Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen markerade kommissionens 100 första dagar med en kraftfull uppmaning till Europa att stärka sin försvarsförmåga och ekonomiska konkurrenskraft.
– Vi har med all tydlighet gått in i en ny era av hård geostrategisk konkurrens, sade von der Leyen.
Hur bör EU agera i en handelskonflikt med USA? Svaret är att vi måste vara intelligenta och agera för att förlora så lite som möjligt. Det behövs också fler handelsavtal med andra länder, fortsatt stöd för WTO och att vi står fast vid klimatpolitiken. Det skriver gästkrönikör Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik, Svenskt Näringsliv.
Ukrainska styrkor tvingas ge upp mer av det ryska territorium de erövrade förra året i Kurskregionen, rapporterar Financial Times. Försämringen kommer när ukrainska soldater står inför utsikten att strida utan amerikanskt stöd. Ryssland har intensifierat sin offensiv i Kursk under helgen och hotar nu att skära av korridoren mellan Ukraina och staden Sudzja, som Ukraina erövrade i augusti förra året.
Vägarna som försörjer ukrainska styrkor i Kursk utsätts för ständiga attacker från kamikazedrönare. Ryska och nordkoreanska styrkor har minskat området som kontrolleras av ukrainska styrkor med omkring två tredjedelar sedan augusti.
Rumäniens valmyndighet har förbjudit den högerextrema kandidaten Călin Georgescu från att delta i presidentvalet, rapporterar Financial Times. Beslutet togs på söndagen med hänvisning till brott mot extremistlagar och efter över 1 000 klagomål gällande extremism. Georgescu, som enligt vissa mätningar har stöd av över 40 procent av väljarna, har 24 timmar på sig att överklaga. Författningsdomstolen måste fatta ett slutgiltigt beslut senast på onsdag.
Presidentvalet hålls den 4 och 18 maj efter att förra årets val ogiltigförklarades på grund av påstådd rysk inblandning till Georgescus fördel.
EU-kommissionen ville på måndagen inte kommentera det rumänska beslutet med hänvisning till att val är en nationell angelägenhet.
Europeiska myndigheter utsätter sig för betydande säkerhetsrisker genom sitt beroende av amerikanska molntjänster, enligt TT/GP. En nederländsk revisionsmyndighet varnar att utländska regeringar kan få tillgång till känslig information.
– Det finns en risk att utländska regeringar, särskilt i USA, skulle kunna tillgå eller till och med ändra den nederländska regeringens eller privatpersoners uppgifter, sade myndighetens talesperson Ewout Irrgang.
Riskerna har ökat sedan Donald Trump återkom till makten. Hans CLOUD-lagstiftning ger amerikanska myndigheter rätt att begära data från företag som Microsoft, Google och Amazon – oavsett var i världen informationen lagras. Sverige är ett av de EU-länder där flest företag använder molntjänster.
Europeiska Natoländer har mer än fördubblat sina vapenimporter under de senaste fem åren, enligt uppgifter från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri), uppger Yle. USA dominerar marknaden och står för över 60 procent av vapnen som köps in. Europa har nu gått om Mellanöstern som USA:s största vapenmarknad för första gången på 20 år. Storbritannien, Nederländerna och Norge är de största europeiska köparna av amerikanska vapen.
– De nya siffrorna speglar tydligt den upprustning som sker i Europa som svar på hotet från Ryssland, sade Mathew George, chef för Sipris program för vapenöverföringar.
USA står för 43 procent av världens vapenexport, följt av Frankrike med 9,6 procent. Ryssland har fallit till tredje plats med kraftigt minskad export.
Frankrike och Storbritannien tänker presentera en plan på en internationell säkerhetsstyrka för Ukraina, säger en fransk militärtjänsteman till nyhetsbyrån AP, rapporterar Yle. Planen ska enligt tjänstemannen läggas fram under ett möte i morgon tisdag i Paris där mer än 30 nationer uppges delta.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reser till Saudiarabien för att träffa kronprins Mohammed bin Salman på måndagen, inför viktiga samtal mellan ukrainska och amerikanska tjänstemän, uppger Reuters. Samtalen, som äger rum på tisdag, ska fokusera på ett mineralavtal och möjliga vägar till fred.
"På vår sida är vi helt engagerade i en konstruktiv dialog och vi hoppas kunna diskutera och enas om nödvändiga beslut och steg", twittrade Zelenskyj.
USA har under president Trump helt ändrat sin Ukrainapolitik och närmat sig Rysslands ståndpunkter för att få igenom en "snabb avslutning" på kriget. Zelenskyj kommer inte själv att delta i samtalen med USA, utan skickar sin stabschef, utrikes- och försvarsministrar samt en militär rådgivare.
Polens premiärminister Donald Tusk sade i landets parlament på fredagen att Polen "pratar på allvar" med Frankrike om dess erbjudande i onsdags att fler länder kan skyddas av det franska kärnvapenparaplyet, rapporterar Politico.
Polen planerar även, sade premiärminister, att bygga en 500 000 man stark armé, jämfört med dagens armé på 200 000 man, för att möta hotet från Ryssland.
Ryssland kommer att vara hjälplöst mot det enade Europa, sade Tusk och tillade:
"Det är slående men det är sant. Just nu tigger 500 miljoner européer 300 miljoner amerikaner om skydd från 140 miljoner ryssar som inte har kunnat övervinna 50 miljoner ukrainare på tre år."
131 Nobelpristagare protesterar mot Rysslands invasionskrig och mot omvärldens passivitet, rapporterar DN. De kräver att de ryska miljardtillgångar i euro som nu är frysta i EU ska ges till Ukraina.
– Jag skäms över hela västvärlden. Ukraina försvarar våra viktigaste friheter, säger ungersk-österrikiske Ferenc Krausz, fysikpristagare 2023, som rest till Ukrainas huvudstad Kiev för att överlämna uppropet. Några men inte alla svenska Nobelpristagare har undertecknat protesten.