EU2020 | Prioriterade EU-mål
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
EU2020 var namnet på den strategi som fram till år 2020 skulle binda ihop tillväxt och klimatmål med den ursprungliga uppgiften att ta EU ur den ekonomiska krisen. Nu finns nya mål för 2030.
––– DENNA SIDA UPPDATERAS INTE MER –––
Den finansiella och ekonomiska krisen som startade 2008 är den värsta som upplevts sedan EU bildades för över femtio år sedan. För att komma ur krisen och bygga en starkare och mer uthållig ekonomi lanserades 2010 en ny strategi kallad EU2020 eller Europa 2020, som en efterföljare till Lissabonstrategin.
EU-länderna ska prioritera fem områden fram till 2020: Utbildning, sysselsättning, forskning, grön tillväxt och fattigdomsbekämpning.
Genom förbättrad utbildning på alla nivåer och en mer flexibel arbetsmarknad med skydd för arbetskraften och en sammanhållen och miljövänligare tillväxt ska EU öka sin andel av den globala ekonomin fram till år 2020.
Ingen av reformerna kommer att vara tvingande för länderna att genomföra. I stället betonas att positiva exempel länder emellan och en tydlig uppdelning och nationell anpassning mellan EU-länderna och EU ska främja utvecklingen.
Till skillnad mot föregångaren, den misslyckade Lissabonstrategin, som hade målet att EU år 2010 skulle gått om USA och Japan och blivit världens mest hållbara ekonomi med hög sysselsättning och tillväxt har EU-kommissionen denna gång valt en lägre profil och färre målsättningar. Vid sidan av de gemensamma målen har EU-länder enskilda nationella mål som varierar stort och där Sverige har oftast mer ambitiösa målsättningar än andra. Se Sveriges och EU:s läge och mål nedan.
EU2020-STRATEGINS FEM MÅL:
Målen, som är frivilliga och inte juridiskt bindande för medlemsländerna, fastställdes av Europeiska rådet i juni 2010 och ska vara uppfyllda senast 2020.
1. Sysselsättning
EU-ländernas gemensamma mål är att minst 75 procent av alla mellan 20 och 64 år ska ha arbete.
Sveriges läge | Sveriges EU-mål | |
Sysselsättningsgraden för personer 20-64 år | 2019: 82,1 procent | Över 80 procent |
Källa: Eurostat.
2. Forskning och utveckling
EU-ländernas gemensamma mål är att minst tre procent av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling, FoU.
Sveriges läge | Sveriges EU-mål | |
Forskning och utvecklings andel av BNP | 2020: 3,5 procent | 4 procent |
Källa: Eurostat, november 2021.
3. Klimat och energi
Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 20 procent lägre än 1990. Minst 20 procent av energin ska komma från förnybara energikällor. Energieffektiviteten ska ha ökat med minst 20 procent genom till exempel sådant som förbättrad isolering av byggnader eller installationer och apparater som kräver mindre energi. Det betyder att Sverige helt enkelt ska minska sin förbrukning av energi. Observera att Sverige har två olika klimatmål för 2020, ett EU-mål som Europaportalen anger här och ett annat nationellt mål.
Sveriges läge | Sveriges EU-mål | |
Minskning växthusgas | 2017: - 24,8 procent | - 17 procent |
Andel förnybar energi | 2016: 54,5 procent | 49 procent |
Energieffektivitet | 2017: 46,5 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) | Max energiförbrukning 43,4 Mtoe |
Källor: Klicka direkt på länkarna i tabellen.
4. Utbildning
Andelen elever i åldrarna 18-24 år som inte har gymnasieutbildning ska vara lägre än 10 procent. Minst 40 procent av 30-34-åringarna ska ha högre utbildning.
Sveriges läge | Sveriges EU-mål | |
Andel som saknar gymnasieutbildning | 2018: 9,3 procent | 7 procent |
Andel som har eftergymnasial utbildning | 2018: 52 procent | 45-50 procent |
Källa: Eurostat, september 2019.
5. Fattigdom och social utestängning
Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner jämfört med siffrorna för 2008 då drygt 116 miljoner inom EU riskerade att leva i fattigdom. (Detta ska inte sammanblandas med EU:s definition av allvarlig materiell fattigdom vilket i Sverige respektive EU motsvarar två till sex procent av befolkningen.)
Sveriges läge | Sveriges EU-mål | |
Andelen personer 20-64 år som står utanför arbetskraften | 2018: 10,8 procent | Under 14 procent |
Källa: Eurostat, september 2019.