Coronakrisen & EU
Senast uppdaterad: 30 november 2022
EU-kommissionen har samordnat uppköpen av vaccin mot covid-19.
Här samlar vi artiklar och notiser om coronaviruset, EU och Europa.
EU-kommissionen har samordnat uppköpen av vaccin mot covid-19.
Här samlar vi artiklar och notiser om coronaviruset, EU och Europa.
EU-kommissionen har i dag tisdag godkänt Sveriges första betalningsansökan på 1,6 miljarder euro från unionens stora coronaåterhämtningsfond. Sverige har uppfyllt 27 delmål för reformer och investeringar.
Pengarna ska finansiera klimatåtgärder som minskar koldioxidutsläppen med 540 000 ton per år och bredbandsutbyggnad till över 66 000 byggnader. Även bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och äldreomsorgen omfattas av satsningarna.
Sveriges totala bidrag från återhämtningsfonden uppgår till 3,5 miljarder euro.
EU-kommissionen väntas på tisdag godkänna Polens begäran att flytta nästan sex miljarder euro från gröna projekt till försvarsändamål, enligt Politico. Pengarna kommer från EU:s stora coronafond.
Polen motiverar omfördelningen med lågt intresse för miljöprojekten från städer och kommuner. Medlen ska användas till infrastruktur med både civil och militär användning, som vägar för stridsvagnar och skyddsrum, men inte till direkta vapenköp vilket EU:s regler förbjuder.
Polen är hittills ensamt om att begära sådan omfördelning och avsätter redan 4,7 procent av BNP till försvaret.
Frågan om hur medlemsländerna ska återbetala lånet för coronafonden som förfaller om tre år fortsätter att sysselsätta EU-kommissionen. Sedan tidigare vill de att coronafondslånet ska betalas tillbaka genom att låta EU uppta skatt i någon form. Enligt ett internt dokument som Politico har tagit del av överväger kommissionen en skatt på digitala tjänster och en diskussion om det ska ha förts i Bryssel på onsdagen. Den årliga avbetalningen på coronalånet uppskattas till 25–30 miljarder euro per år från 2028.
Slovakien har beslutat att skapa en fond på omkring 30 miljoner kronor för att betala tillbaka pengar till tusentals personer som bötfälldes under coronapandemin, rapporterar Sveriges Radio. Cirka 65 000 människor fick böter för att de inte bar munskydd eller bröt mot utegångsförbud.
Oppositionen i landet är kritisk till beslutet.
– Det är skandalöst att man belönar folk som bröt hälsoregler, säger oppositionen.
En ny granskning visar att miljardsatsningarna från EU:s coronafond bara delvis löst arbetsmarknadsproblemen i medlemsländerna. Endast fyra länder har i stor utsträckning åtgärdat de problem som EU pekat ut. För hälften av de nationella reformerna saknas bevis på konkreta resultat, enligt EU:s revisorer. EU-kommissionen har dock en positivare syn.
Den förväntade livslängden i EU ökade till 81,4 år under 2023, enligt siffror från Eurostat på fredagen. Det är en ökning med 0,8 år jämfört med 2022 och den högsta nivån sedan mätningarna började 2002. Detta sker efter nedgången i livslängd under coronapandemin 2020 och 2021.
Stora skillnader finns mellan EU:s regioner. Högst medellivslängd har spanska Madrid med 86,1 år medan bulgariska Severozapaden har lägst med 73,9 år.
Kvinnor i EU lever i genomsnitt 5,3 år längre än män, med en medellivslängd på 84,0 år jämfört med männens 78,7 år. Störst skillnad mellan könen finns i Lettland där kvinnor lever 10,1 år längre än män, medan Nederländerna har minst skillnad med endast 3,0 år. I Sverige är skillnaden näst lägst med 3,3 år.
Europeiska revisionsrätten riktar skarp kritik mot att reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd inte följs när det gäller utbetalning från EU:s coronafond. De kritiserar även de länder som inte begär tillbaka felaktigt utbetalda bidrag eller som behåller EU-pengarna i statsbudgeten.
EU-kommissionen beslutade på onsdagen att ge ut nya EU-obligationer för att låna upp 90 miljarder euro, drygt 1000 miljarder kronor. Pengarna ska i huvudsak täcka upp kostnaderna för återhämtningsplanen under första halvåret 2025. Totalt under 2025 planeras en upplåning på 160 miljarder euro.
EU-domstolens tribunal granskar nu varför kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vägrat offentliggöra sms-konversationer med Pfizers vd under coronapandemin, rapporterar FT. Den amerikanska tidningen New York Times har stämt EU-kommissionen efter att ha nekats tillgång till meddelandena. Vid en förhandling i tribunalen pressade domarna kommissionens advokater om meddelandenas innehåll. Kommissionen hävdar att de inte kan hitta meddelandena och att de inte räknas som officiella dokument. Fallet kan bli vägledande för EU:s öppenhet. Dom väntas inom några månader.
Sveriges ansökan om att få stöd från EU:s stora Coronafond har dragit ut på tiden – faktum är att Sverige varit sist ut av alla medlemsländer. Nu har regeringen enats med EU-kommissionen om en ny plan och begäran om utbetalning skickas inom kort, rapporterar Ekot.
– Nu är vi i hamn, nu ansöker vi om alla pengar, 39 miljarder kronor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).