USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade i går onsdag om de pågående så kallade fredsförhandlingarna. Trump skriver på sin plattform Truth Social att samtalet, som varade i omkring en timme, var "mycket bra" och att de är "på rätt spår", uppger SvD.

"En stor del av samtalet baserades på gårdagens samtal med president Putin för att samordna Rysslands och Ukrainas önskemål och behov", skriver han.

Nya samtal om vapenvilan är planerade till söndag enligt sändebudet Steve Witkoff som dock inte givit några detaljer, skriver TT/GP.

En majoritet av européerna (55 procent) tror att risken för väpnad konflikt på EU:s territorium är hög de kommande åren, enligt en opinionsundersökning från Le Grand Continent. Undersökningen, som genomförts i nio EU-länder, visar också att 51 procent ser Donald Trump som "Europas fiende" medan endast 9 procent ser honom om en vän till Europa. 63 procent anser dessutom att hans återval gör världen mindre säker.

Undersökningen visar även starkt stöd (61 procent) för att beslagta ryska tillgångar för att finansiera Ukraina. 47 procent av de tillfrågade anser att Ukraina bör acceptera ett fredsavtal även om det innebär förlust av ockuperade områden.

Undersökningen genomfördes i Frankrike, Polen, Nederländerna, Danmark, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien och Rumänien.

Frankrike ska placera kärnvapen på en flygbas i närheten av Tyskland. Planer­na ses som en markering från president Macron om att fransmännen är beredda att ta större ansvar för Europas försvar, rapporterar SvD.

Nederländernas parlament godkände på tisdagen flera motioner för att minska landets beroende av amerikanska mjukvaruföretag, rapporterar Reuters. Motionerna uppmanar regeringen att skapa en molntjänstplattform under nederländsk kontroll och ompröva beslutet att använda Amazons webbtjänster för landets internetdomänvärdskap.

– Frågan vi som européer måste ställa oss är: känner vi oss bekväma med att personer som Trump, Zuckerberg och Musk styr över vår data? sade Marieke Koekkoek från det pro-europeiska Volt-partiet.

Enligt lagstiftare har förändrade relationer med USA under Donald Trumps presidentskap gett frågan ny angelägenhet. Omröstningen skedde dagen efter att europeiska teknikföretag uppmanat EU-kommissionen att skapa en fond för investeringar i europeisk teknik.

Tusentals människor protesterade på onsdagen i Turkiet efter att Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu gripits, enligt SVT. Trots att president Recep Tayyip Erdoğan infört demonstrationsförbud och blockerat sociala medier samlades stora folkmassor i Istanbul och Ankara på onsdagskvällen. – Erdoğan, diktator! skanderade demonstranterna utanför stadshuset i Istanbul. İmamoğlu, som beskrivs som Erdoğans främsta utmanare, greps misstänkt för korruption och kopplingar till terrorgruppen PKK. Gripandet sker bara dagar innan hans parti CHP skulle utse honom till presidentkandidat inför valet 2028. Erdoğan nekar till politisk inblandning och hävdar att domstolarna är oberoende.

Serbiens nationalförsamling har formellt accepterat premiärminister Miloš Vučevićs avgång, rapporterar Yle. Vučević meddelade sitt beslut att avgå redan i slutet av januari efter massiva protester mot regeringens hantering av en dödlig olycka vid en järnvägsstation förra året. Protesterna, som samlade över 100 000 människor förra veckan, riktar sig mot korruption inom regeringen. Demonstranterna anklagar tjänstemän för att ha förskingrat pengar avsedda för underhåll. President Aleksandar Vučić har nu 30 dagar på sig att utse en ny premiärminister. Om ingen utses inom tidsfristen måste nyval hållas, sannolikt den 8 juni.

EU-kommissionen undersöker om Kina har gett otillbörliga subventioner till elbilstillverkaren BYD:s fabrik i Ungern, rapporterar Financial Times. Om utredningen visar att företaget fått orättmätiga statliga stöd kan BYD tvingas sälja tillgångar, minska kapacitet, återbetala subventioner och eventuellt betala böter.

Investeringen i södra Ungern väntas uppgå till fyra miljarder euro och skapa upp till 10 000 jobb. EU-tjänstemän hävdar dock att fabriken byggts med kinesisk arbetskraft och främst använder importerade delar, vilket skapar litet ekonomiskt värde för EU.

Granskningen sker inom ramen för EU:s förordning om utländska subventioner, som infördes 2023 för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor på den europeiska marknaden.