Sverige tillhör sedan många år de största kritikerna i fråga om brister och felaktigheter i EU:s budget. Samtidigt har Sverige tillsammans med Polen och Ungern valt att stå utanför Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo – som aktivt bekämpar brottslighet riktad mot EU:s budget. 

Sedan flera år finns det dock en majoritet i riksdagen för Eppo-medlemskap och en statlig utredning i frågan var klar 2020. Men ännu har regeringen inte lagt något förslag på svensk anslutning på riksdagens bord. 

Europaportalen har i flera veckor förgäves försökt att få klarhet i vad som händer i frågan. Vid riksdagens EU-debatt på onsdagen nämndes inte heller något om Eppo trots att brottsbekämpning var en viktig punkt i regeringens nya EU-deklaration. 

I ett mejl, daterat den 17 oktober, uppgav justitieminister Gunnar Strömmers (M) pressekreterare att frågan är omfattande och komplex och att man i dagsläget inte kan ge något närmare besked. 

– Regeringen arbetar för att Sverige ska ansluta sig till Eppo så snart som möjligt. De åtgärder som behöver vidtas för att möjliggöra en anslutning är rätt omfattande och komplexa. VI återkommer med närmare besked längre fram, meddelade pressekreterare Erica Wide.

Förhandlare för EU-parlamentet och medlemsländerna nådde i helgen en preliminär överenskommelse om nästa års EU-budget som uppgår till 142,6 miljarder euro. Parallellt pågår förhandlingar om halvtidsöversynen på unionens flerårsbudget som sträcker sig till 2027.

EU-ländernas finansministrar träffas i dag torsdag i Bryssel för förhandlingar om bland annat hur en uppdatering av unionens regler för medlemsländernas statsfinanser ska se ut. Sverige tillhör en grupper länder som vill ha striktare regler, färre undantag och straff för dem som inte följer regelverket.

– Vi har väl lärt oss av erfarenheter att mjukare regler betyder att vissa länder drar på sig enormt stora skulder och det påverkar inte bara deras land utan hela unionen. Det är fortfarande inte tillräckligt tydligt att varje land måste efterleva det som vi kommer överens om, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in på mötet.

Om reglerna inte blir tillräckligt tydliga varnar hon för att det finns risk för "High Chaparral" med syftning på en tidigare populär amerikansk vildavästernserie. Hon menar dessutom att länderna i dag står längre ifrån varandra än i våras.

– Jag hade önskat att vi hade kommit längre till i dag, sade Elisabeth Svantesson. 

Se Europaportalens grafik över EU-ländernas statsskulder och budgetunderskott.

Tysklands socialdemokrater föreslog på måndagen att man efter valet 2025 ska luckra upp landets upplåningsrestriktioner för att möjliggöra en massiv ökning av offentliga investeringar, rapporterar Bloomberg. Syftet är att tillsammans med privata investerare uppgradera landets nedslitna infrastruktur och stödja energiomställningen, med målet att skapa en miljon nya jobb i slutet av decenniet.

Även i Sverige hörs likande tongångar fast från landets företagsledare.  Kraven på en mer offensiv ekonomisk politik växer inom näringslivet och nu uppmanas regeringen att låna pengar för att få fart på viktiga investeringar, rapporterar Dagens Industri.