Regeringen föreslog på onsdagen att det ska bli tillåtet med så kallad gårdsförsäljning av alkohol under vissa villkor. Regeringen menar att förslaget inte hotar systemets monopol, som EU-domstolen godkände i en tvist 1997. Förslaget ska enligt regelverket nu granskas av EU-kommissionen om det är förenligt med EU-rätten, vilket regeringen bedömer är fallet. 

84 år kan en spanjor förvänta sig att leva i genomsnitt vilket är den högsta åldern i EU 2023, det visar preliminära siffror från Eurostat på fredagen. Svenskarna kommer på den delad fjärde plats med en förväntad livslängd vid födseln på 83,4 år. Kortast förväntad livslängd har bulgarer med 75,8 år. Uppdelat på kön antas de mest långlivade kvinnorna finnas i Spanien: 86,7 år. Det står i kontrast till männen i Lettland som förväntas leva kortast: 70,8 år. För svenska kvinnor och män är den förväntade livslängden 85,0 år respektive 81,7 år.

Europaparlamentet godkände på onsdagen med stor majoritet skapandet av ett europeiskt hälsodatautrymme. Fullt utbyggt, om cirka sex år, kommer läkare efter patientens tillstånd att få tillgång till personens hälsojournaler och laboratorieresultat i andra regioner och EU-länder. Patienter kommer oavsett var de befinner sig inom EU att själva få tillgång till en elektronisk journal med recept, bilder och labbtester. Forskare kommer också ges tillgång till anonymiserad hälsodata för studier av sjukdomar. Alla svenska Europaparlamentariker stödde förslaget utom ledamöterna från SD, C och V. Sista ordet har dock ministerrådet som måste ge slutligt godkännande.

Grekland är av de största mottagarna av stöd från EU:s återhämtningsfond, även kallad coronafonden. Nu undersöker grekiska myndigheter och EU:s åklagarmyndighet EPPO om 600 projekt värda mer än 2,5 miljarder euro, finanserade av EU-fonden, har kontrakterats på rätt sätt, rapporterar Politico. Det som sticker ut är att få av dessa projekt hade mer än ett anbud då sammanlagt tio företag vann de 600 upphandlingarna. Det finns misstankar om att de tio företagen olagligt samarbetat för att slippa konkurrera om projekten på sedvanligt sätt.

I en intervju med Euractiv på tisdagen varnade Europeiska revisionsrättens ordförande Tony Murphy, att förra veckans misstänkta bedrägeri på 600 miljoner euro mot coronafonden där personer greps i Italien, Österrike, Rumänien och Slovakien, kan få efterföljare. Inte minst bristen på EU-tillsyn ökar sannolikheten för att fonden skulle missbrukas i medlemsländerna, menar Murphy, som även tidigare varnat för riskerna.

– På grund av den begränsade kontrollen jämfört med [ EU:s budget], är risken för att sådana incidenter inträffar hög, sade Tony Murphy. 

I den Europeiska åklaramyndighetens årsrapport som publicerades förra månaden noterade EPPO att man hade inlett mer än 200 utredningar relaterade till coronafonden som berör värden för 1,8 miljarder euro under 2023. Sverige, som är ett av få EU-länder som ännu inte deltar i Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet, väntas ansluta sig vid årsskiftet.

Ingen vet hur mycket Sverige kommer få betala för coronafonden, formellt kallad Next Generation EU. Pengar från fonden, där Sverige fått cirka 37 miljarder kronor, ska stimulera ländernas ekonomier bland annat genom projekt för ny teknik och grön omställning.

Finansdepartementet säger till Europaportalen att Sveriges återbetalning i slutändan kan bli ingenting eller upp emot fem miljarder kronor i snitt per år mellan 2028 och 2058.

Regeringens linje är att återbetalningarna ska finansieras genom omprioriteringar inom EU-budgeten, därmed skulle inte Sveriges EU-avgift påverkas särskilt av just coronafonden. Om Sveriges förslag inte skulle få gehör bland andra EU-länder kan återbetalningen som mest landa på mellan 140-150 miljarder kronor totalt för Sverige, det vill säga i snitt 4,6-5 miljarder kronor per år.

Efter att den nya breda mittenregeringen tillträtt i Polen har de lovat att återställa demokrati och rättsstat i landet, en politik som fått omvärldens gillande. På fredagen meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på besök i Polen att kommissionen i nästa vecka, som ett svar på den nya polska inriktningen, ska besluta att frigöra 137 miljarder euro i frysta EU-bidrag till Polen.

– Detta är goda nyheter för det polska folket och för Europa, sade Ursula von der Leyen.