EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har föreslagit att EU-länderna gemensamt ska låna upp 150 miljarder euro för att investera i försvaret. I debatt i EU-parlamentet på tisdagen underströk hon att pengarna ska användas för att köpa vapen från europeiska tillverkare.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska producenter för att stärka vår egen försvarsindustri, sade Ursula von der Leyen.

Detta skulle innebära att pengarna endast kan användas för vapen från EU-länder och likasinnade europeiska länder som Storbritannien, Norge och Schweiz men inte från exempelvis USA som i dag står för den står för den största delen av de vapen som köps i Europa.

Låneförslaget fick politiskt stöd från EU-ledare förra veckan och von der Leyen väntas presentera ett fullständigt lagförslag före nästa toppmöte.

EU-parlamentet har godkänt ett nytt stödpaket till kandidatlandet Moldavien värt 1,9 miljarder euro.

Stödet ska hjälpa Moldavien hantera utmaningar orsakade av Rysslands krig mot Ukraina och stärka landets motståndskraft mot ryska hybridattacker. Paketet är en del av EU:s större tillväxtplan för Moldavien och ett steg på vägen mot landets EU-medlemskap.

Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för stödpaketet.

Bosnien och Hercegovina upplever just nu stora politiska spänningar, rapporterar SVT Nyheter. Presidenten i den serbiska delen, Milorad Dodik, har hotats med fängelse efter att ha trotsat FN-representanten i landet. Som svar har han hotat att bryta loss området Republika Srpska från resten av landet och infört flera hårda lagar. En ny lag har redan använts för att slå till mot en tidningsredaktion.

– När en autokrat som tappar sin makt kommer denna göra vad som helst för skydda sig själv, även förstöra ett land och dess institutioner, säger Ivana Korajlic, chef för Transparency International i Bosnien.

Oron växer för att situationen kan förvärras, särskilt då omvärldens fokus ligger på Ukraina och USA:s nya ledning.

Ukraina attackerade Moskva tidigt på tisdagen i vad som beskrivs som krigets hittills största drönarattack mot den ryska huvudstaden, rapporterar Reuters. Minst en person dödades och tre skadades. Moskvas borgmästare uppgav att minst 69 drönare förstördes när de närmade sig staden i flera vågor. Attacken ledde till att flygtrafiken stoppades vid Moskvas samtliga fyra flygplatser. Flera bostadshus skadades och bränder utbröt i området.

De gröna i Tyskland hotar att blockera den tillträdande förbundskanslern Friedrich Merz plan för ett stort ekonomiskt reformpaket, rapporterar Financial Times. Merz vill skapa en infrastrukturfond på 500 miljarder euro och ändra landets skuldregler för att tillåta obegränsad upplåning till försvaret.

För att genomföra ändringarna behöver Merz två tredjedelars majoritet i parlamentet vid omröstningen nästa tisdag. De gröna kräver istället en mer omfattande reform av skuldreglerna och mer pengar till klimatskydd.

Merz försöker få det avgående parlamentet att rösta igenom förändringarna, eftersom han fruktar att ytterkantspartierna i det nyvalda parlamentet skulle kunna blockera planerna.

Portugals högerorienterade regering står inför en förtroendeomröstning på tisdag efter en skandal kring premiärminister Luís Montenegros familjeföretag, skriver Financial Times. Montenegro anklagas för att inte ha avyttrat sitt konsultföretag korrekt när han återvände till politiken. Istället överförde han ägandet till sin fru och sina söner, något kritiker menar strider mot portugisisk lag. Om regeringen faller väntar Portugals tredje val på mindre än fyra år, troligen i maj.

På onsdag väntas de träda i kraft – USA:s tullar på 25 procent på stål och aluminium. Samtidigt träffas EU:s handelsministrar i Bryssel för att prata om EU:s konkurrenskraft.
– Europa måste svara, proportionerligt och väl avvägt, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), enligt TT/GP.

Polens författningsdomstol har gjort "ett direkt frontalangrepp" på EU-rättens grundläggande principer, enligt EU-domstolens generaladvokat Dean Spielmann. I sitt förslag till avgörande bedömer han att EU-kommissionens talan mot Polen är välgrundad.

Målet gäller två domar från 2021 där den polska författningsdomstolen ifrågasatte EU-rättens företräde framför polsk grundlag och vägrade följa EU-domstolens beslut. Enligt Spielmann undergräver detta allvarligt EU-rättens överhöghet, självständighet och verkan.

Generaladvokaten anser också att tre domare i den polska författningsdomstolen utnämnts på ett olagligt sätt, vilket gör att domstolen inte kan anses vara oberoende enligt EU-rätt.

EU-domstolen kommer att fatta sitt slutgiltiga beslut i frågan vid ett senare tillfälle. Den går i del flesta fall på generaladvokatens linje.

Den polska författningsdomstolen togs i praktiken över av den förra nationalkonservativa regeringen under Lag och rättvisa.