Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till Artiklar i ämnet
Fördjupning:

Sverige i EU

Senast uppdaterad: 20 januari 2023

Sveriges riksdag beslutar om EU-politiken.

Sveriges EU-politik avgörs i riksdagens EU-nämnd.  Den svenska regeringens EU-politik beskrivs bland annat i regeringsförklaringen

EU:s betydelse för Sverige

I regeringsförklaringen 18 oktober 2022 upprepade statsminister Ulf Kristersson (M) tidigare statsministrars uttalanden om EU:s viktiga roll för svensk utrikespolitik och ekonomi.

– EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och helt avgörande också för Sveriges ekonomi, sade Ulf Kristersson.  

Det kan jämföras med förra regeringen under Magdalena Andersson (S) som 2021 var inne på samma linje med orden “EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena” och “Det handlar om jobben, eftersom EU är vår viktigaste marknad”. 

Att Andersson även nämner säkerhetspolitik kan bero på att den dåvarande regeringen vid tidpunkten inte hade några planer på Natomedlemskap. 

Sammantaget tycks syftet med det svenska EU-medlemskapet koka ner till stärka landets ekonomi och utrikespolitik. 

Det svenska ordförandeskapet

Riksdagspartierna har sedan tidigare enats om vilka frågor Sverige ska driva som EU-ordföranden och statsministern nämnde dessa. Bland annat stärka EU:s inre marknad, stödja Ukraina, fokus på säkerhetsfrågor, konkurrenskraft och klimatomställningen.

Stor enighet
Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av både det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2022 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Ordningen är att riksdagen bestämmer EU-politiken och regeringen förhandlar.

I en stor kartläggning av Europaportalen framgår att  EU-ländernas regeringar oavsett politisk färg i relativt stor enighet i slutändan blir överens när det gäller nya lagar och avtal. Detsamma visar en annan kartläggning av riksdagens EU-nämnd som Europaportalen genomfört – att det råder en stor politisk enighet i EU-frågor hos en majoritet av partierna i Sverige.

 

Graden av enighet mellan M, KD, L, C, S och MP i alla EU-frågor 2007-2022:

2018-2022      89 procent
2014-2018      91 procent
2010-2014      86 procent
2007-2010      74 procent

Källa: EU-nämndens protokoll 2007-2022 (t. o. m. 31 maj 2022).

 

Den höga graden av enighet står i kontrast till mediabilden som ibland rapporterar om stora konflikter och oenighet i EU-politiken. Därmed inte sagt att det inte bråkas i svensk EU-politik, se här. Flest invändningar mot Sveriges EU-politik kommer från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

 

Sverige röstade nej fem gånger
Mellan juli 2014 och december 2018 antog EU-ländernas regeringar i ministerrådet 330 lagar. I bara 15 procent av omröstningarna röstade ett eller flera medlemsländer nej. Storbritannien toppar nejlistan med femton nej. Av de 330 lagarna röstade Sverige nej fem gånger. I 98,5 procent av omröstningarna röstade Sverige, efter beslut i riksdagens EU-nämnd, ja.

 

330 omröstningar i EU:s ministerråd juli 2014 - december 2018
Om nya EU-lagar  JA NEJ AVSTÅR
Sveriges röster 325 5 0

Källa: Ministerrådets röstningsprotokoll. Se även Europaportalens detaljerade sammanställning
 

Sverige ofta i topp
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör jämställdhet mellan könenbudgetbalans, EU:s social resultattavla, sysselsättningsgrad, andelen förnybar energi och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.

 

Sämre går det när det gäller arbetslöshet. I2021 var Sverige en av de fyra EU-länderna med högst arbetslöshet. 

Stödjer EU
Svenskarnas positiva syn på EU-medlemskapet har legat historiskt högt de senaste åren och nådde en ny toppnivå i maj 2022 på nästan 64 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.   

Kompakt euromotstånd
Men det svenska EU-stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är fortsatt stort även om det succesivt minskat sedan 2012 då över 82 procent sade nej. 58 procent av väljarna sade i SCB-mätningen i maj 2022 nej till euron.  

Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.

Sverige tillhör också en liten grupp länder som återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.

Svenskarna syn på EU
Svenskarnas syn på EU har blivit stadigt mer uppskattande och de anser att EU-medlemskapet haft en positiv påverkan på Sverige. Trots det man vill inte se steg mot ett större EU-samarbete. – Det är någon slags status quo som svenskarna vill ha, säger en av forskarna bakom 2021 års SOM-rapport.

När svenskarna i en opinionsundersökning från Eurobarometern i december 2020 fick peka ut vilka politiska prioriteringar som borde vara Europaparlamentets främsta toppade brottslighet, klimat och miljö.

Vad av följande bör vara Europaparlamentets främsta prioriteringar? 

Prioriterade EU-frågor

Svenskars prioritering

EU-genomsnittet

Terrorism och brottslighet

55 % (1)

35% (2)

Förnybar energi och koldioxidneutralitet

49 % (2)

23% (5)

Miljöskydd och biologisk mångfald

46 % (3)

32 % (4)

Minska fattigdomen och sociala ojämlikheter

42 % (4)

46 % (1)

Starkare EU i världen bättre samarbete och handel med globala aktörer ...

33 % (5)

21 % (6)

Bättre utbildning för alla

18 % (9)

33 % (3)

KällaEurobarometer 94.2 Sverige och EU. Siffrorna inom parentes anger rangordningen. Sammanlagt kunde de svarande välja på max 4 av 15 olika frågor. Klicka på källänken för att se hela undersökningen.

 

Mer fakta

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Mer fakta

Annonser
Annons från Svenskt Näringsliv
Annons från socialdemokraterna
annons  från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret