EU-ländernas justitieministrar gav i dag torsdagen formellt klartecken till att släppa in medlemsländerna Rumänien och Bulgarien i den passfria resezonen Schengen.

– Vi välkomnar naturligtvis det. Det vi har ju varit pådrivande i frågan under en längre tid, sade Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M) på väg in på torsdagens möte i Bryssel.

Han pekade på att kommissionen under många års tid sagt att de två länderna levt upp till de krav som EU ställer för att få gå med i Schengen. Trots det har Österrike, och tidigare Nederländerna, fram till nu blockerat beslutet som kräver enhällighet.

Torsdagens godkännande innebär att invånare från Rumänien och Bulgarien kan resa till övriga Schengenländer utan permanenta gränskontroller.

Österrike har beslutat att inte längre blockera Rumäniens och Bulgariens fullständiga medlemskap i Schengenområdet. Beskedet kommer inför EU:s inrikesministermöte på torsdag, där ett godkännande väntas, rapporterar Reuters. Länderna blev delvis medlemmar i mars i år, vilket innebar att gränskontroller för flyg- och sjötrafik togs bort. Nu öppnas även för att avskaffa kontrollerna vid landgränserna. Österrike har tidigare motsatt sig medlemskapet på grund av oro för illegal invandring, men uppger nu att antalet gränsövergångar minskat kraftigt.

Från och med januari 2025 kommer Rumänien och Bulgarien att bli fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet. Det meddelade Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu på måndagen., rapporterar Reuters. De två länderna blev redan i mars medlemmar för luft- och sjötrafik, men nu öppnas även landgränserna.

Bulgariens president, partilöse Rumen Radev, uppmanade på torsdagen åklagare och polis att omedelbart reagera på rapporter om valbrott efter söndagens parlamentsval.

– Hur är det möjligt att mängder av exemplen på köpta och manipulerade röster är synliga för alla, men förblir utanför de ansvariga institutionernas uppmärksamhet? sade Radev.

Presidenten krävde information om huruvida borgmästare och kriminella var inblandade i att kontrollera valen i småstäder och romska stadsdelar, där människor är särskilt utsatta för sådant inflytande, rapporterar Euractiv.

En undersökning från Gallup visar att bulgarer, som haft sju nyval sedan 2021 utan att en valvinnare lyckats få ihop en majoritet, har minst förtroende (10%) för val i världen efter Mongoliet (11%) och Libanon där 17 procent av väljarna sade sig ha förtroende för val, rapporterar Bloomberg på fredagen.

Söndagens parlamentsval i Bulgarien, det sjund på mindre än fyra år, ser inte ut att lösa landets politiska dödläge, skriver FT. Det högerkonservativa partiet Gerb, lett av tidigare premiärministern Boyko Borisov, vann söndagens val med cirka 26 procent av rösterna enligt vallokalsundersökningar. Det liberala oppositionspartiet Vi fortsätter förändringen fick omkring 15 procent, medan det Rysslandsvänliga nationalistpartiet Återuppvaknande nådde 13 procent. Trots farhågor om lågt valdeltagande röstade drygt en tredjedel av väljarna, vilket var något högre än i tidigare val. Analytiker bedömer att möjligheterna att bilda en stabil regering är små, då Gerb saknar naturliga koalitionspartners.

Ännu på fredagseftermiddagen, sista dagen för EU-ländernas regeringar att nominera sina kandidater till EU-kommissionen, saknas fortfarande namn från Italien och Belgien, rapporterar Politico. Samtidigt konstateras att regeringskrisernas Bulgarien som första EU-land lämnade in två kandidater, en man och en kvinna, allt enligt kommissionsordförande von der Leyens önskemål, rapporterar Euractiv. von der Leyen väntas fördela posterna i den nya kommissionen före den 11 september, då hon ska presentera listan för EU-parlamentets ledning inför de kommande utfrågningarna av kandidaterna.

På senare år har det skett stora förändringar i bulgarernas inställning till Nato och Ryssland enligt opinionsmätningar från Alpha Research Agency, rapporterar Euractiv. Stödet för landets Natomedlemskap har ökat från 28 procent till 40 procent på sju år. Samtidigt har sympatierna för Ryssland rasat från 60 procent 2018 till 32 procent 2024. Stödet för EU-medlemskapet är i år 61 procent medan 16 procent av bulgarerna säger sig ogillar EU.

Undersökningen visar också att medan två tredjedelar av bulgarerna vill bo i ett land med en demokrati i västerländsk stil, föredrar en tredjedel av befolkningen någon form av diktatur.

EU-kommissionen vill inte uttala sig huruvida de lagar, mot hbtgi-information i skolor och en definition om vad som är traditionell sexuell läggning, som det bulgariska parlamentet antog på onsdagen strider mot EU:s värderingar och lagar. Orsaken är att lagarna inte formellt godkänts av landets president och därmed ännu inte är giltiga. Kommissionens talesperson Anitta Hipper betonade dock att kommissionen är redo att tackla all diskriminering som drabbar hbtqi-personer.

– Vi står för en union där man får vara den man är, sade Anitta Hipper till journalister i Bryssel på torsdagen.

Det bulgariska parlamentet antog på onsdagen, med stor majoritet 159 för, 20 emot och 10 nedlagda, en lag som förbjuder undervisning eller spridande av idéer och åsikter relaterade till “icke-traditionell sexuell läggning” i skolor, rapporterar AFP/Radio Free Europe. I en annan omröstning antogs en definition av traditionell sexuell läggning som attraktion mellan personer av motsatta kön.

Den bulgariska Helsingforskommittén, en icke-statlig rättighetsorganisation, hade uppmanat parlamentet att inte godkänna ändringarna och sade att de "bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter", inklusive de som är inskrivna i den bulgariska konstitutionen samt EU-lagar och internationella konventioner. 

Liknande lagstiftning finns sedan tidigare i Ryssland, Georgien och i EU-länderna Ungern och Litauen, rapporterar Politico.  I en symbolisk gest utropade EU-parlamentet 2021 EU till en frihetszon för hbtq-personer, alla svenska partier stödde resolutionen utom SD som lade ner sina röster.