Norge kan att med sin oljefond garantera ett EU-lån till Ukraina på motsvarande 1 500 miljarder kronor, skriver TT/GP. Lösningen har blivit aktuell efter att Belgien alltjämt blockerar den ursprungliga planen att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet. Statsminister Jonas Gahr Støres besked väntas på tisdagen. Flera andra partier har redan gett tummen upp till idén. På onsdag reser finansminister Jens Stoltenberg till Bryssel för möten med EU-kommissionen.

Schweiz ansluter sig till EU:s stora forskningsprogram Horisont Europa. Avtalet undertecknades i Bern på måndagen. Det ger schweiziska forskare och organisationer samma status som sina motsvarigheter i EU och gäller retroaktivt från 1 januari 2025. Även programmen Digitala Europa och Euratom omfattas. Hela avtalspaketet mellan EU och Schweiz måste dock först ratificeras av båda parter.

EU-parlamentets största partigrupp EPP vacklar mellan att samarbeta med sina traditionella centerallierader eller med högerextrema inför torsdagens omröstning om att på olika sätt minska kraven på företag, rapporterar Politico.

Efter att en första omröstning misslyckades i oktober förhandlar nu EPP under Jörgen Warborn (M) med socialdemokraterna, liberaler och de gröna om en kompromiss. Men EPP har samtidigt lagt fram ändringsförslag som speglar högerextrema PfE position - en förhandlingstaktik för att driva frågan i önskad riktning.  

Péter Magyar, som utmanar Viktor Orbán i Ungerns parlamentsval i april, lovar att återställa landets EU- och Natovänliga linje om han vinner. Det säger han i en intervju med Financial Times. Hans parti Tisza leder i flera opinionsmätningar. Magyar vill återuppta planerna på att införa euron och få tillgång till frysta EU-miljarder. I frågan om Ukraina är linjen dock lik Orbáns: inget militärt stöd till Ukraina och en ungersk folkomröstning om ett framtida ukrainskt EU-medlemskap.

Sju personer dödades efter en våg av ryska attacker mot Ukraina i lördags. Bland målen fanns transformatorstationer som försörjer två kärnkraftverk, skriver Reuters. Attackerna var välplanerade och äventyrar medvetet kärnsäkerheten i Europa, sade Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha. Angreppen orsakade även omfattande strömavbrott i flera regioner.

Europa måste förbereda sig för ett nytt kallt krig med Ryssland, oavsett krigsutgången i Ukraina. Det sade Putinkritikern Michail Chodorkovskij till Politico.

– Vi bör förvänta oss ett slags kalla krig som varar i minst tio år, sade Chodorkovskij.

Enligt honom är ett trovärdigt militärt hot det enda som avskräcker Putin, och han tonade ner effekten av sanktioner och drönarattacker.

En djup splittring har uppstått kring EU:s nya gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) inför en planerad översyn av systemet. Enligt Financial Times varnar tung industri för att deras konkurrenskraft hotas när gratistilldelningen av utsläppsrätter fasas ut. Företag som investerat i grön teknik menar å andra sidan att en försvagning skulle underminera klimatomställningen. EU-kommissionen ska senare i år presentera förslag till ändringar.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen avböjde ett möte med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vid klimatmötet COP30, skriver Financial Times. Starmer ville diskutera EU:s krav på att Storbritannien ska betala upp till 6,5 miljarder euro för att delta i bland annat försvarssamarbeten. Enligt diplomater finns en intern splittring i EU, där Frankrike vill se tuffa motkrav medan länder som Tyskland manar till försiktighet för att inte skada relationen.

EU och ledarna för Latinamerikas och Karibiens staters gemenskap (CELAC) enades i går söndag om att slutföra en gemensam färdplan för fördjupat samarbete. Enligt slutdeklarationen från toppmötet i Colombia, ska samarbetet intensifieras inom klimat, handel och kampen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Parterna bekräftade även sitt engagemang för demokrati och folkrätt. Man uttryckte djup oro över kriget mot Ukraina och stöd för en tvåstatslösning i Gaza-konflikten. Enigheten var dock inte fullständig. Flera CELAC-länder reserverade sig mot delar av texten och Venezuela valde att stå helt utanför deklarationen. 

Inför mötet rapporterades att få toppolitiker skulle närvara.

Storbritanniens Labourregering planerar en stor omläggning av migrationspolitiken med inspiration från Danmarks restriktiva modell, rapporterar BBC. Tjänstemän har skickats till Köpenhamn för att studera skärpta regler för familjeåterförening och temporära uppehållstillstånd. Strategin, som väcker intern kritik inom Labour, ses som ett sätt att politiskt neutralisera migrationsfrågan och möta hotet från högerpopulistiska Reform UK. Den danska socialdemokratin anses ha lyckats återta makten genom en liknande manöver. De nya brittiska förslagen väntas presenteras senare i november.

Centerpartiet är djupt i eurofrågan inför nästa veckas partistämma. Nästan halva partistyrelsen, inklusive den föreslagna partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist, vill att stämman säger ja till euron, rapporterar Ekot på fredagen.

Sverige och Ukraina ska upprätta ett centrum för försvarsinnovation i Kiev för att utveckla nya vapen. Det meddelade ländernas försvarsministrar på torsdagen, skriver TT/GP. Syftet är att förena svensk industrikompetens med ukrainsk krigserfarenhet. 
– Att stötta Ukraina är en investering i vår egen säkerhet, sade Pål Jonson. Han öppnade även för att leverera äldre Gripen-plan (C/D) för att överbrygga väntetiden för de nya E-modeller Ukraina avser att köpa.

Frankrikes president Emmanuel Macron signalerar att han kan stödja EU:s handelsavtal med Mercosurländerna i Sydamerika, en helomvändning från Paris tidigare hårda motstånd, rapporterar Euractiv. Anledningen är nya skyddsklausuler från EU-kommissionen för att skydda vissa bönder. Beskedet möts av stark kritik i Frankrike, där den största lantbruksorganisationen FNSEA kallar det ett svek. Avtalet, som EU vill slutföra i år, väntas nu gå vidare för godkännande.

EU-kommissionen har beslutat att kraftigt begränsa utfärdandet av visum till ryska medborgare. Beslutet motiveras med ökade säkerhetsrisker kopplade till Rysslands krig mot Ukraina, sabotagehandlingar och cyberhot.

Från och med nu kan endast nära familjemedlemmar till EU-medborgare få ettåriga visum för flera inresor, medan transportarbetare kan få niomånadersvisum. Båda grupperna måste ha använt tidigare visum korrekt.

Undantag kan göras för dissidenter, journalister och människorättsförsvarare, som i särskilda fall kan få visum för flera inresor giltiga i upp till fem år.

EU har tidigare begränsat ryssars rätt att resa i unionen efter landets fullskaliga invasion av Ukraina. Antalet visum som utfärdades till ryska medborgare minskade från fyra miljoner år 2019 till en halv miljon 2023.

EU-länderna måste betala upp till 5,6 miljarder euro årligen i räntor om de inte når en överenskommelse om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera ett 140 miljarder euro-lån till Ukraina, varnar EU-kommissionen i ett dokument, rapporterar Financial Times.

Förslaget blockerades vid toppmötet förra månaden av Belgien, där värdepappersförvaltaren Euroclear förvarar de frysta tillgångarna. Landet kräver garantier mot juridiska och ekonomiska konsekvenser om Ryssland slår tillbaka.

Frankrike skulle betala nästan en miljard euro årligen, Italien 675 miljoner och Belgien 200 miljoner, enligt kommissionens beräkningar.

Ukraina riskerar ett evighetskrig om inte Europa drastiskt ökar trycket på Ryssland. Det sade Natos förre generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen i en intervju med The Guardian på torsdagen. Han föreslår att europeiska trupper skickas till Ukraina och att ett luftvärnssystem placeras i grannländer inom Nato för att skydda mot ryska attacker. Rasmussen vill även att Ukraina får långdistansrobotar och att frysta ryska tillgångar på 150 miljarder euro används för att finansiera vapenköp och återuppbyggnad.

EU-kommissionen pressar Belgien att godkänna ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, säkrat av frysta ryska tillgångar, rapporterar Politico. Tiden är knapp då Ukrainas medel väntas ta slut i vår. Belgiens regering, som möter kommissionen på fredagen, oroas för juridiska och finansiella risker och kräver garantier från övriga EU-länder. Varje försening gör läget svårare, varnar EU:s ekonomikommissionär.

EU-ländernas totala utgifter för socialt skydd såsom sjukvård, pensioner och arbetslöshetsersättning ökade med 6,9 procent under 2024 och uppgick till 4 925 miljarder euro. Det motsvarar 27,3 procent av unionens BNP, enligt preliminära siffror som Eurostat publicerade på fredagen. Sverige hade med 3,9 procent en av de lägsta ökningarna i EU.

Finland (32,5 %), Frankrike (31,9 %) och Österrike (31,8 %) var de länder som spenderade störst andel av sin BNP på socialt skydd under 2024. I Sverige var andelen som lades på socialt skydd 27,4 procent, närmast EU-snittet.

EU-kommissionen överväger att försvaga delar av sin nya, strikta AI-lagstiftning efter intensiv press från amerikanska techjättar och USA:s regering, skriver Financial Times. Ett utkast till förslag, som tidningen tagit del av, föreslår bland annat ett års uppskov för företag som bryter mot reglerna för högrisk-AI. Böter för bristande transparens kan skjutas upp till 2027. Bakgrunden är en oro för EU:s konkurrenskraft. Förslaget, som ska presenteras den 19 november, är ännu inte slutgiltigt.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz stöder protektionism för att skydda landets stålindustri, en markant omsvängning från landets frihandelslinje. Enligt Financial Times sade Merz på torsdagen att EU-förslag om tullar mot billigt kinesiskt stål är nödvändiga. 
– Tyvärr är de tiderna förbi och därför måste vi skydda våra marknader, sade Merz. 
Policyskiftet är en reaktion på att amerikanska tullar har lett till att en flod av stål omdirigerats från USA till EU-marknaden vilket pressar europeiska tillverkare.

Belgiens regering har misslyckats med att enas om en flerårig budget, vilket har utlöst en politisk kris och hård kritik i parlamentet. Premiärminister Bart De Wever bad på torsdagen kungen om ytterligare 50 dagar för att nå en uppgörelse, rapporterar public service VRT. Oppositionen anklagar regeringen för att ha störtat landet i kaos. 
– Er regerings facit är en veritabel katastrof, sade Pierre-Yves Dermagne (PS). 
Om ingen överenskommelse nås före jul riskerar regeringen att falla.

Polen och Rumänien sätter nu in det amerikanska AI-systemet Merops för att möta hotet från ryska drönare längs Natos östflank, rapporterar AP. Åtgärden följer flera luftrumskränkningar och ses som ett kostnadseffektivt alternativ till att använda jaktflyg och robotar för att slå ut drönare. Även Danmark har beslutat att köpa in systemet som är en del av Natos plan för att stärka sitt försvar mot Ryssland.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och parlamentets talman Roberta Metsola möts på måndag i ett försök att undvika ett uppror mot EU:s flerårsbudget, skriver Euractiv. Mötet bekräftades på torsdagen. Bakgrunden är ett utbrett missnöje i parlamentet med förslaget på 865 miljarder euro, särskilt planerna att slå ihop jordbruks- och regionalstöd.

Flygtrafiken på Landvetter återupptogs sent på torsdagskvällen efter att ha stoppats på grund av drönare. Polisen har inlett en förundersökning om misstänkt luftfartssabotage, skriver Reuters. Över ett dussin avgångar fick ställas in eller omdirigeras. Händelsen följer ett mönster av drönarincidenter vid flygplatser i Europa där Ryssland pekats ut.

EU kräver att Storbritannien åter betalar till unionens budget, för första gången sedan brexit. Enligt Financial Times är det priset för nya avtal om bland annat enklare livsmedelskontroller. Kravet, som diskuteras på fredag, har skapat nya spänningar sex månader efter löften om en ”omstart” i relationen. Flera andra förhandlingar, bland annat om ungas rörlighet och försvarssamarbete, uppges också ha kört fast.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán träffar president Donald Trump på fredagen för att be om ett undantag från USA:s sanktioner mot rysk olja, rapporterar Financial Times.

Sanktionerna, som träder i kraft den 21 november, hotar att strypa importen via Druzjba-ledningen. Inför valet i april hävdar Orbán att Ungern saknar alternativ, ett påstående som dock ifrågasätts. Enligt en högt uppsatt EU-tjänsteman är den ungerska regeringen "besatt av frågan".

Eurozonens ekonomi växte i oktober i sin snabbaste takt på över två år, främst tack vare en starkare tjänstesektor. Det visar nya inköpschefsindexet HCOB, rapporterar Reuters. Medan industrin fortsätter att tappa fart visar Tyskland och Spanien oväntad styrka. Frankrike var det enda stora eurolandet vars ekonomi krympte.

EU förbereder en kraftig åtstramning av visumreglerna för ryska medborgare vilket i praktiken stoppar visum för flera inresor till Schengenområdet. De nya reglerna, en reaktion på kriget i Ukraina, väntas införas denna vecka, rapporterar Politico. Ryssar kommer i regel endast att få visum för en enda resa med vissa humanitära undantag. Trots tidigare restriktioner fick över en halv miljon ryssar Schengenvisum 2024. Länder som Frankrike, Spanien och Italien är fortsatt de som beviljar flest visum.

Tysklands förbundskansler kristdemokraten Friedrich Merz säger att 40-timmarsveckan är för kort och att tyskarna måste arbeta mer för att upprätthålla välfärden, rapporterar Yle.

– 40 timmar i veckan. Det är ju inte ens en fjärdedel av veckans sammanlagda timmar som man lägger på jobbet, sade Merz till Kristdemokraternas företagarorganisation efter valet.

Men statistiken är missvisande enligt chefen för det tyska institutet för ekonomiforskning, Marcel Fratzscher. Tyskland har rekordhög total arbetsvolym med 61,4 miljarder arbetstimmar per år. Problemet är att 40 procent jobbar deltid, vilket drar ner genomsnittet per person i OECD-jämförelser. Särskilt kvinnor arbetar deltid på grund av skattesystem och brist på dagisplatser.

Greklands parlament, som styrs av Merz europeiska partivänner, beslutade i oktober att på vissa villkor periodvis tillåta 13-timmars arbetsdag för anställda.

Regeringen föreslår att det ska bli straffbart att föra ut stora mängder kontanter från Sverige till andra EU-länder utan anmälan till Tullverket, enligt Sveriges Radio.

– Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Enligt förslaget ska Tullverket få rätt att söka igenom väskor och kroppsvisitera personer vid misstanke om att någon reser med mer än 10 000 euro i oanmälda kontanter.

EU-kommissionen har inlett en formell kartellutredning mot börsoperatörerna Deutsche Börse och Nasdaq. Bolagen misstänks ha samarbetat för att slippa konkurrera. Misstankarna rör otillåtna avtal om priser och marknadsuppdelning inom handel med finansiella derivat inom EES (EU, Norge, Island och Liechtenstein). Utredningen syftar till att säkra rättvis konkurrens och en fungerande kapitalmarknadsunion.

Rysslands diktator Vladimir Putin har beordrat förslag om att förbereda nya kärnvapenprov. Beskedet på onsdagen är ett direkt svar på Donald Trumps uttalande förra veckan om att återuppta amerikanska tester, rapporterar Financial Times. Rysslands försvarsminister Andrej Belousov föreslog att förberedelser för tester på ögruppen Novaja Zemlja kan inledas inom kort. Enligt Kreml syftar utredningen till att "förstå USA:s avsikter".

Flygtrafiken vid Hannovers flygplats stoppades helt i 45 minuter på tisdagskvällen efter att en pilot upptäckt en drönare. Det rapporterar tyska Bild. Larmet, som kom vid 22-tiden, ledde till att tre ankommande plan fick omdirigeras till andra flygplatser. Händelsen följer på liknande incidenter vid flygplatserna i Berlin och Bremen nyligen. Enligt tysk lag är det ett brott att flyga drönare inom en radie av 1,5 kilometer från en flygplats. Polisen utreder händelsen.

EU-parlamentet och ministerrådet har nått en preliminär uppgörelse för att underlätta försvarsinvesteringar från befintliga EU-fonder. Avtalet, som nåddes på onsdagen, är en del av planen ’ReArm Europe’ och ska stärka Europas försvarsindustri. Beslutet innebär även att Ukraina kommer kunna anslutas till Europeiska försvarsfonden. Formellt godkännande återstår.

Det norska kollektivtrafikbolaget Ruter inför skärpta säkerhetskrav efter att tester visat att kinesiska elbussar teoretiskt kan stängas av på distans av tillverkaren. Upptäckten, som rapporteras av nyhetsbyrån AP, gjordes i förra veckan. Sårbarheten ligger i att tillverkaren Yutong har tillgång till bussarnas styrsystem för uppdateringar. Även i Danmark ses riskerna över.

En utbredd oro för att USA ska försöka sabotera FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien präglar förberedelserna inför toppmötet som inleds nästa vecka, rapporterar Financial Times. Delegater befarar att USA, tillsammans med allierade oljestater, ska försöka kollapsa samtalen och pressa länder att lämna Parisavtalet.

Ryska och ukrainska styrkor utkämpade på tisdagen hårda strider i ruinerna av den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina, uppger Reuters. Ryssland hävdar framgångar, medan Ukraina uppger att försvarslinjen stabiliseras med hjälp av förstärkningar. Det ukrainska analysprojektet Deepstate beskriver dock läget som kritiskt. Ett ryskt övertagande skulle öppna vägen mot andra städer i Donetsk-regionen.

Flygplatserna i Bryssel och Liège tvingades stänga på tisdagskvällen efter att drönare observerats i närheten, skriver Financial Times. Händelsen är den senaste i en rad som drabbat minst tio EU-länder och som fått EU-kommissionen att efterlysa en gemensam europeisk förmåga att motverka drönarhot. Enligt Belgiens försvarsminister har drönare även siktats över militärbaser den senaste veckan vilket utreds som misstänkt spionage.

Omfattande mängder platsdata från mobiltelefoner i Belgien säljs öppet av datahandlare, vilket avslöjar rörelsemönster för personal vid EU, Nato och kärnkraftverk, rapporterar L'Echo i en granskning tillsammans med andra europeiska medier där journalister kunde identifiera flera högt uppsatta EU-tjänstemän via den påstått anonyma datan. Enligt experter kan så lite som två datapunkter, som hem och arbete, räcka för att identifiera en person. EU-kommissionen har efter avslöjandet meddelat skärpta riktlinjer för sin personal.

EU-parlamentets rättsliga utskott har röstat för att stämma EU-kommissionen, rapporterar Politico. Beslutet fattades på tisdagen med röstsiffrorna 14 mot åtta. Konflikten gäller kommissionens beslut att dra tillbaka ett lagförslag om patentlicenser för 4G- och 5G-teknik. Utskottet anser att kommissionen därmed överskrider sitt mandat och undergräver den demokratiska processen. Talman Roberta Metsola måste nu godkänna stämningsansökan innan den kan lämnas in till EU-domstolen.

Den tjeckiske åklagaren Petr Klement blir ny generaldirektör för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, skriver Politico. Klement, som senast varit biträdande europeisk chefsåklagare vid Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, efterträder finländaren Ville Itälä.

För första gången ser Kinas utsläpp av växthusgaser ut att minska, enligt Sveriges Radio. Detta kan innebära att 2025 blir det första kalenderåret med lägre utsläpp än tidigare. Ekonomin är den främsta drivkraften bakom förändringen. Grön teknologi utgör nu 10 procent av Kinas BNP och landet har etablerat sig som global ledare inom solenergi och förnybar energi.

I oktober kom den första FN-prognosen som visade minskade globala utsläpp av växthusgaser efter 2030. Minskningen ligger dock långt ifrån den minskning på 60 procent till 2035 som forskare säger behövs för att hålla uppvärmningen nära 1,5 °C vid slutet av århundradet och undvika katastrofala klimatförändringar. 

Rysslands invasionsstyrkor flyttar sakta men säkert fram frontlinjen i Ukraina. I dagsläget bedöms de kontrollera nästan en femtedel av landet, uppger AFP/TT/SvD. Det ryska avancemanget skedde framför allt i krigshärjade Donetsk i öst, där strider har stått om staden Pokrovsk i nästan ett års tid.

Regeringen ändrar inriktningen på reformstödet till Serbien och avbryter delar av stödet till landets statliga myndigheter. Pengarna kommer istället att användas för att stärka civilsamhället. Orsaken är en negativ utveckling med ökad korruption och bristande respekt för rättsstatens principer.

– Länder kan inte förvänta sig svenskt stöd om de inte levererar de reformer och den utveckling som vi förväntar oss, sade bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett uttalande på måndagen.

Ukraina har återigen attackerat Rysslands oljesektor. Under natten mot måndagen träffades ett oljeraffinaderi nära Saratov, vilket orsakade en brand, skriver Expressen. Anläggningen ligger cirka 500 kilometer från Ukrainas gräns. Omfattningen på skadorna är oklar, men flygplatsen i Saratov stängdes i över sex timmar. Anfallen är en del av Ukrainas strategi att slå mot den ryska krigsekonomins främsta inkomstkällor.

Ukraina har tagit emot och driftsatt fler Patriot-luftvärnssystem från Tyskland, meddelade president Volodymyr Zelenskyj i söndags. Enligt nyhetsbyrån AP underströk Zelenskyj att fler system behövs för att skydda städer och infrastruktur mot Rysslands intensiva anfall. Beskedet kom efter nya ryska attacker. Natten till måndagen dödades en man i Sumy-regionen av en drönare som träffade hans hem.

USA använde personliga hot mot diplomater för att stoppa en global klimatavgift för sjöfarten under förhandlingar i oktober, skriver Politico. Enligt anonyma källor ska hoten ha gällt bland annat indragna visum för familjemedlemmar och sanktioner mot enskilda tjänstemän. Vid mötet hos FN-organet IMO i London lyckades USA få beslutet om avgiften uppskjutet i ett år, vilket beskrivs som en närmast dödsstöt mot förslaget.

Att använda personliga hot i en internationell förhandling representerar ytterligare ett avvikelse från diplomatiska normer från Trump-administrationen, skriver tidningen.

Regeringen förlänger de så kallade tillfälliga inre gränskontrollerna med sex månader. Beslutet gäller från 12 november 2025 till 11 maj 2026. Orsaken är, enligt regeringen, ett fortsatt allvarligt hot mot Sveriges säkerhet, kopplat till terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet med kopplingar till statliga aktörer. Sverige införde ursprungligen gränskontroller tillfälligt under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter – en gränskontroll som pågått sedan dess.  Även andra Schengenländer som Tyskland, Danmark och Norge har återinfört kontroller. 

EU-parlamentet har i många år kritiserat gränskontrollerna. Även företagssamarbetet Greater Copenhagen vill ha bort gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige.

De 29 länderna som är frivilligt anslutna till Schengensamarbetet lovar att inte ha några permanenta pass- och gränskontroller mot de övriga länderna i samarbetet, något flera länder, däribland Sverige, kringgår.

Indien överväger att prioritera handelsförhandlingar med EU framför USA, enligt Sveriges Radio. Upprördheten är stor i Indien över president Donald Trumps agerande de senaste månaderna. EU skickar denna vecka ett tekniskt team till Indien för att försöka lösa återstående frågor i handelsförhandlingarna. EU:s och Indiens uttalade mål är att nå en uppgörelse innan årsskiftet.

Turkiets största oljeraffinaderier köper mer icke-rysk olja som svar på nya västerländska sanktioner, rapporterar Reuters på söndagen. Bolagen STAR och Tupras ökar nu sina inköp från bland annat Irak och Kazakstan för leverans i december. Skiftet ses som ett tecken på att sanktionerna för att strypa Rysslands oljeintäkter har effekt. Turkiet har varit en av de största köparna av rysk olja sedan invasionen av Ukraina och nästan hälften av landets råoljeimport kom från Ryssland under årets första tio månader.

Ukrainas militära underrättelsetjänst (GUR) uppger att man i fredags sprängde en viktig oljeledning nära Moskva som förser den ryska armén med bränsle. Det skriver Yle, som hänvisar till ukrainska källor. Attacken ska ha varit en del av en större drönarvåg. Enligt GUR är sådana angrepp effektivare än ekonomiska sanktioner. Ryssland har inte kommenterat den påstådda attacken mot ledningen.

EU-kommissionen bedömer att även EU:s företag kommer att omfattas av Kinas beslut att under ett år pausa sina exportkontroller för sällsynta jordartsmetaller. Det är kommissionens "uppfattning" att suspenderingen gäller hela världen, sade en talesperson på måndagen.

Beskedet kommer efter att USA och Kina kommit överens om ett undantag i Kinas exportkontroller. Talespersonen betonade dock att dialogen med de kinesiska myndigheterna fortsätter för att få "full klarhet" i de "exakta modaliteterna" för undantaget.

EU:s tillfälliga skydd för ukrainska flyktingar upphör 2027, vilket kräver en övergång till nationella regler för de som vill stanna. EU:s sändebud Ylva Johansson leder arbetet, rapporterar Yle. I en intervju i förra veckan betonade hon den dubbla utmaningen: Ukraina behöver sina medborgare för återuppbyggnaden, samtidigt som hon uppskattar att hälften av de 6,6 miljoner som flytt kan komma att stanna i EU. Processen kompliceras av att medlemsländerna vill behålla nationell kontroll över uppehållstillstånd.

Tjeckiens tillträdande EU-skeptiske premiärminister Andrej Babiš väntas på måndagen säkra en ny regering med två partier på ytterhögerkanten, skriver Financial Times. Koalitionen med det proryska partiet SPD väcker oro för landets framtida stöd till Ukraina. Babiš har bekräftat att statligt finansierade vapenleveranser ska upphöra men att privata försvarsföretag får fortsätta sälja. Maktskiftet stärker det EU-kritiska blocket i regionen, där Ungern och Slovakien redan ingår. Koalitionen säkrar 108 av 200 mandat i parlamentet.

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius är övertygad om att en ny modell för frivillig militärtjänstgöring kommer att införas från 2026, rapporterar Reuters. I förra månaden havererade en överenskommelse mellan regeringspartierna om en ny värnpliktsmodell. Tyskland ska öka antalet soldater från 180 000 till 260 000 för att möta Natos krav och stärka försvaret mot Ryssland. Pistorius vill övertyga unga med argument snarare än att införa ett värnpliktslotteri.

En mediegrupp med nära kopplingar till Viktor Orbáns regering har köpt Ungerns största tabloidtidning, Blikk, enligt Reuters. Affären, som offentliggjordes på fredagen, sker inför parlamentsvalet 2026. Oppositionen ser köpet som ett försök att ytterligare stärka regeringens kontroll över medielandskapet, en fråga där EU tidigare riktat kritik mot Ungern.

Alexandru Munteanu har utsetts till Moldaviens nya premiärminister efter att parlamentet på fredagen röstat ja till hans kandidatur, skriver Reuters/TT/GP. Hans uttalade mål är ett moldaviskt EU-medlemskap senast 2028. Munteanu, som saknar tidigare politisk erfarenhet, representerar det EU-vänliga partiet PAS som vann egen majoritet i valet i september. Den 61-årige tidigare professorn har, utöver sitt moldaviska, även rumänskt och amerikanskt medborgarskap.

Serbiens president Aleksandar Vučić erbjuder att tidigarelägga parlamentsvalet efter en helg av stora regimkritiska protester, skriver Financial Times. Utspelet är en eftergift till en proteströrelse som i ett år demonstrerat mot korruption och maktmissbruk. Erbjudandet möts dock med skepsis. Oppositionen ser det som ett sätt att vinna tid och en källa nära presidenten uppger att ett val kan dröja till slutet av nästa år.

Tiotusentals serber samlades i Novi Sad i lördags för att uppmärksamma årsdagen av en dödlig stationskollaps där sexton personer dog, rapporterar AP. Protesterna är ett uttryck för ett brett missnöje med president Aleksandar Vučićs styre, då demonstranterna menar att olyckan orsakades av korruption. EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos sade att händelsen förändrar Serbien och att kraven på ansvarstagande är de värden som ska leda landet in i EU.

EU-kommissionen föreslog på torsdagen ett stödpaket på 8,5 miljoner euro till 5 800 personer som sagts upp efter Northvolts konkurs i mars. Pengarna från EU:s globaliseringsfond ska finansiera bland annat omskolning och yrkesvägledning. Åtgärderna kostar totalt 14,2 miljoner euro och medfinansieras av Arbetsförmedlingen. Förslaget måste nu godkännas av ministerrådet och EU-parlamentet.

Ett 12-punktsförslag för fred i Ukraina kallat "Komponenter för fred i Ukraina" cirkulerar bland EU-länderna sedan en tid tillbaka, rapporterar RFE/RL. Planen, som inte är ett officiellt EU-dokument, föreslår en vapenvila följt av förhandlingar om bland annat de ockuperade områdenas framtida styre. Enligt uppgifter till Yle skulle fredsplanen bygga på en liknande stegvis modell som den som nu diskuteras för Gaza, där Israel och Palestina gått med på fredsförslag på amerikanskt initiativ. Chanserna till framgång bedöms som små. 
– Vi kan ha en 12-punktsplan, men det blir ingen fred – det är Putins enpunktsplan, sade en europeisk diplomat til RFE/RL.

Enligt RFE/RL innehåller programmet innehåller bland annat följande delar: ​​Vapenvila, en "icke-angreppspakt" mellan Ryssland och Ukraina, "förtroendeskapande åtgärder", Ryssland välkomnas tillbaka till internationella organisationer, en "fredsnämnd" inrättas, under ledning av president Trump, förhandlingar om en slutgiltig kontaktlinje kommer att inledas och säkerhetszoner med internationell bevakning etableras runt kontaktlinjen, säkerhetsgarantier, att ”öka den ömsesidiga förståelsen och respekten för mångfalden av språk, kultur och religion”, ”inledningen av förhandlingar om permanent styrning av de ockuperade territorierna”, återuppbyggnad av Ukraina och att Rysslandssanktioner gradvis ska hävas i takt med att planen genomförs.

EU-kommissionen kan i nuläget inte bekräfta om EU omfattas av torsdagen amerikansk-kinesiska  uppgörelse där Kina pausar sina exportkontroller för sällsynta jordartsmetaller i ett år. Överenskommelsen med USA innebär att Kina temporärt drar tillbaka de skärpta restriktioner som infördes den 9 oktober.

Från EU-kommissionens sida välkomnar man minskade handelshinder. En talesperson bekräftade att ett möte med kinesiska representanter kommer att hållas i Bryssel i morgon fredag för att reda ut frågan. EU kommer att kommentera sitt förhållande till Kina först efter det mötet.

EU:s satsning på 109 miljarder euro för att förbättra företagsklimatet har gett otillräckliga resultat, enligt en rapport från Europeiska revisionsrätten som publicerades i veckan. Endast en tredjedel av de genomförda reformerna har lett till betydande förbättringar.

– EU har använt pengarna till återhämtningen efter pandemin som en morot för EU-länderna att genomföra omfattande reformer, men de har ännu inte lett till några betydande resultat – säger Ivana Maletić, ledamoten som ledde revisionen.

EU-kommissionen förbereder förslag för att snabbt kunna flytta trupper och tung utrustning som stridsvagnar över kontinenten vid en eventuell väpnad konflikt – en logistik som idag anses bristfällig. Det rapporterar Financial Times. En "solidaritetspool" med delade transportresurser ska skapas, där medlemsländer kan få tillgång till varandras lastbilar, tåg och färjor. Målet är att drastiskt korta förflyttningstiderna inom unionen som ett svar på det ryska hotet. Förslagen från kommissionen, som utvecklas i samarbete med Nato, väntas i november.

Europeiska centralbanken, ECB, lämnade på torsdagen styrräntan oförändrad på 2,0 procent. Det är tredje mötet i rad utan ränteändring. Banken motiverar beslutet med att ekonomin växer, arbetsmarknaden är robust och inflationsutsikterna stabila. Beskedet kom efter att ny data visat att eurozonens BNP växte med 0,2 procent under tredje kvartalet, mer än väntat. Inflationen i september var 2,2 procent.

Andrej Babiš, som fått i uppdrag att bilda Tjeckiens nya regering, siktar på att ha en ny koalition klar till mitten av december. Det rapporterar tjeckisk public service-radio Rozhlas. Babiš parti ANO förhandlar med högerpopulistiska SPD och högerpopulistiska Motoristerna. I måndags informerade han president Petr Pavel om att ett koalitionsavtal och ett regeringsprogram måste vara helt färdiga innan han föreslår vilka som ska få ministerposterna. Den 18-19 december håller EU toppmöte för att bland annat ta ställning till Ukrainastödet för 2026 och 2027.

USA bekräftade på onsdagen en truppminskning vid Natos östra flank, rapporterar nyhetsbyrån AP. En återvändande armébrigad kommer inte att ersättas. Enligt USA är beslutet ett tecken på ökad europeisk försvarsförmåga, inte ett minskat engagemang för Nato. Trots detta väcker neddragningen, som även mött intern kritik i USA, oro i Europa för ett säkerhetsvakuum gentemot Ryssland. Polen och Litauen uppger att de inte informerats om några neddragningar i sina länder.

Frankrike har infört en ny samtyckeslag efter svensk modell, rapporterade SVT Nyheter på onsdagen. Beslutet kommer i kölvattnet av en uppmärksammad våldtäktsskandal. Förslaget lades fram av politiker från Ekologisterna och president Emmanuel Macrons parti Renaissance.

Nederländska väntas väljare söka sig tillbaka mot den politiska mitten i nyvalet på onsdagen, skriver Financial Times. Geert Wilders ytterhögerparti PVV spås åter bli störst, men två mittenpartier har utlovat en regeringskoalition utan honom. Kampen om premiärministerposten står främst mellan tidigare EU-kommissionären Frans Timmermans (Gröna-Socialdemokraterna) och kristdemokraten Henri Bontenbal. Valet följer på att en PVV-ledd koalition kollapsade i juni.

Representanter för Ukraina och europeiska läder ska mötas i slutet av veckan för att diskutera detaljerna i en plan för vapenvila. Det uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen, rapporterar Reuters. Zelenskyj betonade dock att det inte är en plan för att avsluta kriget.

– Först och främst behövs en vapenvila, sade presidenten och förtydligade att syftet är att inleda diplomatiska samtal.

Mötet mellan parternas rådgivare väntas äga rum på fredag eller lördag.

Ukraina använder nu inhemska vapen i 90–95 procent av sina långdistansanfall då västerländska lager håller på att sina. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i måndags, uppger Yle. I tisdags talade han i telefon med Finlands president Alexander Stubb om läget. Enligt Zelenskyj har den nya ukrainska kryssningsroboten Flamingo, med en räckvidd på 3 000 kilometer, använts i strid. Attackerna mot ryska oljeraffinaderier uppges ha minskat Rysslands raffineringskapacitet med 20 procent.

Ryska regioner har börjat sänka bonusarna till personer som tecknar kontrakt med armén kraftigt, rapporterar Moscow Times/Expressen. I Samararegionen har den regionala bonusen sänkts från 3,6 miljoner till 400 000 rubel – en minskning med nästan 90 procent. Liknande nedskärningar har gjorts i flera andra regioner.

Närmare vart femte hushåll (17,4 procent) i EU hade svårt eller mycket svårt att få ekonomin att gå ihop under 2024. Det visar nya data som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. I andra änden av skalan uppgav 26 procent att de klarade sin ekonomi lätt eller mycket lätt.

En kraftig ökning av unga ukrainska män som anländer till Tyskland och Polen har utlöst en politisk motreaktion, rapporterar Politico. Inflödet följer på ändrade ukrainska utreseregler från augusti för män mellan 18 och 22 år. I Tyskland har antalet nyanlända i åldersgruppen stigit från 19 per vecka till över 1 400. Ledande politiker i både tyska regeringspartier och på högerkanten i båda länderna ifrågasätter nu sociala ersättningar och menar att männen undviker militärtjänst.

Försäljningen av nya bilar i EU ökade med tio procent i september, den tredje månaden i rad med tillväxt. Det visar ny statistik från branschorganisationen Acea, rapporterar TT/GP. Uppgången drevs främst av laddhybrider, som ökade med 65,4 procent. Volkswagen-koncernen stärkte sin marknadsledande ställning, medan både Tesla och svenska Volvo Cars tappade andelar. Volvos marknadsandel sjönk till 2,1 procent.