Enligt uppgifter till tidningen Bloomberg på onsdagen kommer Polen, som tar över EU:s roterande ordförandeskap i ministerrådet av Ungern efter nyår, att "snabbt" gå vidare med en inledande fas av anslutningsförhandlingar för Ukraina och Moldavien under första halvåret 2025.  Polen kommer att föreslå öppning av 2 av 35 förhandlingsområden – om rättsstatsprincipen och yttre förbindelser.  Medlemskapsförhandlingar är dock inlindade i omfattande vetomöjligheter för de EU-länder som vill stoppa eller fördröja processen, varför det är osäkert om och när förhandlingarna kan starta.

EU-ländernas utrikesministrar beslutade på måndagen att utvidga unionens restriktiva åtgärder mot Irans militära stöd till Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina och till väpnade grupper och enheter i Mellanöstern och Rödahavsområdet. Nu införs bland annat ett förbud mot export, överföring, leverans eller försäljning från EU till Iran av komponenter som används vid utveckling och produktion av missiler och drönare.

EU:s utrikeschef Josep Borrell på snabbvisit i Ukraina efter det amerikanska presidentvalet försäkrade på lördagen Ukraina om EU:s orubbliga stöd i kriget, rapporterar Reuters.

Borrell sade att EU:s försvarsministrar kommer att samlas nästa vecka för att diskutera fortsatt stöd till Ukraina, både militärt och diplomatiskt.

EU-kommissionen presenterade på onsdagen läget för de tio länderna som vill bli framtida EU-medlemmar. Situationen för dem spretar där Montenegro kommit längst i konkreta förhandlingar medan andra som Georgien rör sig bort från unionen och Turkiet står still sedan 2018. 

Efter EU:s första regeringskonferens för Ukraina i juni fortskrider den så kallade analytiska granskningen av regelverket. Under förutsättning att Ukraina uppfyller alla villkor, ser kommissionen fram emot att inleda förhandlingar, “så snart som möjligt 2025”. Beslutet om förhandlingsstart kring de 35 politiska områden som alla kandidatländer måste klara av, tas av medlemsländerna med vetorätt.

En arbetsgrupp på hög nivå ska bildas inom de närmaste veckorna för att “stärka det befintliga samarbetet mellan EU och Nato”. Det framgick efter det första formella mötet mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Natos nye generalsekreterare Mark Rutte på tisdagen i Bryssel.

Båda betonade att utplaceringen av nordkoreanska soldater till stöd för Rysslands anfallskrig var en betydande upptrappning av kriget mot Ukraina och ett allvarligt hot mot europeisk säkerhet och global fred.

Att det finns nordkoreanska militärförband i Europa redo att sättas in i strid på Rysslands sidan i anfallskriget mot Ukraina har fått EU och Sydkorea att aktivera sina relationer. 

På måndagen höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Sydkoreas president Yoon Suk Yeol ett telefonmöte om den uppkomna situationen. Parterna är på väg att ingå ett försvars- och säkerhetssamarbete i 45 punkter som förhandlats om sedan en tid. Att Sydkorea har en stor försvarsindustri har också betydelse i sammanhanget. På tisdagen meddelade kommissionen att en sydkoreansk delegation är i Bryssel på hemliga överläggningar och att EU:s utrikeschef Borell i slutet av veckan reser för överläggningar i den sydkoreanska huvudstaden Seoul på måndagen 4 november.

En kritisk president Volodymyr Zelenskyj säger att Väst inte svarar hårt nog mot att nordkoreanska soldater förbereds för strid i Ukraina.

– Det är farligt, säger han till TT i Reykjavik på tisdagen. Samma dag förde Zelenskyj telefonsamtal med den sydkoreanska presidenten, rapporterar Reuters. Sydkorea har lovat bistå Ukraina med vapen i fall nordkoreanska trupper går in i kriget