Ukraina
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här nedan finner du allt Europaportalen har skrivit om Ukraina.
Här nedan finner du allt Europaportalen har skrivit om Ukraina.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på måndagen att utländska trupper kunde stationeras i Ukraina inför ett framtida ukrainskt medlemskap i Nato, rapporterar Yle.
– Trupper från något land kunde finnas i Ukraina så länge landet inte är en del av Nato. Men för det behövs en tydlig syn på när Ukraina blir medlem i EU och när i Nato, sa Zelenskyj.
EU:s förhandlare misslyckades i fredags att enas om nya sanktioner mot Ryssland efter att Lettland och Litauen motsatt sig förslaget, rapporterar Politico. De två baltiska länderna protesterade mot att undantagsregler förlängs som tillåter västliga företag att fortsätta verka i Ryssland trots befintliga sanktioner.
Det nya sanktionspaketet, det femtonde i raden, skulle främst riktas mot företag och fartyg som kringgår EU:s nuvarande åtgärder mot Ryssland för landets invasion av Ukraina. Antalet olje- och gastankrar som ska läggas på svarta listan föreslås bland annat mer än fördubblas till 75. Frågan väntas tas upp igen när EU:s utrikesministrar möts den 16 december.
Sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Ukraina förlorat 43 000 soldater dödade i strid och ytterligare 370 000 har skadats, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på söndagen, rapporterar Politico. Detta är första gången som Ukrainas offentliggör siffror för det totala antalet av döda och skadade under den nästan tre år långa konflikten.
De ryska styrkorna avancerar snabbare än på två år, framförallt i Donetsk. Det spekuleras i att den ukrainska östfronten kan kollapsa. Men den kommer inte att falla i närtid, tror militärexperten Jörgen Elfving, enligt SvD.
Ukrainska tjänstemän har inlett samtal med den tillträdande Trump-administrationen för att diskutera en möjlig fredsuppgörelse med Ryssland, rapporterar The Wall Street Journal. President Zelenskyjs närmaste rådgivare Andrij Jermak besöker i veckan Washington för att skapa kontakter med Trumps medarbetare. Ukraina signalerar nu beredskap för fred, men betonar att det måste vara en hållbar sådan. Zelenskyj har antytt att Ukraina skulle kunna acceptera vapenvila om landet får Nato-medlemskap för de icke-ockuperade områdena. Trumps rådgivare har diskuterat fredsplaner som skulle erkänna Rysslands ockupation av cirka 20 procent av Ukrainas territorium och stänga dörren för Nato-medlemskap. Keith Kellogg, Trumps val som särskilt sändebud, stödjer dock Bidens vapenleveranser till Ukraina med motiveringen att det ger Ukraina starkare kort i kommande fredsförhandlingar.
Ukrainas allierade har skiftat fokus från att söka en seger till att försöka sätta president Volodymyr Zelenskyj i den bästa positionen för att motverka ryska framsteg eller förhandla om en eventuell vapenvila, säger personer som är bekanta med ärendet till nyhetsbyrån Bloomberg. För närvarande innebär det att Nato fördubblar ansträngningarna för att skynda på fler vapen till det krigshärjade landet eftersom Kiev-styrkorna långsamt förlorar mark, vilket ökar risken för att den eventuella vapenvilan kan frysa konflikten med delar av Ukraina under ockupation av Vladimir Putins trupper. Ryssland avancerar på alla fronter och rekryterar cirka 30 000 nya soldater varje månad, medan Ukrainas försvar är pressat. En möjlig lösning som diskuteras är en demilitariserad zon som skulle övervakas av europeiska trupper. NATO:s generalsekreterare Mark Rutte betonar dock fortsatt vikten av vapenstöd.
– Vi måste göra mer än att bara hålla Ukraina kvar i striden. Vi måste ge tillräckligt stöd för att ändra krigets riktning en gång för alla, sade Rutte på onsdagen.
Ukraina behöver hjälpas till en så stark position som möjligt inför eventuella fredssamtal, manar Natos ledning och även Sverige, rapporterar TT/GP.
Men om fredsbevarande styrkor och inbjudan till medlemskap talas det än så länge tyst.
– Ukraina hör hemma i Nato, men i dagsläget så finns det inte en enighet. Och man måste också leva upp till de krav som ställs, betonar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i Bryssel.
Tidningen Politico pekar på sju alternativa planer och modeller som cirkulerar i debatten i syfte att få ett avslut på det ryska kriget i Ukraina.
Först Ukrainas så kallade segerplan med bland annat helt återställda gränser och inbjudan till Natomedlemskap. Den amerikanska planen enligt USA:s generallöjtnant Keith Kellogg: konflikten fryses, diplomati tar över, sanktionerna mot Ryssland lyfts men Ryssland betalar för Ukrainas återuppbyggnad. Kina-Brasilien modellen: konflikten fryses och en internationell fredskonferens tar vid.
Andra modeller som Israelmodellen: ingen militärallians men nära samarbete och stöd. Tysklandsmodellen: det fria Ukraina knyts till väst och det ockuperade Ukraina lämnas utanför. Finlandsmodellen, Ukraina tvingats till neutralitet och kopplas delvis ekonomiskt till Ryssland. Till sist, den ryska modellen: Ukraina kapitulerar och ger Ryssland de områden de begär, förblir neutralt och demilitariseras och där väst betalar för återuppbyggnaden.
Delar av staden Ternopil i västra Ukraina är strömlöst efter en rysk drönarattack natten till tisdag, uppger stadens borgmästare Serhij Nadal, enligt TT/GP. En energianläggning ska ha träffats i attacken, uppger han, och tillägger att reparationsarbeten pågår. Det finns inga rapporter om skadade personer.
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökte på måndagen Ukraina för andra gången sedan kriget började. Under mötet med president Volodymyr Zelenskyj stod han fast vid sitt nej till att leverera Taurus-robotar, som skulle kunna användas mot mål i Ryssland. Scholz menar att Tyskland då riskerar bli indraget i kriget, uppger Yle.
– Det här minskar inte vårt stöd, som är väldigt omfattande och kommer att förbli omfattande, sade Scholz i Kiev.
USA, Storbritannien och Frankrike har nyligen gett Ukraina tillåtelse att använda deras robotar mot mål i Ryssland. Tyskland förblir dock det europeiska land som ger mest stöd till Ukraina, försäkrade Scholz under besöket.
Enligt Kielinstitutet som samlar in uppgifter om Ukraniastöd var Tyskland tvåa efter USA på att ge mest stöd räknat i miljarder euro fram till 31 augusti. Baserat på ländernas BNP toppar dock Danmark och Estland som gett bort motsvarande 1,9 procent i värde av sitt BNP, jämfört med USA och Tyskland båda på 0,4 procent BNP. Sverige har gett motsvarande 0,8 procent BNP.