EU kan med en förordning flytta de frysta ryska centralbankstillgångarna från Euroclear i Bryssel till EU-kommissionen, som skulle förvalta dem, enligt förslaget ”The Russian Transfer”, rapporterar VRT. EU skulle då ta över det juridiska ansvaret för ryska skadeståndskrav. Beslutet skulle kunna fattas med kvalificerad majoritet. Belgien och Euroclear kräver fortsatt en garanti utan tak och tidsgräns. Något formellt kommissionsförslag finns inte ännu. Sverige driver på för att använda de frysta ryska pengarna som stöd till Ukraina.

En rysk jetdrönare förstörde på måndagen Ukrainas vetenskapsakademi i centrala Kyjiv, uppger Financial Times. En kvinna dödades och sex personer, varav tre barn, skadades, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Två timmar senare träffades ett närliggande sjukhus. I Dnipro dödades tre personer när en drönare slog mot ett kontorshus. Kiev har utsatts för upprepade drönarangrepp sedan förra tisdagen.

Polen bygger i högt tempo ett drönar- och luftvärnssystem, kallat SAN, i landets östra delar, enligt Tagesschau. Projektet kostar omkring 3,5 miljarder euro och delfinansieras med EU:s försvarslånefacilitet SAFE. Systemet utvecklas tillsammans med Norge och ska vara på plats i slutet av 2027, med de första leveranserna redan i år.

Ryssland planerar att lägga 17,1 biljoner rubel (cirka 203 miljarder dollar) på försvaret 2027, cirka 27 procent mer än tidigare budgeterat, enligt Kyiv Independent som hänvisar till Reuters. Det är mest sedan fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Budgetunderskottet 2026 uppges också öka till 3,2 procent av BNP, från 1,6 procent.  

Roberto Vannaccis nystartade parti Nationens framtid har på några månader gått upp till strax över åtta procent i opinionsmätningarna, före både Lega och Forza Italia, berättar SVT. Vannacci, som valdes in i EU-parlamentet för Lega 2024, vill stoppa vapenstödet till Ukraina och storskaligt utvisa migranter. Det kan göra honom avgörande för Italiens premiärminister Giorgia Melonis chanser att behålla makten efter valet 2027.

Ungerns parlament hävde på måndagen immuniteten för premiärminister Péter Magyar och två tidigare ministrar i Viktor Orbáns regering, rapporterar AP. Magyar misstänks för stöld av en mobiltelefon 2024 och kallar fallet politiskt motiverat. De två ministrarna misstänks för misskötsel av offentliga medel respektive mutor.

Tusentals människor demonstrerade på måndagen i Prag mot premiärminister Andrej Babiš högerpopulistiska regering, skriver DPA. Arrangörerna kritiserar regeringen för bristande insatser mot desinformation och för miljardären Babiš möjliga ekonomiska intressekonflikter. De uppmanade väljarna att avvisa populistiska partier i kommunal- och senatsvalen den 9 och 10 oktober. Babiš parti ANO ingår i den högerextrema PfE-gruppen i EU-parlamentet.

Minst 164 personer har gripits under elevprotester vid ett 180-tal gymnasieskolor, främst i huvudstadsområdet, rapporterar VRT. Minst 32 personer, bland dem poliser, elever och lärare, skadades när sopkorgar sattes i brand och fyrverkerier avfyrades. Eleverna protesterar mot hög arbetsbelastning, överfulla klasser och lärarbrist. Utbildningsminister Edouard Geffray skyller våldet på maskerade utomstående.

EU går mot vinter med gaslager på omkring 70 procent, betydligt lägre än under krisen 2022, vilket riskerar att driva upp energipriserna. Det rapporterar Euronews på måndagen. Enligt energikommissionär Dan Jørgensen pressas lagren av en varm sommar och kriget i Mellanöstern som strypt leveranser via Hormuzsundet. För att undvika panikköp har EU-kommissionen tillåtit sänkta påfyllnadsmål. Läget försvårades ytterligare på måndagen när Qatar meddelade att de förlänger ett leveransstopp till Europa med en månad. Trots detta bedöms risken för akut fysisk gasbrist vara låg.

EU-kommissionen lade på måndagen fram ett förslag till ministerrådet om allmänna hälsokontroller för hjärt- och kärlsjukdomar. Syftet är tidig upptäckt. Sjukdomarna utgör EU:s vanligaste dödsorsak med 1,7 miljoner dödsfall årligen, men åtta av tio fall anses kunna förebyggas genom bättre kontroll av riskfaktorer. Medlemsländerna uppmanas nu att göra hälsokontroller tillgängliga för alla, med särskilt fokus på riskgrupper. Samtidigt inleds EU:s första temavecka för screening för att uppmuntra fler medborgare att testa sig.

Ukraina går in i vintern bättre förberett än förra året, sade premiärminister Serhij Koretskyj i en intervju på söndagen, enligt The Kyiv Independent. Fler kritiska anläggningar har nu reservkraft och antalet reparationsteam har ökat. Koretskyj varnade samtidigt för att Ryssland lagrat drönare och missiler. Ukraina har svårt att finansiera sin energiplan på 5,4 miljarder euro och skador efter fjolårets attacker är inte helt reparerade.

EU-kommissionen tar fram färdplaner som ska ge Montenegro, Ukraina, Moldavien och Albanien en tydlig stegvis väg mot medlemskap, uppger Politico med hänvisning till två höga tjänstemän vid kommissionen. Planerna ska ange vad som krävs av varje land och ge ungefärliga tidpunkter för när förhandlingsområdena, så kallade kluster, avslutas. Övriga kandidatländer, som Georgien, Turkiet och Serbien, erbjuds dem inte i nuläget. Europeiska rådet diskuterar utvidgningen vid ett toppmöte i mitten av oktober.

Kristdemokratiska och konservativa EPP har startat en arbetsgrupp, Win2029, som ska ta fram en politisk plattform inför EU-valet 2029, rapporterar Politico på måndagen. Enligt interna mötesprotokoll är partiet splittrat om samarbete med högerextrema partier och hur nära dem man ska ligga i migrations-, klimat- och socialfrågor. Konservativa i bland annat Sverige, Spanien och Finland har regerat med sådana partier, medan polacker och rumäner inom EPP motsätter sig all samverkan. Samtalen inleds vid ett möte på Sicilien i oktober.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul har träffat sin ryske kollega Sergej Lavrov i New York, uppger Financial Times. Det är första mötet mellan ländernas toppdiplomater sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Wadephul sade att han varnade Moskva efter att en sprängladdad drönare hittats på Leipzigs flygplats förra månaden. Frågan om samtal med Ryssland splittrar EU-länderna: Frankrike vill ha egna kanaler, medan de nordiska och baltiska länderna och Polen motsätter sig det.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham pressas att signalera att Labour kan släppa de röda linjer som hindrar landet från att närma sig EU, skriver Financial Times. Enligt personer insatta i diskussionerna undersöker hans team om han i partikongresstalet eller en tioårsplan ska öppna för att ett framtida valmanifest tar bort hindren mot tullunion, inre marknad eller EU-medlemskap. 

Nationell samling, det högerextrema partiet som leds av Marine Le Pen, får för första gången en egen grupp i den franska senaten. Det visar nära slutgiltiga resultat från söndagens val. Partiet hade tidigare tre platser och men ökar efter valet och får 14 av senatens  totalt 348 platser, rapporterar TT/Bloomberg/SvD.  

Schweiziska väljare har röstat nej till ett förslag om att skriva in evig och väpnad neutralitet i konstitutionen, rapporterar Financial Times. Nej-sidan fick 68,4 procent enligt preliminära resultat på söndagen och förslaget fick inte majoritet i någon av de 26 kantonerna. Initiativet kom efter att Schweiz i huvudsak anslutit sig till EU:s sanktioner mot Ryssland. Ett ja hade förbjudit sanktioner utan FN-stöd där Ryssland har vetorätt.

Fem brittiska medborgare 23-25 år gamla har gripits misstänkta för förberedelse till terrorbrott och brott mot lagen om explosiva varor vid flygbasen RAF Fairford i Storbritannien, som används av USA:s militär, uppger TT-AP-AFP/GP. Larmet på söndagen gällde tre misstänkta fordon nära basen. USA:s president Donald Trump sade att de misstänkta ville orsaka stor skada mot basen. Enligt uppgifter till Sky News utreder antiterrorpolis om Iran har kopplingar till den misstänkta attacken.

Notisen är uppdaterats under dagen.

Omkring 2 000 demonstranter blockerade på söndagen vägen till ett katolskt bostadsområde i Portadown i Nordirland, där en pro-brittisk marsch av den protestantiska Orangeorden skulle passera, rapporterar SVT. En domstol har hävt ett nästan 30 år gammalt förbud mot marschvägen som länge varit en brännpunkt för sekteristiska konflikter. Ledarna för Irland och Storbritannien, som är medgaranter för fredsavtalet, manade till lugn.

Serbiens president Aleksandar Vučić har avgått efter mer än ett år av studentledda protester och anklagelser om korruption inom regeringen, skriver BBC på söndagen. Parlamentets talman Ana Brnabić blir tillförordnad president. Vučić vill bli partiets kandidat till premiärminister i parlamentsvalet i slutet av oktober och presidentval ska hållas inom tre månader.

Sverige och Finland har för första gången i en gemensam insats skickat upp stridsflyg för att identifiera ryska militärplan över Finska viken. Händelsen ägde rum i internationellt luftrum på torsdagen, rapporterar Reuters.

De ryska planen bestod av ett transportflyg och flera stridsflygplan. Incidenten inträffar i ett läge med förhöjd beredskap i Östersjöregionen på grund av tidigare drönarobservationer och sabotage.

EU rustar inte tillräckligt snabbt eller effektivt för att kunna försvara sig mot Ryssland till 2030, skriver Reuters med hänvisning till en rapport från EU:s försvarsbyrå. Byrån pekar på fortsatta luckor inom luft- och robotförsvar, marktrupper, flottan, ammunitionslager och drönare, och efterlyser en "avgörande förändring" i tempo och omfattning. Rapporten ska behandlas av EU:s försvarsministrar på måndag och sedan gå vidare till unionens stats- och regeringschefer. I början av september varnade EU:s revisorer att EU:s försvarsmål till 2030 blir svårt att nå på grund av bristande samordning, dubbelarbete och brister i förmågan.

Sommarens värmebölja har minskat den europeiska ekonomins produktion med uppskattningsvis 113 miljarder euro i år, enligt Tagesschau. Uppgifterna kommer från försäkringsbolaget Allianz, som pekar ut Italien som värst drabbat med ett bortfall på 28 miljarder euro, följt av Tyskland med 25 miljarder och Frankrike med 20 miljarder euro. Förlusterna motsvarar nära en halv procent av unionens förväntade BNP i år.

Finlands president Alexander Stubb vädjade på torsdagen till SpaceX-ägaren Elon Musk om att utöka Starlink-täckningen så att Ukraina kan slå mot ryska robotramper inne i Ryssland, sade han till Reuters i New York. Ukraina saknar tillräckligt luftvärn inför vintern och vill kunna slå mot ramperna som avfyrar robotarna. Stubb pekar också ut energiförsörjning och finansiering som avgörande behov inför vintern.

EU varnar Storbritannien för att landet riskerar nya handelshinder om det inte höjer tullarna på kinesiska bilar och närmar sig unionens handelspolitik, uppger Financial Times. En tullunion vore enligt EU den enklaste lösningen, men brittiska regeringen har uteslutit både tullunion och inre marknad. EU har redan infört tullar på upp till 45 procent på kinesiska elbilar, vilket Storbritannien hittills inte följt.

Schweiziska väljare röstar på söndagen om att skriva in en striktare definition av landets neutralitet i grundlagen, skriver Politico. Ett ja skulle hindra Schweiz från att införa sanktioner mot Ryssland utan godkännande från FN:s säkerhetsråd, där Ryssland har veto, och begränsa militärt samarbete med Nato. Ryssland har öppet stött förslaget och opinionsmätningar visar att nära två tredjedelar av väljarna är emot.

Allt fler av Rysslands så kallade skuggfartyg seglar numera under rysk flagg i stället för falska flaggor, visar en rapport från forskningsorganisationen Crea, enligt Yle. Mellan januari 2025 och juni 2026 ökade antalet ryskflaggade oljetankfartyg från 280 till 382, samtidigt som antalet falskflaggade fartyg minskade kraftigt. Sverige, Frankrike och Storbritannien har under våren bordat flera skuggfartyg i Östersjön, men analytiker varnar för att ryskflaggade fartyg blir svårare att stoppa och att spänningarna i Östersjön kan öka.

Ryssland höjer på torsdagen skatterna för både utländska och inhemska företag för att finansiera kriget mot Ukraina, rapporterar Financial Times. Skatten på utdelningar till utländska investerare höjs från 15 till 35 procent, och nya särskatter på 20 procent för guldproducenter och 30 procent för metallproducenter införs. Trots höjningarna väntas Rysslands budgetunderskott ligga kvar kring två procent av BNP per år de kommande tre åren.

EU-kommissionen meddelade på torsdagen tre nya investeringar inom initiativet för global hälsoberedskap, kopplat till satsningen Global Gateway. En EU-garanti på 63,5 miljoner euro ska mobilisera privata investeringar i hälso- och nutritionsföretag i Afrika söder om Sahara. Ytterligare medel går till utbyggd vaccinproduktion i Colombia och till primärvården i Etiopien. Sedan 2021 har EU mobiliserat mer än sex miljarder euro till global hälsa.

Sverige signalerar en mjukare hållning till sammanslagningar mellan stora europeiska bolag, sade industriminister Ebba Busch (KD) inför konkurrenskraftsrådets möte i Bryssel. Sverige har länge värnat en strikt konkurrensrätt, men enligt Busch har den i praktiken hindrat europeiska bolag från att hävda sig globalt.

– Vi har hållit emot för mycket med "europeiska champions". Vi försöker hitta en bra medelväg för Sveriges del, där vi kanske också kan ha en medlande funktion mellan olika starka krafter i rådet, sade Busch.

Grunden för konkurrensrätten ska enligt Busch ligga kvar men måste anpassas efter det säkerhetspolitiska läget.

– Det finns ett stort värde för Europa att ha stora företag som lyckas slå globalt, sade Busch.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanade på onsdagen i FN världens ledare att strypa Rysslands krigsfinansiering och pressa president Vladimir Putin mot fred, rapporterar AP News. Enligt Zelenskyj har Ryssland använt 63 000 attackdrönare mot Ukraina i år. 

Bara timmar efter Zelenskyjs tal inledde Ryssland nya attacker mot Ukraina och minst åtta personer dödades under natten till torsdag, rapporterar SVT.

En brand som på onsdagskvällen slog ut kraftförsörjningen och reservgeneratorn vid en Starlink-station i centrala Polen var ett medvetet sabotage, skriver Reuters. Enligt Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski syftade dådet till att koppla bort internet för flera institutioner, däribland Ukrainas militär. Ansvarig aktör är inte fastställd, men han konstaterade att flera tecken pekar mot Ryssland. Stationen är nu åter i drift.

Finlands president Alexander Stubb och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknade på onsdagen ett nytt försvarsavtal i New York, kallat drönardealen, skriver Yle. Avtalet innebär närmare samarbete kring försvarsteknik och gemensam drönarproduktion. Finlands statsminister Petteri Orpo menar att Ukraina har mycket att lära ut om modern krigföring.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul varnade på torsdagen för att Rysslands hybridattacker mot Ukrainas stödländer nått en ny nivå, enligt DPA. Han hänvisade till en misslyckad drönarattack mot flygplatsen i Leipzig i augusti och upprepade kravet på ett fullständigt eldupphör. 

Ryssland skulle kunna genomföra en begränsad militärattack mot ett Natoland inom några månader, enligt en ny hotbedömning från danska försvarets underrättelsetjänst, rapporterar Financial Times. Tjänsten bedömer risken som låg men växande och pekar på möjlig trupprörelse utan gradbeteckningar in i ett grannland, eller attacker med långdistansvapen mot infrastruktur som stödjer Ukraina. 
– Syftet skulle vara att splittra alliansen, inte att ta över landet, slog underrättelsechefen Thomas Ahrenkiel fast vid en presskonferens.

Italiens senat godkände på onsdagen en ny lag som banar väg för kärnkraft i landet efter decennier utan atomenergi, uppger Financial Times. Lagen ger Rom rätt att utfärda regler för bland annat små modulära reaktorer. Energiminister Gilberto Pichetto Fratin hoppas på de första reaktorerna 2035. I dag importerar Italien kärnkraftsel från Frankrike.

Polen skickade upp stridsflyg på onsdagen efter att en rysk Mi-8-helikopter kränkte landets luftrum nära den ryska exklaven Kaliningrad, skriver Politico. Enligt polska försvarsmakten befann sig helikoptern i polskt luftrum i 42 sekunder. Incidenten kommer kort efter att en rysk drönare med sprängladdning hittades i Östersjön utanför Polen.

EU kommer att fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vid G20-toppmötet i Miami, oavsett om Rysslands diktator Vladimir Putin tackar ja till den amerikanska inbjudan, rapporterar Euronews. USA:s utrikesminister Marco Rubio bekräftade på onsdagen att Putin formellt bjudits in av värdlandet USA.

Europeiska dieselpriser steg kraftigt på onsdagen efter att USA:s president Donald Trump antytt ett exportstopp för diesel, visar uppgifter från Financial Times. Terminspriset i London steg som mest sju procent innan det föll tillbaka sedan USA:s energiminister tonat ned förslaget. Europa importerade i augusti drygt 500 000 fat amerikansk diesel per dag, enligt analysföretaget Kpler.

Tankesmedjan Tony Blair Institute uppmanar i en ny rapport Storbritannien att på sikt återinträda i EU, rapporterar The Guardian. Enligt rapporten bör landet acceptera fri rörlighet för personer och betala en avgift som pris för medlemskap. Labourpolitikern Wes Streeting har tidigare kallat brexit ett katastrofalt misstag.

USA:s president Donald Trump säger att en uppgörelse om att få slut på Rysslands krig i Ukraina kan vara nära, efter ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i samband med FN:s generalförsamling i New York, rapporterar AP. Zelenskyj säger att Ukraina är berett att helt stoppa attacker mot rysk energiinfrastruktur om Ryssland gör detsamma. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland förbereder en ny storskalig attack mot Ukraina, med hänvisning till underrättelseuppgifter, rapporterar Kyiv Independent. Zelenskyj gav inga ytterligare detaljer men upprepade att Ukraina är redo att helt stoppa attacker mot rysk energiinfrastruktur om Ryssland gör detsamma.

Natos vice överbefälhavare i Europa, brittiske flygvapengeneralen John Stringer, säger att Ryssland blir alltmer riskbenäget i takt med att kriget i Ukraina drar ut på tiden. Moskva kan trappa upp sabotage och spionage mot Natoländer för att provocera fram en överreaktion, rapporterar AP. Bedömningen delas dock inte av alla – brittiska och baltiska tjänstemän tonar ner risken för en direkt rysk attack mot Nato. Natos generalsekreterare Mark Rutte säger att alliansen är beredd och att Ryssland vet att reaktionen blir tuff om Moskva gör något dumdristigt.

EU tar bort sanktionerna mot den rysk-uzbekiske miljardären Alisher Usmanov och den rysk-israeliske affärsmannen Mikhail Fridman, samtidigt som sanktionerna mot omkring 2 600 andra ryska individer och företag förlängs med tre år, till 22 September 2029, i stället för sex månader i taget, rapporterar BBC. Frankrike drev på för att Usmanov skulle strykas, Luxemburg för Fridman. Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha kallar beslutet oacceptabelt och uppmanar EU-länderna att i stället införa egna nationella sanktioner mot de två.

Omkring 175 000 personer demonstrerade på måndagen mot nedskärningar i den tyska bilindustrin, rapporterar SVT. Branschen pressas av svag efterfrågan och hårdnande konkurrens från Kina. Volkswagen planerar att skära ned 100 000 jobb de kommande åren, och framtiden för fyra tyska fabriker – däribland anläggningen i Hannover som tillverkar den moderna uppföljaren till folkabussen – är oviss. Facket kräver att bolagsledningarna satsar på innovation och inhemsk produktion i stället för att bara skära ner på personal.

Andelen nyregistrerade elbilar i EU nådde ett rekord 2025, då 17,3 procent av alla nya personbilar var renodlat eldrivna – tio år tidigare var siffran 0,4 procent, visar siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat, skriver Tagesschau. Danmark toppar listan med 67,8 procent, följt av Nederländerna och Malta, medan Norge utanför EU ligger på över 95 procent. Tyskland, EU:s största bilmarknad, låg med 19,1 procent strax över unionens snitt. Motsvarande andel i Sverige var 36 procent. Höga bränslepriser och billigare instegsmodeller driver på utvecklingen.

Europeiska bilister betalar 40 procent mer för diesel än vid årets början, en merkostnad på omkring 30 euro per full tank, visar en analys av EU-kommissionens data från miljöorganisationen Transport & Environment, rapporterar Financial Times. Sammantaget kostar prisuppgången Europa 203 miljoner euro om dagen. Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanar EU-kommissionen att tillfälligt lätta på bränslekraven för att öka raffinaderiernas produktion, men kommissionen har ännu inte tagit ställning.

Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius säger att landet har tagit fram evakueringsplaner om Ryssland skulle anfalla, men betonar att Litauen tänker slå tillbaka snarare än ge upp, rapporterar BBC. Litauen, som gränsar till den ryska exklaven Kaliningrad, uppger sig känna sig ständigt hotat av ryska drönare i luftrummet. Tyskland har lovat att permanent stationera en stridsberedd brigad om 5 000 soldater i landet, nära Suwałkikorridoren, men Nato räknar inte med full kapacitet förrän 2027.

Frankrike har gått med på att inleda samtal med Lettland om landets anslutning till det franska kärnvapenavskräckningsinitiativet, uppger Lettlands premiärminister Andris Kulbergs, enligt Reuters. Frankrikes president Emmanuel Macron har också lovat att stärka den franska militära närvaron i Lettland, särskilt inom luftförsvar. Beskedet kom efter att Lettland, som först motsatte sig förslaget, gick med på en kompromiss om EU:s förlängda sanktioner mot Ryssland.

EU förbereder sitt hittills största sanktionspaket mot Ryssland, med nästan 1 600 nya listningar riktade mot landets krigsmaskineri, enligt ett dokument som Kyiv Independent tagit del av. Förslaget från EU:s utrikestjänst EEAS omfattar 827 enheter och 744 individer kopplade till den ryska försvarsindustrin, bland annat varv, flygbolag och tillverkare av pansarfordon. Listningarna väntas antas av EU-ambassadörer i början av oktober, innan medlemsländernas utrikesministrar formellt röstar igenom dem senare samma månad. Därefter ska EU övergå till att löpande anta mindre sanktionslistor.

EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) meddelade på tisdagen att hon avstår sitt nya riksdagsmandat och i stället fortsätter i Europaparlamentet, skriver hon på Facebook.

– Sett utifrån väljarnas perspektiv gör jag fortfarande störst nytta i Bryssel, skriver Karlsbro.

EU är på väg att häva sanktionerna mot de ryska oligarkerna Alisher Usmanov och Michail Fridman, uppger EU-diplomater till DPA. De 27 medlemsländerna väntas ta bort reseförbud och tillgångsfrysning för duon för att säkra enighet kring en förlängning av sanktionerna mot omkring 3 000 andra ryska individer och företag. Frankrike och Slovakien drev på för att lätta sanktionerna mot Usmanov, medan Luxemburg verkade för Fridman. Slovakien ska ha hotat att lägga in veto mot hela förlängningen om inte Usmanov ströks från listan.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham uppmanade på tisdagen EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att låta landet delta i EU:s nya industripolitik "tillverkat i EU", skriver Financial Times. Politiken ska skydda EU:s tillverkare mot kinesisk konkurrens, men Burnham varnar för att Storbritannien annars riskerar att drabbas i onödan. Frågan väntas tas upp vid det brittisk-europeiska toppmöte som är planerat senare i år.

Frankrikes president Emmanuel Macron uppmanar EU-kommissionen att snabbt agera för att sänka energipriserna, bland annat genom att skjuta upp nya metanregler med ett år, skriver Financial Times. I ett brev till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kräver Macron även åtgärder för att öka produktionen av flygbränsle och diesel samt utökade gemensamma EU-inköp av gas. Europeiska gaspriser har i år stigit från 27 till 80 euro per megawattimme till följd av krisen i Mellanöstern. Ett stort antal medlemsländer har redan efterlyst en senareläggning av metanreglerna.

Irlands dataskyddsmyndighet DPC har bötfällt Google med 403 miljoner euro för hur bolaget behandlat användares platsdata, rapporterar Guardian. Myndigheten fann att användare kunde vara omedvetna om att uppgifterna användes för att rikta annonser eller kartlägga deras hälsa och intressen. Utredningen, som pågått i sex år, omfattade perioden 2018–2020. Google säger att policyn sedan dess har uppdaterats. Beslutet är den fjärde största böter som DPC någonsin utfärdat, och bolaget ska nu anpassa sin hantering till EU:s dataskyddsförordning GDPR inom sex månader.

EU:s ambassadörer diskuterar på onsdag risken för att vapen och militär utrustning smugglas in i unionen av hemvändande soldater från kriget i Ukraina, rapporterar Euronews. Enligt ett rådsdokument har flera medlemsländer noterat vapenkomponenter hos återvändande stridande, utan att kunna koppla det till organiserad smuggling. Europol ska inrätta en särskild vapenenhet för frågan i början av 2027.

Nordmakedoniens premiärminister Hristijan Mickoski säger att landet är redo att förhandla med Bulgarien om minoritetsrättigheter, men vill ha en EU-representant vid bordet, rapporterar Novinite. Enligt honom är frågan central för landets fortsatta EU-närmande – Bulgarien kräver att bulgarer skrivs in i den nordmakedonska konstitutionen innan nästa steg i medlemskapsförhandlingarna kan tas. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas besöka regionen inom kort, vilket enligt analytiker kan ge frågan förnyad politisk skjuts.

EU tänker i höst förlänga sitt förbud mot olje- och gasborrning i Arktis, trots protester från Norge, uppger en talesperson för EU-kommissionen till norska public service-bolaget NRK, skriver TT/GP. Talespersonen betonar att riktlinjerna syftar till att hantera klimatförändringar och stödja en hållbar ekonomisk utveckling. Norges energiminister Terje Aasland svarar att Norge – inte EU – bestämmer över norska resurser. Förbudet väntas bekräftas i EU-kommissionens nya Arktisstrategi i oktober.

En internationell polisinsats ledd av Belgien har resulterat i omkring 490 gripanden och beslag av 157 ton narkotika, rapporterar VRT. Insatsen "Atlas Nexus" omfattade 34 länder och riktade in sig på fem former av organiserad brottslighet, bland annat narkotikahandel, människosmuggling och miljöbrott. Enligt belgiska federala polisen kunde 18 offer för människohandel identifieras och räddas. Bland fynden fanns vad som beskrivs som Irlands första upptäckta kokainlabb och två illegala guldgruvor i Franska Guyana. Sverige var ett av tio länder som rapporterade särskilt goda resultat.

Rumänska åklagare utreder den högerextreme före detta presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri på 1,1 miljoner euro som ska ha finansierat hans valkampanj, skriver DPA. Georgescu greps och förhördes efter att hans hem genomsökts i nio timmar. Han kom oväntat på första plats i Rumäniens presidentval 2024, men författningsdomstolen ogiltigförklarade valet på grund av oklar kampanjfinansiering och valet gjordes om 2025. Georgescu står även åtalad för ett påstått väpnat statskuppsförsök och stöds fortsatt av högerpartiet AUR, det näst största partiet i parlamentet.

Flera europeiska säkerhetschefer, däribland Sveriges militära underrättelsechef Thomas Nilsson, varnar för att Ryssland kan förbereda en mer beslutsam attack mot Nato inom kommande månader, rapporterar The Guardian. Tjeckiens säkerhetstjänst BIS pekar på ökad drönaraktivitet och möjliga begränsade intrång på Natoterritorium, medan baltiska underrättelsetjänster i stället manar till lugn för att inte spela Kreml i händerna. Nilsson kallar drönarincidenten vid flygplatsen i Leipzig en vändpunkt och väntar sig att rysk sabotageverksamhet i Europa trappas upp.

Ukraina genomförde på lördagen sin hittills största drönarattack mot Moskva, med minst två döda och en stor oljeraffinaderibrand som följd, rapporterar Financial Times. Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin uppgav att luftvärnet sköt ner 450 drönare över huvudstaden och kallade attacken oöverträffad. Attacken kom mot slutet av det ryska "parlamentsvalet", som hölls utan verklig opposition sedan det enda kritiska partiet uteslutits från valsedeln i somras. President Zelenskyj sade att en nedtrappning av attackerna mot energi- och livsmedelsinfrastruktur ligger på bordet men kräver politisk vilja.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav på söndagen att han och USA:s president Donald Trump kommit överens om att mötas i New York i samband med FN:s generalförsamling, rapporterar Reuters. Zelenskyj beskrev mötet som en möjlig vändpunkt i arbetet med att få slut på det fyra och ett halvt år långa kriget mot Ryssland. Han tackade Trump för sanktionslagen mot Ryssland som nyligen undertecknades, samt för amerikanska sändebuds besök i Kiev tidigare i september. Fredsspåret är enligt Zelenskyj den ukrainska ledningens främsta prioritet.

Tysklands högerextrema parti AfD blev på söndagen för andra gången största parti i ett delstatsval, med 38,2 procent av rösterna i Mecklenburg-Vorpommern – mer än en fördubbling sedan 2021, rapporterar Tagesschau. I delstaten bor 1,6 miljoner av Tysklands 83,5 miljoner invånare. Regerande socialdemokraterna (SPD) höll ställningarna på 35,5 procent, medan Angela Merkels tidigare hemdelstats kristdemokrater (CDU) rasade till 4,9 procent och för första gången åker ur ett delstatsparlament – partiets sämsta resultat i en delstat sedan andra världskriget. 

Samma dag vann vänsterpartiet Die Linke delstatsvalet i Berlin med 25,7 procent, mer än en fördubbling och partiets bästa resultat någonsin i huvudstaden, enligt Tagesschau, medan CDU föll till 18,8 procent och SPD noterade sitt historiskt sämsta Berlinresultat med 12,1 procent. I delstaten bor närmare fyra miljoner människor. 

Förbundskansler Friedrich Merz kallade utfallet i Mecklenburg-Vorpommern en katastrof men meddelade att han tänker sitta kvar och driva igenom sina reformer trots ökat tryck inom det egna partiet, enligt Financial Times.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni meddelade på söndagen att regeringen snart lägger fram ett förslag om förbud mot burka och niqab i skolor, rapporterar AP News. Förslaget omfattar även ett tak för andelen utländska elever i klassrum samt obligatoriska språklektioner för föräldrar vars barn har svårt att integreras i skolan. Meloni har närmat sig EU:s etablissemang under sin tid som regeringschef men fortsätter driva en migrationskritisk linje inför nästa års val. Förslaget måste godkännas av parlamentet inom 60 dagar för att bli lag.

Polens premiärminister Donald Tusk varnade i parlamentet i Warszawa för ryska drönar- och robotattacker mot länder som stöder Ukraina, rapporterar Der Spiegel. Enligt underrättelseuppgifter finns en reell risk att drönare träffar Natoterritorium på östflanken vilket Ryssland sannolikt kommer att framställa som en olycka i syfte att splittra försvarsalliansen. De senaste månaderna har flera drönarincidenter rapporterats i Polen och de baltiska staterna, och i augusti hittades en sprängladdad drönare vid flygplatsen i Leipzig. 

Eurostat visade på fredagen att tåg för första gången sedan 2014 gick om bussar som färdmedel i EU. Tåg stod för 7,5 procent av alla persontransporter 2024, jämfört med 7,3 procent för buss. Bilen dominerar fortfarande med 69,2 procent av resandet, medan flyget ökade till 15,8 procent. Litauen, Nederländerna och Finland hade högst andel bilresor inom unionen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelar att EU på fredagen betalar ut ytterligare 3,3 miljarder euro till Ukraina för missiler och drönare ur Ukrainafonden på 90 miljarder euro. Kommissionen är redo att använda kvarvarande medel ur säkerhetsfonden Safe för ett nytt gemensamt EU-Ukraina-försvarsprogram, byggt på robotförsvarssystemet Freja, för att kombinera Ukrainas erfarenhet från slagfältet med Europas teknik och industri. EU har i år mobiliserat nära 15 miljarder euro till Ukraina.

En källa vid Vita huset uppger att USA:s president Donald Trump snart väntas underteckna en lag som ger honom befogenhet att införa tullar på upp till 100 procent mot länder som köper rysk olja och gas, rapporterar Kyiv Independent. Lagförslaget, som godkändes av representanthuset på onsdagen efter att redan ha klarat senaten i somras, riktar sig bland annat mot Kina, Indien, Turkiet och EU som är stora köpare av rysk energi. Länder som importerar mindre än 15 procent av Rysslands totala gasexport och aktivt minskar sina inköp undantas från tullarna. Lagen omfattar även sanktioner mot Rysslands centralbank och flera storbanker.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lanserade på fredagen initiativet Karpaterna åtta, en gruppering för handel och säkerhet som förutom Ukraina omfattar EU samt Rumänien, Serbien, Polen, Slovakien, Tjeckien, Österrike och Ungern, rapporterar Reuters. Handelsavtal värda en miljard euro väntas undertecknas under mötet i västra Ukraina. Zelenskyj framhöll säkerhetssamarbetet som högsta prioritet framöver.

Regeringen tillstyrker svenska ansökningar om EU-medel ur Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) för 14 infrastrukturprojekt värda omkring 43,4 miljoner euro. Projekten, som bland annat rör järnvägsplanering i norra Sverige och landström i hamnarna i Göteborg och Trelleborg, ska bidra till att färdigställa det transeuropeiska transportnätet TEN-T och samtidigt stärka militär rörlighet. Utlysningen väntas bli den sista i innevarande budgetperiod 2021–2027.

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu presenterade på torsdagen ett budgetförslag med nedskärningar på 54 miljarder euro för att sänka landets underskott till fem procent av BNP 2027, skriver Financial Times. Förslaget, som bland annat omfattar besparingar på pensionssystemet, riskerar att utlösa en misstroendeomröstning som kan fälla regeringen – extremhögerpartiet Nationell samling och vänsterpartierna har redan sagt att de kan rösta emot. Räntespreaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer har stigit till den högsta nivån sedan eurokrisen 2012 och årets räntekostnader väntas bli 25 procent högre än 2025.

Rumänska försvarsdepartementet rapporterar en nära tredubbling av ryska drönarincidenter över landets territorium i år jämfört med hela 2025 – 27 mot nio – enligt AP News. Rumänien har i år skjutit ner fyra drönare, första gången sedan kriget i Ukraina inleddes, och i maj skadades en mor och ett barn när en drönare kraschade in i ett bostadshus i Galati. Landet har tillsammans med Polen köpt in luftvärnssystemet Merops och tagit emot första delen av EU:s säkerhetsstöd Safe. Försvarsutgifterna väntas nå 3,7 procent av BNP i år.

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos säger att Nordmakedonien måste ändra sin grundlag för att inkludera landets bulgariska minoritet, i enlighet med åtaganden gentemot samtliga 27 EU-länder, uppger Novinite. Kos säger att hon väntar sig ett förbättrat samarbete mellan Bulgarien och EU som kan bidra till att lösa frågan. Nordmakedoniens anslutningsprocess har länge varit vetoblockerad på grund olösta tvister med grannländer som haft olika krav på landet.

Det brittiska partiet Liberaldemokraterna gör kampen för medlemskap i EU:s inre marknad och en tullunion till huvudfråga inför sin partikongress i Brighton, skriver Financial Times. Partiets vice ledare Daisy Cooper kritiserar regeringspartiet Labour för att ha misslyckats med att reparera Brexits ekonomiska skador och vill även fördjupa försvarssamarbetet med EU. Liberaldemokraterna, som ligger på omkring tio procent i opinionsmätningarna, säger sig vara redo att ge upp Storbritanniens egna handelsavtal med USA för ett närmare samarbete med unionen.

Belgiens utrikesminister Maxime Prévot säger att Belgien vill bli observatör i Arktiska rådet, rapporterar VRT. Beskedet kom under ett besök i Island tillsammans med Benelux-kollegorna, där även energi, hybridhot, försvar och EU:s strategiska autonomi diskuterades. Som observatör får Belgien ingen rösträtt men bjuds in till arbetsgrupper om bland annat klimatövervakning och maritim säkerhet – en status som redan Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna och Japan har. Belgien tar samtidigt fram en egen nordpolspolitik.

USA:s president Donald Trump hotar med "mycket allvarliga" tullar mot EU om unionen godkänner Kanadas ansökan om att bli "associerad medlem", skriver Financial Times. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen föreslog i sitt linjetal till EU-parlamentet på onsdagen att Kanada ska bli unionens första associerade medlem. Förslaget kräver enhälligt godkännande av EU:s 27 medlemsländer, och flera huvudstäder är tveksamma.

EU uppmanar Kina att frivilligt begränsa exporten av hybridbilar till 15 procent av marknaden. Det rapporterar Financial Times. Sedan unionen införde tullar på elbilar 2024 har importen av kinesiska hybridbilar ökat mer än tiofaldigt. Nu kräver kommissionen att Kina agerar för att förhindra ett handelskrig inför möten i oktober.

– Om de inte begränsar sin export till vår marknad så kommer vi att göra det, sade en EU-tjänsteman.

Kinesiska biltillverkare och batteribolag etablerar fabriker i Spanien och får därmed fortsatt tillgång till EU:s inre marknad – utan de tullar EU infört mot kinesiska elbilar, rapporterar SVT. En ny batterifabrik utanför Zaragoza väntas skapa 4 000 jobb. Bedömare varnar samtidigt för att Spanien riskerar bli alltför beroende av kinesiskt kapital, i ett läge där Bryssel skärper tonen mot subventionerad kinesisk industri.

Ryska drönare och robotar attackerade Kiev under natten till torsdagen. Minst tolv personer skadades, däribland barn, och en utbildningsanläggning träffades, enligt Kyiv Independent. Flera av de skadade fördes till sjukhus, och bostäder och annan infrastruktur i Kievregionen skadades.  

Delstatspremiärministern och socialdemokraten Manuela Schwesig (SPD) har enligt mätningar krympt högerextrema AfD:s ledning till några procentenheter inför söndagens delstatsval i Mecklenburg-Vorpommern, skriver Politico. Hon har profilerat sig som motpol till AfD och riktat hård kritik mot förbundskansler Friedrich Merz. Ett dåligt resultat för Merz parti CDU riskerar att förvärra den redan ansträngda koalitionen i Berlin. Enligt en mätning ökar SPD mest och landar på 35 procent jämfört med AfD 37 procent. CDU får 7 procent.

Samtliga åtta CDU-ledda delstatspremiärer i Tyskland har undertecknat en gemensam förklaring till stöd för förbundskansler Friedrich Merz, skriver Tagesschau. Förklaringen kommer efter dagars spekulationer om Merz politiska framtid, sedan CDU förlorade delstatsvalet i Sachsen-Anhalt. Ledarna tar avstånd från personaldiskussioner och betonar i stället behovet av stabilitet inför söndagens val i Mecklenburg-Vorpommern och Berlin.

Finland och Sverige utreder om länderna gemensamt ska skaffa obemannade marindrönare för att stärka övervakningen av Östersjön, uppger Finlands marinkommendör Tuomas Tiilikainen, enligt Yle. Redan de kommande veckorna inleder länderna en gemensam övervakningsoperation, där en svensk korvett ska bevaka områden nära finska farvatten. Stödet kommer i ett läge där Finland koncentrerat resurser österut för att möta drönarhotet från Ukraina.

Två män, 37 och 40 år gamla, misstänks för spioneri i Finland, rapporterar Yle. De ska ha gripits i Lappland för några dagar sedan, i samband med Arktistoppmötet i Rovaniemi tidigare i september – men det är oklart om spionaget är kopplat till mötet. Enligt uppgifter bor de misstänkta på samma adress i Härnösand i Sverige. Helsingfors tingsrätt har häktat båda på skälig misstanke.

Europeiska åklagarmyndigheten Eppo har avslöjat ett omfattande momsbedrägeri kopplat till Belgien, Frankrike och Tyskland, med en uppskattad skatteundandragning på upp till 60 miljoner euro, skriver VRT. Två personer greps och 20 husrannsakningar genomfördes på onsdagen. Utredningen, som går under namnet Money Cat, riktas mot nio misstänkta som bland annat upprättat fiktiva fakturor för över elva miljoner euro.

Den amerikanska kongressen har röstat igenom ett omfattande sanktionspaket mot Ryssland, som väntas undertecknas av president Donald Trump inom kort, rapporterar Financial Times. Lagen ger Trump rätt att lägga tullar på upp till 100 procent på länder som fortsätter köpa rysk energi vilket väckt oro för att även EU:s allierade kan drabbas. Ett förslag om att uttryckligen undanta EU föll i senaten.

Kosovos tidigare president Hashim Thaci döms till 25 års fängelse för krigsbrott, skriver SVT. Domstolen i Haag fann honom och tre andra före detta UÇK-ledare skyldiga till bland annat mord, tortyr och olaga frihetsberövanden under kriget mot Serbien 1998–1999. De frias samtidigt från åtal om brott mot mänskligheten. Domen är kontroversiell i Kosovo, där Thaci fortfarande ses som hjälte av många.

EU-länderna avvisar Kanadas premiärminister Mark Carneys förslag om en ”unik allians” mellan EU och Kanada, skriver Financial Times. Enligt EU-diplomater vill flera medlemsländer inte ge Kanada förmånligt handelstillträde, men är öppna för fördjupat samarbete kring försvarsindustri och kritiska mineraler. Tio länder, däribland Frankrike och Italien, har ännu inte ratificerat handelsavtalet Ceta mellan EU och Kanada, som bland annat hålls tillbaka av EU:s krav på hormonfritt nötkött. Parterna hoppas kunna enas om ett digitalt handelsavtal före ett toppmöte i Montreal i slutet av oktober.

Ukrainska styrkor har inlett en offensiv operation, kallad Vivaldi, i norra Donetsk, rapporterar Reuters. Enligt en brigadgeneral har trupperna rensat ett område på 75 kvadratkilometer från ryska infiltrationsgrupper och återtagit ytterligare 10 kvadratkilometer. Ryssland vill kontrollera hela Donetsk-regionen, vilket är Moskvas huvudkrav i de stillastående fredsförhandlingarna. Tidigare i år tog Ukraina tillbaka över 700 kvadratkilometer i sydöstra Ukraina.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har ställt in sin planerade resa till FN:s generaldebatt i New York nästa vecka, rapporterar tagesschau. Enligt regeringskretsar behövs Merz i Berlin efter att hans kristdemokratiska parti CDU fått ett historiskt svagt resultat i Sachsen-Anhalt, inför kommande delstatsval i Mecklenburg-Vorpommern och Berlin där CDU i opinionsmätningar ligger så lågt som 7 procent. I stället väntas utrikesminister Johann Wadephul hålla Tysklands anförande i FN, liksom förra året.

Italiens senat har godkänt en omstridd reform av vallagen som avskaffar majoritetsvalkretsarna och ger en ”majoritetsbonus” på upp till 17,5 procent av mandaten till den valallians som får minst 42 procent av rösterna, skriver Financial Times. Analytiker menar att reformen stärker inflytandet för premiärminister Giorgia Melonis högerextrema rival Roberto Vannacci, vars parti motsätter sig stöd till Ukraina. Lagen väntas nu behandlas i deputeradekammaren innan den kan träda i kraft.

Italien förlänger sina gränskontroller mot Spanien med 15 dagar i en tvist om hanteringen av migranter i den spanska exklaven Ceuta, rapporterar DPA. Kontrollerna infördes i augusti av regeringen under premiärminister Giorgia Meloni, efter att tusentals migranter anlänt till Ceuta – trots att ingen av dem ska ha försökt resa vidare till Italien. Kritiker menar att Meloni använder kontrollerna som en politisk markering hemma, i ljuset av trycket från det nya högerextrema partiet National Future. Spanien svarar med att förlänga sina egna kontroller till den 8 oktober.

Tågtrafiken i Nederländerna stördes kraftigt på tisdagen efter att rör fästs vid spåren på över 20 platser, enligt VRT. Vem som ligger bakom är oklart – bland förklaringarna som nämns är protester mot jordbrukspolitik, kabelstölder för vinnings skull och ett ryskt hybridangrepp. En järnvägsexpert varnar att det alltmer digitaliserade signalsystemet riskerar att hackas, och att landets 3 600 kilometer järnväg är omöjlig att skydda i sin helhet.

Putins säkerhetsrådgivare Nikolaj Patrusjev hotar med att den polska staten skulle upphöra att existera inom två till tre dagar om Polen angrep Ryssland, rapporterar Expressen. Uttalandet kommer som svar på att Polens utrikesminister sagt att Nato snabbt skulle kunna besegra Ryssland tack vare ett överväldigande övertag i luftstridskrafter.

Amerikanska åklagare har åtalat fem personer kopplade till ett ryskt underrättelsenätverk som planerat mordattentat mot Ukrainas allierade i USA och Europa, skriver Financial Times. Nätverket, aktivt sedan minst 2024, ska ha erbjudit 40 000 dollar för att döda en rysk oliktänkande i USA och 25 000 dollar för ett mord i Litauen. Åklagaren i New York säger att nätverket, som arbetade för ryska underrättelsetjänster, konspirerade för att sprida förödelse runt om i världen. Tidigare i september kopplade tyska myndigheter en drönare vid flygplatsen i Leipzig till ryskt sabotage mot Ukraina-stödet.