Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 2 december

Veckans tema: EU:s och Sveriges klimatmål och resultat

Veckans tema knyter an till det pågående klimatmötet COP28 och visar vilka klimat - och energimål EU-länderna satt upp och hur långt de har nått. Visste du att Sverige har minskat sina utsläpp mest av EU-länderna? Allt om klimatmålen här.

Notiser 1 december

Färre ryssar stöttar Putins krig – visar undersökning

En ny oberoende rysk opinionsundersökning, gjord per telefon i oktober, visar på att antalet ryssar som fullt ut stöttar kriget i Ukraina nästan halverats sedan februari 2023, skriver tankesmedjan ISW i sin senaste analys, rapporterar GP.

Kraftig ökning av försvarsutgifterna i Ryssland

Omkring 40 procent av den ryska statsbudgeten för 2024 ska läggas på försvar och säkerhet. Enligt Torbjörn Becker, chef för Östeuropeiska institutet på Handelshögskolan, får detta konsekvenser för befolkningens välstånd.

– Så länge man tänker hålla på med kriget i Ukraina så behöver man stoppa in resurser i krigsapparaten, säger han till SVT Nyheter.

Förlängning av tillfällig barnsexkontroll föreslås i brist på överenskommelse

I augusti nästa år löper en tillfällig EU-lag ut som gör det lagligt för nätplattformar att på frivillig basis skanna användare i jakten på barnpornografiskt material, av kritiker kallad chat control. Kommissionen föreslog i maj att göra skanningen obligatorisk och permanent – ett mycket kritiserat förslag som fick öknamnet chat control 2. Men EU-lagstiftarna i parlamentet och ministerrådet har ännu inte inlett några slutförhandlingar om lagen eftersom medlemsländerna inte kunnat enas om sin gemensamma hållning.

För att det inte ska bli något glapp efter augusti 2024 föreslog kommissionen på fredagen därför att den frivilliga och tillfälliga skanningslagen ska förlängas i ytterligare högst två år.

"Om inga nya regler finns på plats [i augusti 2024] skulle leverantörerna sakna rättslig grund i EU för att upptäcka och rapportera sexuella övergrepp mot barn i sina tjänster. Detta skulle göra det lättare för förövare att dela med sig av material om sexuella övergrepp mot barn, att grooma barn i EU och att komma undan med det ostraffat", skriver EU-kommissionen.

Förhandlingarna om rätten att koppla ner har avbrutits – EU-kommissionen tar över

Det blir inget avtal mellan europeiska fack och arbetsgivare om reglerna för distansarbete. Förhandlingarna har brutit samman sedan två av tre arbetsgivarorganisationer dragit sig ur. Istället kommer nu EU-kommissionen att ta fram lagstiftning på egen hand, rapporterar Arbetsvärlden.

Minskad satsning på forskning och utveckling i EU

Under 2022 satsade EU-länderna i snitt 2,22 procent av BNP på forskning och utveckling, FoU, meddelade Eurostat på fredagen. Det är en minskning från 2,27 procent året innan. Fyra länder toppar med FoU-satsningar med över tre procent av BNP: Belgien, Sverige, Österrike och Tyskland.

Begränsade framsteg för ungerska demokratireformer – EU-pengar hålls inne

För ett år sedan beslutade EU att frysa utbetalningar till Ungern med hänvisning till brister i grundläggande demokratiska regler kring domstolars oberoende, minoritetsrättigheter, akademisk frihet och asylrätten. Totalt rör det sig om närmare 22 miljarder euro i frysta utbetalningar.

Inom de närmaste veckorna väntas EU-kommissionen ta beslut som rör frysningarna. När det gäller domstolars oberoende från politisk påverkan ser kommissionen framsteg men på de övriga punkterna lyser nödvändiga ungerska reformer med sin frånvaro.

Frågan väntas bli het på EU-toppmötet i mitten av december eftersom den ungerske premiärministern Viktor Orbán hotat att blockera viktigt EU-stöd till Ukraina och att låta landet börja medlemskapsförhandla. Oron är att Orbán kommer att kräva att EU-pengar betalas ut för att han ska släppa sitt veto.

Dom: Tyskland måste genast minska utsläpp

Tyska regeringen måste omedelbart vidta åtgärder för utsläppsminskningar, enligt kammarrätten i Berlin-Brandenburg. Det rapporterar Süddeutsche Zeitung, enligt TT/SvDDomen kom två veckor efter att konstitutionsdomstolen, med hänvisning till landets upplåningsregler, förbjöd regeringen att använda en statlig fond för att finansiera klimatförbättringar.

Expert: Signal att Europa behöver ta mer ansvar

Nu är det viktigare än någonsin för väst att skicka vapen till Ukraina. Det säger Rysslandsexperten Inga Näslund.

– Att säga att Ukraina håller på att förlora underminerar stödet, säger hon till SvD.

Danmark kan bli först i världen med klimatskatt på lantbruk

Danmark ser nu ut att bli först i världen med att införa en särskild klimatskatt på jordbrukets koldioxidutsläpp, rapporterar Ekot. Det finns en politisk majoritet för en skatt, men idén möter motstånd från lantbruket, där många ser en risk för att konkurrenskraften minskar, att jordbruksproduktionen dalar och att danska bönder ska slås ut.

Polsk "rysskommission": Inga politiska poster för Tusk

I Polen rekommenderade den av förra regeringen inrättade och kritiserade så kallade rysskommission, bara timmar innan det nyvalda parlamentet upplöste kommissionen, att oppositionsledaren Donald Tusk inte bör tillåtas ha politiska poster, uppger Ekot. Men Tusk väntas tillträda som premiärminister i Polen om två veckor.  

Ryssland förbjuder hbtq-rörelsen – stämplas som extremistisk

"Högsta domstolen" i Ryssland stämplar hbtq-rörelsen som extremistisk och förbjuder den att verka i landet, skriver ryska medier, enligt SVT. Beslutet träder i kraft omedelbart. Rätten höll förhandlingen bakom stängda dörrar och med endast representanter för justitiedepartementet, som föreslagit åtgärden, närvarande.

Notiser 30 november

Fallande inflation i euroländerna – nära målet

I november sjönk inflationen i de 20 euroländerna från 2,9 procent i oktober till 2,4 procent, meddelade Eurostat på torsdagen i en preliminär bedömning. Bland annat ökade konsumentpriserna i Tyskland mindre än väntatNu ligger inflationen nära Europeiska centralbankens och andra centralbankers mål om 2 procents inflation. 

Ranking: Sverige har bäst företagsklimat i EU

Sverige toppar EU-rankingen för hur gynnsamt företagsklimatet är, enligt PwC:s rapport Private Business Attractiveness Index. Rapporten visar att endast Schweiz har ett starkare index, vilket gör att Sverige efter en stark klättring ligger högst av de EU-länder som finns med, tätt följt av Tyskland, skriver tidningen Näringslivet. 33 länder ingår i indexet, i huvudsak EU-länder.

Ny svensk ledamot i EU:s revisionsrätt får tummen upp

EU-parlamentets budgetkontrollutsskott röstade på torsdagen med siffrorna 18 för och 3 som avstod för att ställa sig bakom Hans Lindblad som Sveriges ledamot av Europeiska revisionsrätten. Han ska efterträda Sverige nuvarande EU-revisor Eva Lindström när hennes mandat löper ut i februari 2024.

Hans Lindblad är för närvarande chef för regeringens produktivitetskommission och har tidigare varit  chef för Riksgäldskontoret och statssekreterare hos finansminister Anders Borg (M).

Det är medlemsländerna beslutar om vilka som blir ledamot i revisionsrätten efter att ha hört EU-parlamentet.

Nytt svenskt mediestöd får godkänt i EU

EU-kommissionen gav på torsdagen klartecken till det nya svenska mediestödet, som riksdagen antog för två veckor sedan, och som ska börja gälla efter årsskiftet .

"Kommissionen har funnit att att stödet är nödvändigt och lämpligt för att uppnå det eftersträvade målet, nämligen att utveckla mediesektorn vilket är viktigt för att bevara mångfalden inom medierna. Kommissionen drog vidare slutsatsen att stödet är proportionerligt eftersom det är begränsat till vad som är absolut nödvändigt och kommer att ha en begränsad inverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna", uppger EU-kommissionen.

Tydligt stöd för naturrestaurering av land och hav

EU-parlamentets miljötutskott röstade på tonsdagen för den uppgörelse om att återställa naturområden som nåddes tidigare i månaden. Minst 20 procent av land och hav ska återställas till 2030 och alla skadade naturområden ska vara återställda till 2050. Återställningen ska bland annat ske genom att motverka trenden med minskade pollinatörer som bin, plantering av nya träd och en leva upp till en rad andra kriterier.

Parlamentets kompromiss med medlemsländerna stöddes av 53 medan 28 röstade mot och 4 lade ned sina röster. Från Sverige röstade ledamöter i utskottet från S, L, V och MP för medan M och C röstade mot. KD och SD har inga ledamöter i miljöutskottet och deltog därför inte i omröstningen.

Hela EU-parlamentet väntas rösta om uppgörelsen i slutet av februari nästa år.

Bakslag för nederländske valvinnaren Geert Wilders

I senaste valet blev den kontroversielle partiledaren Geert Wilders EU- och invandringskritiska Frihetspartiet PVV störst, och nu siktar han på att bli Nederländernas premiärminister. Men svårigheterna ökar för att få andra partier i Nederländerna att samarbeta, rapporterar TT/SVT. Två stora tänkbara koalitionspartner – liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska NSC – avvisar samarbete med PVV.

Frankrike öppnar dörren för EU-samtal om sanktioner mot israeliska bosättare

Frankrike sade på onsdagen att Europeiska unionen bör överväga sanktioner mot israeliska bosättare som har angripit palestinier på Västbanken som ett alternativ och samtidigt att samtalen inom EU om att införa sanktioner mot Hamas befälhavare går framåt, rapporterar Reuters.

Krav på nyval när Scholz ”kör landet i botten”

Förbundskansler Olaf Scholz störtdyker i opinionen, högernationalistiska Afd är näst största parti och statsbudgeten är ogiltigförklarad. Nu kräver oppositionen nyval samma dag som EU-valet i juni – då ytterhögern hoppas på en triumf, skriver SvD.

Rysslandsexpert: Finland föll i Kremls fälla

Enligt den tongivande brittiska Rysslandskännaren Mark Galeotti gillrade Moskva en fälla vid östgränsen där Finland erbjöds enbart dåliga alternativ.

– Ironiskt nog hjälper det Putin att Finland stänger gränsen, säger Rysslandskännaren Mark Galeotti i en intervju med Svenska Yle. Beslutet är en propagandaseger för Moskva där regimen kan lyfta fram att väst är ett gäng hycklare. Dessutom russofobiska, något som är en viktig beståndsdel i Putins retorik.

Tyskland varnar för hög risk för attacker

Risken för islamistiska attacker är "högre än den har varit på länge" på grund av kriget mellan Israel och Hamas, varnar Thomas Haldenwang, chef för det tyska författningsskyddet, enligt TT/SvD. Han säger i ett uttalande att det cirkulerar uppmaningar om att al-Qaida och IS bör passa på och utföra attacker under kriget.

Ukraina knyts närmare till Nato

Nato lovar långtida stöd till Ukraina och hoppas på snar leverans av F16-plan.

– Vi är de facto på väg att bli en Natoarmé, konstaterar Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, enligt TT/SvD.

Slovaker går med i polsk blockad vid ukrainska gränsen

Slovakiska lastbilsförare kommer att blockera den viktigaste gränsövergången till Ukraina från och med fredag, enligt landets lastbilsförarorganisation UNAS och ansluter sig därmed till polska protester, uppger Reuters. Polska och slovakiska lastbilsförare klagar på att ukrainska lastbilsförare erbjuder billigare priser för sina tjänster och även transporterar varor inom EU, snarare än bara mellan unionen och Ukraina.

Niger legaliserar migrantsmuggling – kan påverka EU

Kuppledare i Niger har valt att häva en åtta år gammal lag som förbjuder smuggling av migranter genom landet, rapporterar GT. Det kan nu innebära ett ökat tryck av migranter som söker sig genom landet till Libyen och därefter Europa.

EU: Miljardstödet till SAS följer reglerna

Svenska och danska statens miljardstöd till SAS under pandemin är i linje med reglerna, konstaterar EU-kommissionen efter en granskning, skriver TT/SvD. Beslutet kommer efter att EU-domstolen underkänt stödet i maj i år efter påståenden från det irländska flygbolaget Ryanair om snedvriden konkurrens.

Bolivia kämpar mot skogsbränder – får hjälp av EU

Skogsbränder har härjat flera månader i Bolivia. Nu får landet hjälp från både Frankrike och Venezuela som skickar brandmän att delta i släckningsarbetet. – Precis som 2019 kan Bolivia återigen räkna med vårt stöd, säger EU-kommissionären Janez Lenarčič, enligt SVT.

Franske justitieminister frikänd i kändismål

Frankrikes justitieminister Èric Dupond-Moretti har helt frikänts i en rättegång som rörde tidigare påstådd intressekonflikt. Rättegången var pinsam för både justitieministern och den franska regeringen då det var första gången i modern tid som en sittande justitieminister ställdes inför rätta för misstänkta brott under ämbetsperioden, uppger TT/GP.

Notiser 29 november

Bakslag för Nordens batteribälte – statsstöd drar företag till USA och Kanada

På kort tid har två planerade battericellsfabriker längs det så kallade batteribältet i Norden lagts på is. De tilltänkta fabrikerna i Mo i Rana, Norge, och Vasa i Finland kommer istället att byggas i USA. Företaget som äger anläggningarna anger att USA:s klimatpaket: Inflation Reduction Act (IRA), som innehåller statsstöd till företag, gör lönsamheten för en gigafabrik betydligt bättre i USA än i Europa. Nu finns en stor oro över hur detta kommer att påverka norra Sverige, rapporterar SVT. Tidigare i höst utlovade Kanada 22 miljarder kronor i stöd till svenska Northvolt för att de bygger en batterifabrik där.

20-tal militära fartyg börjar patrullera Östersjön

Två svenska korvetter ska, tillsammans med 20 andra fartyg, från och med fredag patrullera Östersjön – som en del av en stor Natosatsning mellan 10 länder för att skydda viktig undervattensinfrastruktur som el- och datakablar från sabotage, rapporterar TT/SvD.

EU-passagerare föreslås få stärkta rättigheter

EU-kommisionen lade på onsdagen fram tre förslag till Europaparlamentet och ministerrådet, som fokuserar på att stärka passagerares rättigheter,  exempelvis när resor oavsiktligt avbryts, och särskilt vid paketresor. Dessutom vill kommissionen att de som reser med olika transportslag ska få bättre och mer sammanhållen information om olika resvägar och transportslag, så att passagerarna kan välja de bästa alternativen för dem.

Sveriges integrering med Nato nästan klar

Sedan våren 2022 har Olle Mobergh, Sveriges representant vid Nato ACT, Natos strategiska utvecklingsstab i Norfolk i Virginia i USA, arbetat med att integrera Sverige i Nato, inklusive system och rutiner.

– Redan efter sex till åtta månader så var vi i en situation där vi i praktiken kunde stänga ner vår arbetsgrupp och konstatera att Sverige var helt integrerat i Nato, säger Bruce Hutchinson, som granskat försvarets anpassning till Nato, rapporterar SVT.

Weber varnar för högerextrem våg i nästa EU-val

Manfred Weber,  ordförande för EU-parlamentets största partigrupp, konservativa och kristdemokratiska EPP, varnade på tisdagen för ett uppsving för högerextrema krafter i Europa vid nästa EU-val, om inte unionen når en lösning i migrationsfrågorna, skriver Politico. Samtidigt visar sammanställda opinionsundersökningar att de två partigrupperna till höger om EPP, ECR och ID, skulle få 166 platser av Europaparlamentets över 700 platser om det vore EU-val idag.

Kina trappar ner konflikten med Litauen

Kina har släppt sin handelsbojkott från 2021 mot Litauen och de två regeringarna går gradvis mot att återställa sina diplomatiska förbindelser, rapporterar Bloomberg. Kinas agerande var ett sätt att straffa Litauen för att de mot Kinas gillande låtit Taiwan öppna ett representationskontor i Vilnius under eget namn. Taiwan, som anses vara en av världens mest demokratiska länder, erkänns idag av 14 länder i världen men inte av något EU-land. I nästa vecka väntas EU och Kina för första gången på fyra år mötas i ett toppmöte.

Von der Leyen om Mellanösternkrisen: "Nu eller aldrig"

Det är "nu eller aldrig" för Israels och Palestinas två-stats-lösning, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Politico på tisdagen.

 –Det är nästan dramatiskt att på grund av de hemska händelserna i Mellanöstern, så är en två-stats-lösning mer sannolikt än den var för månader eller år sedan, uppgav hon.

Utlänningar kan tvingas signera ryskt lojalitetsavtal

Rysslands inrikesdepartementen bereder nu ett lagförslag som innebär att utlänningar, som reser in i landet, kan tvingas signera en lojalitetsförklaring med Ryssland vilket skulle hindra dem från att kritisera rysk politik. Syftet ska vara att "skydda ryska nationella säkerhetsintressen", skriver den ryska nyhetsbyrån Tass  på onsdagsmorgonen, enligt Euractiv.

Frontex förstärker finska gränsen mot Ryssland

Den första gruppen med gränsvakter från EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex anländer i veckan till norra Finland, rapporterar Sveriges Radio. Finland har bett  EU om stöd efter att många asylsökande plötsligt kommit cyklande till Finland via Ryssland.

På tisdagen meddelade den finska regeringen att de stänger den sista övergången vid östgränsen för att stoppa vad de menar är en så kallad hybridattack från rysk sidan i syfte att skapa oro i Finland.

Bulgariska S-partiet i allians med proryska partier

I ett försök att stärka sitt inflytande meddelade i veckan det bulgariska socialistpartiet, BSP, medlem i Europaparlamentets socialdemokratiska grupp S&D, att de kommer att ingå i en bred allians tillsammans med proryska och nationalistiska partier i Bulgarien, rapporterar Euractiv. Efter att socialdemokrater i Slovakien i förra månaden ingått en likande allians för att nå regeringsmakten uteslöts de från S&D

Spanien redo att signera Gibraltaravtal

Enligt Spaniens utrikesminister José Manuel Albares är landet redo att under onsdagen signera ett avtal med Storbritannien om Gibraltars status efter Brexit. Han ska i dag möta sin brittiska kollega David Cameron i Bryssel. Överenskommelsen berör handel, immigration och arbetskraft som reser mellan Gibraltar och Spanien, uppger The Guardian.

Amerikansk journalist kvar i ryskt fängelse

Amerikanska Wall Street Journals reporter Evan Gershkovich kommer att hållas i fängsligt förvar i Ryssland åtminstone fram till den 30 januari nästa år, enligt ett "domstolsbeslut". Journalisten greps i mars i år under en reportageresa till Jekaterinenburg och anklagas vara amerikansk spion. Gershkovich och hans tidning nekar till anklagelserna och enligt USA:s regering har reportern fängslats utan laglig grund, uppger TT/GP.  

Ukraina misstänker rysk inblandning i förgiftning

Marianna Budanova, hustru till Kyrylo Budanov,  som är chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst, har utsatts för ett förgiftningsförsök med tungmetaller, rapporterar TT/SvD, som hänvisar till nyhetsbyrån AFP.

Budanova, som är rådgivare till Kievs borgmästare Vitalij Klitjko, uppges nu vårdas på sjukhus. Enligt en talesperson för landets militära underrättelsetjänst misstänks Ryssland ligga bakom.

Notiser 28 november

Fler kvinnor i arbete än män i bara två av 260 europeiska regioner

Storstadsområdet runt den litauiska huvudstaden Vilnius och Södra Finlands län var de två enda regioner i EU 2022 där sysselsättningsgraden vad högre bland kvinnor än män, visar siffror från Eurostat på tisdagen. Totalt finns det uppgifter för 260 regioner i Europa. Av de svenska regionerna hade Mellersta Norrland, som omfattar Västernorrlands och Jämtlands län, den minsta skillnaden mellan män och kvinnor. Den största ojämlikheten i  andelen sysselsatta fanns i regionen centrala Grekland.

Finland stänger hela östgränsen

Regeringen stänger också den sista gränsstationen på gränsen mot Ryssland. Därmed är hela östgränsen stängd, för att få ett slut på vågen av asylsökande från Ryssland. Beslutet fattades vid ett extra regeringsmöte på tisdagen, rapporterar Yle.

Kristersson: Sverige stödjer finsk gränsstängning

Situationen vid Finlands gräns är iscensatt av Ryssland och syftar till att skapa splittring i västvärlden, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med sin finske kollega Petteri Orpo, uppger TT/GP.

– Sverige stödjer starkt Finlands åtgärder för att skydda inte bara Finlands gräns, utan också EU:s yttre gräns, säger Kristersson.

70 000 flyger till klimatmöte

Mer än 70 000 politiker, diplomater, aktivister, finansiärer och företagsledare kommer att flyga till Dubai den här veckan för att prata om att stoppa världens glidning mot miljökatastrofer, rapporterar Bloomberg. Behovet av framsteg på FN:s klimatmöte COP28 har aldrig varit mer akut: 2023 kommer med största sannolikhet att bli det varmaste året någonsin uppmätt, utsläppen av växthusgaser ökar fortfarande och löften om att minska föroreningarna är fortfarande otillräckliga för att ta bort risken för ohanterlig uppvärmning, skriver nyhetsbyrån.

Förhandlaren: Tuffaste klimatmötet hittills

Det blir hans femte klimattoppmöte. Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie tror att COP28 i Dubai kommer att bli det tuffaste hittills, skriver TT/GP.

– Viktigast blir den globala översynen. För första gången sedan Parisavtalet ingicks gör man en bedömning av hur långt vi har kommit och vart vi ska. Vi vet att vi ligger långt efter. , säger Frumerie.

EU-domstolen: Tillåtet att hindra offentliganställda att bära slöja

EU-domstolen har ombetts komma med ett så kallat förhandsavgörande i ett fall i Belgien där en kommunanställd förbjöds att bära islamisk huvudduk på sin arbetsplats. I dag tisdag kom domstolens utlåtande.

"För att skapa en fullständigt neutral administrativ miljö får en offentlig förvaltning förbjuda att synliga tecken som avslöjar filosofiska eller religiösa övertygelser bärs på arbetsplatsen. En sådan regel är inte diskriminerande om den tillämpas generellt och utan åtskillnad på all personal vid den aktuella förvaltningen och begränsas till vad som är absolut nödvändigt", heter det från EU-domstolen

Nytt EU-förslag i kampen mot migrantsmugglare

EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson lade på tisdagen fram ett nytt förslag med syfte att bättre komma åt dem som smugglar migranter till medlemsländerna. Förslaget ska bland annat göra det lättare att komma åt smugglarnätverken, stärka Europols roll i att bekämpa migrantsmugglare och utvidga medlemsländernas jurisdiktion till att omfatta även fall på internationellt vatten.

Mer än 90 procent av dem som genomför så kallade olagliga gränspassager in i EU gör det med hjälpa smugglare. Migrantsmugglare tjänade 2019 över 200 miljoner euro på sin olagliga verksamhet, enligt kommissionen.

Norsk forskare: Svensk covidstrategi var bättre

Nedstängningarna i Norge under pandemin räddade mer än 2 000 liv, enligt beräkningar i en ny studie. Men det skedde till ett mycket högt pris – alltför högt, anser en forskare vid Norska Folkhelseinstituttet, rapporterar TN.

Marockansk diplomat efterlyst i korruptionsskandal i EU-parlamentet

För ett år sedan briserade en skandal i EU-parlamentet där högt uppsatta politiker och andra greps av belgisk polis för att ha tagit emot mutor från Qatar och Marocko för att driva de två icke-demokratiernas linje. Belgiska myndigheter har utfärdat en europeisk arresteringsorder på Marockos ambassadör i Polen, Abderrahim Atmoun, som misstänks ha varit en viktig aktör i att muta EU-parlamentariker, rapporterar Politico. Atmoun antas dock ha flytt tillbaka till Marocko.

"Gröna kollektivförhandlingar" diskuterades i EU

EU-ländernas sysselsättningsministrar höll i går måndag en vägledande diskussion om konceptet "gröna kollektivförhandlingar" – hur fack och arbetsgivare kan involveras i den gröna omställningen. Diskussionen rör inget konkret lagförslag utan handlar mer om att utbyta goda erfarenheter mellan medlemsländerna.

Ministrar enas om position i EU-förhandlingar om intyg för personer med funktionsnedsättning

EU-ländernas socialministrar enades på måndagen om sin förhandlingsposition i ett förslag om att inrätta ett gemensamt EU-intyg om funktionsnedsättning och parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning. Syftet med förslaget säkra vissa villkor och positiv särbehandling för personer med funktionsnedsättning under kortare vistelser i andra medlemsländer och därmed underlätta den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning. Det ska även införa ett standardiserat EU-parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning. När EU-parlamentet enats om sin position kan förhandlingar om förslagets slutliga utformning inledas.

Ny regering i Polen väntas inte bli långlivad – saknar majoritet

Polens president Andrzej Duda har svurit in en ny konservativ regering med premiärminister Mateusz Morawiecki i spetsen, uppger TT/SvD. Regeringen lär inte bli långvarig och kritiker hävdar att Morawiecki vill använda dagarna innan den röstats ned till att utse nya myndighetschefer.

Alexander Bard kandiderar till EU-parlamentet

Partiet Medborgerlig samling satsar på att ta plats i Europaparlamentet efter nästa års val och toppar sin lista med  partiets EU-politiska talesperson Pia Rundkvist.  Även kändisen Alexander Bard finns med på tionde plats.

Stort tapp i finansiering av europeiska techföretag väntas

Finansieringen av europeiska teknikföretag kommer att minska med nästan hälften i år, eftersom amerikanska investerare i allt högre grad överger kontinenten, skriver FT. Enligt en årlig rapport som sammanställts av den Londonbaserade riskkapitalgruppen Atomico förväntas nystartade teknikföretag i Europa få in cirka 45 miljarder dollar under 2023. Det är en nedgång från 82 miljarder dollar förra året.

Nato-chefen: Underskatta inte Ryssland

Ukraina åsamkar Ryssland ”kraftiga förluster”, hävdar Natochefen Jens Stoltenberg – men varnar för ett underskattande av den ryska styrkan. – De är villiga att offra människoliv, sade Stoltenberg, enligt TT/SvD.

Brottas med rekordstor invandring efter brexit

Brexit fick inte bukt med invandringen till Storbritannien. Tvärtom. Nu växer befolkningen rekordsnabbt – orsaken uppges vara systemet som infördes efter utträdet ur EU, skriver SvD.

Notiser 27 november

Ylva Johansson: Vi har aldrig varit så nära att enas om migrationen

Få EU-kommissionärer i Bryssel har kritiserats så hårt som Sveriges Ylva Johansson. Hon är i rejält blåsväder för sitt förslag att skanna digital kommunikation för att stoppa pedofiler. Däremot ser den nya migrationspakten ut att bli en fjäder i hatten för henne. – Vi har aldrig varit så här nära en uppgörelse, säger hon i en intervju med DN.

EU:s klimattopp: Kina bör också betala

Kina och andra stora tillväxtländer bör vara med och betala mer av klimatskulden till de länder som drabbas värst av klimatförändringarna, anser EU:s nye klimatkommissionär Wopke Hoekstra, enligt TT/Sydsvenskan.

“Så kan Ryssland tvingas betala för kriget”

Det går att överföra pengar, mellan två till fyra miljarder euro per år av så kallade “oväntade vinster”, från den ryska centralbankens frysta tillgångar i EU som betalning för återuppbyggnaden av det som Ryssland förstört genom sin olagliga krigföring i Ukraina. Det menar Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid i ett inlägg på Europakommentaren. Han, som lett en EU-grupp experter i frågan, noterar med tillfredsställelse att stats- och regeringschefer i G7 bestämt att de ryska tillgångarna ska kunna hållas frysta till “Ryssland betalt vad man är skyldig för Ukrainas återuppbyggnad”. Samtidigt menar Ahnlid att arbetet för andra och “mer omfattande lösningar” bör intensifieras. Enligt Världsbanken kan en återuppbyggnad kosta omkring 410 miljarder dollar totalt.

Tyskt fack: Teslas beteende ”otidsenligt redan för 100 år sedan”

Konflikten mellan fackförbundet IF Metall och Tesla har nu pågått i en månad. Samtidigt som sympatiåtgärderna utvidgas i Sverige följs strejken av Europas största industrifack, tyska IG Metall, uppger SVT. Nu tittar fackföreningen noggrant på svenska IF Metalls konflikt med Tesla, vars agerande han tycker är omodernt.

– Men det förhållningssättet från en arbetsgivare, i det här fallet Elon Musk och hans företagsledning, är fullständigt otidsenligt 2023. Det var otidsenligt redan för 100 år sedan, säger Dirk Schulze, distriktchef på IG Metall.

SD vill utreda EU-medlemskap och ändra fördragen

I “Principer för EU-politik” som Sverigedemokraterna antog vid möte i Västerås i fredags framgår att partiet vill se en omfattande och oberoende utvärdering av Sveriges EU-medlemskap. Vidare föreslås att EU:s uppgifter och makt ska minskas väsentligt och att fler EU-beslut som länderna i dag tar med kvalificerad majoritet istället ska tas med krav på enhällighet. Dessa förändringar kräver en omförhandling av EU:s fördrag där alla länder har vetorätt.

Partiet vill vidare att Sverige ska stämma EU inför EU-domstolen varje gång som riksdagen anser att nya förslag bryter mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Man vill även ha folkomröstningar innan riksdagen tar ett beslut “om att flytta ytterligare maktbefogenheter från nationell till EU-nivå”. Sverigedemokraterna vill också begränsa EU:s budget så att den inte ökar mer än inflationen.

EU-handel med Ryssland planar ut

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU-ländernas varuimport från Ryssland minskat från 9,5 till 2 procent av den total varuimporten i september i år. Varuexporten från EU till Ryssland har under samma period minskat från 3,8 til 1,4 procent av medlemsländernas samlade varuexport, visar siffror från Eurostat. Sedan mars i år är dock EU:s varuhandel med Ryssland i det närmaste oförändrad.

Zelenskyjs uppförsbacke blir bara brantare

Han var Ukrainas hjälte. I dag kämpar president Zelenskyj med motgångar: Dödläge vid fronten, importkonflikter med Polen och kritik på hemmaplan, rapporterar DN.

EU och Kanada knyter forskningsband

EU och Kanada höll i förra veckan sitt 19e toppmöte. Där slutfördes bland annat förhandlingar om att låta Kanada ingå i delar av EU:s forskningsprogram Horizont. På toppmötet diskuterades även klimatfrågor, digitalisering, Ukraina, Mellanöstern, tillgången till råmaterial och EU:s flygpassageraruppgiftsavtal PNR med Kanada.

Finlands Orpo till Ryssland: Sluta nu

Rysslands försök att skaka om Finland genom att skicka migranter mot gränsen måste sluta, enligt Finlands statsminister, skriver TT/GP. Petteri Orpo finner stöd i Baltikum, där man har erfarenhet av liknande misstänkta hybridangrepp.

Turkiets export av varor med militär anknytning till Ryssland ökar

Turkiets export till Ryssland av varor som är viktiga för Moskvas krigsmaskineri har ökat kraftigt i år, vilket har ökat oron bland USA och dess allierade för att landet fungerar som en kanal för känsliga produkter från deras egna tillverkare, skriver FT.

Trögt för nationalkonservativa Lag och rättvisa att bilda regering

Det går trögt för det polska regeringspartiet Lag och rättvisa i försöken att bilda regering efter valet i oktober, rapporterar Ekot. Partiet fick uppdrag att bilda regering trots att man förlorade sin majoritet i parlamentet och att alla andra partier uteslutit ett samarbete. Beslutet av president Andrzej Duda att ge Lag och rättvisa uppdraget att bilda regering var kontroversiellt. Den mitten-vänsterorienterade oppositionen med Donald Tusk i spetsen gick till val på en koalitionsregering och vann en klar majoritet.

EU:s förhandlare: Utmanande att fasa ut fossila bränslen

I veckan inleds FN:s klimatmöte i Dubai, och en av nyckelfrågorna som man nu ska försöka komma överens om är att fasa ut fossila bränslen som står för merparten av alla klimatpåverkande utsläpp. Det kommer att bli en utmanande uppgift, säger EU:s chefsförhandlare Jacob Werksman, i en exklusiv intervju med Ekot.

Ryssland uppvaktar Afrika med gratis spannmål

Ryska sändningar av donerad spannmål kommer att börja landa i Afrika inom några dagar i Rysslands försök att stärka sitt inflytande på kontinenten, rapporterar Bloomberg.

Notiser 25 november

Veckans temasida:   Demokratins utveckling i Europa

Se fyra ledande index om utvecklingen av demokrati och frihet i Europa. Hur går det för Sverige? 

Notiser 24 november

Över 100 Europaparlamentariker missbrukade EU-pengar – slipper rättsligt efterspel

Mellan 2019 och 2022 betalade 108 ledamöter tillbaka totalt mer än 2 miljoner euro, motsvarande över 20 miljoner kronor, pengar öronmärkta för att anställa politiska assistenter. Genom att betala tillbaka pengarna slipper de vidare rättsliga påföljder något som väcker frågor om hur parlamentet hanterar denna praxis. Det avslöjades på torsdagen av grävande journalister från nätverket Follow the money i samarbete med tidningen Die Welt. Vilka de 108 ledamöter är eller från vilka EU-länder de kommer eller vilka partigrupper de tillhör vägrar dock Europaparlamentet uppge.

SD:s EU-skeptiker åkte på bakslag

På Sverigedemokraternas landsdagar i Västerås utmanades partiets de facto-acceptans av Sveriges EU-medlemskap som deklarerades 2019. Men ungdomsförbundets motion om att verka för ett utträde ur EU röstades ner. Samtidigt öppnade SD-toppen Europaparlamentariker Charlie Weimers för att gå ur EU om maktöverföringen till Bryssel går för långt, exempelvis om Sveriges vetorätt i vissa frågor skulle tas bort.

– Då kommer jag att kräva omedelbar swexit, sade Charlie Weimers, rapporterar TT/GP.

Sverige och Finland vill stoppa kartläggning av urskog i EU

I onsdags lade EU-kommissionen fram ett förslag om att kartlägga skogarnas tillstånd i EU. Inför det försökte den svenska och finska regeringen i ett brev till kommissionen stoppa förslaget att kartlägga orörd urskog med argument som att det inte är “nödvändigt” och att det innebär “mycket höga kostnader”. Enligt en sammanställning i Dagens Nyheter finns det ett flertal exempel i närtid där Sverige i EU, oavsett regeringen, “jobbat för att sänka lagar för skogsskydd”. 

Bättre luft hade räddat 250 000 människor

Luftföroreningarna i EU ligger fortfarande långt över de rekommenderade nivåerna från Världshälsoorganisationen. Enligt den senaste hälsobedömningen från Europeiska miljöbyrån som publicerades på fredagen kunde 253 000 dödsfall i EU ha undvikits 2021 om koncentrationerna av fina partiklar i luften hade uppfyllt WHO:s rekommendationer. Luftföroreningar orsakar eller förvärrar vissa sjukdomar som lungcancer, hjärtsjukdomar, astma och diabetes enligt nya uppskattningar av hälsoeffekter.

– Även om vi har gjort stora framsteg under de senaste åren, visar våra senaste data och bedömningar att luftföroreningarnas effekter på vår hälsa fortfarande är för stora, vilket resulterar i dödsfall och sjukdomar, säger Leena Ylä-Mononen, chef för Europeiska miljöbyrån i ett uttalande.

Charles Michel: Den ukrainska motoffensiven har inte misslyckats

– Jag tror inte att den ukrainska motoffensiven har misslyckats”, säger Europeiska rådets ordförande Charles Michel i en intervju med Kyiv Independentuppger Yle.

Michel motiverar sitt svar i två punkter. För det första nämner han den ukrainska militärens framsteg i Svarta havet. För det andra nämner han framryckningen vid floden Dnepr.

Kvinnorna räddar Ukrainas kolgruvor

När Rysslands anfallskrig tvingar de ukrainska männen till fronten lämnar de tusentals jobb efter sig, bland annat i landets kolgruvor. För första gången i historien får därför Ukrainas kvinnor arbeta under jord, rapporterar DN.

Facket tar Teslastrejk till Berlin

Idag träder If Metalls blockad i kraft som ska slå mot Teslas jättefabrik utanför Berlin, rapporterar SR Ekot, uppger SVT. Teslastrejken har nu pågått i en månad och åtgärden från facket är ett nytt steg för att få elbilsjätten att teckna kollektivavtal. – Det är ett sätt att öka trycket helt enkelt, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, till SR.

Flera polska lastbilar blockerar gränsen mot Ukraina – oro för konkurrens

I Polen protesterar flera transportföretag mot att deras ukrainska kollegor tillåts arbeta fritt i Polen. De senaste veckorna har polska lastbilar blockerat flera gränsövergångar mellan länderna och tusentals lastbilar köar utan att komma över gränsen, rapporterar Ekot. Samtalen mellan Polen, Ukraina och EU om att lösa den pågående konflikten har ännu så länge inte gett resultat. Efter att två ukrainska latbilschaufförer som övernattade i sina fordon frusit ihjäl i Polen den senaste veckan kräver nu Ukraina att blockaden ska upphöra innan samtalen fortsätter. I samband med att Polen blev EU-medlem 2004 fanns en oro i dåvarande EU-länder kring konkurrens från billig polsk arbetskraft och myten om den "polska rörmokaren" spreds, några år senare hade det svängt

Tyska regeringen vill utlysa nödläge för att rädda budgeten

Den tyska regeringen kommer lägga fram ett förslag om nationellt nödläge för att komma runt skuldreglerna som finns inskrivna i den tyska författningen för att klara budgetsituationen i år, rapporterar Ekot. När det gäller nästa års budget diskuterar regeringen för fullt hur en lösning kan se ut och budgetfrågan är en av de stora på det tyska gröna regeringspartiets kongress just nu. 

Notiser 23 november

EU-stöd för att bevaka finska gränsen

EU:s gränsbyrå Frontex skickar 50 gränsvakter och patrullbilar för att bistå Finland i att vakta den gräns mot Ryssland som nyligen stängdes ned med anledning av ryska försök att bussa migranter till Finland.

– Det är en demonstration av EU:s enade hållning mot hybridutmaningar som påverkar en av dess medlemmar. Samarbetet visar att Europa står enat och erbjuder stöd genom konkreta åtgärder när vi står inför komplexa gränsfrågor, sade Hans Leijtens, verkställande direktör för Frontex, i ett uttalande.

Parlamentet delat om fördragsförändringar – många svenskarna motståndare

EU-parlamentet röstade på torsdagen om hur de vill att EU:s fördrag ska ändras. De vill bland annat införa ett tvåkammarsystem med mer makt till parlamentet, skrota flera veton för medlemsländerna, göra det möjligt för parlamentet att lägga fram lagförslag och stärka dess roll i förhandlingar om unionens flerårsbudget. De vill dessutom döpa om kommissionen till ”Europeiska verkställande myndigheten” och att det är EU-parlamentet som nominerad kandidaten till ordförandeposten. De två EU-ordförandena för Europeiska rådet och EU-kommissionen föreslås slås ihop till en "president".

Omröstningen om betänkandet visar dock att synen på frågan i EU-parlamentet är delad där 305 röstade för medan återstående 305 parlamentariker antingen röstade mot (276) eller avstod (29). Bland de svenska ledamöter som röstade var det bara Miljöpartiet och Liberalerna som stödje planen medan övriga röstade nej.

EU:s handelsavtal med Nya Zeeland får tummen upp

EU-parlamentet röstade på onsdagen för att godkänna det färdigförhandlade frihandelsavtalet med Nya Zeeland med siffrorna 524 för, 85 mot och 21 som avstod. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Vänsterpartiets Malin Björk som lade ned sin röst. Medlemsländerna väntas se sitt formella godkännande på måndag i nästa vecka. När det ratificerats av Nya Zeeland kan det träda i kraft, något som väntas ske i mitten av nästa år.

EU-domstolen ogillar Ryanairs överklagan på svenskt och franskt flygstöd

I samband med coronapandemin gick Frankrike och Sverige in med statliga stöd för att stödja flygsektorn. Lågprisbolaget Ryanair lämnade in en klagan till EU-domstolens tribunal med kritik om att stöden snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Tribunalen ogillade talan i båda målen men Ryanair överklagade till EU-domstolen som i två domar på torsdagen går på samma linje som tribunalen.

"Domstolen bekräftar bland annat att ett stöd inte kan anses vara oförenligt med den inre marknaden av skäl som endast hänger samman med att stödet är selektivt eller att det snedvrider eller riskerar att snedvrida konkurrensen", skriver EU-domstolen i ett pressmeddelande.

EU-domstolen har i andra liknande fall tidigare ogillat Ryanairs klagan.

Uppgifter: Inget turkiskt ja till Nato före toppmötet

Turkiet informerat Nato-alliansen om att ratificeringen av Sveriges Nato-ansökan inte kommer att behandlas i tid inför Nato:s utrikesministermöte nästa vecka. Detta enligt källor till nyhetsbyrån Reuters/Ekot. Nato-medlemmen Ungern tar inte heller upp den svenska Natoansökan för ratificering nästa vecka. Det skriver den ungerska parlamentsledamoten Àgnes Vadai, till TT.

Storbanker hotas av klimatböter

Europeiska centralbanken, ECB, har varnat ett 20-tal europeiska storbanker för att de kan bötfällas om de inte åtgärdar brister i hanteringen av klimatrisker, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. ECB har tillsynsansvar för de 109 största och systemviktigaste bankerna i Europa. Men exakt vilka banker som har varnats är inte offentliggjort.

Fler gripna för terrordådet i Bryssel

Belgisk polis har gripit ytterligare tre män misstänkta för terrordådet i Bryssel i oktober då två svenska medborgare sköts ihjäl. Det rapporterar Reuters med hänvisning till en talesperson för åklagaren, enlig Ekot. De tre männen ska ha gripits i måndags. Två av dem misstänks för mord i terrorsammanhang och deltagande i en terrorgrupp, den tredje misstänks för vapenbrott.

Tyska riksdagen lägger budgetomröstning på hyllan

Tysklands regering har på obestämd tid skjutit upp en omröstning om landets budget för 2024, rapporterar FT. I förra veckan dömde den tyska författningsdomstolen ut en klimatsatsning på 60 miljarder euro med hänvisning till landets budgetregler.

"[Domstolen] har ställt oss inför stora utmaningar. Vi vill svara på detta med omsorg och utarbeta en budget som tar hänsyn till alla argument i domen", skriver parlamentsledamöterna i budgetutskottet i ett gemensamt uttalande.

Norge kan stänga gränsen mot Ryssland

Norge kan komma att stänga gränsen mot Ryssland, det säger statsminister Jonas Gahr Støre till norska TV2, uppger Ekot. Beskedet kommer strax efter att Finland meddelat att landet stänger alla gränsövergångar mot Ryssland utom en.

Breda skattesänkningar i brittisk "mini-budget"

Skattesänkningar – inklusive fryst alkoholskatt – ska få fart på investeringar och tillväxt, enligt en ny brittisk mini-budget. – Vi stöttar brittisk ekonomi med 110 tillväxtåtgärder, sade den konservative brittiske finansministern Jeremy Hunt, enligt TT/SvD.

Notiser 22 november

Uppgift: Finland kan komma att stänga alla gränsövergångar mot Ryssland utom en

Enligt tidningen Ilta-Sanomats uppgifter är det inte rättsligt möjligt att stänga hela den finska östgränsen. Det kan därför bli så att enbart en gränsstation, längst upp norra Finland, hålls öppen, rapporterar Yle. Syftet med gränsstängningen är att hindra Ryssland från att lura dit migranter att söka asyl i syfte att skapa politiska problem i Finland, en så kallad hybridattack.

Sveriges makroekonomiska obalanser granskas av EU

Sverige är ett av elva EU-länder med makroekonomiska obalanser, bedömer EU-kommissionen i en ny halvårsrapport. För svensk del påtalar kommissionen, som i tidigare rapporter, en oro framförallt i fråga om fallande huspriser samt avseende hushållens och företagens höga skulder i förhållande till BNP. Ländernas obalanser ska granskas av kommissionen för en ny fördjupad rapport i vår.

Rapport: Höga energipriser bakom hälften av inflationen

Hälften av den höga inflationen i EU under 2022 kan förklaras med höga energipriser, främst i fråga om prishöjningar på fossil energi. Därmed skulle satsningar på förnybara energikällor bidra till att minska inflationen och öka den ekonomiska stabiliteten, både på kort och lång sikt, uppger det tyska makroekonomiska institutet och tankesmedjan Dezernat Zukunft i en ny rapport.

EU-kommissionen: Inget EU-stöd har gått till Hamas

Inga biståndsmedel som varit öromärkta för Palestina har gått till terrorgruppen Hamas. Det konstaterar EU-kommissionen som utrett stödet i kölvattnet av Hamas attack mot Israel den 7 oktober.

– Utvärderingen har bekräftat att våra säkerhetsåtgärder varit effektiva. Arbete pågår nu med att designa vårt framtida stöd till Palestina mot bakgrund av den föränderliga och pågående situationen, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på tisdagen.

EU-kommissionen varnar flera länder

EU-kommissionen varnade på tisdagen Frankrike, Belgien, Finland och Kroatien om att de måste anpassa sina  budgetar för nästa år så att de ligger i linje med EU:s budgetregler för Eurozonen, uppger Politico.

Tyskland, Österrike, Luxemburg och Nederländerna varnades också men fick mindre anmärkningar.

Meloni och Scholz i samtal kring nya budgetregler

Italiens premiärminister Girorgia Meloni och Tyskland förbundskansler Olof Scholz träffas i dag i Berlin och väntas i eftermiddag signera en gemensam handlingsplan som rör strategiska samarbeten.

Bland annat ska man diskutera ett nytt förslag om att införa nya, mjukare budgetregler för euroländerna, vilket innebär att dessa kan få längre tid på sig att minska sina budgetunderskott.

Jämnt lopp inför valet i Nederländerna

Liberalen Dilan Yesilgöz-Zegerius kan bli Nederländernas första kvinnliga premiärminister när Nederländerna går till val på onsdagen. Enligt opinionsmätningarna leder hennes liberalkonservativa parti VVD med en knapp marginal samtidigt som ytterligare tre grupper ligger tätt efter och har mellan 15 och 18 procent vardera: nybildade kristdemokratiska NSC, valkoalitionen mellan socialdemokratiska och de gröna, samt Geert Wilders högerpopulistiska PVV. En öppen fråga är om Dilan Yesilgöz-Zegerius också kan tänka sig att bilda koalition med högerpopulisterna, rapporterar DN.

Europaparlamentet röstar om kemiska växtskyddsmedel

Ledamöterna i EU-parlamentet väntas på onsdagen rösta om nya regler för att minska användningen av kemiska växtskyddsmedel med 50 procent till 2030, samt om att minska användningen av "farligare produkter" med 65 procent. Detta jämfört med genomsnittet i EU  åren 2013-2017.  Utskottet efterlyser också i betänkande också att parlamentet röstar för att helt förbjuda kemiska pesticider i Natura 2000-områden, enligt Europaparlamentet.

Sveriges och Finlands statsministrar möts om gängkriminalitet

Nästa måndag reser Sveriges statsminister Ulf Kristersson till Helsingfors för att träffa sina finländska kollega Petteri Orpo för att diskutera frågor kring de kriminella gängens framfart i samhället och gränsöverskridande brottslighet.

– Finland har ett stort intresse i att den här kriminaliteten (som finns i Sverige, red anm) inte tar sig in i Finland, säger Kristersson till Yle.

Nya hot från Ungern kring stödet till Ukraina

I ett brev till Europeiska rådets ordförande Charles Michel hotar Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som har nära band till Rysslands ledare, att hindra de kommande  samtalen om stödet till Ukraina om inte EU:s ledare genomför vad han kallar för "en strategisk diskussion" kring unionens Ukrainapolitik. Orbán ifrågasätter bland annat om EU även i fortsättningen kan räkna med stöd från USA. Samtidigt håller EU inne med 13 miljarder euro på grund av bristande rättstatsregler i Ungern, skriver Politico.

Privata kliniker i Ryssland kan nekas utföra aborter

Ledamöter i den ryska duman diskuterar att förbjuda aborter på privata kliniker. Enligt förslaget, som uppges komma från den ryskortodoxa kyrkan, skulle aborter endast vara tillåtna på statliga kliniker, enligt Deutsche Welle, som också uppger att den ryska regeringen är på väg att begränsa försäljningen av abortpiller.

Utländskt kampanjstöd kan förbjudas i Ungern

Ungerns regering vill kriminalisera utländsk finansiering av valkampanjer och sätta upp en ny myndighet som ska granska icke-statliga organisationer. Det är innebörden i ett nytt lagförslag som kräver en ändring av landets konstitution.  Går det igenom kan en kandidat som mottagit utländsk finansiering dömas till upp till tre års fängelse. En liknande lag klubbades igenom 2017, men fick dras tillbaka efter ett formellt påpekande av EU, rapporterar TT/GP.

Notiser 21 november

KD och SD gick emot klimatkrav på världens länder

Inför FN:s klimatkonferens i Dubai i december har Europaparlamentet spikat sina krav på världens klimatåtaganden för att klara Parisavtalet. Bland annat vill parlamentet se ett slut på alla direkta och indirekta subventioner av fossila bränslen, på nationell, EU- och global nivå. Parlamentet vill också ha ett globalt mål att tredubbla förnybar energi och fördubbla energieffektiviteten till 2030 och att fossila bränslen ska fasas ut så snart som möjligt. 

Mötet i Dubai, som blir det första efter Parismötet 2016, ska göra en så kallad global inventering om hur det går för länderna att nå uppsatta klimatmål. Resolutionen antogs med röstsiffrorna 462 röster för, 134 emot och 30 nedlagda, alla svenska partier stödde kraven utom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som röstade emot.

Parlamentet kräver reparationsrätt efter garantitid

Ett närmast enigt Europaparlamentet, dock ej Sverigedemokraterna,  vill se nya EU-regler som tvingar tillverkarna att reparera produkter även efter att den lagstadgade garantin har gått ut. Att reparera en vara istället för att köpa en ny spar både pengar och miljö, påpekar Europaparlamentarikerna. Efter reparation ska även garantitiden förlängas i ett år anser parlamentet som i december ska möta ministerrådet i förhandling om en ny EU-lag på området.

FN:s dystra prognos – går mot nära 3 graders uppvärmning

Jordens medeltemperatur kommer att öka med mellan 2,5 och 2,9 grader under detta århundrade, om världens länder inte minskar utsläppen betydligt snabbare än vad de har lovat i sina nationella klimatplaner, rapporterar Ekot. Det bistra budskapet kommer från FN:s miljöorgan UNEP på måndagen, en dryg vecka innan de globala klimatförhandlingarna inleds i Dubai. 

Efter skulddomen: Tyskland fryser sin statsbudget

Tyskland införde på måndagen en omedelbar frysning av nästan alla nya statsutgifter för i år som svar på förra veckans dom från landets författningsdomstol, vilket fördjupade en aldrig tidigare skådad budgetkris som nu skakar Europas största ekonomi, rapporterar Bloomberg. Domen, som bygger på en nationell regel kallad skuldbromsen, betyder att regeringen inte får överföra 60 miljarder euro i oanvända pengar i en pandemifond till en fond för finansiering för grönare tillverkning, halvledarfabriker och utbyggnad av solenergi. Tyskland har 29 fonder utanför budgeten värda cirka 870 miljarder euro.  

Polissamarbetet stärks – större sökmöjligheter i nationella register

EU-ländernas regeringar och Europaparlamentets förhandlare blev på måndagen överens om att uppgradera de så kallade Prümreglerna om dataöverföring för att underlätta polissamarbetet. Till de befintliga sökningarna läggs nu även ansiktsbilder, polisregister och register, där sådana är tillåtna, för saknade personer och mänskliga kvarlevor. 

– Brottsbekämpning är ett gemensamt intresse och ett gemensamt ansvar. Dagens överenskommelse förbättrar EU-medborgarnas säkerhet i och med att polisen snabbt kan söka efter fingeravtryck, DNA-uppgifter eller ansiktsbilder i databaser för brottsbekämpning i hela Europa, sade Fernando Grande-Marlaska Gómez, tillförordnad spansk inrikesminister, i ett uttalande. De nya reglerna ska först formellt godkännas av ministerrådet och EU-parlamentet. 

EU öppnar för elstöd även i vinter

Delar av EU:s krisregler för att kompensera företag för höga energipriser på grund av Rysslands krig i Ukraina kommer att gälla även i vinter, rapporterar TT/GP. Reglerna förlängs till den 30 juni 2024, efter beslut från EU-kommissionen på måndagen.

Knappt 900 sökte asyl i Sverige

I augusti ansökte närmare 92 000 personer för första gången om asyl i något av EU:s 27 medlemsländer, meddelade Eurostat på tisdagen. Allra flest av dem, cirka 30 000 människor, sökte asyl i Tyskland. I Sverige lämnades knappt 900 asylansökningar in under samma månad. Hittills i år har 650 000 migranter ansökt om asyl i EU.

Affärsman köpte EU-pass av toppolitiker på Cypern – tog sig till Sverige

Affärsmannen Mohammed Sadeq Ibrahim från Irak betalade mångmiljonbelopp till Cyperns ledande S-politiker, för att bli EU-medborgare, rapporterar GP. Han använde det nya passet för att ta sig till Sverige. Polisen på Cypern utredde misstänkt korruption, men hindrades av politikerns parlamentariska immunitet.

Ny EU-vision för landsbygden antagen

På måndagen avslutades en diskussion och process som pågått sedan 2021 om hur landsbygden i EU långsiktigt ska stärkas. Slutsatserna som inte är bindande antogs enhälligt av EU-ländernas jordbruksministrar i Bryssel. Bland annat ska länderna på en rad olika sätt “stärka den sociala och ekonomiska strukturen på landsbygden genom att använda relevanta instrument inom alla politikområden.”

Rapport: Rikare personer släpper ut betydligt mer klimatgaser än fattigare

En person från den rikaste en procenten i Sverige släpper ut nästan tio gånger mer än en från den hälft av svenskarna som tjänar minst. Det visar en ny rapport från Oxfam Sverige.

Litauen kan försörjas helt av förnybar el – om tre år

Litauen kan bli självförsörjande på förnybar el redan om tre år. Det handlar om en grön revolution, säger vd:n för Litauens statliga elnätsbolag, rapporterar Ekot. De senaste tjugo åren har Litauen steg för steg byggt bort sitt beroende av rysk olja och gas och 2025 ska man även koppla bort sitt elnät från Ryssland. I februari 2025 ska man ha byggt ett elnät som är både tillräckligt stabilt för att kunna kopplas ihop med EU och anpassa för att klara hundra procent sol- och vindenergi, är tanken.

Notiser 20 november

Tre svenskar på Europols "most wanted"-lista

EU:s polisbyrå Europol har gått ut med sin uppdaterade lista över de mest eftersökta brottslingarna i unionen. Bland de 62 på listan förekommer tre svenskar: Tania Gomez (droghandel och penningtvätt), Dominik Nirberg (droghandel) och Victor Miah (drogsmuggling).

Ungerska regeringen lanserar nytt "samråd" – går till attack mot EU, migranter och Ukraina

Den ungerska nationalkonservativa regeringen har åter lanserat ett "nationellt samråd", den tolfte i ordningen, där man skickar ut en enkät till alla ungerska hushåll. Frågorna i enkäten är tydligt vinklade i regeringens favör och går till attack mot EU, migranter och Ukraina. Samtidigt har regeringen gått ut med en stor kampanj på reklamskyltar med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den ungerske premiärministern Viktor Orbáns ärkefiende, den ungersk-amerikanske affärsmannen George Soros' son Alexander Soros tillsammans.

EU-kommissionens talesperson Eric Mamer sade på måndagen att vissa av påståendena i samrådet är "helt felaktiga".

– Vi tror på den ungerska allmänhetens intelligens och vi är helt säkra på att de kan bilda sig en egen uppfattning på grundval av den objektiva information som vi tillhandahåller om de påståenden som görs i detta så kallade samråd, sade Eric Mamer.

Miljöbrott i EU kan ge minst fem års fängelse

EU-parlamentet och medlemsländerna enades i förra veckan preliminärt om nya straffrättsliga regler för miljöbrott. Enligt uppgörelsen ska miljöbrott såsom olaglig handel och hantering av kemikalier behandlas som brott i alla EU-länder. Exempelvis kommer olaglig insamling, transport och hantering av avfall eller försäljning av olagligt avverkat timme att bestraffas med ett maximalt fängelsestraff på minst fem år. Företag kan samtidigt utdömas böter på minst fem procent av deras globala omsättning.

Valutahandlare tror på räntesänkning

Valutahandlare på penningmarknaden tror att Europeiska centralbanken, ECB, kommer att sänka räntan med en hel procentenhet under 2024, rapporterar Bloomberg.

EU planerar nytt klimatmål

Samtidigt som många länder har fullt upp med att klara EU:s klimatmål till 2030, planerar EU-kommissionen nu för ett nytt klimatmål fram till år 2040, och det talas om att 90 procent av utsläppen måste bort tills dess. Någon gång före EU-valet i juni nästa år väntas ett skarpt förslag från EU-kommissionen, säger talespersonen Tim McPhie till Ekot.

Tysk dom slag mot EU-budgeten

I förra veckan dömde den tyska författningsdomstolen ut den tyska regeringens klimatplan på 60 miljarder euro med hänvisning till nationella regler om sunda statsfinanser. Tyskland menar nu att domen också innebär att landet inte kommer ha tillräckligt med medel för att fylla på EU:s flerårsbudget som man tidigare lovat, rapporterar FT.

MP svänger om Natomedlemskapet

Miljöpartiet svänger om Nato. Partiet kommer inte att driva på för ett utträde ur alliansen. – Nato är en nödvändig organisation för att upprätthålla självständighet, säger riksdagsledamoten Rasmus Ling (MP), enligt TT/GP.

L vill ha EU-polis mot gängen

Liberalerna vill se en europeisk polisstyrka som ska agera över landsgränser, skriver TT/GP. Partiet vill också att Sverige skjuter till pengar för att den ska ha ett kontor på svensk mark.

EU-kommissionär ställer upp som presidentkandidat i Finland

Finlands EU-kommissionär Jutta Urpilainen ställer upp som presidentkandidat för socialdemokratiska SDP i valet nästa år. Det här meddelar Urpilainen själv i ett tal under SDP:s partifullmäktigemöte i Tammerfors, skriver GP.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 6 december 2022

Europaportalen har granskat de demokratiska och ekonomiska förutsättningarna för alla länder som vill gå med i unionen. De ligger tydligt efter de nuvarande medlemsländerna men i några fall är kandidatländer mer anpassade till EU:s krav än vissa medlemsländer.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret