Det tyska gröna partiet säger fortsatt nej till att i nuvarande form rösta för kristdemokraten Friedrich Merz planerade storsatsningar på försvar och infrastruktur, uppger Ekot. Satsningarna är avgörande för Merz försök att bilda ny regering med de tyska socialdemokraterna men förutsätter de Grönas stöd i förbundsdagen.

Nederländernas premiärminister Dick Schoof och de fyra regeringspartierna har hittat en lösning på sin interna konflikt om EU-kommissionens nya försvarsplan, rapporterar radio BNR.

Efter flera timmars överläggningar på torsdagen meddelade Schoof i ett uttalande att partierna har haft "goda och konstruktiva samtal" utan att gå in på detaljer.

Krisen uppstod när tre av fyra regeringspartier röstade för en motion som uppmanade Schoof att inte godkänna EU-kommissionens försvarsplaner, trots att han redan förra veckan hade ställt sig bakom planens huvuddrag vid ett EU-toppmöte.

Sverige kommer att fram till 2026 donera 18 Archerpjäser och fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur till Ukraina. Donationen, som upphandlas hos svensk försvarsindustri, Bofors och Saab, är värd cirka tre miljarder kronor och ingår i Sveriges 18:e militära stödpaket.

– Ukraina är i stort behov av artilleri och artilleriammunition. Detta har sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes varit högt prioriterat av Ukraina. Det var Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerov tydlig med när jag träffade honom i helgen, sade försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande på torsdagen i Karlskoga.

Sverige bidrar även med pengar till Ukrainas försvarsindustri genom ett danskt initiativ. Stödet kan användas till produktion av ammunition eller det ukrainska artillerisystemet Bohdana.

Kristdemokrater, socialdemokrater och de gröna i Tyskland har på fredagen kommit överens om ett stort finansieringspaket för klimatskydd, rapporterar Die Welt. En klimat- och omställningssfond fördubblas till 100 miljarder euro efter långa förhandlingar. Dessutom planeras ett särskilt stöd på 500 miljarder euro för infrastruktur.

Överenskommelsen innebär också en utvidgad definition av försvarsutgifter som undantas från de tyska skuldbromsreglerna. Paketet kan godkännas av förbundsdagen redan på tisdag, men kräver även godkännande i förbundsrådet – det tyska parlamentets överhus – med två tredjedelars majoritet. Partierna skyndar på processen eftersom de efter parlamentets ombildning den 25 mars inte längre har tillräcklig majoritet.

Kroatiens befolkning har minskat med en femtedel sedan självständigheten 1991, rapporterar Bloomberg. Regeringen planerar nu en historiskt stor satsning för att vända trenden.

– Vi måste stoppa det. Vår ekonomiska säkerhet, vår försvarssäkerhet, vår överlevnad står på spel, säger Ivan Šipić, minister för demografi och invandring.

Regeringen förbereder ny lagstiftning och avsätter 769 miljoner euro för att öka födelsetalen från 2026. Kroatien är ett av de hårdast drabbade länderna i Östeuropa, där födelsetalen nu är de lägsta på 250 år, enligt Bloomberg.

Armenien och Azerbajdzjan är nära att sluta fred efter många års konflikt, rapporterar TT/GP. De två länderna i Kaukasus har länge varit i konflikt, främst om området Nagorno-Karabach. De har utkämpat krig både under Sovjettiden och år 2020. I september 2023 tog Azerbajdzjan full kontroll över regionen efter en attack som varade i ett dygn.

Den möjliga fredsuppgörelsen skulle bland annat innebära att länderna återupptar normala diplomatiska kontakter.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez föreslår att försvarsutgifter bör omfatta mer än traditionellt militärt försvar, skriver Financial Times. Spanien, som spenderar minst av alla Nato-länder på försvar (1,28 procent av BNP), står under press att nå alliansens mål på 2 procent. Han menar att Spaniens säkerhetshot skiljer sig från östeuropeiska, nordiska och baltiska länders och inkluderar terrorism och klimatrelaterade katastrofer. Sánchez bekräftade att Spanien ska nå 2-procentsmålet före 2029, men möter motstånd från vänsterpartier i regeringskoalitionen och en pacifistisk strömning i det spanska samhället.