Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Under onsdagen förde USA:s tillträdande president Donald Trump och Danmarks statsminister Mette Frederiksen samtal om Grönlands framtid,rapporterar Ekot. Nu berättar Mette Frederiksen att den tillträdande amerikanska presidenten inte drog tillbaka sitt hot om att använda ekonomiska eller militära påtryckningar för att ta över världens största ö från Danmark.
Under fredagen bestämde ryska myndigheter att tre av den döde ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs försvarsadvokater ska låsas in i mellan 3,5 års och 5,5 år. Regimkritiker och människorättsförsvarare menar att de skickas i fängelse för att de försvarade just Navalnyj, som innan han plötsligt dog i en straffkoloni, var den mest framträdande oppositionspolitikern mot den ryske härskaren Putin.
– Planerade ryska militära reformer skulle öka Rysslands truppantal med 30 procent är ett hot mot Nato och bör mötas med vaksamhet, sade chefen för Finlands militära underrättelsetjänst Pekka Turunen på torsdagen till Reuters. Om Ryssland lyckas öka antalet soldater skulle den totala styrkan uppgå till 1,5 miljoner man.
– Antalet ryska trupper baserade i Finlands närhet kan fördubblas eller tredubblas jämfört med perioden före Ukrainakriget, sade Pekka Turunen,
Ungerns premiärminister Viktor Orbán fortsätter att göra livet svårt för sitt grannland Ukraina, rapporterar TT/GP. Nu vill han helt stoppa EU:s sanktioner mot Ryssland. Motmedlet i Bryssel kan bli att vända sig till den belgiske kungen för att kvarhålla den ryska statens stora tillgångar i landets banker.
Vänstergrupper i det franska parlamentet lyckades inte fälla den nya premiärministern, Francois Bayrou, i torsdagens misstroendeomröstning, rapporterar Reuters. Den liberala premiärministern, som regerar på en minoritet, fick indirekt stöd från socialdemokrater och ytterhögern som inte stödde avgångskravet. Orsaken till att premiärministern sitter kvar är att det pågår förhandlingar om årets statsbudget där oppositionen hoppas få igenom flera av sina krav.
Ett förslag i det tyska parlamentet om att ge Ukraina tre miljarder euro i nytt bistånd har fastnat i diskussion om hur det ska finansieras – ur statskassan eller genom nya lån, rapporterar Politico.
Förbundskanslern, socialdemokraten Olaf Scholz, vill låna upp pengarna medan andra vill använda statskassan. I den pågående valrörelsen hävdar Scholz att pengarna måste lånas upp om de inte ska finansieras på bekostnad av Tysklands sociala välfärdssystem och pensioner. Oppositionen menar dock att även räntekostnader ska betalas och att ett misslyckande för Ukraina i kriget skulle bli ännu "dyrare och sämre för ekonomin."
Bulgariens parlament godkände på torsdagen en ny regering ledd av tidigare talmannen, högerpolitikern Rosen Zjeljazkov, rapporterar Reuters. Detta sätter punkt för flera månaders koalitionsförhandlingar efter höstens val. Konservativa Gerb vann valet i oktober, men har behövt förhandla med andra partier för att kunna bilda regering där nu även socialdemokratiska BSP och nationalkonservativa ITN ingår med stöd i parlamentet av liberala minoritetspartiet APS. Bulgarien har haft flera kortlivade regeringar sedan 2020. Den nya regeringen ska enligt Zjeljazkov arbeta för att landet ska kunna gå med i eurozonen.
Serbien tvingas nu använda sin reservgas efter att gasimporten från Azerbajdzjan stoppats, rapporterar Ekot. Samtidigt är de nya sanktioner som USA infört mot Ryssland ett hårt slag mot landet, som är starkt beroende av rysk gas.
Nya amerikanska regler som presenterades i måndags placerade Polen och ett antal andra EU-länder samt Israel i kategorin av länder som har begränsningar i hur mycket datorkraft och avancerade AI-chips de kan köpa av amerikanska företag, rapporterar Bloomberg. EU-kommissionen har uttryckt oro över de amerikanska åtgärderna eftersom de begränsar tillgången till avancerad AI-chipexport till de listade EU-länderna. Vilka EU-länder som satts på listan framgick inte.
Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ) och konservativa Folkpartiet (ÖVP), som sitter i regeringsförhandlingar, presenterade på torsdagen sina planer för att förbättra landets ekonomi, uppger Reuters. Partierna vill spara 6,4 miljarder euro genom att bland annat avskaffa klimatbonusen som ger skattebetalare en årlig utbetalning kopplad till koldioxidutsläpp.
– Det finns ungefär 200 000 elbilar i Österrike. De får nästan 600 miljoner euro i olika stöd. Vissa av dessa skattelättnader anser vi är orättvisa och olämpliga, och vi har därför beslutat att agera därefter, sade FPÖ:s budgettalesman Hubert Fuchs.
Partierna planerar även att ta bort momsbefrielsen på solpaneler och avskaffa försäkringsskattelättnader för elbilar.