Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
Svensk välfärd stärker EU:s konkurrenskraft
För att såväl välfärd som konkurrenskraft ska kunna stärkas är det avgörande med såväl flexibla och medborgarnära lösningar som långsiktiga förutsättningar och starkare band mellan den offentliga välfärden och näringslivet. Det skriver gästkrönikör Leif Sandberg 1:e vice ordförande SKR.
EU:s handelsavtal nu värda över två biljoner euro
EU:s varuhandel med de 74 länder unionen har frihandelsavtal med har för första gången överstigit ett värde på två biljoner euro.
Kommissionen: EU:s ekonomi har tappat farten – Sveriges faller
Den höga inflationen och centralbankernas höjda räntor har haft en större negativ inverkan på ekonomin i EU än tidigare trott vilket tvingar fram en nedskrivning av prognoserna. Sverige står ut som det enda medlemslandet som nästa år väntas se sitt BNP krympa och arbetslösheten stiga till den tredje högsta i unionen. Samtidigt väntas den svenska inflationen nästa år bli EU:s lägsta.
Liberalerna kraftsamlar för att införa euro
Liberalerna vill att Sverige ska införa euron som valuta och inrättar nu ett "eurokansli" för att samla euroanhängare i Sverige.
– Det ska samla ihop alla de som vill vara med och stödja oss i arbetet med att ta Sverige in i en stabil och stark valuta, säger Liberalernas ledare Johan Pehrson, till TT/GP, och förklarar att partiet vill samla likasinnade, "som är intresserade av produktivitet, av säkerhet och av att Sverige ska ha inflytande över sin egen framtid".
Inget svenskt besked om Europeiska åklagarmyndigheten – mycket “komplext”
Sverige tillhör sedan många år de största kritikerna i fråga om brister och felaktigheter i EU:s budget. Samtidigt har Sverige tillsammans med Polen och Ungern valt att stå utanför Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo – som aktivt bekämpar brottslighet riktad mot EU:s budget.
Sedan flera år finns det dock en majoritet i riksdagen för Eppo-medlemskap och en statlig utredning i frågan var klar 2020. Men ännu har regeringen inte lagt något förslag på svensk anslutning på riksdagens bord.
Europaportalen har i flera veckor förgäves försökt att få klarhet i vad som händer i frågan. Vid riksdagens EU-debatt på onsdagen nämndes inte heller något om Eppo trots att brottsbekämpning var en viktig punkt i regeringens nya EU-deklaration.
I ett mejl, daterat den 17 oktober, uppgav justitieminister Gunnar Strömmers (M) pressekreterare att frågan är omfattande och komplex och att man i dagsläget inte kan ge något närmare besked.
– Regeringen arbetar för att Sverige ska ansluta sig till Eppo så snart som möjligt. De åtgärder som behöver vidtas för att möjliggöra en anslutning är rätt omfattande och komplexa. VI återkommer med närmare besked längre fram, meddelade pressekreterare Erica Wide.
Enighet om EU-budgeten för 2024
Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna nådde i helgen en preliminär överenskommelse om nästa års EU-budget som uppgår till 142,6 miljarder euro. Parallellt pågår förhandlingar om halvtidsöversynen på unionens flerårsbudget som sträcker sig till 2027.
Mario Draghi ger nedslående utsikter för EU:s ekonomiska tillväxt
Mario Draghi ger en negativ bild av EU:s ekonomiska tillväxt och förutspår en recession i slutet av detta år. Den tidigare italienske premiärministern och ordföranden för Europeiska centralbanken sade att recessionen sannolikt inte skulle bli "djup" eller "destabiliserande", men hans bedömning var mer pessimistisk än de senaste prognoserna från ECB eller IMF, som båda förväntar sig en återhämtning av den europeiska tillväxten från de sista månaderna av detta år, skriver FT.
Långsamma framsteg för nya budgetregler i EU – Svantesson varnar för vilda västern
EU-ländernas finansministrar träffas i dag torsdag i Bryssel för förhandlingar om bland annat hur en uppdatering av unionens regler för medlemsländernas statsfinanser ska se ut. Sverige tillhör en grupper länder som vill ha striktare regler, färre undantag och straff för dem som inte följer regelverket.
– Vi har väl lärt oss av erfarenheter att mjukare regler betyder att vissa länder drar på sig enormt stora skulder och det påverkar inte bara deras land utan hela unionen. Det är fortfarande inte tillräckligt tydligt att varje land måste efterleva det som vi kommer överens om, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in på mötet.
Om reglerna inte blir tillräckligt tydliga varnar hon för att det finns risk för "High Chaparral" med syftning på en tidigare populär amerikansk vildavästernserie. Hon menar dessutom att länderna i dag står längre ifrån varandra än i våras.
– Jag hade önskat att vi hade kommit längre till i dag, sade Elisabeth Svantesson.
Se Europaportalens grafik över EU-ländernas statsskulder och budgetunderskott.
Kommissionär: Vi låter oss inte utpressas av Ungern
EU:s budgetkommissionär tillbakavisar medieuppgifter om att man skulle låta Ungern få del av låst EU-stöd i utbyte mot att premiärminister Viktor Orbán släpper sitt motstånd mot nya pengar till Ukraina. – Vi kan inte bli utpressade, sade kommissionär Johannes Hahn som tillade att det finns sätt att runda ett eventuellt ungerskt veto.
Tyska socialdemokrater vill öka landets skuldsättning för nya investeringar
Tysklands socialdemokrater föreslog på måndagen att man efter valet 2025 ska luckra upp landets upplåningsrestriktioner för att möjliggöra en massiv ökning av offentliga investeringar, rapporterar Bloomberg. Syftet är att tillsammans med privata investerare uppgradera landets nedslitna infrastruktur och stödja energiomställningen, med målet att skapa en miljon nya jobb i slutet av decenniet.
Även i Sverige hörs likande tongångar fast från landets företagsledare. Kraven på en mer offensiv ekonomisk politik växer inom näringslivet och nu uppmanas regeringen att låna pengar för att få fart på viktiga investeringar, rapporterar Dagens Industri.