Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

I ett gemensamt brev till EU:s utrikeschef, EU-kommissionen och medlemsländerna kräver 60 organisationer att EU agerar mot Israel. Bland undertecknarna finns Reportrar utan gränser, CPJ, EFJ och även Journalistförbundet, uppger Journalisten. Organisationerna uppmanar EU att upphäva sitt associeringsavtal med Israel, samt att sanktioner införs mot ansvariga för Israels ”krigsförbrytelser och upprepade brott mot internationell rätt”.

Explosioner har ljudit i en rad städer i Ukraina under måndagsmorgonen, rapporterar ukrainska medier, uppger TT/GP. Åtminstone sju explosioner har drabbat Kiev, enligt nyhetsbyrån AFP:s utsända i staden, men det larmas fortsatt om fler anfall.

En säkerhetsrådgivare på nyhetsbyrån Reuters dödades och två journalister skadades i en rysk attack mot ett hotell i ukrainska Kramatorsk på söndagen, rapporterar Reuters. En av journalisterna är allvarligt skadad.

En "domstol" i Moskva dömde på måndagen två kulturarbetare till långa fängelsestraff för en  teaterpjäs. Båda stod anklagade för att ha ”rättfärdigat terrorism”, något de förnekade,  rapporterar Yle. Fallet rörde en prisbelönt pjäs om ryska kvinnor som rekryteras online för att gifta sig med radikala islamister i Syrien.

Domen har chockat den ryska kulturvärlden.

Tidigare i år begärde Attunda tingsrätt ett förhandsavgörande från EU-domstolen i ett mål mellan Lexbase ägarbolag och en privatperson. Nu har regeringen lämnat ett yttrande till EU-domstolen och anfört att avvägningen mellan rätten till personlig integritet och yttrandefrihet ska göras av medlemsstaterna. – För Sverige är det viktigt att den här avvägningen mellan rätten till personlig integritet och yttrandefrihet ska göras av medlemsländerna, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till Dagens Juridik.

Det slovakiska parlamentet har röstat för att godkänna en regeringsplan för att byta ut landets public service, uppger TT/GP. Kritiker säger att det kommer att leda till att regeringen tar full kontroll över kanalerna.

Om ytterhögerpartiet Nationell Samling vinner valet i Frankrike kommer det att privatisera de franska public service-bolagen, rapporterar Ekot. Det finns dock juridiska hinder för förändringen. EU kommer sannolikt att protestera. Unionen antog nyligen en pressfrihetslag som ålägger medlemsländerna att garantera oberoende media och att försvara public service.

Svenska journalistförbundet vänder sig emot att domstolar i Sverige i flera fall har kommit fram till att EU:s dataskyddsförordning GDPR trumfar den svenska grundlagen och nekat företag med utgivningsbevis som ger ut så kallade rättsdatabaser tillgång till offentliga handlingar. Det skriver Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet i en debattartikel i Altinget. Till saken hör att regeringen tillsatt en utredning som ska titta på frågan om de svenska grundlagarnas förhållande till EU-rätten och Ulrika Hyllert är kritisk till att domstolarna inte  inväntar utredningen. 

I Slovakien har parlamentet i en först omröstning godkänt en kritiserad reform av landets public service-bolag RTVS, rapporterar Reuters. Lagen ska stöpa om RTVS som den populistiska regeringen är kritisk till genom att tillsätta en ny chef innan det nuvarande mandatet löper ut. Chefen ska i sin tur utses av ett nio man starkt råd som utses av regering och parlamentet. Oppositionspartier menar att reformen riskerar att kväva kritik mot regeringen, inskränka yttrandefriheten och undergräva mediernas oberoende. EU:s öppenhetskommissionär Věra Jourová anser att omstöpningen skulle sätta public service-bolaget under direkt regeringskontroll. Lagen måste nu godkännas i en andra omröstning vilket den väntas göra.