EU förbereder en lista med möjliga tullar på amerikanska tjänster och överväger även exportkontroller, skriver Financial Times i dag torsdag med hänvisning till två källor med insyn. Åtgärderna är ett svar på president Donald Trumps hot om 30-procentiga tullar mot unionen från den första augusti. EU-kommissionens lista har ännu inte presenterats för medlemsländerna och det kommer utöver ett redan diskuterat förslag om tullar på amerikanska varor för 72 miljarder euro

Spanien är nu det land i EU som tar emot flest asylansökningar, efter att antalet syriska sökande kraftigt minskat sedan Assadregimens fall, skriver Financial Times. Tyskland tog i maj emot 9 900 ansökningar, en halvering mot året innan, medan Spanien noterade nästan 12 800. EU:s asylbyrå bedömer att skiftet främst beror på utvecklingen i Syrien inte på ändrad asylpolitik i Europa.

EU-kommissionen skickade i dag torsdag ett motiverat yttrande till nio medlemsländer, däribland Sverige, för att de inte implementerat Daisy Chains II-direktivet i tid. Direktivet, som skulle ha införlivats i nationell lag senast 13 november 2024, handlar om kapitalkrav för banker.

De berörda länderna – Belgien, Bulgarien, Tyskland, Estland, Spanien, Italien, Österrike, Polen och Sverige – har nu två månader på sig att vidta nödvändiga åtgärder. Annars kan kommissionen ta ärendet till EU-domstolen och begära böter.

Direktivet syftar till att förbättra bankers möjlighet till avveckling och säkerställa rättvisa konkurrensvillkor mellan olika bankstrukturer.

Exporten från EU:s bilindustri genererade ett förädlingsvärde på 91,6 miljarder euro under 2023, en ökning med 74 procent sedan 2010. Det visar nya data från Eurostat som publicerades i går onsdag. USA är nu den största enskilda marknaden med 20 procent av värdet, följt av Kina (16 procent) och Storbritannien (15 procent). Kinas andel har minskat från sin toppnotering 2021, medan värdet från den ryska marknaden har kollapsat med 73 procent sedan 2010.

EU-kommissionen har utarbetat ett förslag med skyddsklausuler för att vinna Frankrikes stöd för det omfattande handelsavtalet med Mercosurländerna i Sydamerika, skriver Financial Times. Frankrike har hotat att blockera avtalet av oro för sitt jordbruk. Förslaget innehåller "nödbromsar" för import av nötkött, kyckling och socker. Målet är att slutföra avtalet i december, men Mercosur-länderna varnar för att nya begränsningar kan ses som en omförhandling och därmed äventyra hela uppgörelsen.

Sydkorea har som första asiatiska land anslutit sig till EU:s stora forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Det meddelade EU-kommissionen i dag torsdag. Avtalet ger koreanska forskare och organisationer tillgång till medel på samma villkor som EU-länder inom programmets så kallade "Pelare II". Denna del, med en budget på 52,4 miljarder euro, fokuserar på globala utmaningar som klimat, hälsa och digitalisering. Sydkorea kommer även att bidra finansiellt till programmet.

Europeiska ombudsmannen har inlett en utredning mot EU-kommissionen för att den snabbehandlat ett lagförslag om lättnader i hållbarhetsregler, skriver Miljö & Utveckling. Kommissionen ska ha brutit mot sina egna regler då varken konsekvensanalys eller offentligt samråd genomfördes. Förfarandet motiverades med att företag snabbt behövde rättslig klarhet. Ombudsmannen, som agerar efter klagomål från civilsamhället, har gett kommissionen till den 15 september att förklara sig.

EU-kommissionen kommer att återuppta förhandlingarna om ett nytt antidiskrimineringsdirektiv, efter att ha lagt ner dem i april, uppger Ekot. Beslutet kommer efter påtryckningar från EU-parlamentariker och intresseorganisationer.

Direktivet skulle ge utökat skydd för bland annat funktionsnedsatta och hbtqi-personer. Kommissionen avbröt tidigare förhandlingarna eftersom man bedömde att medlemsländerna inte skulle kunna enas.

– Ett glädjebesked, säger EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP), som förhandlat förslaget i parlamentet.

Finland planerar att följa Sveriges exempel och hyra fängelseplatser i Estland för att hantera sina överfulla fängelser, rapporterar Ekot. Beläggningen i finska fängelser når ibland 140 procent vilket har föranlett justitieminister Leena Meri att begära en utredning av möjligheten.

Frågan är dock komplicerad då den kräver både lagändring och finansiering i en redan ansträngd statsbudget. Estland, som har halvtomma fängelser, ser arrangemanget som en potentiell inkomstkälla.

Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, en av president Recep Tayyip Erdoğans främsta politiska rivaler, har dömts till fängelse. Domen på ett år och åtta månader för förolämpning av en åklagare meddelades i går onsdag, skriver Financial Times. Domen, som kommer att överklagas, ses av oppositionen som ett försök att hindra İmamoğlu från att kandidera i presidentvalet 2028. Borgmästaren sitter redan frihetsberövad anklagad för korruption vilket han nekar till.

EU och Island undertecknade i tisdags ett nytt avtal för att stärka samarbetet om hållbart fiske och havsfrågor. Överenskommelsen instiftar en årlig dialog på hög nivå från 2026 för att samordna insatser för delade fiskbestånd, forskning och skydd av den biologiska mångfalden. Parterna uppmanar även till en snabb ratificering av det globala havsavtalet BBNJ.

USA:s president Donald Trump har privat uppmanat Ukraina att eskalera attackerna mot Ryssland. Under ett samtal den 4 juli frågade han president Volodymyr Zelenskyj om Ukraina kunde slå mot Moskva om de fick rätt vapen, rapporterar Financial Times. Zelenskyj sade ja. Utspelet är en skarp kursändring för Trump som nu uppges vilja pressa Kreml till förhandlingar. Vita huset och Kiev har inte kommenterat uppgifterna från tidningens anonyma källor.

Sverige är återigen EU:s främsta innovationsland, drivet av framsteg inom livslångt lärande och företagens FoU-investeringar. Det framgår av en ny rapport från EU-kommissionen som publicerades i dag tisdag. Samtidigt som EU:s samlade innovationsförmåga har ökat markant sedan 2018 visar rapporten på en svag nedgång under det senaste året.

Antalet sjukhusbäddar i EU fortsätter att minska. Med 187 platser per 100 000 invånare hade Sverige den lägsta andelen i hela unionen 2023, enligt ny statistik från Eurostat som publicerades i dag tisdag. EU-snittet var 511 bäddar, ned från 516 året innan. Den allmänna nedgången förklaras av effektivare vård och mer öppenvård. Samtidigt hade Sverige näst störst andel bäddar inom långtidsvård på särskilda boenden, endast överträffat av Nederländerna. Bulgarien och Tyskland hade flest sjukhusplatser.

USA och Nato är överens om en ny vapenaffär där allierade, inklusive Sverige, köper amerikanska vapen för vidare leverans till Ukraina, rapporterar SVT Nyheter. Avtalet, som presenterades av president Donald Trump och Natochefen Mark Rutte, ger Ukraina tillgång till bland annat luftförsvar och robotar.

USA:s president Donald Trump hotar med att införa 100 procents tullar på ryska varor om Ryssland inte går med på ett fredsavtal inom 50 dagar, enligt Sveriges Radio. Beskedet kom i går måndag vid ett möte mellan Trump och Nato-chefen Mark Rutte.

EU-kommissionen presenterade i dag tisdag nya riktlinjer och en prototyp för en app för ålderskontroll som ska skydda minderåriga på nätet. Målet är att plattformar ska motverka beroendeframkallande design, nätmobbning och skadligt innehåll. Åtgärderna är en del av lagen om digitala tjänster (DSA). Appen ska först testas i de fem medlemsländerna Danmark, Grekland, Spanien, Frankrike och Italien

EU-planer på att ta större risker med avkastningen från frysta ryska tillgångar för att öka stödet till Ukraina skulle vara en form av konfiskering. Det varnar chefen för finansinstitutet Euroclear, Valérie Urbain, enligt Financial Times i dag tisdag. Hon menar att planen ökar den systemiska risken och risken för rysk vedergällning. Euroclear förvaltar ryska tillgångar värda cirka 191 miljarder euro.

EU och de sex centralamerikanska länderna Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama har för första gången mötts på ministernivå inom ramen för sitt nya associationsavtal. Mötet ägde rum i Bryssel i går måndag. Parterna konstaterade att handeln mellan regionerna har vuxit från 8,7 miljarder euro 2012 till 22 miljarder 2023. Man enades om att stärka dialogen kring globala utmaningar, investeringar och kampen mot organiserad brottslighet. Nästa möte på ministernivå planeras till 2027.

Rumäniens regering överlevde i går måndag en misstroendeomröstning initierad av högerextrema partier, skriver Euractiv. Bakgrunden är ett nytt åtstramningspaket med bland annat höjd moms vilket skapat sprickor i den pro-europeiska koalitionen. President Nicușor Dan kritiserade momshöjningen och hänvisar till sitt tidigare löfte om att behålla den på 19 procent.

USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot måndag att USA kommer skicka Patriot-luftvärnssystem till Ukraina. Villkoret är att EU betalar hela kostnaden, skriver Expressen.

– De kommer att betala oss 100 procent för det, och det är så vi vill ha det, sade Trump.

Det är oklart hur många system det rör sig om. Beskedet kommer efter att USA tidigare i juli pausade vissa vapenleveranser till Ukraina. Trump väntas träffa Natos generalsekreterare Mark Rutte i veckan för att diskutera upplägget.

EU-ländernas ambassadörer är nära en överenskommelse om att sänka pristaket på rysk olja till cirka 47 dollar per fat, rapporterar Reuters. Åtgärden ingår i EU:s 18:e sanktionspaket mot Ryssland efter invasionen av Ukraina.

Enligt källor väntas ett slutgiltigt beslut i dag måndag, med formellt godkännande av utrikesministrarna i morgon. Det nya pristaket, som är 15 procent under marknadspriset, ska uppdateras var sjätte månad.

Sanktionspaketet omfattar även åtgärder mot ett ryskt raffinaderi i Indien, två kinesiska banker och ett flaggregister som Ryssland använt för sin "skuggflotta" av oljetankers.

Frankrikes president Emmanuel Macron har lovat att höja landets försvarsbudget med 6,5 miljarder euro över de kommande två åren, uppger Financial Times. Beskedet kom i ett tal i går söndag med anledning av det Macron kallar det allvarligaste hotet mot friheten sedan 1945.

– För att vara fria i denna värld måste vi vara fruktade, sade Macron.

EU kommer att utöka sina granskningar av utländska statsstödda företag som investerar i unionen för att motverka osund konkurrens. Det sade EU:s konkurrenskommissionär Teresa Ribera i en intervju med Financial Times. Granskningarna har hittills främst riktats mot kinesiska företag inom bland annat fordons-, batteri- och solenergiindustrin för att skydda den inre marknaden.

Tyska delstater inför regler som kan hindra medlemmar i högerpopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) från att få anställning i offentlig sektor. Flera delstater har redan vidtagit sådana åtgärder, enligt Ekot. Kritiker menar att lämplighet för anställning borde prövas individuellt snarare än genom kollektiv uteslutning baserad på partitillhörighet.

EU och Indonesien har nått en politisk överenskommelse om ett frihandelsavtal. Det meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter ett möte med president Prabowo Subianto i Bryssel i går söndag, rapporterar TT/GP.

– Vi lever i en turbulent tid och när ekonomisk osäkerhet paras med geopolitisk instabilitet så måste partner som oss komma närmare varandra, sade von der Leyen och beskrev överenskommelsen som ett stort steg framåt i partnerskapet.

Andelen EU-medborgare som inte kan bekosta en veckas semester sjönk till 27,0 procent under 2024. Det visar nya siffror från Eurostat som publicerades i dag måndag. Det är en nedgång med 1,5 procentenheter från 2023 och 10,6 sedan 2014. Skillnaderna är stora: i Rumänien var andelen 58,6 procent, medan Sverige med 11,6 procent hade den näst lägsta andelen i unionen efter Luxemburg.

En majoritet i Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien vill se Storbritannien återvända till EU. Stödet faller dock kraftigt om britterna skulle få behålla sina tidigare undantag från euron och Schengen, skriver The Guardian. I Storbritannien är mönstret det omvända: en majoritet vill återgå, men bara med undantagen kvar.

EU-kommissionen vill koppla samtliga utbetalningar från EU:s budget till medlemsländernas respekt för rättsstatens principer, skriver Politico. Förslaget, som ingår i nästa långtidsbudget (2028–2034) och väntas presenteras nästa vecka, är en markant skärpning som ska förhindra att länder som Ungern kringgår sanktioner.

Ungern, som motsätter sig förslaget, menar att reglerna används för politiska påtryckningar. Diskussioner pågår även om att kunna slussa eventuellt frysta medel direkt till civilsamhället och därmed förbi nationella regeringar.

USA:s president Donald Trump har presenterat en ny modell för vapenstöd till Ukraina. I ett uttalande i går torsdag sade han att USA ska leverera vapen via Nato som i sin tur ska ersätta den fulla kostnaden, skriver Reuters. Samtidigt, och för första gången sedan han åter tillträdde, väntas Trump godkänna ett direkt vapenpaket värt cirka 300 miljoner dollar från amerikanska lager, enligt anonyma källor till nyhetsbyrån. Trump utlovade även ett "större uttalande" om Ryssland på måndag.

USA:s president Donald Trump överväger att höja de generella tullarna på importerade varor till mellan 15 och 20 procent, från dagens tio procent. Det sade presidenten i en intervju i går torsdag, skriver TT/GP.

Beskedet följer på tidigare hot mot över 20 länder om tullar på upp till 50 procent från den 1 augusti. Det kommer även samtidigt som EU förhandlar med USA om en tulluppgörelse. De nuvarande generella tullarna på tio procent har gällt sedan den 2 april.

Solceller var i juni för första gången den största energikällan inom EU, rapporterar Ekot med hänvisning till tankesmedjan Ember Group som specialiserar sig på energifrågor. Solpaneler stod för 22,1 procent av all elproduktion, strax före kärnkraft med 21,8 procent och vindkraft med 15,8 procent. Samtidigt nådde kolkraften en historiskt låg nivå och utgjorde endast 6,1 procent av elproduktionen under juni. Trots den minskade andelen ökade kolförbrukningen i absoluta tal eftersom den totala efterfrågan på el steg med över två procent jämfört med samma period förra året.

EU behöver USA:s engagemang för att kunna sätta effektiv press på Ryssland. Det sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) efter en konferens om Ukrainas återuppbyggnad i Rom i går torsdag, enligt TT/GP. Vid mötet deltog USA för första gången i ett forum med en koalition av länder med fördjupat stödåtagande.

Rysslands försök till sabotage i Tjeckien har intensifierats men i stort sett misslyckats, enligt en ny rapport från landets underrättelsetjänst BIS. Det skriver Euractiv i dag fredag. Enligt rapporten rekryterar Moskva agenter via Telegram för mindre dåd som mordbränder. Syftet uppges främst vara att sprida rädsla och underminera stödet för Ukraina, men effekten har varit begränsad.

Storbritannien och Frankrike har enats om ett pilotavtal för att återsända migranter som korsar Engelska kanalen. Det presenterades i går torsdag av ledarna Keir Starmer och Emmanuel Macron, skriver Financial Times. Principen är "en in, en ut": för varje person som skickas tillbaka till Frankrike ska Storbritannien ta emot en annan via lagliga vägar. Syftet är att avskräcka från de illegala resorna. Avtalet kräver juridisk granskning och samförstånd med EU-kommissionen och väntas starta inom några veckor.

EU-domstolens generaladvokat Juliane Kokott anser att Polen bör slippa böter på 68,5 miljoner euro för fortsatt brunkolsbrytning i Turów-gruvan, enligt ett yttrande på torsdagen. Kokott menar att förlikningen mellan Polen och Tjeckien från februari 2022 retroaktivt upphäver de interimistiska åtgärder som ledde till böterna. Generaladvokatens yttrande är inte bindande för EU-domstolen, som nu inleder överläggningar i fallet.

Danmark och Finland motsätter sig EU-kommissionens förslag om permanenta mekanismer för gemensam skuldsättning för andra syften än försvar, skriver Financial Times. Enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som uttalade sig i tisdags, är Europas återupprustning högsta prioritet och det enda område där nya gemensamma lån kan övervägas. Linjen, som väntas få stöd av Sverige, Tyskland och Nederländerna, försvagar förslaget om ett nytt krisinstrument i nästa långtidsbudget.

Ryssland har under natten mot i dag torsdag genomfört en ny attack mot Kiev med både robotar och drönare. Minst två personer dödades och 13 skadades, skriver Expressen med hänvisning till stadens militärledning. Flera bostadshus och andra byggnader uppges stå i brand. Attacken är en del av en upptrappning och följer på vad Ukraina beskriver som den största drönarattacken i kriget, vilken ägde rum under natten mot onsdagen.

En ledamot från den högerextrema partigruppen Patrioter för Europa kommer att leda EU-parlamentets arbete med unionens klimatmål till 2040. Beskedet, som kom i tisdags, ger gruppen ett avgörande inflytande över lagförslaget. Gruppen, som är starkt kritisk till EU:s gröna giv, säkrade den inflytelserika posten genom parlamentets interna poängsystem. Händelsen har väckt starka reaktioner.

– Högerextrema klimatförnekare i mäktiga förhandlingspositioner är ett hot mot kampen mot klimatkrisen., sade den gröna EU-parlamentarikern Lena Schilling i ett uttalande.

Deltagare vid en återuppbyggnadskonferens i Rom har i dag torsdag utlovat över tio miljarder euro till Ukraina, enligt Reuters. Det totala stödet tillkännagavs av Italiens premiärminister Giorgia Meloni. EU-kommissionen har tecknat avtal värda 2,3 miljarder euro som syftar till att frigöra ytterligare investeringar. Konferensen är den fjärde i sitt slag sedan Rysslands fullskaliga invasion.

Antalet så kallade irreguljära gränsövergångar till EU-länderna minskade med 20 procent till 75 900 under första halvåret 2025 jämfört med samma period i fjol, enligt unionens gränsbevakningsbyrå Frontex. Minskningen beror främst på färre ankomster via östra Medelhavet och den västafrikanska rutten.

Trots den totala nedgången ökar trycket på centrala Medelhavsrutten, som står för 39 procent av alla irreguljära ankomster. Där noterades en ökning med 12 procent jämfört med samma period 2024.

Enligt Internationella organisationen för migration IOM har 760 människor förlorat sina liv i Medelhavet under årets första sex månader.

Fransk polis har genomfört en razzia mot Marine Le Pens ytterhögerparti Nationell samling. Tillslaget, som ägde rum i går onsdags, är en del av en förundersökning om misstänkt illegal kampanjfinansiering, skriver Financial Times. Utredare granskar om partiet använt olagliga lån från sympatisörer. Partiledare Jordan Bardella kallar agerandet för politisk förföljelse och uppger att bokföring och dokument sedan 2022 har beslagtagits. Razzian kommer kort efter att Le Pen dömts för förskingring av EU-medel, en dom hon överklagat.

EU har nått ett avtal med Israel om att kraftigt öka hjälpen till Gaza, rapporterar Financial Times. Beskedet kom i dag torsdag efter veckor av diplomatiskt tryck från Bryssel som hotat med att pausa parternas handelsavtal. Avtalet innebär fler lastbilar och nya gränsövergångar. Hjälpen ska samordnas via FN vilket kringgår en omstridd USA-stödd organisation. Israels regering godkände åtgärderna i söndags.

EU-parlamentet antog i onsdags en rapport om att hantera inflödet av undermåliga varor från webbutiker utanför unionen. Ledamöterna vill slopa dagens tullfrihet för varor värda under 150 euro och uppmuntra lagerhållning inom EU för enklare kontroll av importsändningar.

En möjlig hanteringsavgift på två euro per paket utreds också. Syftet är att skydda konsumenter och skapa rättvis konkurrens. Förslagen är parlamentets position i kommande förhandlingar med ministerrådet.

Albanien, Bosnien-Hercegovina och Nordmakedonien måste öka takten i sina reformer för att närma sig ett EU-medlemskap. Det slår Europaparlamentet fast i tre rapporter som antogs i går onsdag. Kraven gäller främst kampen mot korruption och stärkandet av rättsstaten. Ledamöterna uttrycker särskild oro för den politiska splittringen i Bosnien och för utländsk inblandning från Ryssland och Kina i regionen.

EU-kommissionen har beslutat att betala ut cirka 18 miljarder kronor till Sverige. Utbetalningen är den första till Sverige från EU:s coronafond. Stödet är prestationsbaserat och ges för redan genomförda investeringar i bland annat grön omställning, bredbandsutbyggnad och utbildning. Pengarna, som täcker åtgärder från 2020–2022, är en del av EU:s gemensamma återhämtning efter pandemin.

EU-kommissionen lanserade i veckan två nya strategier för att stärka unionens krisberedskap. Initiativen ska säkra tillgången på livsviktiga varor och medicinska motåtgärder vid kriser som pandemier, naturkatastrofer eller konflikter.

En strategi fokuserar på att bygga upp och samordna EU-lager av bland annat mat, bränsle och mediciner. Den andra ska snabba på utveckling och produktion av vacciner och nya antibiotika. Målet är att stärka EU:s motståndskraft och strategiska oberoende.

Storbritannien och Frankrike har för första gången kommit överens om att samordna sina kärnvapenstyrkor för att skydda Europa mot "extrema hot". Beskedet kom i går onsdag under den franske presidentens statsbesök i London och är en reaktion på det växande hotet från Ryssland, uppger Financial Times. Överenskommelsen innebär att ett hot mot vitala intressen för endera landet kan mötas av båda nationernas samlade kärnvapenkapacitet. Steget är en betydande förändring, då Frankrike historiskt värnat sitt oberoende beslutsfattande kring kärnvapen.

EU-kommissionen presenterade tisdags en handlingsplan för att stärka EU:s kemiindustri. Planen ska möta utmaningar som höga energikostnader och global konkurrens, bland annat genom en ny allians för kritiska kemikalier. Paketet innehåller även regelförenklingar som väntas spara industrin minst 363 miljoner euro årligen. Målet är att öka konkurrenskraften och främja investeringar i hållbarhet för en sektor som är grunden för nästan all tillverkning i Europa.

EU:s migrationskommissionär Magnus Brunner och tre ministrar från Grekland, Italien och Malta nekades i tisdags inresa i östra Libyen. Delegationen skulle diskutera migration men stoppades på flygplatsen i Benghazi, rapporterar TT/Aftonbladet. Händelsen ökar oron för en ny migrantvåg från det ryssvänliga området. De lokala myndigheterna anklagar EU-topparna för att ha brutit mot ”internationella normer”, medan EU-kommissionen beskriver det som en ”protokollfråga”.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill se en tuffare EU-linje och ett snabbt avslut i tullförhandlingarna med USA, även om det innebär en allmän tariff på minst tio procent. Den nuvarande osäkerheten skadar svensk ekonomi och har brutit en påbörjad återhämtning. Det sade Svantesson på väg in på ett möte med sina kollegor i Bryssel på tisdagen

Enligt Svantesson kan EU inte stå med mössan i hand, utan måste driva en hård linje trots att Sverige är ett frihandelsland. Hon menar att ett snabbt besked är viktigare än att dra ut på processen i hopp om ett något bättre avtal, eftersom osäkerheten i sig håller tillbaka tillväxten.

– Vi måste sätta hårt mot hårt. Det är min absoluta övertygelse, sade Svantesson.

USA skjuter upp hotet om nya handelstullar och förlänger tidsfristen för förhandlingar till den 1 augusti, skriver TT/GP. Beskedet från Vita huset kom i går måndag och ger EU mer tid att nå en överenskommelse. Utan ett avtal hotar USA med tullar på 25 procent eller mer mot flera länder. Sveriges utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) kommenterade beskedet:

– Förhoppningsvis kan vi få ett EU–USA-avtal på plats redan före den första augusti, sade Dousa.

USA:s president Donald Trump lovar nu mer vapen till Ukraina, bara dagar efter att Pentagon plötsligt stoppat viktiga leveranser. Vändningen kommer efter ett telefonsamtal mellan Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i fredags, skriver Financial Times. Det tidigare stoppet, som gällde bland annat luftvärnsrobotar, motiverades med oro för USA:s egna lager.

– Vi kommer att skicka fler vapen. Vi måste, de måste kunna försvara sig, sade Trump nu om sitt nya beslut att återuppta stödet.

Storbritannien kommer på torsdag att stå värd för ett toppmöte med "de villigas koalition" för att diskutera stödet till Ukraina. Mötet sker mot bakgrund av Rysslands intensifierade flyganfall och ett rapporterat amerikanskt stopp för vissa vapenleveranser, skriver Politico. Mötet, ledd av Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, kommer fokusera på att säkra Ukrainas stridsförmåga och öka trycket på Ryssland. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltar på distans.

EU-parlamentet gav i dag tisdag sitt slutgiltiga godkännande för ett nytt digitalt in- och utresesystem, EES. Systemet ska ersätta manuell pass-stämpling vid Schengenområdets yttre gränser. Biometriska data som fingeravtryck och ansiktsbilder kommer att samlas in från tredjelandsmedborgare. För att undvika tekniska problem införs systemet stegvis under 180 dagar med en planerad start under hösten. Medlemsländerna i ministerrådet måste nu formellt anta lagen innan den kan träda i kraft.

Femton EU-länder, däribland Finland och Danmark, har i dag tisdag fått undantag från unionens budgetregler för att kunna öka sina försvarsinvesteringar beviljade av unionens finansministrar. Beslutet aktiverar en undantagsklausul som ger ett budgetutrymme på upp till 1,5 procent av BNP under fyra år. Syftet är att stärka försvarsförmågan med anledning av Rysslands krig mot Ukraina. Sverige har inte ansökt om att få undantaget. Tysklands ansökning kommer behandlas först då landet lämnat in en ekonomisk plan.

Ungerska polisen kommer inte att vidta några åtgärder mot de som deltog i Prideparaden i Budapest i juni trots regeringens förbud, enligt Dagens Nyheter. Polisen hänvisar på sin hemsida till att motstridiga uppgifter och det lokala styrets inblandning kan ha orsakat osäkerhet kring demonstrationens laglighet. Deltagarna hade tidigare hotats med böter för att ha trotsat förbudet mot paraden.

EU-parlamentet röstade i dag tisdag ja till ett nytt sexårigt fiskeavtal med Grönland. Avtalet, som kostar EU 17,3 miljoner euro årligen, ger EU-fartyg tillgång till fiske av bland annat torsk, hälleflundra och nordhavsräka. Ledamöterna betonar avtalets geostrategiska betydelse i Arktis men uttrycker samtidigt oro över brister i data om fiskbestånd och hållbarheten för räkfisket, som hotas av klimatförändringar och överfiske.

– När USA vill rasera spelreglerna för varje lands rätt till självbestämmande tar EU och Grönland tillsammans nya kliv för att stärka våra relationer. Fisket är ett nyckelområde för ett fördjupat samarbete mellan EU och Grönland, sade EU-parlamentariker Karin Karlsbro (L) i en kommentar efter beslutet.

EU:s ministerråd beslutade på tisdagen att inleda ett förfarande mot Österrike för alltför stora budgetunderskott och skärper kraven på Rumänien. Anledningen är att Österrikes underskott 2024 var 4,7 procent av BNP, över EU:s gräns på tre procent. Rumänien anses inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att korrigera sitt underskott. Österrike ska ha åtgärdat sitt underskott senast 2028, medan Rumänien får en tidsfrist till 2030.

Regeringen har beslutat om ett nytt stödpaket om 135 miljoner kronor till Ukraina för att stärka upp landets civila cybersäkerhet, skriver TT/SvD. Paketet finansieras inom ramen för de medel som Sida årligen får för att stödja Ukraina.

Ledare för EU och Afrikanska unionen (AU) möts i Luanda, Angola, den 24–25 november för sitt sjunde toppmöte. Mötet, som markerar 25 år av partnerskap, ska fördjupa samarbetet kring säkerhet, handel och grön omställning. EU, som är Afrikas största handelspartner, har utlovat ett investeringspaket på minst 150 miljarder euro för att stödja kontinentens utveckling.

EU-kommissionen planerar att skydda hundratals miljarder euro i direkta inkomststöd till bönder i den kommande långtidsbudgeten. Detta sker trots ambitioner att omprioritera medel till försvar och konkurrenskraft, rapporterar Financial Times. Enligt anonyma EU-tjänstemän görs detta efter hård press från jordbrukssektorn. Planen, som går emot tidigare idéer om att slå ihop fonder, motiveras med att många mindre gårdar annars riskerar att slås ut. Miljögrupper är kritiska och kallar stöden ineffektiva och i behov av en genuin översyn.

Apple överklagade i går måndag EU-kommissionens böter på 500 miljoner euro till EU:s tribunal, rapporterar Reuters. Böterna utfärdades i april då kommissionen fann att Apple brutit mot lagen om digitala marknader (DMA) genom att hindra apputvecklare från att hänvisa till billigare alternativ utanför App Store. Företaget menar att kommissionens beslut och böter går långt utöver vad lagen kräver.

Irlands finansminister Paschal Donohoe har blivit omvald för en tredje period som ordförande för eurogruppen. Det enhälliga beslutet fattades i går måndag.  Eurogruppen är det informella organ där euroländernas finansministrar samordnar sin ekonomiska politik. Donohoes nya mandatperiod är på två och ett halvt år och inleds den 13 juli.

USA:s president Donald Trump och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj har diskuterat Ukrainas akuta behov av luftvärn. Samtalet i fredags, som följde på en rekordstor rysk attack, kan tyda på tinande relationer, skriver Financial Times. Trump sade sig vilja hjälpa och uttryckte frustration över Putin.

– Det verkar som att han vill gå hela vägen, bara fortsätta döda folk, sade Trump.

Samtidigt försöker Tyskland förmå USA att sända Patriotsystem, kort efter att Washington oväntat pausat vissa vapenleveranser till Ukraina.

Detaljhandelsvolymen minskade i maj i EU med 0,8 procent jämfört med april, enligt preliminära data från EU:s statistikbyrå Eurostat på måndagen. Sverige drabbades hårdast av alla medlemsländer med ett tapp på 4,6 procent. Även på årsbasis backade handeln i Sverige (-1,8 %), medan den ökade i EU som helhet (+1,9 %).

Medlemsländernas bristande efterlevnad av EU:s miljölagar kostar uppskattningsvis 180 miljarder euro årligen. Det framgår av en ny granskning som EU-kommissionen publicerade i dag måndag. Flera länder riskerar att missa återvinningsmålen till 2025 och akuta åtgärder krävs för att hantera försämrad vattenkvalitet, förlust av biologisk mångfald och luftföroreningar. Kommissionen uppmanar länderna att agera och bättre nyttja tillgängliga EU-medel för att möta investeringsbehoven.

USA:s finansminister Scott Bessent varnar för kraftigt höjda tullar från 1 augusti för länder som inte har handelsavtal med USA, enligt TT/GP. För EU hotar tullar på 20 procent om inget avtal nås innan nuvarande uppskov löper ut den 9 juli. EU har hotat med mottullar på amerikanska varor.

Stämningsläget bland investerare i eurozonen steg oväntat mycket i juli till den högsta nivån på över tre år, rapporterar Reuters i dag måndag. Ett index från Sentix visar att den ekonomiska återhämtningen nu breddas, där även Tysklands ekonomi visar fortsatta tecken på förbättring.

Natos generalsekreterare Mark Rutte varnar för ett scenario där en kinesisk attack mot Taiwan koordineras med ett ryskt anfall i Europa. I en intervju med New York Times i lördags sade Rutte att Kinas ledare Xi Jinping skulle be Rysslands president Vladimir Putin att anfalla Nato-territorium för att splittra alliansens fokus. Rutte, som i sammanhanget kallade Putin för den "underordnade partnern", menar att ett starkt Nato är avgörande för att avskräcka ett sådant tvåfrontskrig.

EU-kommissionen vill bygga strategiska lager av kritiska material som mineraler och reparationsutrustning för kablar. Syftet är att stärka EU:s motståndskraft mot ett försämrat säkerhetsläge med hot från krig, klimatförändringar och sabotage, rapporterar Financial Times. Enligt ett utkast som tidningen tagit del av ska även livsmedel, mediciner och kärnbränsle kunna omfattas. Förslaget väntas bli offentligt i denna vecka.

EU-kommissionen antog på fredagen ett åtgärdspaket för att förenkla taxonomin, EU:s klassificeringssystem för hållbara investeringar. Syftet är att minska företagens regelbörda, enligt kommissionen. Företag undantas från rapportering på verksamheter som inte är finansiellt betydande och antalet datapunkter i mallarna minskas med upp till 89 procent. Målet är att balansera konkurrenskraft med gröna ambitioner. Paketet ska nu granskas av EU-parlamentet och ministerrådet innan det kan träda i kraft.

Tysklands regering utforskar ett stödpaket på cirka 4 miljarder euro för att sänka elkostnaderna för den tunga industrin, skriver Financial Times. Syftet är att stärka konkurrenskraften hos bland annat kemi-, glas- och plastindustrin. Planen, som skulle utöka antalet stödberättigade företag från 350 till 2 200, väntas följa EU:s nya statsstödsregler från i juni. Den har dock ännu inte granskats av finansdepartementet och skapar spänningar inom regeringskoalitionen på grund av budgetbegränsningar.

Kina förbjuder EU-företag att delta i offentliga upphandlingar av medicinsk utrustning, rapporterar TT/Aftonbladet. Beskedet är en direkt vedergällning för EU-kommissionens beslut för tre veckor sedan att utesluta kinesiska bolag från liknande kontrakt. EU:s syfte var att skapa mer rättvisa konkurrensvillkor. Kinas förbud gäller kontrakt över 45 miljoner yuan, men undantar EU-företag som redan är etablerade i landet.