Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
Annons från Europaparlamentet
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 13 februari

Sverige ansluter sig till två av fyra Natoprojekt

Under torsdagens Natomöte mellan försvarsministrarna i Bryssel undertecknades fyra avtal för att säkerställa att alliansen har tillräckliga militära resurser inom vissa områden. Femton länder, däribland Sverige, Finland och Danmark, har åtagit sig att samarbeta och utforska hur de kan förbättra Natos flygoperationer. Sverige har även anslutit sig till ett projekt för gemensam upphandling av luftburen ammunition. De andra två Natoprojekten, där Sverige inte ingår, handlar om försvar mot ballistiska missiler och viss utveckling av drönare.

Nya ryska terrorattacker mot civila i Ukraina – fredssamtal osäkra

Ryssland genomförde under natten till torsdagen omfattande missil- och drönarattacker mot flera ukrainska städer. Samtidigt är framtiden för de USA-ledda fredssamtalen osäker, rapporterar AP. Enligt president Zelenskyj tvekar Moskva inför en ny samtalsrunda. Attackerna drabbade civil infrastruktur i bland annat Kiev och Odesa, medan Ukraina uppger att man slagit mot ryska oljeraffinaderier och militärlager med drönare.

Sverige del i nytt Natostöd till Ukraina

Sverige är ett av de Natoländer som utlovat hundratals miljoner dollar till ett nytt initiativ för att förse Ukraina med amerikanska vapen. Det uppgav Natos generalsekreterare Mark Rutte på torsdagen, skriver Reuters. Pengarna går till en prioriterad lista över Ukrainas försvarsbehov. Även Storbritannien, Island, Norge och Litauen har utlovat bidrag till satsningen. Fler löften väntas inom kort.

Regionala alternativ till amerikansk it-dominans tar form

De amerikanska techjättarna håller Europas data i ett järngrepp, och en rad svenska och europeiska företag bryter sig nu loss och hittar egna lösningar, rapporterar SN. I Kista byggs nu ett stort datacentern för att skapa ett oberoende och i Danmark och den tyska delstaten Schleswig Holstein bygger de digital suveränitet.

Google varnar EU för digital protektionism

Googles juridiska chef Kent Walker varnar för att EU:s strävan efter ”digital suveränitet” riskerar att skada blockets egen konkurrenskraft. I en intervju med Financial Times kallade han på torsdagen strategin för en ”konkurrensmässig paradox”. EU:s ambitioner, som debatterades på ett toppmöte samma dag, drivs av en vilja att minska beroendet av amerikansk teknik. 
– Att resa murar [...] vore kontraproduktivt, sade Walker.

Portugal vill ha föräldrakontroll för sociala medier

Portugals parlament har i en första omröstning godkänt ett lagförslag som kräver föräldrars samtycke för att barn mellan 13 och 16 år ska få använda sociala medier. Beslutet togs på torsdagen, rapporterar Reuters. Syftet är att skydda barn och ge föräldrar mer kontroll. Teknikföretag som ignorerar lagen riskerar böter på upp till två procent av sin globala omsättning. Förslaget kan fortfarande ändras före ett slutgiltigt godkännande.

Notiser 12 februari

Jonson: Ukraina vill köpa Gripen med EU-stöd

Ukraina vill använda delar av ett tidigare beslutat EU-stöd för att finansiera köp av svenska stridsflygplanet Gripen, rapporterar TT/GP. Det sade försvarsminister Pål Jonson (M) efter att ha träffat sin ukrainske kollega i anslutning till EU:s försvarsministermöte. Enligt Jonson befinner sig samtalen i ett intensivt skede, men någon tidsplan för ett eventuellt köp finns inte. Sverige för även en dialog med andra länder om möjlig delfinansiering.

Zelenskyj kräver datum för EU-medlemskap

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kräver ett specifikt datum för när landet kan bli medlem i EU. Enligt ett inlägg på sociala medier, ser presidenten ett datum som en avgörande säkerhetsgaranti.

Han menar att utan ett fastställt datum i ett framtida avtal kommer Ryssland att agera för att blockera processen. Enligt Zelenskyj garanterar en USA-stödd fredsplan Ukraina ett specifikt medlemsdatum.

EU-politiker: Turkiet måste stoppa process mot svensk journalist

EU-parlamentet kräver att Turkiet omedelbart stoppar de rättsliga processerna mot den svenske journalisten Joakim Medin. Det framgår av en resolution som EU-parlamentet röstade för på torsdagen. I texten fördöms Turkiets trakasserier och utvisningar av utländska journalister och kristna. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen.

Razzia mot EU-kommissionen efter fastighetsaffär

Belgisk polis har på torsdagen genomfört en razzia mot EU-kommissionens lokaler i Bryssel, rapporterar Financial Times. Tillslaget är en del av en utredning som leds av Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo och rör misstänkta oegentligheter vid en fastighetsförsäljning 2024.

Affären, värd 900 miljoner euro, gällde 23 byggnader som såldes till Belgiens statliga investeringsfond. Dåvarande budgetkommissionär var Johannes Hahn. EU-kommissionen uppger att man samarbetar fullt ut och anser att försäljningen skedde enligt gällande regler.

Rapport: Europa har tagit över Ukrainastödet – hjälpen minskar totalt

Europa fyllde nästan hela det tomrum som uppstod när USA ströp sitt stöd till Ukraina under förra året. Det visar en ny rapport från tyska Kielinstitutet som jämför 2025 med snittet för 2022–2024, skriver TT/GP.

Europas militära stöd ökade med 67 procent och det finansiella stödet med 59 procent. Trots detta sjönk det samlade globala militära stödet till Ukraina med 13 procent under perioden, samtidigt som det finansiella och humanitära stödet minskade med fem procent.

Ny massiv rysk robotattack mot civila mål i Ukraina

Ryssland har under natten mot torsdagen genomfört en omfattande robotattack mot Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar Reuters. Enligt stadens borgmästare Vitalij Klytjko har både bostadshus och andra byggnader träffats på båda sidor av floden Dnipro. Även staden Dnipro i sydöstra Ukraina attackerades. Initialt har inga dödsoffer rapporterats från någon av städerna, men det finns bekräftade uppgifter om materiella skador på bland annat bostäder och bilar. Flyglarmen var fortfarande aktiva efter midnatt.

Nya EU-regler ska skydda bönder mot orättvis handel

EU-parlamentet röstade på torsdagen igenom nya regler för att skydda bönder mot oskäliga handelsmetoder från uppköpare. Enligt EU-parlamentet stärker lagen skyddet vid gränsöverskridande affärer. Nationella myndigheter ska kunna ingripa på eget initiativ och reglerna omfattar även uppköpare utanför EU. Målet är att säkra en rättvis ersättning till lantbrukare. Förslaget, som bygger på ett direktiv från 2019, måste nu även godkännas av ministerrådet innan det kan träda i kraft. För ovanlighetens skulle röstade ingen av EU-parlamentets ledamöter mot det nya regelverket. Sverigedemokraterna lade dock tillsamman smed 23 andra parlamentariker ned sina röster.

EU-parlamentet önskar strategi mot arbetslivskriminalitet

EU-parlamentet kräver en ny EU-strategi mot exploatering av arbetskraft. I ett icke-bindande yttrande som antogs på torsdagen med 332 röster mot 209 pekar ledamöterna ut oseriösa underleverantörskedjor som ett hot mot arbetare och seriösa företag. De vill bland annat se ett ömsesidigt erkännande av näringsförbud inom EU för att stoppa kriminella från att flytta sin verksamhet mellan länder. Föredragande för rapporten var den svenske parlamentarikern Johan Danielsson (S). Stödet för kravet bland de svenska ledamöterna var delat: S, V och MP röstade för, SD, KD och C mot och M och L lade ned sina röster.

EU-parlamentet efterfrågar plan för att utrota fattigdom

EU-parlamentet vill i ett icke-bindande yttrande att fattigdomen i unionen ska vara utrotad senast 2035. Kravet ställs i ett betänkande som ledamöterna röstade igenom på torsdagen. Särskilt fokus läggs på barnfattigdom, som berör vart fjärde barn i EU. För att stärka den europeiska barngarantin föreslås en riktad budget på minst 20 miljarder euro. Ledamöterna vill också se ett slut på hemlösheten till 2030 och ökade investeringar i offentliga tjänster som vård, bostäder och energi.

Ungersk oppositionsledare anklagar Orbán för sexhot

Ungerns oppositionsledare Péter Magyar anklagar premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz för att förbereda publicering av en hemligt inspelad sexvideo, rapporterar Euronews på torsdagen. Anklagelsen kommer inför parlamentsvalet i april, där Magyars nya parti Tisza ligger nära Fidesz i opinionen.

Ny Natosatsning i Arktis – Sverige redo

För att stärka säkerheten i Arktis ska Nato lansera en ny militär satsning, skriver nyhetsbyrån AP. Satsningen, som kallas Arctic sentry, kommer att innefatta rymd-, land-, sjö- och luftförsvar och till en början samordna de Natouppdrag och övningar som redan finns i området. Satsningen motiveras med Rysslands ökade militära närvaro och Kinas växande intresse för regionen. 

Försvarsminister Pål Jonson sade på väg in till EU:s försvarsmöte i Bryssel på onsdagen att Sverige är beredd att bidra till Arctic sentry. Bidragen skulle kunna vara kopplade till mark- och luftförsvar.

 – Det försiggår ett arbete just nu inom Nato där man identifierar vilken typ av behov och förmågor som man behöver för Arktis och vi står redo att bidra, sade han. 

Fler kvinnliga forskare i EU – i majoritet i Norra Sverige

Antalet kvinnliga forskare och ingenjörer i EU nådde 7,9 miljoner under 2024, en markant ökning över tid. Enligt uppgifter från Eurostat på onsdagen. Kvinnor utgör nu 40,5 procent av yrkeskåren men med stora skillnader inom unionen. Norra Sverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) är en av elva EU-regioner med kvinnlig majoritet (52 procent). På landsnivå har Lettland högst andel kvinnor, medan grannlandet Finland har lägst.

Parlamentet godkänner miljardlån till Ukraina

EU-parlamentet godkände på onsdagen ett stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina för åren 2026–2027. Av summan ska 60 miljarder stärka landets försvar och 30 miljarder gå till budgetstöd. Stödet är villkorat med fortsatta demokratiska reformer. Lånet, finansierat via gemensam EU-upplåning, ska återbetalas när Ukraina får krigsskadestånd från Ryssland. Paketet antogs via ett så kallat fördjupat samarbete mellan EU-länder eftersom tre medlemsländer – Ungern, Tjeckien och Slovakien – inte ville bidra.

EU öppnar för första Safe-lånen – Kanada kliver in

Ministerrådet antog på onsdagen beslut som gör lån via försvarslåneinstrumentet Safe möjliga till åtta medlemsländer. En andra omgång för ytterligare åtta länder väntas den 17 februari. Rådet gav också klartecken för Kanada att delta i Safe‑upphandlingar som säljare av försvarsmaterial.

Notiser 11 februari

EU-parlamentet redo behandla USA-avtal igen

Efter att ha pausat sina förhandlingar om det amerikanska handelsavtalet i protest mot Donald Trumps tidigare hot i Grönlandskonflikten, enades EU-parlamentets handelsutskott om ett gemensamt förslag på tisdagen, skriver Politico. De kom överens om att EU-kommissionen ska tvingas granska avtalet sex månader efter dess införande om inte USA sänker sina ståltullar mot EU från 50 till 15 procent. De satte också avtalets utgångsdatum till mars 2028, vilket skulle innebära att EU måste förhandla med Donald Trump igen. EU-parlamentets handelsutskott ska rösta om förslaget den 24 februari varefter parlamentet tar ställning. 

Uppgift: USA pressar Zelenskyj till val och fredsavtal – "ingen bra lösning"

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj planerar att hålla presidentval och en folkomröstning om ett fredsavtal senast den 15 maj. Detta sker efter påtryckningar från USA:s Trump-administration, skriver Financial Times. Vita huset vill se ett avslut på kriget före sommaren och har villkorat sina säkerhetsgarantier med att ett avtal nås. En sådan överenskommelse skulle sannolikt innebära att Ukraina avträder Donbas. Planen är kontroversiell då val under krigstid anses riskera landets interna enighet. Zelenskyj väntas enligt Financial Times presentera planen den 24 februari, årsdagen av den ryska fullskaliga invasionen.

Uppgifterna om ett nära förestående val och folkomröstning i Ukraina dementerades på onsdagen, enligt Yle.

– Om ryssarna dödar folk varje dag, hur skulle vi seriöst kunna överväga eller meddela om val de närmaste veckorna, sade en källa vid presidentkansliet i Kiev till ukrainska medier.

– Ingen är emot val, men läget måste vara säkert, sade kansliets talesperson.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas avfärdar förslaget om val medan kriget pågår och hänvisar till att en majoritet av europeiska länder i sina konstitutioner förbjuder att val genomförs under krig.

– Att ha val när kriget pågår är definitivt ingen bra lösning, sade Kaja Kallas på väg in till EU:s försvarsministermöte sent på onsdagseftermiddagen.

Notisen har uppdaterats på onsdagen efter publicering.

Estnisk rapport: Ryssland rustar för nytt krig

Ryssland förbereder sig för en framtida militär konflikt och har ökat sin artilleriproduktion sjutton gånger om, varnar Estlands underrättelsetjänst i en ny rapport. Enligt Välisluureamet, som Yle rapporterar om , sker tillväxten helt på det civila samhällets bekostnad och understöds av ammunition från Nordkorea och Iran. Rapporten pekar också på ett växande hot från en "brutaliserad" armé av kriminella rekryter, som kan sprida kriminalitet över gränserna när de återvänder från fronten.

Ryssland dödade mor och dotter i attack i Ukraina

En elvaårig flicka och hennes mor dödades när en rysk flygattack träffade staden Slovjansk i östra Ukraina på tisdagen, rapporterar Reuters. Ytterligare 14 personer skadades, däribland en sjuårig flicka, enligt regionens guvernör. Slovjansk ligger nära frontlinjen och beskrivs som en av Ukrainas "fästningsstäder".

Uppgift: Sverige kan bli största betalare i EU:s elnätsplan

EU-kommissionen vill att en fjärdedel av ländernas så kallade flaskhalsintäkter går till gemensamma elnätsprojekt, enligt Sveriges Radio. Förslaget, om det genomförs, kan bli extra dyrt för Sverige.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder, sade energiminister Ebba Busch till Ekot.

Rysk massdom mot demonstranter i Basjkortostan

Nära 80 personer har "dömts" till fängelse i Ryssland efter protester i delrepubliken Basjkortostan för två år sedan, enligt Ekot.

Fallet beskrivs som unikt i omfattning i ett land där öppna protester i stort sett upphört efter den fullskaliga invasionen av Ukraina och nya repressiva lagar.

– Att makten svarat så hårt tyder på att man ser varje form av missnöjesyttring som ett direkt hot, sade Sergej Davidis vid människorättsorganisationen Memorial till Ekot.

EU-parlamentet upphäver tysk AfD-ledamots immunitet igen

EU-parlamentet har för tredje gången upphävt immuniteten för Petr Bystron, ledamot för tyska högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD). Beslutet, som fattades på tisdagen, låter åklagare i München utreda honom för misstänkt bedrägeri, rapporterar tyska DPA. Bystrons immunitet har även tidigare hävts efter misstankar om mutor från en pro-rysk aktör. 

Oväntat inflationslyft i Norge

Inflationen i Norge steg oväntat till 3,6 procent i januari, tvärtemot prognoser om en nedgång, skriver TT/GP. Utvecklingen kontrasterar mot grannländerna. I Danmark föll inflationen under samma period till 0,8 procent. Även i Sverige sjönk inflationen enligt KPIF till 2,0 procent, enligt preliminära siffror för januari som presenterades i förra veckan.

Notiser 10 februari

UNHCR slår tillbaka mot svenskt utspel om utvisningar

FN:s flyktingorgan UNHCR avvisar den svenska regeringens bild av att organets riktlinjer sätter stopp för utvisning av flyktingar som begått grova brott. Det rapporterar Politico på tisdagen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) aviserade tidigare i veckan att Sverige vill ändra internationella konventioner för att lättare kunna utvisa dömda brottslingar. Enligt Forssell försvårar UNHCR:s nuvarande vägledning utvisning även vid allvarliga sexualbrott, något regeringen vill ersätta med striktare regler.

Men enligt UNHCR tillåter flyktingkonventionen från 1951 redan stater att utvisa personer som dömts för brott som våldtäkt och mord.

– När en flykting har dömts för ett särskilt allvarligt brott och utgör en fara för samhället är stater till och med tillåtna att häva skyddet mot avvisning enligt internationell flyktingrätt, sade Christine Pirovolakis, talesperson för UNHCR, till Politico.

Hon betonade att riktlinjerna inte motsätter sig utvisning, men att beslut måste fattas utifrån det enskilda fallet och rättssäkerhet, snarare än genom automatik kopplad till specifika brott.

USA lämnar över Natoposter – “förskjutning av bördan”

USA kommer att lämna över två regionala Nato-kommandon till europeiska alliansmedlemmar, skriver Euractiv. Kommandot som fokuserar på Natos södra delar överlåts till Italien och det nordliga kommandot till Storbritannien, medan USA kommer att ta över ledarskapet för flottstyrkan. Detta är enligt Euractiv ett konkret steg mot den “förskjutning av bördan” som Donald Trump länge krävt. 

Macron: Spänningar med USA långt ifrån över

Frankrikes president Emmanuel Macron varnar EU för att konflikterna med USA om handel och teknik inte är över, enligt Financial Times. Inför veckans toppmöte om konkurrenskraft uppmanar han till en "ekonomisk revolution" för att möta hot från både ett "öppet anti-europeiskt" USA och en "kinesisk tsunami" av varor. Macron förespråkar en "köp europeiskt"-policy och gemensamma investeringar för att göra EU till en global ekonomisk makt, då han menar att varken USA eller Kina längre följer globala handelsregler.

Kallas: EU ska ställa krav på Ryssland för fred

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer att föreslå en lista på eftergifter som unionen ska kräva av Ryssland för att godkänna ett fredsavtal i Ukraina. Det sade hon på tisdagen i Bryssel, rapporterar Reuters. Enligt Kallas är syftet att flytta pressen från Ukraina till Ryssland. Hon framhöll att EU är en nödvändig part i en uppgörelse och därmed har rätt att ställa egna villkor.

– Vi bör ställa villkoren på ryssarna, inte på ukrainarna som redan har pressats mycket, sade Kallas.

Ukrainas steg mot EU-inträde – EU kan kringgå Ungern

EU har planer att ge Ukraina ett partiellt medlemskap redan 2027, och Politico har identifierat fem steg EU kan tänkas ta i processen. Det första steget är att ge Ukraina vägledning i de förhandlingskapitel kandidaturen innebär. Nästa steg skulle innebära så kallad “omvänd utvidgning”, det vill säga att Ukraina skulle kunna bli medlem först och därefter utföra de reformer som krävs för ett EU-medlemskap. Ungern, som motsätter sig Ukrainas medlemskap i allmänhet, är en stötesten i processen. EU vill kringgå Ungerns vetorätt genom att antingen hoppas på att premiärminister Viktor Orbán förlorar valet i april, alternativt försöka få USA att sätta press på landet eller som ett sista drag använda politiska sanktioner för att formellt blockera Ungerns rösträtt i EU.  

Ökade ryska förluster i Ukraina

Rysslands kraftigt ökade förluster minskar sannolikheten för ett militärt genombrott i Ukraina. Det skriver Financial Times med hänvisning till europeiska och ukrainska källor. President Zelenskyj uppgav i förra veckan att 30 000–35 000 ryska soldater dödas eller skadas allvarligt varje månad. Enligt analytiker tär förlusterna på rekryteringen och tvingar Moskva att i högre grad använda kriminella och pressa värnpliktiga att teckna kontrakt. Totalt uppges minst 325 000 ryska soldater ha dödats under kriget – fem gånger fler än i alla ryska och sovjetiska krig sammanlagt sedan andra världskriget och minst dubbelt så många som Ukrainas förluster på slagfältet.

Nya EU-regler för snabbare asylprövning splittrade svenska partier

EU-parlamentet röstade på tisdagen för nya regler som ska påskynda asylprocessen. En gemensam EU-lista över säkra ursprungsländer införs, vilket möjliggör snabbare handläggning för sökande från dessa. Listan omfattar initialt Bangladesh, Colombia, Egypten, Kosovo, Indien, Marocko och Tunisien. Reglerna definierar också villkoren för att avvisa en ansökan med hänvisning till ett "säkert tredjeland". Förslagen måste nu formellt antas av ministerrådet. Av de svenska EU-parlamentarikerna röstade S, M, SD, KD för medan MP och V röstade mot. L och C lade ned sina röster.

Nya sanktioner stryper rysk oljeekonomi

Rysslands intäkter från olja och gas har rasat till den lägsta nivån sedan pandemin, rapporterar AP. Orsaken är skärpta sanktioner från USA och EU, bland annat mot den "skuggflotta" av tankfartyg som kringgår restriktioner, samt press på Indien att minska sin import. Kreml tvingas nu höja skatter och låna pengar för att täcka budgethålet, vilket anstränger krigsekonomin. Trycket kan på sikt tvinga Ryssland att minska intensiteten i kriget, enligt bedömare.

Sverige ger 60 miljoner till Ukrainas vård

Sverige gav på måndagen 60 miljoner kronor till Ukrainas vård och omsorg , enligt Ekot. Stödet ska hjälpa landet akut och samtidigt stödja dess EU-närmande.

– Allt detta syftar till att hjälpa Ukraina här och nu, i kris och krig, men också bidra till Ukrainas framtida EU-närmande, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

El och värme på väg tillbaka i Kiev

El- och värmeförsörjningen håller på att återställas i Ukrainas huvudstad Kiev, rapporterar Sveriges Radio. Situationen har varit ansträngd för invånarna i stadsdelen Trojesjtjyna har folk i veckor levt utan el, värme och vatten och fortfarande står 1400 flerfamiljshus i Kiev utan värme.

EU-kommissionen vill skapa ny app mot nätmobbning

 För att minska nätmobbningen bland barn och unga presenterade EU-kommissionen på tisdagen en handlingsplan, som bland annat innefattar en ny app där mobbning kan anmälas till nationella hjälplinjer. EU-kommissionen vill också öka fokuset på nätmobbning i EU:s internet-skyddsregler DSA. Nästa steg för EU-kommissionen är att införa handlingsplanen tillsammans med medlemsländerna, industrin och civilsamhället. 

EU:s klimatmål till 2040 godkänt – SD och KD emot

EU-parlamentet röstade på tisdagen för ett bindande mål om 90 procents nettominskning av utsläppen till 2040, jämfört med 1990. Omröstningen är en formell bekräftelse av en tidigare uppgörelse med EU-länderna i ministerrådet. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för klimatmålet förutom Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som röstade emot.

Notiser är uppdaterad med att även KD:s ledamot röstade nej.

EU-utskott: Coronapengar till byggen av fler bostäder

På måndagen antog EU-parlamentets bostadsutskott sina rekommendationer om den europeiska bostadskrisen, där de föreslår lösningar för prisvärda, hållbara och skäliga bostäder. Utskottet vill bland annat se att en del av de pengar som ingår EU-kommissionens bostadsplan ska gå till att öka energieffektiviteten, att länder ska använda oanvända coronapengar till att bygga och renovera billiga bostäder och att byråkratin vid nybyggen förenklas. Nästa steg är att Europaparlamentet tar ställning till utskottets förslag.

Nepotismanklagelser mot tyska AfD

Ledande företrädare för tyska extremhögerpartiet AfD anklagas för att ha anställt varandras familjemedlemmar med skattemedel för att kringgå gällande regler, rapporterar Financial Times. Härvan är känslig då AfD går starkt inför delstatsvalet i Sachsen-Anhalt i september. Partiets ledare Tino Chrupalla medgav i söndags att det "lämnar en dålig eftersmak", men sade att inga formella regler hade brutits.

Norrlandsströmming får skyddat ursprung i EU

EU-kommissionen har gett Norrlandsströmming status som skyddad ursprungsbeteckning. Märkningen garanterar att fisken är fångad i Bottenhavet eller Bottenviken och har unika, platsspecifika egenskaper. Andra svenska livsmedel på EU-listan är bland annat Skedvi bröd, Kalix löjrom, spettkaka och polkagrisar från Gränna.

Notiser 9 februari

Ungerns nya opposition utmanar Orbán med västvänlig kurs

Ungerns nya oppositionsparti Tisza vill införa euron och åter förankra landet i EU och Nato. Det framgår av partiets valprogram som publicerades i lördags, skriver Reuters. Partiet, som leds av EU-parlamentarikern Péter Magyar, lovar även att bekämpa korruption för att frigöra frysta EU-medel, återställa den rättsstat som underminerats av den nuvarande premiärministern och se över det ryskbyggda kärnkraftverket Paks 2. Tisza ses som den största utmanaren mot premiärminister Viktor Orbáns Fidesz sedan 2010, men opinionsläget inför valet i april är osäkert.

EU: Whatsapp hindrar konkurrens – “en orättvis fördel”

Genom att inte ge andra AI-tjänster tillgång till Whatsapp bryter Meta, som äger meddelandeappen, mot EU:s konkurrensregler. Det hävdar EU-kommissionen på måndagen efter att ha utrett frågan. Bakgrunden är Metas policyändring den 15 januari som i praktiken bara tillåter företagets egen ”Meta AI” på Whatsapp. Kommissionen fruktar att detta kan marginalisera konkurrenter på den snabbväxande AI-marknaden. 

– Vi inte kan tillåta dominerande teknikföretag att olagligt utnyttja sin dominans för att ge sig själva en orättvis fördel, sade EU:s konkurrenskommissionär Teresa Ribera i ett uttalande.

Meta får nu en möjlighet att svara EU-kommissionen.

EU startar gemensam brandkår

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra sade på fredagen att EU ska grunda en gemensam europeisk brandkår med syfte att bekämpa skogsbränder, skriver Ekathimerini. Brandkåren ska bestå av 300 brandmän från samtliga EU-länder, och ska kunna skickas dit det behövs. Var brandkåren ska befinna sig berättade inte Wopke Hoekstra, men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade förra året att EU skulle grunda en gemensam brandkår på Cypern för att också kunna bistå länder i Mellanöstern. 

Bryssel vill ha gemensam insättningsgaranti

EU-kommissionen återupplivar de gamla planerna på en gemensam insättningsgaranti för att stärka unionens banker, skriver Financial Times. Ett tidigare försök att skapa systemet, som ska skydda besparingar upp till 100 000 €, misslyckades efter motstånd från bland annat Tyskland. Genom en ny konsultation under de närmaste veckorna hoppas kommissionen hitta en väg framåt för att bryta det politiska dödläget och uppmuntra till fler bankfusioner över gränserna inom EU.

EU-stopp av förstörelse av osålda kläder

EU-kommissionen antog på måndagen ett förbud mot att förstöra osålda kläder, skor och accessoarer.

Varje år genererar avfallet utsläpp på 5,6 miljoner ton koldioxid, nästan lika mycket som Sveriges totala nettoutsläpp under 2021. De nya reglerna är en del av EU:s ekodesignförordning och ska minska svinnet.

Förbudet träder i kraft för stora företag i juli 2026 och för medelstora företag 2030. Vissa undantag medges, till exempel av säkerhetsskäl.

Ukraina planerar vapenexport till övriga Europa

Ukraina ska öppna tio vapenexportcenter i Europa under 2026, meddelade president Volodymyr Zelenskyj i söndags. Enligt The Kyiv Independent ska centren, som bland annat planeras för Nordeuropa och Baltikum, sälja överskottsmateriel för att finansiera försvaret. Parallellt inleds produktion av ukrainska drönare i Tyskland och Storbritannien.

Babiš vill förbjuda sociala medier för barn

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš stödjer ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år. Det sade han på söndagen, rapporterar tjeckisk radio.

– Vi måste skydda våra barn, sade Babiš.

Utspelet följer en europeisk trend där Frankrike godkänt ett liknande förslag och EU-parlamentet uppmanat till restriktioner.

Franskt jordbruk redovisar handelsunderskott

För första gången på nästan ett decennium har Frankrike ett handelsunderskott för jordbruksråvaror. Underskottet för 2025 var 300 miljoner euro, enligt siffror från franska tullen som Financial Times rapporterade om i fredags. Orsakerna är dels en svag veteskörd och höga importpriser, dels mer långsiktiga problem med minskad konkurrenskraft. Nyheten kommer samtidigt som franska bönder protesterar mot EU-regler och handelsavtal som Mercosur, som de menar slår ut dem i den globala konkurrensen.

Socialdemokrat mot seger i Portugals presidentval

Socialdemokraten António José Seguro ser ut att vinna en jordskredsseger i söndagens presidentval i Portugal, rapporterar Reuters. Enligt vallokalsundersökningar fick han 67–73 procent av rösterna. Motkandidaten André Ventura från ytterhögerpartiet Chega får ett stöd på 27–33 procent, vilket är mer än partiet fick i parlamentsvalet året innan. Presidentposten i Portugal är till stor del ceremoniell men ger makt att bland annat upplösa parlamentet.

Exilryssar får dialogplats i Europarådet

Rysk exilopposition tar plats i en ny dialogplattform inom Europarådets parlamentariska församling, enligt Sveriges Radio Ekot. Plattformen ska ge en mer formell väg för samtal med ryska demokratiska krafter efter att Ryssland uteslöts i samband med invasionen av Ukraina.

– Det här är en viktig signal till Europa men också till det ryska samhället om att väst inte vill ha med Putin att göra, men med antikrigsryssar, med demokratiska krafter sade oppositionspolitikern Dmitrij Gudkov till Ekot.

Meloni fördömer "Italiens fiender" efter OS-störningar

Italiens premiärminister Giorgia Meloni har gått till hårt angrepp mot vad hon kallar ”fiender till Italien”. Uttalandet på söndagen kom efter att vinter-OS första tävlingsdag i lördags präglats av misstänkt järnvägssabotage och våldsamma protester i Milano, skriver Financial Times. Sabotagehandlingar orsakade stora tågförseningar, medan protesterna ledde till sammandrabbningar med polis och att sex personer greps. Meloni menar att ”kriminella gäng” skadar Italiens anseende.

Orbán kallar Ukraina för Ungerns fiende

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som har nära relationer med den ryske diktatorn Putin, kallade Ukraina för en fiende till Ungern under ett tal i lördags. Enligt Kyiv Independent gjordes uttalandet som en reaktion på Ukrainas krav att EU ska stoppa import av billig rysk energi för att pressa Ryssland till krigsavslut.
– Den som säger detta är en fiende till Ungern, alltså är Ukraina vår fiende, sade Orbán. Uttalandet kommer två månader före parlamentsvalet i Ungern och i ljuset av ett nytt EU-beslut att fasa ut rysk gas till 2027, ett beslut som Ungern har överklagat.

Separatistisk seger i bosnienserbiskt omval

Siniša Karan, en nära allierad till den avsatte separatistledaren Milorad Dodik, utropade sig på söndagen till segrare i omvalet till presidentposten i den bosnienserbiska entiteten Republika Srpska. Detta rapporterar Reuters. Omvalet, som omfattade 136 valdistrikt, hölls efter oegentligheter i november. Karan avser att fortsätta Dodiks separatistiska politik. Oppositionen anklagar regeringspartiet för valfusk men har erkänt sig besegrad. Karans mandatperiod sträcker sig till det ordinarie valet i oktober.

Notiser 6 februari

EU till Turkiet : dags att återuppbygga förtroende

På fredagen besöker EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos Turkiet för att tina upp de frostiga relationerna, skriver Politico. Inför resan sade Marta Kos i ett uttalande att en potentiell fred i Ukraina kommer att ändra situationen kring Svarta havet, vilket gör Turkiet till en nyckelspelare. Turkiet, som har Natos andra största armé, har tidigare sagt att de vill skicka fredsbevarande trupper till Ukraina vid en fredsuppgörelse. Enligt Politico är Turkiet ute efter att uppdatera tullunionen med EU, för att inte missgynnas av Indien- och Mercosuravtalen.

– Vi behöver se på vår relation med nya ögon. Min resa till Ankara handlar om att återuppbygga förtroende och hur vi kan förbättra vår ekonomiska relation från båda sidor, sade Marta Kos till Politico.

Även om Turkiet officiellt är ett kandidatland till EU är förhandlingarna frysta sedan 2018. Landet präglas i hög grad av ofrihet och räknas till de minst demokratiska i Europa, samt det land med minst rättsstatlighet. Det hamnar också nästan längst ner på listan för pressfrihet och korruption. 

Samtal mellan Ukraina och Ryssland avslutade med fångutväxling

En samtalsrunda mellan Ukraina och Ryssland avslutades på torsdagen i Förenade Arabemiraten med en fångutväxling, skriver DPA. Totalt frigavs 157 soldater från vardera sida. Nästa samtalsrunda, medlad av USA, väntas äga rum i USA. Territoriella krav förblir den största stötestenen i förhandlingarna.

Kallas: Ryssland bara låtsas förhandla

Ryssland deltar bara på låtsas i fredsförhandlingarna om Ukraina, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas på torsdagen till Yle. Efter en resultatlös förhandlingsrunda menade Kallas att Ryssland ställer maximalistiska krav utan egna eftergifter, till skillnad från Ukraina.

– De skickar inte förhandlare som har fullmakt att fatta några beslut, sade hon.

För en långvarig fred krävs enligt Kallas även begränsningar av Rysslands militära kapacitet.

Baltiska ledare öppnar för EU-samtal med Ryssland

Estlands president Alar Karis och Lettlands premiärminister Evika Siliņa vill att EU deltar direkt i diplomatin med Ryssland, rapporterar Ekot. Uttalandena har dock väckt kritik på hemmaplan.

M-politiker hade täta USA-kontakter inför klimatbeslut

EU-parlamentarikern Jörgen Warborn (M) hade en rad möten med Trump-nära organisationer och fossilindustrin medan han som ansvarig drev igenom försvagade klimatregler för företag. Det rapporterar Aftonbladet på torsdagen i en granskning med Der Spiegel. Kontakterna inkluderade oljebolaget Exxon Mobil och tankesmedjan Heritage Foundation. Aftonbladet återger tio frågor som Warborn och hans presskontakt har svarat på. Han har anmälts till EU-parlamentets etikkommitté för agerandet.

– Jag välkomnar att frågan prövas i enlighet med Europaparlamentets regelverk. Jag har varit fullständigt transparent med alla möten jag har tagit och de uppdrag jag innehar. Anmälan är därmed ogrundad och bör ses för vad den är: ett politiskt motiverat försök att misstänkliggöra mig säger, Jörgen Warborn i ett uttalande till Europaportalen.

USA ska finansiera Maga-vänliga tankesmedjor i Europa

USA:s utrikesdepartement planerar att finansiera högerorienterade tankesmedjor och organisationer i Europa. Syftet är att sprida "amerikanska värderingar" och motverka det man ser som "hot mot yttrandefriheten", rapporterar Financial Times. En högt uppsatt tjänsteman träffade företrädare i bland annat London, Paris och Bryssel i december. Insatsen, som är en del av USA:s 250-årsfirande, riktas mot EU:s rättsakt om digitala tjänster (DSA) och brittisk lagstiftning som Washington anser attackerar amerikanska intressen.

Sverige stakar ut ny kurs för EU:s jordbrukspolitik

Regeringen har beslutat om en ny nationell strategi för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) inför 2030-talet, skriver Lantbruksnytt. Målet är att ge långsiktiga signaler för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion och ge lantbrukare stabila villkor inför att en reformerad CAP träder i kraft 2028. 

– Vi behöver fortsätta stärka Sveriges försörjningsförmåga och framtidssäkra livsmedelsproduktionen, sade landsbygdsminister Peter Kullgren. 
Strategin ska bland annat stimulera ett aktivt jordbruk i hela landet och stärka företagens konkurrenskraft.

Frankrike och Kanada öppnar konsulat på Grönland

Frankrike och Kanada öppnar på fredag konsulat på Grönland för att visa sitt stöd för ön, rapporterar Yle. Öppningarna sker under ökat geopolitiskt intresse för Grönland, som är en autonom del av Danmark.

Intresset för regionen har bland annat tagit sig uttryck i att USA:s tidigare president Donald Trump har krävt att få köpa ön av amerikanska nationella säkerhetsskäl.

Regeringen öppnar kusten för ny kärnkraft

Tidöpartierna har på fredagen presenterat ett lagförslag för att tillåta ny kärnkraft längs hela Sveriges kust, TT/GP. Förslaget, som syftar till att underlätta investeringar, motiveras med reaktorernas behov av kylvatten. Även om det kommunala vetot blir kvar möter förslaget skarp kritik från Centerpartiet och Miljöpartiet. Ett slutgiltigt avtal om nya reaktorer måste få ett godkännande på EU-nivå.

EU stärker skyddet av undervattenskablar

EU-kommissionen investerar 347 miljoner euro och inför en ny uppsättning åtgärder för att skydda vitala undervattenskablar mot bland annat sabotage. Det meddelade EU-kommissionen på fredagen. Satsningen innefattar en förteckning över prioriterade projekt och en ny "verktygslåda" för att minska risker. Ett pilotprojekt för att snabbare kunna utföra reparationer kommer att fokusera på Östersjön, en region där fientliga handlingar mot denna typ av infrastruktur har ökat. Kablarna hanterar 99 procent av den globala internettrafiken.

Kommissionen stäms för portugisisk litiumgruva

Två miljöorganisationer stämmer EU-kommissionen för beslutet att ge en omstridd litiumgruva i Portugal status som "strategiskt projekt". Det meddelade organisationerna på torsdagen, skriver Financial Times. Enligt stämningsansökan till EU-domstolen har kommissionen ignorerat allvarliga miljörisker och säkerhetsbrister. Statusen som strategiskt projekt är en del av EU:s plan för att snabba på tillstånd och säkra tillgången på kritiska råmaterial som är avgörande för batteritillverkning i syfte att minska beroendet av Kina.

Jagland utreds för grov korruption

Norges ekobrottsmyndighet Økokrim har inlett en förundersökning mot den förre statsministern Thorbjørn Jagland för grov korruption, rapporterar NRK. Beskedet kom på torsdagen efter nya uppgifter från de så kallade Epstein-dokumenten. Misstankarna gäller otillbörliga förmåner under Jaglands tid som generalsekreterare för Europarådet och ordförande för Nobelkommittén. Norges regering har begärt att hans åtalsimmunitet från tiden i Europarådet ska hävas. Jagland nekar till anklagelserna via sin advokat.

Serbien köper gas via EU för att minska Rysslandsberoendet

Serbien ska köpa en del av sin gas via EU, uppger Sveriges Radio. Syftet är att möta EU:s krav på minskat energiberoende från Ryssland.

Notiser 5 februari

Elisabeth Thand Ringqvist (C): Gärna euron men ingen folkomröstning

Centerpartiets partiledare vill att Sverige inför euro – men tycker inte att svenskarna behöver rösta i frågan.

– Jag tycker inte vi ska ha en folkomröstning, säger Elisabeth Thand Ringqvist i SVT 30 minuter. Opinionen är för närvarande betydligt mer negativ än positiv till en svensk euroanslutning. Vid SCB:s årliga mätning i maj 2025 sade 49,5 procent nej euron och 32 procent ja medan 18,5 procent svarande vet ej

Kommissionen söker parlamentets stöd för snabbspår med Mercosur

EU-kommissionen planerar att informellt involvera EU-parlamentet för att snabbt kunna tillämpa det omstridda handelsavtalet med Mercosur-länderna i Sydamerika, uppger Euractiv. Draget är ett försök att blidka parlamentet, som den 21 januari röstade för att låta EU-domstolen granska avtalet. Medan ministerrådet gett klartecken för en provisorisk tillämpning, bekräftar kommissionen nu att man vill samarbeta.

– Detta kommer att göras tillsammans med medlagstiftarna, sade jordbrukskommissionär Christophe Hansen på tisdagen.

EU-länder eniga om villkor för Ukrainastöd

EU-länderna har på onsdagen kommit överens om villkoren för ett nytt lånepaket till Ukraina på 90 miljarder euro för åren 2026 och 2027, skriver tyska nyhetsbyrån DPA. Av summan är 60 miljarder euro öronmärkta för försvarsutgifter. Efter en kompromiss får Ukraina köpa vapen utanför EU, som amerikanska Patriotsystem, endast om motsvarande produkter inte finns att tillgå i Europa. Förslaget måste nu godkännas av EU-parlamentet före en första utbetalning som väntas under andra kvartalet 2026.

EU-parlamentet återupptar handelsarbete – med nya krav på USA

EU-parlamentets handelsutskott återupptar arbetet med lagstiftning kopplad till handelsavtalet med USA från 2025. Beslutet fattades på onsdagen. Som ett nytt villkor har en klausul införts som gör det möjligt att dra in tullättnader om USA hotar EU:s eller enskilda medlemsstaters säkerhet och territoriella integritet. En omröstning i ansvarigt utskott kan nu ske den 24 februari, förutsatt att USA respekterar avtalets villkor.

Ungerns Orbán beordrar domstolar stoppa mål mot staten

Ungerns regering har via ett dekret beordrat domstolar att avsluta pågående stämningar från kommuner mot staten, skriver Financial Times. Beslutet, som publicerades på tisdagen, ses av kritiker som ett frontalangrepp på rättsstaten. Budapests borgmästare har anmält saken till EU-kommissionen. Draget är en eskalering i konflikten med EU, som redan har fryst miljardbelopp i euro till Ungern på grund av just rättsstatliga brister. 
– När detta sker så backar inte rättsstaten: den upphör, sade András Kádár fån människorättsgruppen Ungerska Helsingforskommittén.

Ryssland och Ukraina i samtal under fortsatta attacker

Ryska och ukrainska sändebud inledde i onsdags USA-medlade samtal i Abu Dhabi om ett slut på kriget. Samtalen sker samtidigt som Ryssland fortsätter sina attacker, rapporterar AP. En attack med klustervapen mot en marknad i östra Ukraina dödade sju personer, vilket fick en regional ukrainsk chef att kalla ryskt tal om vapenvila – värdelöst. Kreml uppger att den militära kampanjen fortsätter tills Moskva får sina krav uppfyllda.

Macrons rådgivare i hemligt Moskvamöte

Emmanuel Macrons topprådgivare Emmanuel Bonne mötte i tisdags sin ryska motpart Jurij Usjakov i Moskva, skriver L'Express. Det diskreta besöket är ett franskt försök att behålla inflytande i Ukrainakonflikten samtidigt som USA medlar i separata samtal. Enligt president Macron förbereds en dialog med Ryssland öppet och i samråd med Frankrikes partnerländer.

Rysslands budgetunderskott kan tredubblas

Rysslands budgetunderskott för 2026 kan bli nästan tre gånger större än planerat. Det rapporterar Reuters och hänvisar till en regeringsnära källa. Orsaken är kraftigt sjunkande oljeintäkter, delvis på grund av minskade köp från Indien, samt högre utgifter än väntat. Enligt en prognos kan underskottet nå 4,4 % av BNP, jämfört med det officiella målet på 1,6 %.

Tjeckiens regering klarade misstroendeomröstning

Andrej Babiš regering i Tjeckien överlevde en misstroendeomröstning i parlamentet på onsdagen, rapporterar tjeckisk public service-radio. Bakgrunden är en kontrovers där utrikesminister Petr Macinka hotat presidenten angående en ministerutnämning. Röstsiffrorna blev 84 mot 99 för att fälla regeringen som därmed sitter kvar. Premiärminister Babiš var själv frånvarande och befann sig i Italien under omröstningen.

Europeiska revisionsrätten: mer fokus på pendlarnas behov

För att förbättra rörligheten i städerna bör kommuner fokusera mer på invånarnas behov, skriver Europeiska revisionsrätten i en ny rapport. De anser att kommuner i för stor utsträckning fokuserar på vissa geografiska områden när de bland annat planerar kollektivtrafik, än mellan vilka områden pendlare rör sig. I många av de analyserade städernas planer fanns åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken, men få initiativ för att minska bilanvändning. Flera planer för ökad mobilitet innehöll inte någon information om hur projektet skulle finansieras, trots att finansiering är avgörande för att de ska uppfyllas, skriver revisorerna. Rapporten föreslår att städerna bör främja kombinerade transportsätt och att kommissionen ska öka sin vägledning, mäta utsläppsförändringar samt övervaka fördelningen av olika transportsätt och hur planernas geografiska täckning är.

Inflationen i eurozonen föll till 1,7 procent

Inflationen i euroområdet sjönk till 1,7 procent i januari, från 2,0 procent i december. Det visar en preliminär uppskattning från EU:s statistikbyrå Eurostat. Nedgången drevs främst av sjunkande energipriser (–4,1 procent). Tjänstepriserna hade den högsta årstakten på 3,2 procent, medan matpriserna steg med 2,7 procent. Även den underliggande inflationen, rensad för bland annat energi och livsmedel, sjönk och landade på 2,2 procent.

Notiser 4 februari

Majoriteten bostadsministrar för nytt EU-förslag

Majoriteten av EU:s bostadsministrar ställer sig bakom EU-kommissionens förslag om att bland annat begränsa korttidsuthyrningar samt frigöra offentliga pengar och minska byråkratin kring nybyggen. Efter ett informellt digitalt möte med ministrarna på tisdagen sade EU:s bostadskommissionär Dan Jørgensen att även om många av problemen bör lösas på nationell eller lokal nivå kan EU underlätta besluten. 

Ryssland dödade sju ukrainare på marknad

Minst sju personer har dödats och åtta har skadats i ryska attacker mot en marknad i ukrainska regionen Donetsk på onsdagen, rapporterar TT/GP.

“Ryssarna besköt staden med klusterammunition och träffade direkt marknaden, där det alltid är stora folkmassor på morgonen", skriver Donetsks guvernör Vadym Filasjkin på Telegram.

Tyska finansdepartementet: made with Europe – inte in Europe

Tysklands finansdepartement är kritiskt mot EU-kommissionens förslag om att alla företag som gynnas av offentlig upphandling eller EU-stöd ska ha en väsentlig del av produktionen inom EU, skriver Der Spiegel. Detta trots att Tysklands socialdemokratiske finansminister Lars Klingbeil har ställt sig bakom förslaget. Istället för EU:s ledord Made in Europe vill finansdepartementets tjänstemän se Made with Europe, vilket betyder att det skulle räcka att produktionen sker i länder med EU-handelsavtal. De kritiserar också EU-kommissionens förslag om att icke-europeiska företag med stora investeringar i strategiskt viktiga branscher som batterier, elbilar eller solpaneler ska ha krav på att bevara jobb och utgifter för forskning och utveckling i Europa. Även Sverige och Tjeckien menar att förslaget avskräcker investerare. 

Ryskt hot mot europeiska satelliter – "riskfyllda närmanden i rymden"

Ryska spionsatelliter misstänks ha avlyssnat minst ett dussin europeiska nyckelsatelliter, skriver Financial Times. Enligt säkerhetskällor har farkosterna gjort riskfyllda närmanden för att fånga upp okrypterad styrdata, vilket kan ge Ryssland förmåga att manipulera eller slå ut dem. Aktiviteten har ökat de senaste tre åren. 
– Satellitnätverk är moderna samhällens akilleshäl. Den som attackerar dem kan lamslå hela nationer, sade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius i september.

EU-kommissionen kommenterade uppgifterna på onsdagen och bekräftade att det ryska sattelitspionaget har pågått under en längre tid. En talesperson sade att EU har medlen som krävs för att upptäcka och motverka avlyssning. För att försvara satelliterna planerar EU-kommissionen att tillsammans med medlemsländerna införa en europeisk rymdsköld. De flesta av EU:s satelliter är i kommersiellt bruk och därigenom okrypterade.

Macron: Förberedelser för ny Moskva-dialog pågår

Förberedelser pågår på teknisk nivå för att återuppta direkta samtal mellan Europa och Moskva. Det sade Frankrikes president Emmanuel Macron på tisdagen, rapporterar nyhetsbyrån DPA. Enligt Macron behöver Europa egna kommunikationskanaler för att inte lämnas utanför förhandlingar. Samtidigt betonade han att Rysslands senaste attacker mot Ukraina inte visar på någon verklig förhandlingsvilja från rysk sida. Det senaste kända samtalet mellan Macron och Putin ägde rum i mitten av förra året.

Åklagare vill se Le Pen fängslad

Franska åklagare yrkar att ytterhögerledaren Marine Le Pen döms till fyra års fängelse för fusk med EU-medel. En fällande dom kan stoppa henne från att ställa upp i presidentvalet nästa år, skriver TT/GP. Målet gäller ett överklagande från Le Pens högerextrema parti Nationell samling av en dom från i fjol. Den innebar, utöver fängelse, ett femårigt förbud mot att kandidera i val. Dom i det pågående målet väntas senare i vår.

Ukrainsk attack mot ryska Belgorod

Ukraina har på onsdagen utfört robotattacker mot staden Belgorod i Ryssland, skriver Expressen. Enligt ryska telegramkonton har en serie explosioner inträffat och strömavbrott har drabbat delar av staden. Attackerna uppges ha orsakat allvarliga skador.

Analys: EU-rätten omformade delar av svensk arbetsrätt 2025

EU-rätten fick ett avgörande inflytande på delar av svensk arbetsrätt under 2025, där domstolsutslag snarare än ny lagstiftning drev utvecklingen. Det framgår av en analys i Lag & Avtal. Arbetsrättsforskarna Niklas Selberg och Erik Sjödin pekar på, förutom avgörandet kring minimilönedirektivet, även på svenska domar om felaktigt genomfört mödraskyddsdirektiv som gav lägre ersättning till gravida än vad EU-reglerna gav rätt till. För första gången dömdes staten till skadestånd för bristande implementering av EU-rätt på arbetsrättens område. Även 2025 års avtalsrörelse och mertidsersättningarna uppges ha präglats av EU-rätten.

WWF anmäler Finlands jaktlag till EU

Världsnaturfonden (WWF) har anmält Finlands nya jaktlag till EU-kommissionen, uppger Yle. Organisationen anser att lagen, som tillåter kvotjakt på björn, lodjur och utter, strider mot EU:s habitatdirektiv. Direktivet kräver en fallspecifik bedömning för jakt på strikt skyddade arter, vilket en generell kvotjakt kringgår. 

– Förfarandet gick fel eftersom man inte utvärderade de krav EU-lagen ställer, sade WWF Finlands juridiska rådgivare Raija-Leena Ojanen.  WWF hoppas nu att kommissionen inleder ett överträdelseförfarande mot Finland, en process som ytterst kan sluta med ett avgörande i EU-domstolen.

Notiser 3 februari

Grönlands ledare varnar för USA:s kontrollplaner

Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen varnade på måndagen för att USA fortfarande har som mål att ta kontroll över ön, trots att man backat från tidigare militära hot, rapporterar Reuters. Enligt Nielsen söker Washington nu andra "vägar till ägande och kontroll". USA:s agerande, som motiveras med säkerhetsläget i Arktis, har orsakat en diplomatisk kris och lett till trepartssamtal med Danmark och Grönland. Oron uppges även ha påverkat den grönländska befolkningens psykiska hälsa.

Tyska regeringen: AfD:s nya ungdomsförbund grundlagsfientligt

Tysklands regering anser att det högerextrema partiet AfD:s nya ungdomsorganisation, Generation Tyskland, har grundlagsfientliga drag, rapporterar Der Spiegel. Trots att förbundet skulle framstå som mindre radikalt än sin föregångare Unga alternativet (JA) ser inrikesministeriet en tydlig ideologisk och personell kontinuitet.

I ett svar till parlamentet hänvisas till uttalanden vid grundandemötet i november som uttryck för en etnisk syn på medborgarskap. Eftersom förbundet är en del av AfD är moderpartiet juridiskt ansvarigt. AfD:s förra ungdomsförbund JA upplöstes efter att ha klassats som extremistiskt.

Merz: Europa måste bli mer självständigt

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz manar Europa att snabbt bli mer självständigt. Det sade han under ett tal hos tyska börsen på måndagen, rapporterar den tyska telegrambyrån DPA. Enligt Merz har en ny epok inletts, präglad av stormakter som utövar maktpolitik som föraktar regler. Europa måste nu bli kapabelt att försvara sig på egen hand, stärka sin konkurrenskraft och bli mer teknologiskt oberoende, menade han. Tyskland har en central roll i detta. – Transatlantiska relationer har förändrats. Men nostalgi hjälper oss inte.

Trump: Handelsavtal klart med Indien

USA:s president Donald Trump uppgav på tisdagen att ett handelsavtal slutits med Indien, skriver TT/GP. Enligt Trump, som meddelade nyheten på plattformen Truth Social, ska Indien sluta köpa rysk olja och i stället handla från USA. I utbyte sänker USA sina strafftullar från 25 till 18 procent. Indien ska även ta bort sina tullar mot USA och köpa amerikanska varor för 500 miljarder dollar. Beskedet kommer veckan efter att EU och Indien slöt ett stort handelsavtal.

Kritik mot EU-kommissionen: begränsar offentlighetsprincipen

EU-kommissionen vill utöka sekretessen för dokument genom att bland annat märka offentliga EU-handlingar som “känsliga”, enligt nyhetsbrevet Secrecy tracker, som kritiserar EU för att begränsa tillgången till allmänna handlingar. 

Europeiska ombudsmannen utreder enligt nyhetsbrevet kommissionens beslut att införa en nästan total informationsblockad gällande tillämpningen av den nya tech-lagen DSA. Den tyske socialdemokratiske EU-parlamentarikern Tiemo Wölken stämmer EU-kommissionen för att inte ha tillhandahållit dokument om sin vändning gällande amerikanska patentavgifter. Nyhetsbrevet, som är ett samarbete mellan Follow the Money, EUobserver och Investigative Europe, kritiserar också EU-kommissionen för att inte arkivera och offentliggöra SMS mellan politiker. 

Ukrainas elnät nära kollaps – mer hjälp på väg

Efter fyra år av ryska attacker är det ukrainska elnätet på bristningsgränsen, skriver Euractiv. Att Ukraina inte kunde motverka isbildning på kablar, vilket orsakade ett strömavbrott i delar av Ukraina och Moldavien i slutet av januari, vittnar enligt Euractiv om hur utarmad landets nätoperatör Ukrenergo har blivit. 

För att förstärka energiförsörjningen har Ukraina importerat allt mer el från EU. Tyskland har donerat två kraftvärmeverk till landet. Ukrainas premiärminister Julia Svyrydenko sade till Euractiv att ytterligare 41 kraftvärmeverk och 76 värmepannor är på ingång. 

Sverige och Danmark köper luftvärn till Ukraina

Sverige och Danmark gör en gemensam beställning på luftvärnssystemet Tridon Mk2 till Ukraina för 2,6 miljarder kronor, rapporterar SVT Nyheter. Beskedet gavs av ländernas försvarsministrar på tisdagen. Paketet, som ska skydda kritisk infrastruktur, finansieras med 2,1 miljarder från Sverige och 500 miljoner från Danmark. 
– Det kan skjuta ner drönare, kryssningsrobotar och även helikoptrar, sade försvarsminister Pål Jonson (M). 
Systemen är redan i produktion och leverans väntas ske inom några månader.

Fransk räd mot X:s kontor i Paris

Franska åklagare och Europol genomsökte på tisdagen X:s kontor i Paris efter larm om AI-genererat övergreppsmaterial, skriver Financial Times. Tillslaget är del av en preliminär utredning som även granskar plattformens algoritmer. EU har också inlett en formell utredning mot ägaren Elon Musks AI-företag xAI under lagen om digitala tjänster (DSA). Musk och X tidigare vd Linda Yaccarino har kallats till frivilliga förhör.

Grekland nära förbud mot sociala medier för unga

Grekland är mycket nära att införa ett förbud mot sociala medier för barn under 15 år. Det sade en högt uppsatt regeringskälla på tisdagen, rapporterar Reuters. Beskedet kommer samma dag som Spanien aviserade planer på en 16-årsgräns och en lag som gör plattformschefer personligt ansvariga för hatiskt innehåll.

Miljögrupper larmar om försvagade EU-lagar

Flera miljöorganisationer, däribland Världsnaturfonden, lanserade på måndagen en namninsamling i protest mot urvattnade miljölagar inom EU. Grupperna menar att EU-kommissionen nedmonterar befintlig lagstiftning under förevändning av "förenkling", uppger nyhetsbyrån DPA.

– Svaret på dagens ekologiska och ekonomiska utmaningar är inte mindre, utan mer klimat- och miljöskydd, sade Ska Keller från Världsnaturfonden.

Intern kris skakar italienska Lega

En djup intern kris hotar att splittra det italienska högerextrema regeringspartiet Lega. Konflikten mellan partiledaren Matteo Salvini och hans kontroversielle vice, general Roberto Vannacci, exploderade i förra veckan, rapporterar Politico.

Vannacci, känd för att ha försvarat Mussolini, hotar att starta ett utbrytarparti. Detta blottlägger en maktkamp mellan partiets extremister och mer moderata krafter. En kollaps för Lega skulle på sikt kunna försvåra premiärminister Giorgia Melonis regeringsbygge.

Polska stridsflyg i luften efter ryska attacker

Polska stridsflyg har gått upp i luften för att säkra och skydda landets luftrum. Beskedet kommer efter nya ryska attacker mot ukrainska städer, skriver TT/SvD. Enligt den polska militären har ytterligare stridsflyg mobiliserats i förebyggande syfte. I attackerna mot Ukraina har minst två personer skadats och flera höghus träffats i Kiev, uppger stadens militärledning.

EU granskar kinesisk vindkraftsjätte

EU-kommissionen inleder en djupgående granskning av den kinesiska vindkraftstillverkaren Goldwind. Anledningen är misstankar om att statliga subventioner från Kina snedvrider konkurrensen på EU:s inre marknad.

Granskningen sker på kommissionens eget initiativ enligt den nya förordningen om utländska subventioner. De misstänkta stöden inkluderar bidrag, skattelättnader och förmånliga lån som kan ha gett Goldwind en orättvis fördel vid försäljning av vindkraftverk inom unionen.

Revisorer: EU riskerar råvarubrist inför energiomställningen

EU kommer sannolikt inte att säkra kritiska råmaterial till 2030, enligt Europeiska revisionsrätten i en rapport som publicerades på måndagen. Diversifieringen har gett få resultat trots 14 partnerskap, återvinningen släpar och inhemsk utvinning går långsamt.

– Utan kritiska råmaterial blir det ingen energiomställning, ingen ökad konkurrenskraft och inget strategiskt oberoende, sade Keit Pentus-Rosimannus, ansvarig revisor, i ett uttalande.

Fransk budget i hamn efter misstroendevotum

Frankrikes regering har fått igenom sin budget för 2026 efter att premiärminister Sébastien Lecornu på måndagen överlevt en misstroendeomröstning, uppger Financial Times. Budgeten forcerades igenom med en grundlagsparagraf efter att regeringen gett upp en höjning av pensionsåldern. Trots nedskärningar väntas underskottet 2026 bli cirka fem procent, långt över EU:s gräns på tre procent.

Notiser 2 februari

Ryssland slår mot Ukrainas transportleder

Ryssland har skiftat taktiskt fokus från energi till att attackera Ukrainas transportleder, sade president Volodymyr Zelenskyj på måndagen. Syftet är att terrorisera befolkningen och försvaga logistiken, uppger Financial Times. Attackerna mot järnvägar och vägar, som är avgörande för både civila och militären, har intensifierats den senaste tiden.

Draghi manar till EU-federation mot Kina och USA

EU måste utvecklas till en federation för att undvika att medlemsländerna spelas ut mot varandra av Kina och USA. Det sade den före detta ECB-chefen Mario Draghi i ett tal i Belgien, rapporterar Financial Times. Enligt Draghi, som tidigare lett Italiens regering, är dagens modell med nationella veton för svag och gör unionen sårbar. Han efterlyser djupare integration inom försvar, industri och utrikespolitik, och menar att en förtrupp av villiga medlemsländer kan behöva gå före för att uppnå detta.

Nederländerna kräver slopad vetorätt i EU och nytt underrättelsesamarbete

Den nya nederländska regeringen vill frånta Ungern och Slovakien rösträtten i ministerrådet och kraftigt fördjupa EU:s försvarssamarbete, framgår det av regeringsförklaringen mellan socialliberala D66, liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska CDA.

Dokumentet skisserar en kravfylld linje där Nederländerna vill förenkla artikel 7-förfarandet för att snabbare kunna straffa länder som undergräver samarbetet. Ungern ska även mista rätten till EU-medel. Regeringen förespråkar ett "Europa i flera hastigheter" och vill avskaffa vetorätten (enhällighet) inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

Försvarsambitionerna är höga. Man ställer sig positiva till europeiska försvarsinvesteringar med gemensamma lån. Dessutom föreslås en europeisk sanktionsmyndighet och ett gemensamt underrättelsesamarbete motsvarande det anglosaxiska "Five Eyes".

"Nederländerna vill spela en ledande och konstruktiv roll i rörelsen mot ett starkare och säkrare Europa" , heter det i regeringsförklaringen.

Ryssland dödade 15 kolgruvarbetare i ny terrorattack

Minst 15 kolgruvarbetare i en buss i Ukraina har dödats av rysk drönare, rapporterar Ekot. Drönaren ska inte ha träffat bussen direkt utan slagit ner i närheten. Ytterligare sju personer uppges ha skadats.

Zelenskyj inväntar USA för nya samtal om fred

Ukraina förbereder sig för nya samtal i veckan men inväntar detaljer från USA. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i ett tal i lördags, rapporterar Reuters. Uttalandet indikerar att ett tidigare planerat möte kan ställas in. Parallellt har amerikanska och ryska sändebud fört samtal i Florida som beskrivs som produktiva. Enligt USA är oenigheten om territorium den centrala stötestenen, där Ukraina motsätter sig Rysslands krav på ukrainska Donbas.

Portugals höger stödjer vänsterkandidat – en ”röd linje”

Inför den avgörande omgången i Portugals presidentval den 8 februari ger tunga konservativa politiker sitt stöd till socialistkandidaten António José Seguro. Syftet är att stoppa ytterhögerledaren André Ventura från att nå presidentposten, rapporterar Politico. Stödet uttalades i förra veckan för att dra en ”röd linje” mot illiberala krafter.

Nytt brittiskt försök att gå med i EU:s försvarssamarbete

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer sade i helgen att han fortfarande vill att Storbritannien ska gå med i EU:s försvarsfond Safe på 150 miljarder euro trots ett misslyckat försök förra året, rapporterar Bloomberg.

Orsaken till att Storbritannien ännu inte är med i försvarsfonden är oenighet kring hur mycket landet ska betala för att ingå i samarbetet. Om en överenskommelse nås skulle brittiska försvarsföretag kunna bjuda på kontrakt som finansieras av Safe.

Starmer vill riva upp delar av brexit – hoppas på tillväxt och lägre priser

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vill närma sig EU:s inre marknad för att sänka priser och stärka tillväxten, skriver Financial Times. Målet är att riva handelsbarriärer vid ett toppmöte i maj. Starmer sade att han är redo att acceptera EU-regler som en kompromiss, men avvisar en ny tullunion. Beskedet kom inför ett möte på måndagen mellan brittiska ministrar och EU-kommissionens förhandlare Maroš Šefčovič.

Nederländerna kan införa "frihetsskatt" för försvaret

Nederländernas nya borgerliga koalitionsregering planerar att införa en särskild inkomstskatt för att finansiera en kraftig höjning av försvarsutgifterna. Det framgick i fredags av det regeringsavtal som presenterades av tillträdande premiärminister Rob Jetten, skriver Financial Times. Målet är att nå försvarsutgifter på 3,5 procent av BNP. Skatten, kallad "frihetsbidrag", ska tas ut på inkomster från både privatpersoner och företag. Den nya minoritetsregeringen består av liberala D66, högerliberala VVD och Kristdemokraterna.

Massprotest i Prag till stöd för presidenten

Tusentals människor demonstrerade på söndagen i Prag till stöd för president Petr Pavel, rapporterar tjeckisk public service-radio. Bakgrunden är en eskalerande konflikt efter att presidenten vägrat utnämna en minister och publicerat meddelanden han anser vara ett utpressningsförsök. Konflikten har fått oppositionen att kräva en misstroendeomröstning mot regeringen. Deltagare bar tjeckiska, ukrainska, EU- och Nato-flaggor för att manifestera sitt stöd för demokratin.

Fler återvänder frivilligt från Tyskland

Antalet asylsökande som lämnar Tyskland med återvändandestöd ökade med 60 procent under 2025 till totalt 16 576 personer, skriver Der Spiegel. Ökningen förklaras främst av att Tyskland återupptog programmet för Syrien efter Assad-regimens fall. Nära 3 700 personer reste dit med stöd som täcker resekostnader och ger ett startbidrag på 1 000 euro per vuxen.

Färre i EU har svårt att värma upp sina hem

Andelen EU-medborgare som inte hade råd att hålla sina hem tillräckligt varma sjönk till 9,2 procent under 2024. Det är en minskning med 1,4 procentenheter jämfört med 2023, enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat på måndagen. Stora skillnader kvarstår dock mellan länderna. I Bulgarien och Grekland gällde problemet 19 procent av befolkningen, medan Finland hade den lägsta andelen i unionen med 2,7 procent. I Sverige var andelen 4,1 procent.

Expert: Amerikanskt techstopp vore en apokalyps

Ett stopp för amerikansk teknik skulle lamslå Europa och kunna slå ut elförsörjningen, skriverTT/GP
– Det skulle bli en slags apokalyps, sade KTH-professorn Pontus Johnson. Enligt honom skulle det ta Europa tio år att bygga upp ett oberoende. Oron för beroendet har lett till nya initiativ inom EU, och i förra veckan beslutade Frankrike att fasa ut vissa amerikanska videomötestjänster inom sin statsapparat.

Tysk AfD-politiker får böter för penningtvätt

Daniel Halemba, ledamot för högerextrema AfD i Bayerns delstatsparlament, dömdes på måndagen för penningtvätt och olaga tvång, men friades från flera andra åtalspunkter. Det rapporterar tyska Tagesschau.

Bötesstraffet sattes till 30 400 euro. Samtidigt frikändes den 24-årige Halemba från anklagelser om hets mot folkgrupp i för att ha spelat nynazistisk musik på sin födelsedag och försök till olaga tvång mot en advokat. Han har meddelat att han kommer att överklaga domen, som därmed inte är laga kraftvunnen. AfD kommer att pröva en eventuell uteslutning om domen står fast.

Serbien minskar antalet åklagare mot organiserad brottslighet

Serbiens president Aleksandar Vučić undertecknade i går lagar som försvagar åklagarmyndigheten för organiserad brottslighet, enligt Ekot. Besluten innebär att myndigheten på sikt mister fler än hälften av sina åklagare.

Europeiska demokratiska partiet (EDP) kritiserar Vučić och uppmanar EU-kommissionen att agera kraftfullt. Vučić själv hävdar att lagändringarna inte bryter mot landets konstitution.

Sandu: Moldavien en bricka i Rysslands krig mot Europa

Moldaviens president Maia Sandu varnar för att Ryssland använder hennes land som en testplats för hybridkrig i syfte att försvaga Europas demokratier. I en intervju med SVT Nyheter sade hon att ett EU-medlemskap är helt avgörande för att kunna försvara landets demokrati. 
– Ryssland hotar demokratin i Europa och använder Moldavien som en bricka för att nå sitt mål, sade Maia Sandu. Hon varnar även för att Moldavien kan stå näst på tur om stödet till Ukraina sviktar.

Kina sänker tullar på EU:s mejeriprodukter

Kina sänker sina tullar mot mejeriprodukter från EU, skriver Euractiv på måndagen. De nya permanenta tullarna fastställs till upp till 11,7 procent, en sänkning från de tillfälliga tullar på upp till 42,7 procent som infördes i december.

Hälsokriser hotar maktskiftet i Tjetjenien

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrovs vacklande hälsa och en allvarlig olycka för hans son och arvtagare skapar osäkerhet om Kremls kontroll över regionen, uppger Financial Times. Kadyrovs pakt med Putin har garanterat stabilitet, men nu kan ett maktvakuum uppstå. Omfattande rykten om Kadyrovs njursvikt har följts av rapporter om att hans 18-årige son Adam nyligen skadats svårt i en bilolycka. Analytiker varnar för att detta kan utlösa en maktkamp vid en tidpunkt då Rysslands militära resurser är låsta i Ukraina.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret