Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Ungern trotsar EU-domstolen: vägrar betala böter
I juni dömde EU-domstolen Ungern att betala en bot på 200 miljoner euro för sin vägran att följa EU:s asylrätt. EU-kommissionen, som har i uppdrag att inkassera boten, skickade i mitten av juli en betalningsbegäran till den ungerska regeringen med en tidsfrist på 45 kalenderdagar. Men Ungern, som för närvarande är ordförandeland i EU:s ministerråd, vägrade betala boten under tidsfristen och kommissionen skickade i dag måndag en påminnelse med en 15 kalenderdagars frist som löper ut den 17 september.
I det fall Ungern då inte betalat 200- miljonersboten kommer kommissionen att identifiera utbetalningar till Ungern från EU-budgeten på motsvarande värde och helt enkelt inte utbetala den summan.
Högerextrema AfD störst i tyskt delstatsval
Med 33 procent av rösterna blev det högerextrema partiet AfD störst i söndagens delstatsval i tyska Thüringen, rapporterar Bild. Det är första gången sedan 1930-talet som ett extremhögerparti blir störst i ett delstatsval i Tyskland. Partiet blev samtidigt näst störst i delstatsvalet i Sachsen med bara 1,5 procentenheter färre röster än kristdemokratiska CDU som blev störst. Alla andra partier har dock sagt nej till att regera tillsammans med AfD vilket gör att chanserna för partiet att komma till makten är begränsade.
Polens utrikesminister: Skyldighet att skjuta ned ryska missiler
Polens utrikesminister Radosław Sikorski säger till FT att Polen och andra länder som gränsar till Ukraina har en "skyldighet" att skjuta ner inkommande ryska missiler innan de når deras luftrum. Uttalandet kommer efter att en misstänkt rysk drönare kom in över Polen den 26 augusti. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock avvisat idén med hänvisning till risken att alliansen dras in i konflikten. Sikorski insisterar dock på Polens rätt till självförsvar.
Nordkoreanska robotar användes i attack mot Kiev
Ryssland besköt natten till måndagen den ukrainska huvudstaden med bland annat nordkoreanska robotar, skriver TT/GP. Fragment från de nedskjutna robotarna föll över Kiev och startade flera bränder, enligt stadens guvernör Vitalij Klitschko, uppger SVT. En person skadades och flera byggnader och fordon fick skador. Samtidigt ska den ukrainska militären ha beskjutit ryska Belgorod, där en förskola ska ha träffats, enligt Meduza.
Schweiz kan överge sin neutralitet – efter 500 år
Sverige och Finland gick med i Nato efter lång tid av alliansfrihet och tidigare neutralitet. Nu rekommenderar en grupp experter i Schweiz att alplandet ska närma sig EU och Nato – en vändning som skulle kunna få landet att överge den neutralitet man haft sedan 1515, skriver Politico/GP.
Portugals president varnar för djup politisk kris i Europa
I ett tal på söndagen sade Portugals president, kristdemokraten Marcelo Rebelo de Sousa att det europeiska politiska systemet är i "djup kris" och att "Europa hamnat på efterkälken", enligt Euractiv.
– Vi befinner oss vid en vändpunkt där världen inte kommer att förbli densamma. Efter det amerikanska valet, oavsett resultat, kommer det att bli annorlunda. Det kommer inte att förbli detsamma efter förändringarna i Kina, som har haft svårt att hantera pandemin och återhämta sig ekonomiskt [...] det kommer inte att vara samma sak när det gäller Ryska federationens positionering eller de framväxande makterna i Sydafrika, Brasilien, Turkiet och Indien, det kommer inte att vara detsamma, sade Marcelo Rebelo de Sousa.
Schweiz parlament och regering trotsar klimatdom
Schweiz dömdes tidigare i år i Europadomstolen för att inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringen. Men enligt parlamentet och regeringen i Schweiz behöver man inte foga sig i domslutet, rapporterar Yle.
– Schweiz har uppfyllt allt som krävs av oss, speciellt som människorättsdomstolen fick uppgifterna den fjortonde februari. Men vi har godkänt nya lagar efter det, en i juni och en i mars, sade parlamentsledamoten Andrea Caroni.
EU-länder kan utbilda fler soldater i Ukraina
EU-ländernas försvarsministrar träffas i dag fredag i Bryssel för att bland annat diskutera hur länderna kan utöka utbildningen av ukrainska soldater.
I dag är målet att utbilda 60 000, ett mål som nu väntas ökas, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell inför mötet.
Det finns även en tanke om att utbildningen ska kunna ske på ukrainsk mark, enligt försvarsminister Pål Jonson (M) som menar att Sverige skulle kunna bidra till detta i någon form.
– Vi utesluter inte den möjligheten. Men vi tycker att ett sådant här beslut måste naturligtvis fattas med ett stort mått av samtycke inom EU och att vi håller ihop unionen kring det, sade Jonson på väg in på fredagens möte. Oron är att sådant stöd till Ukraina skulle skapa måltavlor för ryska attacker och ytterligare upptrappning av kriget.
Sverige fördjupar försvarssamarbete med Tjeckien
Försvarsminister Pål Jonson (M) träffar på fredagen och lördagen sin tjeckiska motsvarighet Jana Černochová för att bland annat underteckna en gemensam avsiktsförklaring om att utöka det försvarsrelaterade samarbetet mellan länderna. De ska även diskutera det fortsatta stödet till Ukraina och det tjeckiska initiativet till att köpa upp ammunition utanför EU och ge till Ukraina.
Högerextrema AfD kan bli störst i tyska delstatsval
På söndag riktas blickarna i Tyskland mot två delstatsval i öst. I Thüringen och Sachsen väntas högerextrema AfD, som får 30 procent i opinionsstöd, för första gången bli största parti i ett tyskt delstatsval, uppger Yle.
En delstatsregering där AfD skulle sitta med kommer vi knappast att se, varken i Thüringen eller i Sachsen, menar statsvetare.
– Tysklands historiska börda bidrar förstås till att det finns stora reservationer mot att ge partier som AfD politisk makt. Jag säger inte att AfD är ett nazistparti, men i vissa frågor ligger man fascismen nära, säger Oppelland, professor vid universitetet i Jena.
Debatt i andra medier









