Polen vill tillfälligt upphäva asylrätten i landet som en del av en ny migrationspolicy. Anledningen är att människosmugglare och länder som Ryssland och Belarus missbrukar systemet, hävdar landets premiärminister, liberalkonservative Donald Tusk, enligt TT/GP. Polen och EU menar att Ryssland och Belarus har iscensatt en ström av asylsökande migranter i en hybridattack för att destabilisera Europa.  

– Jag kommer att kräva erkännande i Europa för det här beslutet, sade Tusk på lördagen med adress till veckans EU-toppmöte, rapporterar Politico. Tidningen tror att kravet på ett säkerhetsundantag för asylrätten kan leda till en dominoeffekt i EU där andra länder följer efter.

I somras antog den finska riksdagen en så kallad avvisningslag för att kunna direktavvisa människor vid finsk-ryska gränsen, ett beslut som nu granskas av EU-kommissionen.

Att dela Ukraina itu för att få in landet i Nato kan leda till långsiktiga spänningar mellan Ryssland och väst, säger Finlands tidigare president Sauli Niinistö som just nu skriver en rapport om EU:s krisberedskap, rapporterar Yle. Han kommenterar olika modeller till fred för Ukraina som den koreanska respektive tyska versionen.

Tyska underrättelsechefer varnar för ökad rysk spionverksamhet och förberedelser för militär konflikt med Nato. Bruno Kahl, chef för den tyska federla underrättelsetjänsten BND, sade vid en parlamentarisk utfrågning att Moskvas vilja att använda hybrida och hemliga åtgärder har nått en tidigare osedd nivå. – Putin kommer fortsätta testa västs gränser och trappa upp konfrontationen, sade Kahl, rapporterar Politico. Han varnade för att ryska styrkor troligen kommer kunna anfalla Nato senast i slutet av detta årtionde.

Thomas Haldewang, chef för den tyska författningsskyddsunderrättelsetjänsten BfV, rapporterade samtidigt om ökad rysk spionage- och sabotageverksamhet i Tyskland. Tidigare i år avvärjde tyska och amerikanska myndigheter ett ryskt mordförsök på VD:n för vapentillverkaren Rheinmetall.

EU har gjort framsteg i kampen mot antisemitism, visar en ny rapport som går igenom hur EU:s strategi mot antisemitism från 2021 genomförts i medlemsländerna. 23 av 27 EU-länder har enligt rapporten tagit fram nationella planer för att motverka antisemitism. De fyra som inte gjort det är Belgien, Lettland, Malta och Polen. 25 länder har antagit en gemensam definition av antisemitism. EU har också ökat anslaget till projekt som bekämpar antisemitism. Men efter attackerna mot Israel i oktober 2023 har judehatet ökat kraftigt i Europa. Nästan alla judar (96 procent) har upplevt antisemitism, både på nätet och utanför.

Inför FN:s klimatmöte COP29 i nästa månad driver Sverige på för att EU ska anta en ambitiös hållning, enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) och betonar vikten av att EU visar ledarskap i de kommande förhandlingarna.

– Vi vill ha starkare språk kring omställningsarbetet och kring utfasningen av fossila bränslen, sade Pourmokhtari på väg in på ett möte med sina klimatministerkollegor i Luxemburg på måndagen.

Pourmokhtari understryker även behovet av att diskutera hur klimatarbetet fortskrider globalt och hur det ska finansieras. Hon lyfter fram potentialen i att öka den privata sektorns roll i klimatfinansieringen som en viktig fråga inför COP29.

Statsminister Ulf Kristersson (M) vill att EU terrorstämplar Irans Islamiska revolutionsgarde. Bakgrunden är bland annat de många dåden mot israeliska mål i Sverige, där Iran pekas ut för att ha använt svenska gäng som ombud.

– Det här är en riktigt farlig cocktail, som vi måste göra något åt, och jag tror att tiden är nu, säger Kristerson till Expressen.

Europeiska centralbanken, ECB, väntas sänka sin viktigaste styrränta, den så kallade insättningsräntan, med 0,25 procentenheter till 3,25 procent på torsdag. Det visar en sammanställning av prognoser och prissättningen på marknaden inför beskedet, skriver TT/GP. Behovet av att strama åt för att dämpa inflationstrycket i euroländerna ser inte längre lika stort ut, där bland annat tysk ekonomi just nu befinner sig i en utdragen period av stagnation och stora problem inom den tunga industrin.

Polens finansminister Andrzej Domański anser att EU inte bör "straffa" landet för dess höga försvarsutgifter. Polen spenderar 4,7 procent av BNP på försvar nästa år vilket är mer än dubbelt så mycket som Natos nuvarande riktlinjer.

 – Vi förtjänar särbehandling. Vi lägger en stor del av vår BNP på försvaret och vi lägger den också på att i viss mån hjälpa andra [EU-] medlemmar. Utan försvarsutgifterna skulle vi inte ha ett för stort underskott, sade Domański till Financial Times. 

EU har inlett ett förfarande mot Polen för att landets budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Polen, som har en historia av delvis stora budgetunderskott men också hög tillväxt, har lovat att minska underskottet till 2,9 procent av BNP till 2028. Domański är optimistisk om att EU kommer godkänna Polens plan för att minska underskottet.

EU-länderna uppmanade EU-kommissionen på måndagen att föreslå en omfattande handlingsplan som tar itu med de akuta utmaningarna som ökenspridning, markförstöring och torka i EU.

Litauens socialdemokrater siktar på att bilda en koalitionsregering efter söndagens parlamentsval, rapporterar Reuters. Partiledaren Vilija Blinkevičiūtė sade att de planerar att samarbeta med två andra vänsterpartier. Med 91 procent av rösterna räknade, ledde SD med 20 procent, följt av regeringspartiet Fosterlandsunionen med 17 procent. 

Blinkevičiūtė lovade att utrikespolitiken inte skulle ändras och att stödet till Ukraina skulle fortsätta. Hon pekade på inkomster, bostäder, sjukvård och utbildning som viktiga frågor för väljarna. Valdeltagandet ökade till 52,1 procent jämfört med 47,2 procent för fyra år sedan.

Ett år efter valsegern har Polens premiärminister Donald Tusk svårt att genomföra sina utlovade förändringar. Tusk lovade att rensa ut politiska utnämningar från den tidigare regeringen under Lag och rättvisa (PiS), men har haft begränsad framgång. President Andrzej Duda, konstitutionsdomstolen och centralbankschefen, alla lojala mot oppositionspartiet PiS, hindrar Tusks initiativ, skriver FT. 

Samhället är fortsatt djupt splittrat. En opinionsundersökning visar jämnt stöd för Tusks koalition och PiS. I EU har Tusk återställt Polens anseende och låst upp frysta EU-medel. Men inrikespolitiskt har han tvingats kompromissa, särskilt i frågor om kvinnors rättigheter.

Rysslands människorättskommissionär Tatiana Moskalkova rapporterar att 30 415 personer, varav nästan 8 000 barn, har evakuerats från områden som gränsar till Ukraina på grund av beskjutning och attacker. De evakuerade har placerats i närmare 1 000 tillfälliga boenden runt om i Ryssland, uppger Reuters. Ukraina har genomfört motattacker mot ryska gränsregioner, med fokus på infrastruktur viktig för Rysslands krigsinsats.

Armeniens president Vahagn Chatjaturian ser möjligheter till ett fredsavtal med Azerbajdzjan innan FN:s klimatkonferens COP29 i november. Trots pågående spänningar efter Azerbajdzjans övertagande av Nagorno-Karabach förra året, menar Chatjaturian att förhandlingarna närmar sig sitt slut. – Det vore bra att skriva under det före COP29, sade han till Financial Times. Konflikten som närmast pågått i årtionden ledde till att 100 000 etniska armenier flydde från Nagorno-Karabach till Armenien.

EU införde på fredagen sanktioner mot sex personer som kopplas till Hamas, rapporterar Reuters/SVT. Det sker efter att EU infört ett nytt ramverk för sanktioner mot terrororganisationen, som kommer vara fram tills 19 januari 2025. Personerna har försetts med inreseförbud till EU och de har fått sina tillgångar frysta.

Statsministern liberalkonservative Bjarni Benediktsson och hans Självständighetsparti avslutar det isländska regeringssamarbetet, rapporterar SVT. Regeringspartierna ska vara oeniga om en mängd frågor, bland annat asylinvandring och energieffektivisering, enligt Benediktsson. Islands koalitionsregering består av Gröna vänstern, liberalkonservativa Självständighetspartiet och mitten-högerorienterade Framstegspartiet.

EU har beslutat att skjuta upp införandet av ett nytt system för inresekontroll av personer från länder utanför EU. Systemet skulle ha börjat användas den 10 november, men Tyskland, Frankrike och Nederländerna meddelade att deras gränsdatorsystem inte var redo, rapporterar Reuters. Det nya in- och utresesystem, EES, ska skapa en digital registrering av resenärers identitet med hjälp av fingeravtryck och ansiktsscanning. Detta ska ersätta manuell stämpling av pass vid EU:s yttre gränser. Något nytt datum för införandet har inte satts, men möjligheten att införa systemet stegvis undersöks.

På torsdagen meddelade Europaparlamentets talman Roberta Metsola att den ungerska riksåklagaren, Péter Polt, begärt att åtalsimmuniteten för Europaparlamentariker Péter Magyar, premiärminister Viktor Orbáns största inrikespolitiska motståndare, ska hävas, rapporterar Euractiv. Orsaken är en misstänkt stöld av en mobiltelefon efter ett bråk på en nattklubb i Budapest i somras. Chefsåklagaren är en påstådd anhängare av premiärminister Viktor Orbán och en tidigare medlem av det regerande Fideszpartiet. Syftet med begäran är att kunna åtala Péter Magyar i Ungern.

Den ungerska begäran inleder en formell process i Europaparlamentet som förväntas pågå i månader. Parlamentets utskott för rättsliga frågor kommer först att diskutera fallet och senare rösta om huruvida Magyars immunitet ska hävas. Det slutliga beslutet kommer att fattas genom en omröstning i hela Europaparlamentet.

Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet. 

Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets statsskuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien. 

Sett till EU:s regelverk om max 60 procent statsskuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.

I en färsk opinionsundersökning från Polens nationella statistikbyrå säger 53 procent av de tillfrågande polackerna att landet borde ta emot ukrainska krigsflyktingar, rapporterar Euractiv. Det är den lägsta andelen sedan februari 2022, då 94 procent av de tillfrågade sade att de stödde flyktingmottagandet. Stödet för mottagandet är större bland män (60 %) än kvinnor (47 %) och bland vänsterväljare (68 %) jämfört med högerväljare (53 %).

Med hänvisning till terrorhotet mot Danmark har den danska regeringen beslutat att förlänga gränskontrollen mot Tyskland i ytterligare sex månader, enligt TT/GP. Justitieminister Peter Hummelgaard (S) pekar också på att Tyskland har infört gränskontroll vid samtliga nationsgränser för att skydda sig mot bland annat terror och att även Sverige förlängt gränskontrollen.

EU väntas på måndag införa sanktioner mot personer och organisationer kopplade till Irans överföring av ballistiska missiler till Ryssland. Detta uppgav en högt uppsatt EU-tjänsteman på fredagen. Tjänstemannen, som ville vara anonym, berättade att EU:s utrikesministrar kommer att besluta om ett första paket med åtgärder vid sitt möte på måndag, rapporterar Reuters. Exakt vilka personer och organisationer som kommer att drabbas av sanktionerna är ännu inte känt.

EU-kommissionen anklagas för att bidra till och blunda för deportationer av bland annat syrier och afghaner från Turkiet, skriver TT/GP. I en rapport från journalistsamarbetet Lighthouse på fredagen, i samarbete med flera tunga tidningar och nyhetssajter i Europa, vittnas om att deporteringarna sker utan protester från EU, trots larm från flera håll. Företrädare för EU-kommissionen anser dock att ansvaret ligger hos Turkiet för att se till alla grundläggande rättigheter respekteras.

Europaparlamentariker fick under torsdagen evakueras från det chartrade tåg som skulle ta dem från Strasbourg till Bryssel – däribland ledamoten Emma Wiesner (C), skriver TT/SvD. Orsaken angavs som tekniskt fel.

EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor gav på torsdagen klartecken för utfrågningar av alla 26 nominerade EU-kommissionärer. Utskottet har granskat eventuella intressekonflikter hos kandidaterna i förhållande till deras tilltänkta ansvarsområden.

– Vi har gjort en opartisk och grundlig analys av kommissionärskandidaternas intresseförklaringar. När vi ansåg att informationen var ofullständig bad vi om fler detaljer, sade utskottets ordförande, den bulgariske liberalen Ilhan Kyuchyuk.

Kandidaternas intresseförklaringar kommer att offentliggöras innan de kommande utfrågningarna börjar. Enligt parlamentets regler måste rättsutskottet bekräfta frånvaron av intressekonflikter för att en kandidat ska få delta i utfrågningen.

Sveriges nominerade EU-kommissionär Jessika Roswall kommer att utfrågas inför miljöutskottet i Europaparlamentet på kvällen den 5 november 2024.

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

Medlemsländernas EU-ambassadörer godkände på onsdagen ett lån på upp till 35 miljarder euro till Ukraina före årets slut, rapporterar FT. Lånet är en del av G7-ländernas plan att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland. Beslutet kommer efter månader av diskussioner om hur EU:s del av det 50 miljarder dollar stora stödet ska utformas. Lånet ska betalas tillbaka med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar i väst. Det är oklart om USA kommer att delta i G7-planen, då Ungern och Slovakien har blockerat en förlängning av EU:s sanktioner mot Ryssland. Detta var ett villkor för USA:s deltagande. EU-parlamentet måste också godkänna lånet vilket väntas ske 22 oktober.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på onsdagen att läget på slagfältet ger en chans att avsluta Rysslands invasion senast nästa år, rapporterar Reuters. Vid ett toppmöte i Kroatien betonade han vikten av allierades stöd, särskilt från USA.

– I oktober, november och december har vi en verklig chans att föra situationen mot fred och långsiktig stabilitet, sade Zelenskyj. Han uppmanade även sydösteuropeiska länder att investera i ukrainsk vapenproduktion och delta i återuppbyggnaden av landet.

Frankrikes nye premiärminister konservative Michel Barnier bestod på tisdagen en misstroendeförklaring som förts fram i parlamentet av vänstern, uppger TT/GP. Ett första test för hans regering som saknar egen majoritet  i parlamentet. Motionen skulle ha behövt 289 röster för att antas av en majoritet av den 577 platser stora nationalförsamlingen. Men bara 197 ledamöter anslöt sig till misstroendet mot Barnier. ¨

Enligt Politico kommer den nya statsbudgeten som presenteras under torsdagen att vara nyckeln till Barniers fortsatta politisk överlevnad.

Österrikes president Alexander Van der Bellen meddelade på onsdagen att han inte kan ge det högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, uppdrag att bilda regering, trots att det blev störst i parlamentsvalet, rapporterar Reuters. Anledningen är att FPÖ, som fick 29 procent av rösterna, saknar en koalitionspartner för att få majoritet i parlamentet.

– Det är en helt ny situation att det finns en valvinnare som uppenbarligen inget annat parti vill regera med, sade Alexander Van der Bellen.

Endast det konservativa ÖVP har inte helt stängt dörren för en koalition, men de accepterar inte FPÖ:s ledare Herbert Kickl som förbundskansler. Van der Bellen uppmanar nu de tre största partierna – FPÖ, ÖVP och socialdemokratiska SPÖ – att försöka lösa det politiska dödläget och återrapportera till honom i slutet av veckan.

EU:s nya direktiv om lönetransparens ska bli svensk lag. I remissvaren på utredningen klagar näringslivet på ökat krångel. Facken är positiva men har invändningar, rapporterar Arbetsvärlden.

EU-kommissionen antog på torsdagen en tillväxtplan för kandidatlandet Moldavien värd 1,8 miljarder euro för perioden 2025–2027. Planen syftar till att stärka Moldaviens ekonomi och närma landet EU-medlemskap genom reformer och ekonomiskt stöd. Planen bygger på tre huvudområden: ökat finansiellt stöd till bland annat investeringar i infrastruktur och energisäkerhet, förbättrad tillgång till EU:s inre marknad och stöd till socioekonomiska reformer.

Europaparlamentet varnar för Rysslands försök att påverka Moldaviens EU-vänliga väg. I en resolution på onsdagen fördöms Rysslands ökande aktiviteter inför Moldaviens kommande presidentval och folkomröstning om EU-integration. Oligarker och den ryska statliga kanalen RT anklagas för valfusk och cyberoperationer. Moldaviens säkerhetstjänst uppger att Ryssland spenderat cirka 100 miljoner euro för att påverka valet. Parlamentet uppmanar EU att stärka Moldaviens försvar mot hybridkrigföring och att införa fler sanktioner mot de som destabiliserar landet.  Alla närvarande svenska ledamöter röstade för yttrandet.

Under fjolåret omkom 20 400 personer i trafiken i EU-länderna, vilket är en lite minskning jämfört med 2022, enligt uppgifter från EU-kommissionen på torsdagen. I förhållande till befolkningen hade Sverige minst omkomna i trafiken av de 27 EU-länderna. Högst andel hade Bulgarien och Rumänien. Preliminära siffror för första halvåret 2024 pekar på att antalet trafikdöda ligger på samma nivå som i fjol.

Europaparlamentet antog på onsdagen en resolution som kritiserar Georgiens demokratiska tillbakagång och dess påverkan på landets EU-integration. Trots att Georgien blev kandidatland i december 2023, har det styrande partiet Georgiska drömmen drivit en alltmer auktoritär agenda. Resolutionen pekar på inskränkningar i mediefrihet och hbtqi-rättigheter samt ändringar i vallagar som hotar yttrandefriheten och diskriminerar utsatta grupper. Parlamentet kräver att dessa lagar upphävs för att relationen med EU ska kunna utvecklas.

EU-parlamentet vill dessutom att allt EU-stöd till Georgien stoppas till dess de kritiserade lagarna dras tillbaka och att EU inför sanktioner mot dem som undergräver Georgiens demokrati.  Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen.

Hotet från Ryssland och det instabila säkerhetsläget finns högt på agendan när Litauen går till val på söndag den 13 oktober. I debatten hörs nu också proryska, så kallade fredspartier, vilket skapar oro.

– Det är en oroande trend, säger Ignas Kalpokas, professor i statsvetenskap vid universitetet i Kaunas till Ekot.

På onsdagskvällen debatterade för första gången någonsin partiledarna för det två framgångsrika tyska ytterkantspartierna AfD och BSW med varandra i direktsänd tv i Tyskland, rapporterar Ekot. Partiledaren för AfD, högerpopulisten Alice Weidel, lyfte bland annat fram att hon och partiledaren för BSW, vänsterpopulisten Sahra Wagenknecht, har liknande positioner i sina krav på förhandlingar med den ryske diktatorn Vladimir Putin om Ukraina. 

Putin är sedan 2023 internationellt efterlyst för krigsbrott mot ukrainska barn.

Ungern gör som Nederländerna och "ansöker" om att få formellt undantag från EU:s asyl- och migrationspolitik, skriver TT/GP. Liksom den liknande ansökan som lämnades in av Nederländerna i september är det att betrakta som symbolpolitik eftersom det först krävs en ändring av EU:s grundfördrag för att ett land ska kunna få ett undantag från något av EU:s politikområden. Någon fördragsändring är inte aktuell i nuläget – inte minst beroende på att det först krävs enighet bland medlemsländerna.

Ungern har vid upprepade tillfällen de senaste fyra åren fällts i EU-domstolen för brott mot unionens asyl- och migrationsregler och därtill utdömts stora böter som de vägrar att betala – ett belopp som nu kommer att dras från deras EU-bidrag.

Ett ryskt vapenlager i gränsregionen Brjansk uppges ha träffats i en ukrainsk attack, rapporterar TT/GP. I lagret fanns enligt uppgifter från Ukraina bland annat materiel och ammunition från Nordkorea, varav  delar försvarades helt öppet. Enligt den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass har nödläge utlysts i distriktet Karatjevskij i regionen Brjansk efter explosioner.

Norge förbjuder mc-gänget Satudarah i Norge, enligt ett beslut i landets Högsta domstol.
"Ett förbud är nödvändigt för att förebygga grov brottslighet", skriver domstolen i ett uttalande, rapporterar TT/GP. 

Mc-gänget är redan förbjudet i Tyskland och i Nederländerna. I Danmark löstes sammanslutningen upp 2023 och bytte i stället namn till Comanches.  I en ny rapport från researchföretaget Acta Publica slår man fast att Comanches är på frammarsch i Sverige, rapporterar TV4.

Den norska säkerhetstjänsten PST höjde sin bedömning av terrorhotnivån på tisdagen, från 3 till 4 på en femgradig skala, rapporterar Yle. Nivå fyra betyder att risken för terrordåd är hög. Det är framförallt hotet mot judar och israeliska mål som ökat.

USA:s president Joe Biden ställer in sin medverkan på ett stödmöte för Ukraina som hålls i Tyskland den 12 oktober, beskedet leder till att mötet skjuts upp på ombestämd tid. Biden stannar hemma på grund av orkanen Milton, rapporterar TT/GP.

Sveriges ansökan om att få stöd från EU:s stora Coronafond har dragit ut på tiden – faktum är att Sverige varit sist ut av alla medlemsländer. Nu har regeringen enats med EU-kommissionen om en ny plan och begäran om utbetalning skickas inom kort, rapporterar Ekot.

– Nu är vi i hamn, nu ansöker vi om alla pengar, 39 miljarder kronor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Ungern vill skjuta upp beslutet om ett stort stödlån till Ukraina tills efter det amerikanska presidentvalet, rapporterar Reuters. Lånet på 50 miljarder dollar planeras av G7-länderna och EU. Men för att USA ska bidra med sin del vill de att EU ändrar hur ofta sanktionerna mot Ryssland förnyas från dagens sex månader till tre år.

– Vi anser att frågan om förlängning av sanktionerna mot Ryssland bör avgöras efter valet i USA. Vi måste se i vilken riktning den framtida amerikanska administrationen går i denna fråga, sade Ungerns finansminister Mihály Varga.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) tycker att Ungerns agerande är "bedrövligt" men hoppas att landet till slut backar.

– Det gäller att sätta ännu hårdare tryck på Ungern, det har vi gjort förr, i olika frågor där de har fått ge sig till slut. Det här är en sådan fråga de behöver ge sig, därför att Ukraina behöver de här pengarna, vi andra [EU-länder] är helt överens om det, sade Svantesson inför ett möte med sina finansministerkollegor från övriga medlemsländer på tisdagen.

Kina har beslutat att införa tillfälliga tullar på konjak från EU. Detta ses som en hämnd för EU:s nyligen införda tullar på kinesiska elbilar, skriver FT. Från och med fredag måste importörer av EU-konjak betala en "säkerhetsdeposition". EU svarade snabbt med att anmäla Kinas åtgärder till Världshandelsorganisationen WTO. "Vi anser att dessa åtgärder är ogrundade och vi är fast beslutna att försvara EU:s industri mot missbruk av handelsinstrument", sade EU-kommissionen i ett uttalande. Kina överväger även åtgärder mot tunga fordon med förbränningsmotor vilket i synnerhet kan drabba tyska biltillverkare.

Sverige är berett att bidra med 1200 soldater, 24 stridsflygplan och sex stridsfartyg för Natos insatser och kollektiva försvar under 2025, rapporterar Ekot. Tydligast är bidraget med upp till 600 man till Natoenheten i Lettland från årsskiftet. Fartygen blir en del av Natos norra marinstyrka med fokus på minor. Var och när flyget ska bidra till Natos luftövervakning är inte klart än.

En EU-uppgörelse om det omdiskuterade förslaget mot barnövergrepp på nätet fortsätter att dröja. Än finns ingen majoritet bland medlemsländerna, skriver TT/GP. I Sverige har regeringen sagt ja till det kompromissförslag som tagits fram av Ungern. Oenigheten är dock fortsatt stor i många medlemsländer, inte minst Tyskland. Även om det finns ett starkt stöd för att agera mot övergreppsmaterial anser kritikerna att förslaget innebär en alltför långtgående övervakning av chattar och e-postmeddelanden.

Slovakiens premiärminister Robert Fico har uttryckt stöd för Ukrainas EU-medlemskap, men förväntar sig att Kiev ska upprätthålla gasleveranserna även efter att det nuvarande transitavtalet för rysk gas löper ut i december. – Vi stödjer villkorslöst Ukrainas medlemskap i EU, sade Fico till sin ukrainska motsvarighet Denys Sjmyhal under ett gemensamt regeringsmöte nära Uzjhorod på måndagen, rapporterar Bloomberg. Slovakien och Österrike är de främsta kunderna för den ryska gas som fortfarande flödar via Ukraina. Både Kiev och Moskva har sagt sig vara villiga att hitta en lösning, möjligen genom att byta ut rysk gas mot gas från Azerbajdzjan.

I Litauen väntar man nu på hjälp från Natos nyaste medlem Sverige, bland annat vill man att svenska flygplan ska kunna hjälpa till att markera närvaro, identifiera och eskortera bort ryska plan. Ryssland kränker Natos luftrum allt oftare, säger generalmajor Remigijus Baltrėnas, biträdande chef för Natos all militära personal, till Ekot när vi träffar honom på den nya Nato-basen i södra Litauen.

I Ukraina träffades ännu ett civilt fartyg av en rysk robot igår kväll. Det är andra gången på bara några dagar, enligt lokala tjänstemän. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters/Ekot. En hamnarbetare i Odessa ska ha dödats och fem personer ur besättningen skadades.

Portugal har i sista stund skickat in ett yttrande, vars innehåll ännu är inte är offentligt, om regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Det innebär att det dröjer innan lagförslaget kan få grönt ljus av EU, enligt TT/SVT. Regeringen vill tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkohol från den 1 juni 2025. Just nu ligger lagförslaget hos EU-kommissionen i Bryssel för granskning. Frågan är om förslaget strider mot EU-rätten och diskriminerar utländska tillverkare.

ECB måste ta höjd för en snabbare inflationsminskning och lägre tillväxttakt när direktionen samlas vid nästa veckas räntebesked. Det säger den italienske ECB-direktionsledamoten Piero Cipollone till den österrikiska radiokanalen ORF, enligt Bloomberg/Omni.

Inför årsdagen av Hamas terrorattacker mot Israel, fördömde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på söndagen Hamas terrorattacker den 7 oktober.

"Den 7 oktober 2023 vaknade världen till fasansfulla bilder av obeskrivlig grymhet, scener som för alltid kommer att etsa sig fast i våra sinnen. Det finns inget som kan rättfärdiga Hamas terrorhandlingar. Jag fördömer än en gång, och i starkast möjliga ordalag, dessa barbariska attacker", sade von der Leyen i ett uttalande.

Hon betonade vikten av ett omedelbart eldupphör i Gaza och frigivning av alla gisslan. Samtidigt poängterade hon att den humanitära situationen i Gaza var fruktansvärd och att EU strävar efter att lindra den humanitära krisen i Gaza och Libanon genom ekonomiskt stöd och humanitär hjälp.  von der Leyen sade att målet är en hållbar fred och en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida.  Hon uttryckte även oro över ökande antisemitism och lovade att intensifiera kampen mot detta hot.

Slovakiens premiärminister Robert Fico sade i går söndag att han kommer att hindra Ukraina från att gå med i försvarsalliansen Nato så länge han leder landets regering, rapporterar Politico. Detta står i stark kontrast till Natos ny generalsekreterare Mark Ruttes uttalande om att "Ukraina är närmare Nato än någonsin". – Så länge jag är regeringschef kommer jag att se till att de parlamentsledamöter jag kontrollerar aldrig godkänner Ukrainas anslutning till NATO, sade Fico i ett tv-program. Fico har sedan han återvaldes förra hösten ändrat Slovakiens politik gentemot Ukraina. Han har lovat att inte skicka mer militär utrustning och vill istället förbättra relationerna med Ryssland. Fico planerar även att besöka Moskva nästa maj för att fira 80-årsdagen av andra världskrigets slut.

Maltas kontroversiella program för att sälja medborgarskap till förmögna utlänningar, så kallade gyllene pass, kan vara förenligt med EU-lag, enligt ett utlåtande från EU-domstolens generaladvokat Anthony Collins, rapporterar Bloomberg. Programmet, som kräver en donation på minst 600 000 euro och fastighetsköp, har kritiserats av EU-kommissionen för att öka risken för penningtvätt och säkerhetshot. Collins menar att kommissionen inte kunnat bevisa att EU-lag kräver en genuin koppling mellan en medlemsstat och den som ansöker om pass. Han anser att det är upp till medlemsländerna själva att bestämma vem som får bli medborgare. Utlåtandet är vägledande, men inte avgörande, för domstolens slutgiltiga dom som väntas om några månader. Fallet kan bli prejudicerande för liknande program i andra EU-länder.

EU-domstolen slog i fredags fast att EU-länder kan bevilja asyl till afghanska kvinnor enbart baserat på deras kön och nationalitet, utan att behöva visa att de personligen riskerar förföljelse. Domstolen menar att situationen för kvinnor under talibanerna i Afghanistan med tvångsäktenskap, brist på skydd mot könsbaserat våld och rörelsefrihet och begränsad tillgång till sjukvåd sammantaget kan ses som förföljelse.

"Det räcker att ta hänsyn till hennes nationalitet och kön []", heter det i ett utlåtande från domstolen.

Domen kom efter att två afghanska kvinnor överklagat en österrikisk domstols beslut att neka dem flyktingstatus.

En ny rapport, finansierad av EU och Europeiska kvinnolobbyn, efterlyser krafttag mot näthat riktat mot kvinnor. Rapporten lägger fram flera rekommendationer till EU-institutionerna för att bekämpa problemet. En central punkt är att skapa gemensamma definitioner av näthat i hela EU. Rapporten föreslår också att EU tar fram riktlinjer för bättre datainsamling om problemet. Förbättrad lagstiftning är en annan viktig åtgärd, särskilt när det gäller det nya direktivet mot våld mot kvinnor. Rapporten rekommenderar även att befintliga EU-lagar uppdateras för att tydligare ta upp könsaspekten av näthat.

Tysklands ekonomiministerium planerar att sänka sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2024. Enligt tidningen Süddeutsche Zeitung väntas Europas största ekonomi krympa med 0,2 procent i år. Detta är en nedgradering från den tidigare prognosen på 0,3 procents tillväxt. Ministeriet förutspår dock en återhämtning med 1,1 procents tillväxt 2025 och 1,6 procent 2026. Detta bygger på att regeringens åtgärder för att stimulera ekonomin genomförs fullt ut.

En exklusiv, splitterny rysk stridsdrönare har skjutits ner över ukrainskt territorium i Kostiantynivka i Donetskregionen, uppger ryska och ukrainska militära bloggar, enligt TT/SvD. Den är mycket större än andra drönare och ska kunna bära upp till två ton vapen, och enligt vad som är känt finns än så länge bara ett fåtal prototyper.

EU-domstolen har i en dom på fredagen slagit fast att när en person byter kön och namn i ett EU-land måste andra EU-länder godkänna detta. Domstolen menar att om ett land vägrar erkänna en sådan ändring, hindrar det personens rätt att fritt bo och röra sig inom EU, skriver TT/GP.

Beslutet kommer från ett fall där en person med både brittiskt och rumänskt medborgarskap blev erkänd som man i Storbritannien. När han sedan ville ändra sitt förnamn, kön och personnummer i Rumänien, sade de rumänska myndigheterna nej.

– Ett medlemslands vägran att erkänna ett lagligt byte av könsidentitet i ett annat medlemsland hindrar rätten att bosätta sig och röra sig fritt, sade domstolen i sitt beslut.

Trots att Storbritannien har lämnat EU, anser domstolen att fallet gäller eftersom ändringarna gjordes när landet fortfarande var medlem.

EU-domstolen slog på fredagen fast att handelsavtal mellan EU och Marocko från 2019 om fiske och jordbruk i det av Marocko ockuperade Västsahara är ogiltiga. Domstolen menar att avtalen bröt mot folkrätten eftersom Västsaharas folk inte tillfrågades om avtalen i tillräcklig omfattning. Domstolen säger att avtal kan vara giltiga om de ger tydliga fördelar till Västsaharas folk, men att det inte var fallet här. Detta bekräftar en dom från EU-domstolens tribunal från 2021. Domstolen ger dock ett års frist för jordbruksavtalet för att undvika plötsliga problem. Fiskeavtalet löpte ut i fjol.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell "noterar" i ett uttalande EU-domstolens beslut och lovar att stärka banden med Marocko.

"I nära samarbete med Marocko är EU fast beslutet att bevara och fortsätta att stärka de nära förbindelserna med Marocko på alla områden inom partnerskapet mellan Marocko och EU, i enlighet med principen om att alla ska tjäna varandra", heter det i uttalandet.

EU-domstolen har i en dom på fredag till stor del godkänt EU:s nya regler för lastbilstrafik, det så kallade mobilitetspaketet. Domstolen avvisade de flesta invändningar som framförts av de sju EU-länderna Litauen, Bulgarien, Rumänien, Cypern, Ungern, Malta och Polen.

EU-domstolen gick dock på de sju ländernas linje när det gäller regeln om att lastbilar måste återvända till företagets hemland var åttonde vecka. Domstolen ansåg att beslutsfattarna – EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet – inte hade tillräcklig information för att bedöma om denna regel var rimlig.

Nya EU-regler om förares vilotider, regelbunden hemkomst och utstationering av förare för vissa uppdrag godkändes dock. Domstolen menar att de nya reglerna skapar en bra balans mellan bättre arbetsvillkor för förare och rättvisa affärsvillkor för företagen.

Tre kandidater till nästa EU-kommission, från Ungern, Nederländerna och Polen, kunde på torsdagen godkännas utan intressekonflikter. Övriga 23, däribland svenska Jessika Roswall (M), kommer att få lämna in kompletterande uppgifter till Europaparlamentets rättsliga utskott, rapporterar Politico. 

Frågan om intressekonflikter är den första granskningen i EU-parlamentets process med att godkänna kandidaterna till nästa EU-kommission. Därefter vidtar publika utfrågningar för att parlamentet ska kunna avgöra huruvida kandidaterna är lämpliga för sina uppdrag. Jessika Roswall har föreslagits som ansvarig för miljöfrågor i kommissionen.

Europas ekonomi och företag halkar efter USA och Kina, enligt Nicolai Tangen som är vd för den mäktiga norska Oljefonden. Han säger i en intervju med Ekot att han är oroad över utvecklingen i Europa.

– Vi ser att det finns mer innovation, mer kreativitet, mer tillväxt och mer risktagning i amerikanska bolag, sade han.

Talmannen för det georgiska parlamentet har undertecknat en lag som kraftigt inskränker sexuella och könsminoriteters rättigheter, rapporterar Yle. Georgiens president Salomé Zurabisjvili har vägrat att underteckna lagen, vilket resulterade i att den fördes tillbaka till parlamentet för godkännande. Lagen liknar lagar som Ryssland har infört.

Moldavisk polis varnar för att Rysslandsvänliga grupper försöker påverka landets kommande presidentval, rapporterar Reuters. Enligt polischefen Viorel Cernăuţeanu har över 130 000 moldavier mutats för att rösta mot EU-närmande och för Rysslandsvänliga kandidater.

– Vi står inför ett utbrett fenomen av finansiering och korruption som syftar till att störa valprocessen i Moldavien, sade Cernăuţeanu. Valet den 20 oktober ses som ett test för sittande president Maia Sandus EU-vänliga politik. Samtidigt hålls en folkomröstning om Moldaviens möjlighet att gå med i EU.

Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.

Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.

EU-ländernas försök att skapa en egen batteriindustri för att minska beroende från Kina går trögt, det visar inte minst det som har hänt vid Northvolts i Skellefteå. Enligt DN ska en av orsakerna till förseningarna finnas i att tillverkningsutrustningen av batterierna, som inhandlats från ett kinesiskt företag kopplat till landets regim, haft så stora tekniska och dokumentmässiga brister att det fördröjt produktionen. 

EU-kommissionen beslutade i dag torsdag att stämma Ungern i EU-domstolen. Anledningen är en ny ungersk lag som EU anser bryter mot unionens regler. Genom lagen har myndigheterna skapat ett särskilt kontor som ska undersöka utländsk påverkan på val och landets suveränitet. EU menar att lagen kränker grundläggande rättigheter och friheter så som rätten till privatliv, yttrandefrihet och föreningsfrihet.

"Kontorets breda befogenheter kommer att påverka många personer och organisationer på ett oproportionerligt sätt", anser EU-kommissionen.

Karin Karlsbro från Liberalerna ska framåt leda arbetet i EU-parlamentet med ekonomiska frågor som rör Ukraina.

Det första stora ärendet handlar om ett förslag från EU-kommissionen där G7-länderna ska låna ut upp till 45 miljarder euro till Ukraina. Pengarna ska betalas tillbaka med hjälp av avkastning från ryska tillgångar som har frysts.

– Vi har pratat om det länge, men det är nu vi på riktigt har möjligheten att låta Ryssland få betala för återuppbyggnaden av Ukraina i stor skala. Det är bråttom att få beslut på plats, och jag kommer att arbeta för en snabb process, sade Karlsbro i ett uttalande.

EU-kommissionen har begärt att få information om vilka parametrar som flera stora sociala plattformar använder i sina rekommendationsalgoritmer. EU vill titta närmare på algoritmernas roll när det handlar om risker med koppling till bland annat val, mental hälsa och skyddet av minderåriga. Det rapporterar Reuters/Omni, som skriver att EU-kommissionen har bett Youtube, Snapchat och Tiktok komma med information på området.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffades på onsdagen i Bryssel för att förbättra relationerna efter brexit. De har kommit överens om att hålla årliga toppmöten från och med 2025.

Starmer sade att de ska samarbeta mer kring tillväxt, klimatfrågor, energisäkerhet och olaglig invandring. Han betonade dock att Storbritannien inte kommer att återgå till fri rörlighet, tullunionen eller den inre marknaden.

von der Leyen välkomnade samarbetet: – I dessa osäkra tider måste likasinnade partners som vi samarbeta närmare, sade hon, enligt FT.

Båda sidor varnar för snabba resultat efter fyra år av spända relationer. EU vill se att Storbritannien följer handelsavtalen, särskilt gällande Nordirland. Starmer ska träffa von der Leyen igen innan årets slut.

EU-parlamentets utfrågningar av de nominerade till nästa EU-kommission kommer att hållas den 4–12 november, skriver TT/GP. Att svenska Jessika Roswall och de övriga kommissionärerna frågas ut så pass sent innebär att nästa kommission tidigast kan tillträda från den 1 december. Den exakta ordningen för utfrågningarna har ännu inte publicerats.

Fram till dess ska EU-parlamentets rättsliga utskott, med start i dag torsdag, granska alla 26 kommissionärskandidaters ekonomiska intressen för att se om det finns några möjliga intressekonflikter med deras uppdrag som kommissionär. Den 18 oktober väntas granskningarna vara klara.

Italien kommer att erbjuda 10 000 extra arbetstillstånd nästa år för utländsk personal som tar hand om äldre och funktionshindrade, uppger Reuters. Detta är en del av ett nytt paket med migrationsregler som regeringen antog på onsdagen. Italien har länge haft brist på vårdpersonal på grund av en åldrande befolkning och låga födelsetal. De extra tillstånden läggs till de 452 000 arbetstillstånd som tidigare utlovats för perioden 2023-2025. Premiärminister Giorgia Melonis högerregering har infört åtgärder för att minska olaglig invandring, men utökar samtidigt lagliga vägar för arbetskraftsinvandring.

EU-kommissionen har beslutat att ge ytterligare 30 miljoner euro i humanitärt stöd till Libanon. Detta kommer utöver de 10 miljoner euro som redan utlovats i september. Totalt har EU nu gett över 104 miljoner euro i humanitärt stöd till landet i år.

Stödet ska gå till mat, boende och sjukvård för de mest utsatta. EU uppmanar till vapenvila både vid gränsen mot Libanon och i Gaza.

Konflikten har tvingat många i Libanon att fly sina hem. Sedan 2011 har EU gett 971 miljoner euro i humanitärt stöd till landet för att hjälpa både libaneser och flyktingar.

Minst åtta personer har skadats efter att ett bostadshus träffats av rysk beskjutning mot staden Charkiv i Ukraina natten mot torsdag, uppger regionens guvernör Oleh Synjehubov i ett inlägg på Telegram, enligt TT/SvD.

Rysslands president Putins förslag om ändringar den ryska kärnvapendoktrinen väcker reaktioner i Ukraina.

– Ryssland har inget annat att komma med än sina tomma hot om kärnvapen, de gör allt för att skrämma väst, säger den ukrainske statsvetaren Ihor Reiterovych i Kiev till Ekot.

Enligt Putins förslag ska Ryssland framöver kunna använda kärnvapen mot länder som inte har det – om angriparlandet får aktiv hjälp från en annan kärnvapenmakt.

EU-kommissionen erbjuder 35 500 ungdomar födda 2006 chansen att resa gratis i Europa nästa år. För att få en resebiljett måste de sökande svara på frågor om EU. Sedan starten 2018 har över 1,3 miljoner ansökt om 319 000 biljetter.

Ukrainska styrkor kommer att dra sig ur staden Vuhledar belägen på en taktiskt betydelsefull kulle i östra Ukraina, rapporterar Yle. Det bekräftade Ukrainas östra militärledning  på onsdagen. Ukraina har försvarat staden sedan den ryska invasionen för två och ett halvt år sedan.

Ryssland har med artillerield attackerat en marknad i centrala delar av storstaden Cherson i södra Ukraina, rapporterade GP/TT på tisdagen. Minst sju civila personer har dödats, uppger en regional åklagarkammare.

Det blir ingen varaktig säkerhet i Europa utan ett starkt och självständigt Ukraina. Det menar Mark Rutte, som i dag tillträder som ny generalsekreterare i Nato.

– Ukrainas rätta plats är i Nato, säger han, rapporterar SVT. 

Efter att arbetslösheten i EU i två år legat på eller strax över 6 procent hamnade arbetslösheten i augusti för första gången på 5,9 procent. Det meddelande Eurostat på onsdagen. I klartext betyder det att cirka 140 000 färre personer i EU var arbetslösa i augusti jämfört med motsvarande månad 2023.

För Sverige, Finland och Danmark har dock utvecklingen gått åt motsatt håll med stigande arbetslöshet. Sverige och Finland har den tredje respektive fjärde högsta arbetslösheten i EU efter Spanien och Grekland.

Källa: Eurostat 2 oktober 2024.

På begäran från medlemsländer har migrationsfrågor lagts till på den preliminära listan över ämnen som diskuteras när EU:s ledare möts på toppmöte den 17 oktober. Särskilt fokus kommer att ligga på att "stärka kontrollen av EU:s yttre gränser" och "ökat återvändande", enligt utkast till riktlinjer för rådets slutsatser, rapporterar Politico.

Redan veckan tidigare kommer ministerrådet att ta upp hur man ska öka dagens låga återvändandeandel på 19 procent av de migranter som fått besked att de måste lämna EU. De ska även diskutera hur EU ska stärka den yttre gränsen och där finns sedan tidigare ett krav på att EU finansierar en gränsbarriär och stängsel.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen Europaparlamentet och ministerrådet att den nya lagen mot avskogning kallad EUDR ges en ytterligare 12 månaders infasningstid. Detta för att alla berörda parter i EU och globalt ska hinna med eller som det heter: “för att säkerställa korrekt och effektiv implementering”.

Om politikerna godkänner förslaget skulle EU-lagen gälla från årsskiftet 2025 för stora företag och den 30 juni 2026 för småföretag.

Den franske premiärministern konservative Michel Barnier meddelade på tisdagen att landet inte får ner sitt budgetunderskott till EU-gränsen på max 3 procent. I stället för tidigare utlovat målåret 2027 vill han flytta det till 2029. I år väntas underskottet bli över 6 procent och nästa år 5 procent enligt den franska regeringen, rapporterar Bloomberg. 

De senaste 14 åren har Frankrike oftast inte följt EU:s regel om max 3 procents budgetunderskott. Bara 2017 och 2018 var det franska underskottet högst tre procent, övriga år låg man tydligt över gränsen. Under samma tid låg det svenska budgetunderskottet som sämst ett år, pandeminårtet 2020, på - 2,8 procent.  

Frankrikes konservative premiärminister Michel Barnier har framfört sin regeringsförklaring, rapporterar Ekot. Ett av de tydligaste budskapen var att Frankrike behöver spara. Storföretag kommer att beskattas hårdare, och det kommer även fossildrivna bilar att göra. Michel Barnier fångade i sitt tal upp flera av de mest infekterade politiska frågorna. Han öppnade för att reformera den av många avskydda pensionsreformen, och minimilönerna höjs med två procent.

Michel Barnier lovade att ökad mental hälsa skulle vara en av de högsta prioriteringar för regeringen för 2025. 

– Jag vill säga det tydligt: ​​mental hälsa är allas angelägenhet: staten, lokala myndigheter, företag, föreningar. Vi kommer därför att göra mental hälsa till den viktigaste nationella frågorna 2025, sade Barnier, rapporterar Euractiv.

Enligt franska myndigheter drabbas var femte medborgare av psykiska problem, särskilt ungdomar. Psykisk ohälsa är, enligt regeringens uppgifter, den främsta sjukförsäkringskostnaden i Frankrike.