Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till Artiklar i ämnet
Fördjupning:

Subsidiaritetsprincipen | Lagstiftning närmare medborgarna

Senast uppdaterad: 28 oktober 2024

Den svenska riksdagen är ett av de flitigaste parlamenten i EU att klaga på att EU-kommissionen bryter mot subsidiaritetsprincipen.

Mellan 2010 och 2023 anmärkte riksdagen med hjälp av subsidiaritetsprincipen på närmare hundra olika förslag från EU-kommissionen. Det var det överlägset största antalet för alla nationella parlament i medlemsländerna, nästan dubbelt så mycket som tvåan Frankrike.

Subsidiaritetsprincipen eller närhetsprincipen som den även kallas regleras i Lissabonfördraget och betyder att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Undantaget är sex politikområden där EU har exklusiv beslutanderätt, det vill säga att beslut fattas enbart av EU-länderna tillsammans med Europaparlamentet och inte av enskilda medlemsländer. I frågor där EU inte ensamt har beslutsrätten ska beslut fattas på lägsta möjliga effektiva nivå antingen nationellt, regionalt eller lokalt.

Inför varje förslag som EU-kommissionen lägger kan de nationella parlamenten pröva om förslaget bryter mot subsidiaritetsprincipen eller inte. Om fler än nio parlament går ihop, vilket inträffade för första gången i maj 2012 och anmärker på samma lagförslag uppmanas kommissionen att se över sitt förslag. Totalt har detta skett tre gånger: 2012 om strejkrätt, förslaget skrotades, 2013 om Europeisk åklagare, förslaget ändrades och 2016 om utstationeringsdirektivet.

 

Tre gula kort

Om minst en tredjedel av medlemsländernas parlament (se faktaruta) gör en invändning mot ett förslag kan EU-kommissionen ompröva det. Det har skett vid tre tillfällen: 2012 om strejkrätt, förslaget skrotades, 2013 om Europeisk åklagare, förslaget ändrades och 2016 om utstationeringsdirektivet.

Mer fakta

Debatt i andra medier

Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret

Mer fakta

Debatt i andra medier

Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret