Revisionsrättens huvuduppgift är att årligen kontrollera EU:s budget och granska hur EU:s pengar används. Den ska se till att EU:s inkomster och utgifter är lagliga, att de samlas in på rätt sätt, används till avsedda ändamål och redovisas öppet och ärligt.

Den har rätt att granska alla personer och organisationer som hanterar EU-medel. Med revisionsrättens rapporter som grund är det sedan Europaparlamentets uppgift att besluta om EU-kommissionen ska får ansvarsfrihet eller inte.

Revisionsrätten har i många år pekat på brister i EU:s ekonomiska skötsel. Trots att omfattande förbättringar har vidtagits sedan 1999 då Europaparlamentet i praktiken fick EU-kommissionen på fall efter oegentligheter i viss redovisning, framförde den vid sin senaste granskning (2008 års räkenskaper) kritik på flera områden.

För budgetposterna ”sammanhållning”, ”forskning, energi och transport” samt ”bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning” fann Revisionsrätten olika grader av väsentliga fel.

Trots att Revisionsrätten i första hand granskar utgifter och inkomster som EU-kommissionen ansvarar för förvaltas i praktiken 80 procent av inkomsterna och utgifterna av medlemsländernas myndigheter. Det är oftast här som Revisionsrätten finner stora brister i redovisningen och hur EU-bidrag har använts.

Sverige har fått kritik för dålig kontroll av vissa bidrag till lantbrukare. Om revisorerna upptäcker bedrägerier eller oegentligheter underrättar de Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf.

Revisionsrätten grundades 1975 och finns placerad i Luxemburg. Revisionsrätten består av en ledamot från varje medlemsland. Dessa utses på förslag av de nationella regeringarna för en period av sex år som därefter kan förnyas. Ledamöterna utser sedan internt en ordförande som sitter på en mandatperiod om tre år. Nuvarande ordförande är portugisen Vitor Manuel da Silva Caldeira.

Svensk ledamot är sedan 2011 H G Wessberg  Ungefär 800 revisorer, översättare och administratörer är anställda på revisionsrätten.