Nederländerna är en parlamentarisk demokrati med begränsat inflytande för kungahuset.
Den lagstiftande församlingen består av två kamrar. Mest betydelsefull är den direktvalda andra kammaren med 150 ledamöter. Den av de regionala församlingarna valda första kamamren, senaten, har 75 ledamöter. I det nederländska parlamentet finns 10 partier representerade där det minsta partiet bara har två mandat.
Med 20 procent av rösterna blev det liberala VVD största parti i valet 2010. Mark Rutte ledare för VVD är statsminister i en borgerlig minoritetsregering tillsammans kristdemokratiska CDA. Fram till april 2012 fick regeringen stöd av det främlingsfientliga Frihetspartiet, PVV, under Geert Wilders ledning. Regeringen fick dock ingen majoritet för besparingar i statsbudgeten vilket resulterade i att man då utlyste nyval till september 2012.
Efter valet 2010 är andelen kvinnor av ledamöterna 41 procent i andra kammaren vilket placerar landet bland de mer jämställda i världen. I senaten är bara 27 procent av ledamöterna kvinnor.
Nederländerna är ett av Europas rikaste länder med en köpkraft som överstiger genomsnittet i EU med 33 procent. Tillväxten har efter ett fall på 3,5 procent 2009 bara sakta återhämtat sig och 2011 steg BNP med måttliga 1,2 procent. Landet är mycket beroende av sin export som 2011 uppgick till 82,7 procent av BNP. Krisen har gjort man haft budgetunderskott under de senaste åren och 2011 motsvarade det 4,7 procent av BNP, vilket överstiger de tre procent som EU-reglerna tillåter.
Arbetslösheten på total 4,4 procent 2011 var näst lägst inom i EU och långt under EU:s genomsnitt på 9,7 procent. Ungdomsarbetslösheten på 7,6 procent under 2011 är den lägsta inom EU där genomsnittet var 21,4 procent.
>>> Nedanför kan du se de senaste nyheterna som Europaportalen och andra nyhetsmedier har skrivit om Nederländerna.
