte att leda veckans kommissionärsmöte utan har bett vice ordförande Teresa Ribera att ta över uppdraget. Enligt uttalandet förväntas hon dock kunna återuppta sina externa åtaganden redan i slutet av denna vecka och delta i Världsekonomiskt forum i Davos i nästa vecka samt närvara vid Europaparlamentets möte i Strasbourg.

Toppmöte i Saudiarabien om Syriens framtid

Diplomater från länder i Mellanöstern och Europa träffades på söndagen i Saudiarabien för att prata om läget i Syrien, rapporterar TT/GP. Först möttes representanter från arabländerna, och senare under dagen anslöt även personer från bland annat Turkiet, Frankrike, EU och FN. Syriens nye ledare Ahmed al-Sharaa vill att andra länder ska ta bort sina straff mot landet.

Notiser 10 januari

Kallas: EU kan lätta på sanktioner mot Syrien

Om en det sker "konkreta framsteg" i Syrien kan EU börja lätta på sina sanktioner mot landet, skriver EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas på X på fredagen.

"[Under ett möte] med Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien och USA bekräftade vi behovet av en inkluderande regering som skyddar alla minoriteter. EU kan gradvis lätta på sanktionerna om det sker påtagliga framsteg", twittrade Kallas.

Sverige stödjer Danmark i Grönlandsfrågan

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ger sitt stöd till Danmark efter att USA:s tillträdande president Donald Trump talat om att ta kontroll över Grönland.

– Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland och Sverige står självklart bakom vårt grannland i dessa frågor, sade Kristersson enligt TT/GP.

Första utbetalningen av Rysslandsfinansierat lån till Ukraina

EU-kommissionen meddelade på fredagen att den första delen av ett stort lån till Ukraina på 3 miljarder euro betalats ut. Lånet är en del av ett större stödpaket på totalt 18,1 miljarder euro som ingår i G7-ländernas gemensamma låneinitiativ på cirka 45 miljarder euro. Det speciella med lånet är att det ska betalas tillbaka med pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Dessa tillgångar uppskattas vara värda omkring 210 miljarder euro och genererar årligen 2,5–3 miljarder euro i ränteintäkter.

– Lånet kommer att återbetalas med intäkterna från frysta ryska tillgångar i EU. Ryssland startade detta krig, så Ryssland måste betala priset för det, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Pengarna ska hjälpa Ukraina att upprätthålla ekonomisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och stödja landets försvar. Resterande utbetalningar planeras ske månadsvis fram till december 2025 då den sista utbetalningen på 6,1 miljarder euro ska göras.

Rysk terrorbombning: 13 döda och 133 skadade efter attack i Ukraina

13 personer dödades och 133 skadades, varav 10 allvarligt, i den ryska attacken mot staden Zaporizjzja i Ukraina på onsdagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar SVT.

– Detta var en direkt attack mot staden, mot vanliga människor, skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram.

Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, enligt FN, och miljoner har drabbats av de systematiska angreppen mot landets energiinfrastruktur.

Facebook slutar med faktagranskning – men inte i EU

Mark Zuckerberg, vd för Meta som äger Facebook och Instagram, har meddelat att plattformarna ska sluta med faktagranskning, skriver TT/Dagens Media. I USA upphör faktagranskningen i mars, men EU:s lagar gör att förändringen dröjer i Europa. En riskanalys måste först genomföras, vilket kan ta hela året. 

I Sverige kommer Källkritikbyrån att fortsätta granska innehåll i ytterligare ett år enligt sitt avtal med Meta. Företaget vill att användarna själva ska granska innehåll framöver, liknande som på X.

Zelenskyj vill ha utländska styrkor i Ukraina

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslår att utländska styrkor ska stationeras i landet för att tvinga Ryssland till fred. Uttalandet gjordes under ett givarländermöte på den amerikanska basen Ramstein i Tyskland, uppger Yle.

– Låt oss tänka praktiskt för att göra det möjligt, sade han.

Protester mot högerextremt regeringsbildande i Österrike

Över 10 000 personer demonstrerade i Wien mot utsikterna att Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ) ska bilda regering, rapporterar Reuters. Partiet, som vann valet i september med 29 procent av rösterna, inleder regeringsförhandlingar med konservativa FPÖ på fredag. Demonstranterna samlades med plakat med budskap som "Nazister ut" och "Historien upprepar sig". ÖVP kräver garantier från FPÖ:s ledare Herbert Kickl att Österrike ska hållas fritt från ryskt inflytande.

Netanyahu välkomnas till EU-land trots arresteringsorder

Om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vill besöka minnesceremonin av den 80-åriga årsdagen av när Auschwitz-Birkenau befriades kommer han att få ta sig dit utan att gripas, meddelar den polska regeringen, enligt TT/SvD. Det trots att Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot honom.

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell sade i november förra året att alla medlemsländer var bundna att följa ordern. EU-uttalandet skedde i samband med att Ungern sade sig vilja trotsa domstolsbeslutet.

Sverige köper nya stridsvagnar för 22 miljarder

Sverige gör en stor satsning på försvaret genom att köpa 44 nya moderna stridsvagnar av den tyska tillverkaren KNDS och uppgradera 66 äldre. Affären omfattar även renovering av stridsfordon och kostar totalt 22 miljarder kronor, rapporterar SVT. Försvarsminister Pål Jonson (M) menade att köpet är nödvändigt för att fördubbla arméns storlek.

Rysslandskoppling kan stoppa ungersk energiköp i Rumänien

Rumäniens energiminister Sebastian Burduja granskar det ungerska statliga energibolaget MVM:s bud på den tyska energijätten Eons rumänska verksamhet, skriver Financial Times. Affären kan stoppas av säkerhetsskäl efter misstanke om ryskt inflytande. MVM har erbjudit 200 miljoner euro för 68 procent av aktierna, vilket är fyra gånger mer än vad ministern anser vara marknadsvärdet. MVM är Ungerns näst största företag och huvudimportör av rysk gas. Rumänien är särskilt känsligt för ryskt inflytande på grund av sin närhet till kriget i Ukraina.
 

Tidigare har Spanien på ett liknande sätt stoppat ett ungerskt uppköp av ett tågbolag med hänvisning till Ungerns kopplingar till Ryssland.

Armeniens regering vill slå in på väg mot EU

Armeniens regering vill att landet slår in på den formella vägen mot ett medlemskap i EU. Premiärminister Nikol Pasjinjans regering kommer att lägga fram ett lagförslag om detta i parlamentet, skriver TT/DN. Om och när det står klart att Armenien ska försöka inleda processen är det många steg som återstår. Först blir det upp till EU att värdera om landet bör få möjlighet att lämna in en ansökan.

Tysk partiledare attackerad med tårta

Ledaren för det liberala tyska partiet FDP, Christian Lindner, attackerades på torsdagen i ansiktet med en tårta gjord av någon form av salva eller rakskum, rapporterat Ekot. Attacken kom från en ung kvinna som fanns med som åhörare på det valmöte där Lindner uppträdde. Varför kvinnan gick till angrepp är fortfarande oklart.

Notiser 9 januari

Slovakien hotar strypa stöd till Ukraina i gasbråk

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för hårda motåtgärder mot Ukraina om inte problemet med stoppad gastransit genom landet löses. Uttalandet kom efter ett möte med EU:s energikommissionär Dan Jørgensen på torsdagen, rapporterar Reuters. Fico anklagar Kiev för att skada Slovakien genom att inte förlänga ett avtal med Ryssland om gastransport genom Ukraina. Som motåtgärd hotar han att stoppa nödleveranser av el till Ukraina och minska stödet till ukrainska flyktingar. I ett separat men gemensamt uttalande från Fico och Jørgensen lovade de två att inrätta en högnivåarbetsgrupp för att följa upp och identifiera alternativ utifrån en gemensam bedömning av situationen och se hur EU kan hjälpa till. 

Slovakien tjänade upp till en halv miljard euro årligen på transitavgifter för rysk gas till andra länder, inkomster som nu gå förlorade.

EU-ledare varnar Donald Trump efter Grönlandshot

Europeiska ledare varnar Donald Trump efter att han vägrat utesluta militärt maktövertagande av Grönland. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz betonade att gränser inte får flyttas med våld och Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot sade att EU inte kommer tillåta andra länder att angripa dess gränser, skriver Financial Times. Trump har hotat Danmark med höga tullar om landet inte överlämnar Grönland och menar att USA behöver ön av säkerhetsskäl. Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen öppnar för ökat samarbete med USA i Arktis.
USA:s avgående utrikesminister Antony Blinken avfärdade Trumps idé och sade att den uppenbart inte kommer att genomföras. EU-ledare är enligt uppgift djupt oroade över Trumps kommentarer.

Finland kallar till Natotoppmöte om Östersjön

Finlands president Alexander Stubb och Estlands premiärminister Kristen Michal bjuder in till ett toppmöte i Helsingfors med fokus på säkerheten i Östersjön, skriver Svd. Mötet kommer särskilt att handla om hur man ska skydda viktiga undervattensinstallationer efter de senaste kabelbrotten. Deltagarna ska även diskutera en utökad Natonärvaro i området och hur man ska hantera det ryska hotet till sjöss. Till mötet kommer bland andra Sveriges statsminister Ulf Kristersson, Natos generalsekreterare Mark Rutte och ledarna för Danmark, Tyskland och Polen.

S kräver möjlighet till pristak på mat i EU

Man ska kunna sätta ett tak på matpriserna inom EU, föreslår Socialdemokraterna i Europaparlamentet som kräver en bredare granskning av livsmedelsmarknaden inom unionen, rapporterar SvD Näringsliv.

– Vi vill att man ska kunna kräva sänkta priser, säger EU-parlamentarikern Adnan Dibrani (S). Förslaget har skickats till EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera för en formell behandling. Kommissionen kan om de vill och om det finns legala möjligheter lägga ett skarpt förslag till nya EU-regler på området.

Uppgift: Musk undersöker möjligheter att avsätta brittiske premiärministern

Elon Musk har i hemlighet diskuterat hur Storbritanniens premiärminister Keir Starmer skulle kunna avsättas före nästa val, enligt personer med insyn i frågan, rapporterar Financial Times. Världens rikaste man söker information om hur han kan stödja alternativa politiska rörelser, särskilt högerpopulistiska Reform UK. Musk har den senaste tiden riktat hård kritik mot Starmers regering och anklagat honom för att vara "delaktig" i övergrepp mot brittiska flickor. Starmer avvisade på måndagen anklagelserna och sade att de som sprider lögner inte bryr sig om offren utan om sig själva.

Spaniens ledare varnar för växande extremhöger vid 50-årsminnet av Francos död

Vid första evenemanget för att uppmärksamma 50-årsminnet av diktatorn Francisco Francos död varnade Spaniens premiärminister Pedro Sánchez för extremhögerns återkomst i Europa.

– Låt oss fira att det spanska samhället 1975, under ett mycket turbulent ögonblick, bestämde sig för att satsa på demokrati och frihet, sade Sánchez, enligt Yle. Han uttryckte oro över att historien kan upprepa sig och kritiserade särskilt Elon Musks inflytande.

– Den internationella extremhögern som vi har motarbetat i Spanien i flera år, får stöd av den rikaste mannen på planeten – en man som öppet attackerar våra institutioner, hetsar till hat och som stöder nazismens arvtagare i Tyskland, sade Sánchez.

Rumänskt omval spikat

Efter att Rumäniens författningsdomstol ogiltigförklarat presidentvalet på grund av misstänkt ryskt inflytande har landets regeringskoalition beslutat om nyval, rapporterar Reuters. Den första presidentvalsomgång hålls den 4 maj och den andra den 18 maj. 

Det tidigare valet i november skapade kaos när den okände högerextreme, Rysslandsvänlige politikern Calin Georgescu vann första omgången. Koalitionspartierna har nu enats om att stödja en gemensam kandidat, tidigare liberale ledaren Crin Antonescu. 

Sittande president Klaus Iohannis stannar kvar på posten tills det nya valet genomförts. Presidentämbetet i Rumänien innefattar bland annat befäl över militären och representation i EU och Nato.

Utrikesminister tar över i Österrike

Konservative utrikesministern Alexander Schallenberg tar tills vidare över som förbundskansler i Österrike efter avgående partikollegan Karl Nehammer, uppger SVT. Tillträdet sker på fredag, i väntan på att pågående regeringsförhandlingar ska gå i mål eller landa i ett eventuellt nyval.

Ytterhögerpartiet och Putin-anknytna FPÖ har fått i uppdrag att leda diskussionerna, som för Schallenbergs parti ÖVP ska föras av tillförordnade partiledaren Christian Stocker.

Notiser 8 januari

Ylva Johansson talar ut: Sveriges inflytandet i EU är förvånansvärt uselt

I en intervju i Arbetsvärlden ger Sveriges förre EU-kommissionär Ylva Johansson (S) sin uppfattning om hur Sverige hanterar sitt EU-medlemskap. Hon anser att landets inflytande har minskat.

– Absolut, det är min bild. Vi har förvånansvärt uselt inflytande i förhållande till vad vi borde ha.  Sverige borde  kunna ha ett mycket tydligare inflytande och tydligare agenda i EU-politiken, säger Ylva Johansson till tidningen.  

Hon menar att man, i en ny konstellation, borde jobba över partigränserna och mellan olika samhällsintressen med långsiktiga frågor som förenar exempelvis kollektivavtal, skog, gruvnäring, konkurrenskraft och offentlighetsprincipen. Ylva Johansson listar även upp 10 politiska lärdomar efter sina fem år i Bryssels maktcentrum. 

Trump "hotar" Danmark – utesluter inte militär insats för att ta över Grönland

USA:s tillträdande president, högerpopulisten Donald Trump, utesluter inte militära insatser för att få kontroll över Grönland och Panamakanalen, det framkom under tisdagen, rapporterar Ekot. Trump hotar även Danmark med strafftullar om de inte går med hans villkor angående Grönland. Uttalandet kommer i samband med att Donald Trump Jr besöker Grönland. Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, har under dagen sagt till danska TV2 att "ön inte är till salu" och manar till lugn. Redan 2019 fick Trump nej från Danmark i samma fråga.

Enligt Yles USA-korrespondent påminde Trumps 70 minuter långa presskonferens i hans guldbelagda hem Mar-a-Lago  om underhållningsprogrammet Saturday Night Live. Men trots det, var det  inte komik, utan utsagor från en person som om knappt två veckor får nyckeln till Vita huset. Se Yles lista över tisdagens Trumppåståenden.

Trump kräver höjt Natobidrag till fem procent

USA:s tillträdande president Donald Trump sade på tisdagen att han vill se en kraftig ökning av stödet från Natoländerna så att försvarsutgifterna hamnar på fem procent av de enskilda ländernas bruttonationalprodukt, rapporterar TT/GP

Inget land i Nato satsar idag så mycket på sitt försvar. Enligt beräkningar från Nato lägger Polen och Estland mest 4,1 procent respektive 3,4 procent av sitt BNP på försvarsutgifter. Därefter kommer USA med knappt 3,4 procent. Enligt samma beräkningar lade Sverige 2,1 procent av bruttonationalprodukten på försvaret 2024.  Nivån på försvarssatsningar väntas bli den stora frågan vid Natos toppmöte i sommar.

Trump sympatiserar med Rysslands motstånd mot NATO-medlemskap för Ukraina

Den tillträdande presidenten Donald Trump sade på tisdagen att han sympatiserade med den ryska ståndpunkten att Ukraina inte borde vara en del av Nato, att han “förstod deras känslor” kring det, rapporterar Reuters. Nato har officiellt uttryckt stöd för Ukrainas eventuella medlemskap sedan toppmötet i Bukarest 2008.  

Socialdemokrater vill att EU agerar mot Elon Musk med "alla lagliga medel”

Att den Donald Trump-allierade Elon Musk planerar använda sin plattform X för att ge stöd åt ytterhögerpartiet AfD inför det tyska parlamentsvalet i nästa månad kritiseras av bland andra EU:s socialdemokrater. Partiet uppmanar EU att använda "alla tillgängliga lagliga medel för att skydda demokratin” mot desinformation och utländsk inblandning i sociala medier.

– Jag är djupt oroad när jag ser någon med tillgång till en enorm social plattform använda sin position för att öppet stödja ett visst högerextremt parti, säger ordförande för Europeiska socialdemokratiska partiet Stefan Löfven i ett uttalande på tisdagen.

Det juridiska problem som Musk skulle möta enligt EU-regler gäller inte så mycket innehåll som i vilken utsträckning exponering på en så stor plattform som X skulle ge AfD en orättvis fördel gentemot sina politiska motståndare inför ett parlamentsval, rapporterar Politico.

Europadomstolen dömde Grekland för illegal utvisning

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fann i en dom på tisdagen att Grekland olagligt hade deporterat en kvinna tillbaka till grannlandet Turkiet och beskrev användningen av summariska utvisningar eller "pushbacks" som systematisk, rapporterar Ekathimerini.

Enligt tidningen kan domen påverka hur EU hanterar migranter vid sina gränser, i en tid då flera EU-medlemsstater vill skärpa migrationspolitiken.

Kommissionär Stephane Sejourne: EU måste försvara sina industrier

EU måste vara redo att försvara sig mot protektionistiska handelsåtgärder från andra länder, inklusive alla nya steg som Donald Trump har hotat att vidta när han återvänder till Vita huset senare denna månad, sade EU:s industrikommissionär, den franska liberalen Stephane Sejourne till Bloomberg.

– Jag är beredd att utforska både defensiva och offensiva handlingar med mina kollegor, sade Sejourne.

Uppemot tio Natofartyg börjar vakta kritiska ställen på Östersjön

Nato skickar fartyg till Östersjön för att vakta viktiga undervattenskonstruktioner. Enligt uppgifter till Yle Uutiset börjar operationen senare den här veckan.  Sverige deltar aktivt med ubåtsräddningsfartyget HMS Belos.

Tvisten mellan Polen och Ukraina – massgravar kan grävas upp

En tvist mellan Polen och Ukraina ser nu ut att komma närmare en lösning, rapporterar Ekot. Det efter att Ukraina ställt sig positivt till att massgravar för offren för Volynienmassakern 1943 ska kunna grävas upp. Frågan om Volynien och hur historien ska skrivas har splittrat länderna och också varit ett tema för den ryska propagandan. Ukraina har nu meddelat att det kan göras utgrävningar, under överinseende av ukrainska myndigheter.  

Uppgifter: Gårdsförsäljning får grönt ljus från EU-kommissionen

EU-kommissionen kommer att låta den svenska regeringen gå vidare med att tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Detta uppger källor inom kommissionen till SVT. Nu kan regeringen gå vidare med den nya lagstiftningen som planerat. Samtidigt innebär detta ingen garanti för att den nya lagen inte kan komma att prövas mot EU-rätten i alla fall.

Notiser 7 januari

Sverige begär första utbetalningen från EU:s återhämtningsfond – 18 miljarder kronor

Sverige har lämnat in sin första begäran om utbetalning från EU:s återhämtningsfond på 1,6 miljarder euro, motsvarande drygt 18 miljarder kronor. EU-kommissionen ska nu granska Sveriges uppfyllande av målen innan pengarna betalas ut. Totalt kan Sverige  få 3,5 miljarder euro, motsvarande 40 miljarder kronor,  i stöd.  Återhämtningsfonden sattes upp under coronakrisen för att få fart på ekonomin.

EU-bidraget från fonden, som blir de största som Sverige mottagit under ett år, kommer att gå in i statskassan för att bland annat ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort, se de 100 största projekten.

Ytterhögern får bilda regering i Österrike

Det Rysslandsorienterade och högerextrema partiet FPÖ har fått uppdraget att försöka bilda en ny regering i Österrike, rapporterar SVT. Det är första gången sedan andra världskriget som ett parti från den yttre högerflanken får detta uppdrag. 

Inflationen i euroområdet fortsatte stiga i december

Inflationen i euroområdet ökade för tredje månaden i rad och landade på 2,4 procent i december, jämfört med 2,2 procent i november, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Siffrorna stämmer överens med vad ekonomer hade förväntat sig, skriver FT. Ökningen kommer samtidigt som Europeiska centralbanken, ECB, räknar med att inflationen ska sjunka till bankens mål på 2 procent under året. Den senaste inflationsökningen kan dock göra att kommande räntesänkning blir mer försiktig än vad vissa investerare hoppats på.

Europas gasreserver minskar i rekordfart – ingen fara menar kommissionen

Europas gasreserver minskar nu snabbare än någon gång de senaste sju åren på grund av ökad uppvärmning under den kalla vintern. Lagren är nu fyllda till 70 procent jämfört med 86 procent vid samma tid förra året, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. Även om det inte finns någon omedelbar risk för brist kan den snabba minskningen göra det svårare att fylla på lagren inför nästa uppvärmningssäsong. En talesperson för EU-kommissionen sade på tisdagen att det inte finns några problem med försörjningstryggheten av gas och pekade på flera anledningar till att lagren nu är mindre än tidigare år: underhållsarbeten i Norge, som är den största exportören av gas till EU, och avstängning enav Hammerfest-anläggningen för flytande gas. Talespersonen pekade även på det kallare vädret och en nu löst fråga i Tyskland om lagringsavgiften för gas.

Slovakiens gasvarningar visade sig vara överdrivna

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade för en allvarlig energikris i Centraleuropa när det ryska gasavtalet via Ukraina löpte ut vid årsskiftet, rapporterade Politico i förra veckan. Men farhågorna har visat sig vara grundlösa. Trots att gasleveranserna via Ukraina har upphört finns inga tecken på brist eller kraftigt höjda priser. Slovakiens gasreserver är fyllda till över 75 procent, vilket är över säsongsgenomsnittet.

– Det finns naturligtvis ingen kris, sade Laurent Ruseckas, gasmarknadsexpert vid S&P Global.

Experter menar att Ficos dramatiska varningar snarare handlade om förlorade transitintäkter. Enligt uppgift tjänade Slovakien upp till en halv miljard euro årligen på transitavgifter för rysk gas. Ficos Moskvabesök i december för att rädda avtalet möttes av kritik från EU-håll. Som motreaktion har han hotat att minska stödet till ukrainare i Slovakien.

Trilskande Ungern gick miste om en miljard euro i EU-stöd

EU-kommissionen har med hänvisning till att Ungern begår en rad brott mot rättsstatens principer totalt blockerat 19 miljarder euro i olika EU-stöd till landet. Vid årsskiftet löpte fristen ut för Ungern att kunna få loss drygt en miljard euro av pengarna vilket gör att landet går miste om dem för gott, skriver FT. Detta sker mitt under en ekonomisk recession i Ungern med två kvartal på rad med negativ tillväxt. De övriga frysta pengarna kan fortfarande betalas ut om den ungerska regeringen uppfyller de krav på rättsstatlighet som EU-kommissionen ställt.

Musks planerade samtal med tysk extremhögerledare EU-granskas

EU-kommissionen varnar Elon Musk för att hans planerade direktsändning på X med ledare för tyska högerextrema AfD, Alice Weidel, kan bryta mot EU:s nya digitala regler, rapporterar Politico. Sändningen, som ska äga rum den 11 januari, kan ge Weidel orättvis fördel inför det tyska valet i februari. Weidels parti AfD ligger för närvarande tvåa i opinionsmätningarna. EU kan bötfälla plattformar som bryter mot reglerna med upp till 6 procent av den globala omsättningen. Ett möte mellan EU-kommissionen, tyska myndigheter och X är planerat till den 24 januari för att diskutera risker inför valet.

Tysk utsläppsminskning har flera orsaker

Tysklands utsläpp av växthusgaser minskade med 3 procent under 2024 jämfört med året innan, enligt en ny rapport från tankesmedjan Agora, skriver Reuters. Den totala mängden utsläpp landade på 656 miljoner ton koldioxid, vilket är 48 procent lägre än 1990 års nivåer. Minskningen beror på en kombination av milt väder, svag ekonomi och framgångsrik klimatpolitik. Särskilt tydlig är effekten inom elsektorn, där förnybar energi stod för cirka 55 procent av förbrukningen under 2024. Transport- och byggsektorerna har dock gjort få framsteg i klimatarbetet.

Notiser 6 januari

Högernationalistiska FPÖ nära regeringsbildning i Österrike

Den österrikiske presidenten Alexander Van der Bellen kommer på trettondagen träffa partiledaren för det högernationalistiska partiet FPÖ Herbert Kickl för att diskutera regeringsbildningen i landet, rapporterar Ekot. Det efter att förhandlingarna mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna i Österrike om att bilda regering brutit samman under helgen. van der Bellen, som tidigare inte velat ge FPÖ regeringsbildningsuppdraget, säger nu att en ny situation uppstått vilket kan tyda på att Kickl kommer få uppdraget att bilda regering till slut.

Zelenskyj söker amerikanska säkerhetsgarantier inför Trump-era

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj betonar USA:s avgörande roll för att få slut på kriget i Ukraina. I en intervju sade han att effektiva säkerhetsgarantier endast är möjliga med USA:s stöd, uppger Reuters. 

– Utan USA är säkerhetsgarantier inte möjliga. Jag menar sådana garantier som kan förhindra rysk aggression, sade Zelenskyj. Han hoppas på ett möte med USA:s tillträdande president Donald Trump kort efter installationen den 20 januari. Zelenskyj varnade också för att ett eventuellt amerikanskt utträde ur Nato skulle uppmuntra Putin att utöka konflikten i Europa.

Ukraina går till motattack i ryska Kurskregionen

Ukrainska styrkor har inlett en ny motoffensiv i den ryska Kurskregionen, meddelade Ryssland på söndagen, uppger Yle. Enligt det ryska försvarsministeriet genomfördes attacken för att stoppa ryska truppernas framryckning i området. President Volodymyr Zelenskyj uppgav i ett tal att både nordkoreanska och ryska soldater dödats i striderna under helgen. Offensiven kommer vid en känslig tidpunkt då båda sidor försöker stärka sina förhandlingspositioner inför maktskiftet i USA.

Energikris i utbrytarregionen Transnistrien efter stoppad rysk gas

Utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien drabbas av allt längre strömavbrott efter att ryska gasleveranser via Ukraina upphört vid årsskiftet, rapporterar Reuters. Regionen, som tidigare fick gas från ryska Gazprom, tvingas nu förlänga de planerade strömavbrotten till fyra timmar. Situationen har lett till att industrier stängts och invånare uppmanas samla ved inför kylan. Moldaviens regering anklagar Ryssland för krisen medan Ryssland skyller på Ukraina som vägrade förnya transitavtalet. Moldavien har förberett alternativa ellösningar genom inhemsk produktion och import från Rumänien.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret