Sveriges ansökan om att få stöd från EU:s stora Coronafond har dragit ut på tiden – faktum är att Sverige varit sist ut av alla medlemsländer. Nu har regeringen enats med EU-kommissionen om en ny plan och begäran om utbetalning skickas inom kort, rapporterar Ekot.

– Nu är vi i hamn, nu ansöker vi om alla pengar, 39 miljarder kronor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Regeringen är klar med sin ansökan för att få 40 miljarder kronor ur EU:s återhämtningsfond, skriver TT/GP. Finansministern hoppas att medlen ska börja betalas ut till Sverige nästa år.  EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort: se de 100 största projekten.

En ny rapport från Europeiska revisionsrätten kritiseras EU:s stora coronafond för bristande tydlighet i klimatåtgärderna. Revisorerna varnar för att de gröna bidragen kan vara överskattade med 34,5 miljarder euro. De påpekar också problem med hur klimatmål formuleras och rapporteras, samt att vissa projekt som märkts som "gröna" inte alltid är miljövänliga. Faciliteten är en stor investering och bör bidra till EU:s klimatmål, men det finns diskrepanser mellan planering och praktik, slår den ansvariga revisorn Joëlle Elvinger fast.

I en rapport slår Europeiska revisionsrätten fast att EU:s två medicinbyråer, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), inte var "helt förberedda för en utdragen pandemi" när covid-19 slog till, men att de i allmänhet klarade krisen "på ett bra sätt". ECDC:s insatser försvårades av låg datakvalitet från medlemsstaterna, medan EMA:s informationsspridning inte alltid var lättåtkomlig för allmänheten, enligt revisorerna.

Det har funnits en farhåga att Sverige inte skulle få det historiskt stora EU-bidraget på 40 miljarder kronor ur återhämtningsfonden även kallad coronafonden, eftersom Sverige vid årsskiftet minskade reduktionsplikten för fordonsbränsle. Det menar dock finansminister Elisabeth Svantesson (M) är ett missförstånd.

– Det har aldrig handlat om huruvida vi skulle förlora eller få 40 miljarder. Det har handlat om en mindre summa, sade Elisabeth Svantesson till Europaportalen på tisdagen.  

Enligt ministern har Sverige suttit i långa förhandlingar med EU-kommissionen för att även säkerställa den mindre summan.

– När allt är klart med kommissionen, vilket håller på att gå helt i hamn, ansöker vi och förväntar oss att få pengarna så fort som möjligt, sade Elisabeth Svantesson. 

Vad Sverige mer exakt förhandlat med EU-kommissionen om vill Svantesson inte berätta utan ber att få återkomma med det till riksdagen “väldigt snart”.

EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort : se de 100 största projekten.

EU-kommissionen skulle ha varit mer öppen med detaljer kring de avtal som slöts för att köpa covidvaccin under pandemin. Det slog Europeiska unionens domstol fast på onsdagen, enligt TT/SVT. Under 2020 och 2021 slöts avtal för covidvaccin mellan kommissionen och flera läkemedelsföretag. 2021 begärde några parlamentsledamöter och privatpersoner tillgång till avtalen och relaterade dokument. Kommissionen lade då endast ut vissa kontrakt och dokument online, i redigerade versioner, och hemlighöll bland annat priset för vaccindoserna.

Grekland är av de största mottagarna av stöd från EU:s återhämtningsfond, även kallad coronafonden. Nu undersöker grekiska myndigheter och EU:s åklagarmyndighet EPPO om 600 projekt värda mer än 2,5 miljarder euro, finanserade av EU-fonden, har kontrakterats på rätt sätt, rapporterar Politico. Det som sticker ut är att få av dessa projekt hade mer än ett anbud då sammanlagt tio företag vann de 600 upphandlingarna. Det finns misstankar om att de tio företagen olagligt samarbetat för att slippa konkurrera om projekten på sedvanligt sätt.

EU:s ekonomiska chef kommissionären Paolo Gentiloni föreslog på tisdagen att unionens återhämtningsfond, även kallad coronafonden, skulle omvandlas till en "permanent" resurs för medlemsländerna, rapporterar Euractiv. Att den nuvarande fonden upphör 2026 betyder inte att “våra investeringsbehov” upphör, säger Gentiloni.

"Jag tvivlar inte på att EU skulle gynnas enormt av en permanent, säker tillgång [till finansiering] som står i proportion till storleken på dess ekonomi, och detta kommer att bli en stor fråga att diskutera för nästa kommission", sade Gentiloni.  Tidigare i veckan rapporterades att behovet att nå klimatneutralitet och stärkt försvarsförmåga  antas kräva satsningar för biljontals euro.

Dagens EU-fond, som består av bidrag och lån, lanserades av Tyskland och Frankrike 2020 som ett stöd för de länder som drabbats hårt ekonomiskt av pandemin. Sverige ville först att fonden bara skulle bestå av lån och inga bidrag, men godkände till sist dagens upplägg. Sverige ansökte sedan och fick tillgång till EU-bidrag på cirka 40 miljarder kronor men sade nej till lån.