Den tyska regeringskoalitionen skakas av en allvarlig kris efter oenighet kring nästa års budget. Vice förbundskansler, miljöpartisten Robert Habeck har nu erbjudit en kompromiss genom att låta sju miljarder euro, som tidigare var öronmärkta för en Intel-fabrik, användas för att täcka budgetunderskottet, skriver FT.

– Detta är sämsta möjliga tidpunkt för ett regeringssammanbrott med tanke på läget i Ukraina, ekonomin i Tyskland och det amerikanska valet, sade Habeck till reportrar i Berlin.

Förbundskansler Olaf Scholz har kallat till krismöten med den liberale finansministern Christian Lindner och Habeck. De tre regeringspartierna är djupt oense om hur landet ska ta sig ur lågkonjunkturen. Internationella valutafonden, IMF, spår endast 0,8 procents tillväxt nästa år. Experter har varnat för att konflikten kan leda till regeringens fall.

Estlands regering vill ändra grundlagen för att hindra ryska och belarusiska medborgare från att rösta i lokala val, rapporterar Yle. Förslaget kommer trots att utländska medborgare och statslösa hittills har fått rösta om de bott i en estnisk kommun.

– Vi rekommenderar våra parlamentsgrupper att ändra grundlagen i brådskande ordning så att angriparstaters medborgare inte längre ska kunna vara beslutsfattare i lokalval, sade premiärminister, liberalen Kristen Michal.

För att ändringen ska gå igenom krävs stort stöd i parlamentet. Endast Centerpartiet, med sju av 101 platser, är helt emot förslaget. Oenighet råder om de 60 000 statslösa, oftast med rysk bakgrund, ska få behålla sin rösträtt. Landets justitiekansler är kritisk och kan ta ärendet till högsta domstolen.

Tusentals människor demonstrerade i måndags utanför parlamentet i Georgiens huvudstad Tbilisi, skriver TT/GP. Det var andra måndagen i rad som folk samlades för att protestera mot parlamentsvalet den 26 oktober, där regeringspartiet Georgisk dröm vann under anklagelser om fusk. Demonstranterna, som bar georgiska flaggor och EU-flaggor, kräver nyval med internationella observatörer. De vill också att påståendena om valfusk utreds. Landets främsta valobservatörer menar att upp till 15 procent av rösterna kan vara ogiltiga. Oppositionen hotar nu med fortsatta protester och att bojkotta parlamentet tills kraven uppfylls.

Ukrainas militär står inför en av de kraftigaste ryska offensiverna sedan krigets början, enligt landets överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi. Under september har de ryska styrkorna avancerat i sin snabbaste takt sedan mars 2022.

”Ukrainas väpnade styrkor håller tillbaka en av de mest kraftfulla ryska offensiverna från att inleda en fullskalig invasion”, skrev Syrskyi i meddelandeappen Telegram, enligt Reuters.

Moskva uppger att de erövrat två nya områden längs frontlinjen i Donbas, som blivit krigets huvudsakliga stridszon. Enligt ryska medieuppgifter har Ryssland tagit kontroll över nästan 200 kvadratkilometer ukrainskt territorium bara under veckan 20-27 oktober. Kriget går nu in i ett nytt skede med ryska framryckningar och nordkoreanskt militärt stöd till Ryssland. Samtidigt förbereder sig Ukraina på en svår vinter efter att ryska attacker förstört omkring hälften av landets elproduktion.

Den havsbaserade vindkraften gör det svårare att försvara Sverige mot inkommande ryska robotar, menar regeringen, rapporterar SVT. Det handlar bland annat om sensorer och radar, där vindkraften gör det svårare att bedriva signalspaning. Det skulle även försvåra upptäckten av ubåtar och eventuella anfall från luften i händelse av krig, säger försvarsministern. Därför stoppar regeringen 13 planerade parker i stora delar av Östersjön.

En allvarlig konflikt har blossat upp i den tyska regeringen kring hur landets ekonomi ska räddas. Finansminister Christian Lindner har lagt fram ett förslag om skattesänkningar, medan ekonomiminister Robert Habeck vill satsa på stora investeringar, rapporterar Reuters. Förbundskansler Olaf Scholz ska nu försöka medla mellan ministrarna. Konflikten har väckt oro för regeringens framtid. På söndagen krävde oppositionella kristdemokratiska CDU och högernationalistiska AfD nyval.