Hoppa till artikelns andra spalt.

Turkiet - en bro till den muslimska världen

Genom att erbjuda Turkiet medlemskap i EU bygger vi en bro till den muslimska världen. Dessutom får muslimer världen över se att ett muslimskt land, med en sekulär lagstiftning, blir en integrerad del av EU. Det skriver Mats Odell (kd), ledamot i riksdagens EU-nämnd och styrelseledamot i EPP, European Peoples Party.

Europas historia är präglad av krig, terror och blodspillan. Efter andra världskriget låg stora delar av Europa i ruiner. Miljontals människor hade mist sina liv. Än fler nära anhöriga. Befolkningen var trött på krig. Europa var tvunget att hitta en väg ut ur eländet.
Erfarenheten av mellankrigstidens snabba upprustning ledde till att Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien undertecknade Kol- och stålunionen. Genom den försökte man begränsa möjligheterna för fortsatt kapprustning. Det är denna fredstanke som ligger till grund för EU:s framväxt.
Idag tar många freden som självklar. Erfarenhet av krigens vedermödor glöms lätt bort från en generation till en annan. Snart finns det inga kvar som kan berätta om de fasansfulla upplevelserna i Warszawas ghetto, eller Auschwitzs koncentrationsläger. Om EU är en garant för fred får framtiden utvisa, men en sak är säker: Idag finns ett naturligt forum där en majoritet av Europas länder kan lösa konflikter runt ett förhandlingsbord, inte genom vapenskrammel och krig.
Självklart ska man för den skull inte svälja allt vad EU företar sig. Tvärt om. Galna förslag ska debatteras och motarbetas. Lagar och regler måste löpande ses över och förbättras. Det är viktigt att beslut fattas på rätt nivå. Fler beslut bör fattas runt köksbordet, andra behöver lösas i landsting och kommuner. Vissa beslut måste tas på nationell nivå, andra gränsöverskridande frågor bör beslutas på EU-nivå. Kristdemokraterna strävar alltid efter att beslut ska fattas så nära människan som möjligt. Kristdemokratin utgör en stark kraft i Europa.
I Sverige är många skeptiska till EU. Endast en knapp majoritet röstade ja vid EU-valet 1994 och befolkningen visade sitt missnöje under EMU-valet. Det är dock kanske inte så underligt. Utvecklingen av EU har sedan 1950 varit långsam. Små steg har tagits. Sedan Sveriges inträde i EU har däremot många stora beslut fattats. EU har infört en gemensam valuta, tio nya länder har blivit medlemmar och ett förslag till ny EU-konstitution har arbetats fram. För de länder som varit med sedan starten upplevs dessa förändringar inte lika dramatiska som i Sverige, som endast varit medlemmar i tio år.
Som politiker och partier måste vi bli bättre på att fortlöpande diskutera EU, inte bara när stora förändringar är i görningen eller under valår. Även mindre förändringar måste belysas, som införandet av ett europeiskt sjukförsäkringskort. Detta togs fram för att medborgare i EU ska slippa onödig pappersexercis om man råkar ut för en akut sjukdom vid vistelse i annat EU-land. Tyvärr har vi EU-positiva debattörer under de gångna tio åren varit alltför dåliga på att lyfta fram liknande frågor. De som är EU-skeptiska är emellertid snabba att framföra brister. Detta har naturligtvis också ett gott syfte, eftersom det påverkar EU att hela tiden förbättra sig.
Vilka frågor kommer att prägla de kommande tio årens arbete? Den fortsatta utvidgningen är utan tvekan en mycket viktig fråga. Klart är att Rumänien och Bulgarien kommer att bli medlemmar, troligtvis redan år 2007. Även Kroatien kommer inom en snar framtid ansluta sig, ett land som för bara några år sedan genomled ett långt och blodigt krig. Kristdemokraterna är mycket positiva till denna utveckling och hoppas att övriga länder på Balkan, Albanien inkluderat, också kommer att kvalificera sig för medlemskap. Ett medlemskap i EU kan göra att länderna på Balkan åter finner vägar att närma sig varandra.
Även Turkiet vill ansluta sig till EU. Den turkiska regeringen har den senaste tiden lagt ner ett stort jobb att förbättra de mänskliga rättigheterna. EU har därför nyligen uttalat sig positivt till framtida medlemskapsförhandlingar, förutsatt att den turkiska regeringen fullföljer sitt påbörjade arbete.
Genom att erbjuda Turkiet medlemskap i EU bygger vi en bro till den muslimska världen. Dessutom får muslimer världen över se att ett muslimskt land, med en sekulär lagstiftning, blir en integrerad del av EU. En union där social marknadsekonomi, respekt för demokrati och mänskliga rättigheter samt öppenhet och transparens är idealen. En sådan utveckling skulle tveklöst gynna de många demokratiska krafterna inom islam och inspirera många till handling i deras egna länder.
En annan framtidsfråga är huruvida EU ska präglas av mellanstatlighet, med en stark EU-kommission och ett starkt ministerråd, eller om det direktvalda EU-parlamentet ska få ökade befogenheter. Det må erkännas att detta inte är en lätt fråga och därför måste frågan behandlas varsamt.
EU är uppbyggd kring ett samspel mellan fyra organ: kommissionen, rådet, parlamentet och domstolen. Sedan Maastrichtfördraget 1991 har parlamentets roll steg för steg förstärkts. Om och när EU-konventets förslag om en ny EU-konstitution går igenom, sker en ytterligare förstärkning av parlamentets roll.
Parlamentet har idag medbestämmande på de allra flesta områden. Till undantagen hör utrikes- och säkerhetspolitiken, handel, vissa rättsfrågor, fiske och jordbruk. Dessa områden präglas av mellanstatlighet. Parlamentsledamöterna i EU har inte rätt att väcka egna förslag. De kan bara komma med ändringsförslag på de förslag som kommissionen lagt fram. Kommissionen kan välja att inte lyssna på parlamentets synpunkter. Här finns potential till förbättringar. Det måste skapas möjligheter för de direktvalda EU-parlamentarikerna att driva frågor vid sidan av kommissionens initiativrätt. Kommissionärerna är visserligen också tillsatta på politisk väg, men de är nominerade av regeringar, inte direktvalda. Att införa ett större mått av direktdemokrati – i en eller annan form – borde vara en väg till ökad förankring av EU-samarbetet.
Förutom att fortsätta driva utvidgningen måste EU agera föregångare inom området för mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Hoten mot vår miljö känner inga gränser. Nationella lagar och regler räcker inte för att skapa ekologisk hållbarhet. Det krävs gemensamt ansvarstagande för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling för kommande generationer. Genom gemensamma EU-regelverk kan vi balansera ekonomiska, sociala och ekologiska krav.
EU är vår tids största freds- och demokratiarbete. EU:s storlek och resursstyrka ger unionen och dess medlemsstater ett extra stort ansvar gentemot omvärlden. Fred, demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och ett gott ledarskap är alla nödvändiga faktorer för att fattiga länder ska kunna utvecklas. EU har därför en unik roll i arbetet för en tryggare och rättvisare värld genom att bekämpa fattigdom, svält, epidemier, humanitära kriser, globala miljöproblem, krig och konflikter.
EU måste dock bli bättre på att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter – även med militära medel. Det handlar om att slå vakt om folkrätten och alla människors lika värde.
EU är en modell för andra regioner att inspireras av. Fattiga länders försök till integration är ofta trevande. Regional integration är en viktig fredsfrämjande faktor. Därför måste även detta främjas av framtidens EU.

Mats Odell
Andre vice partiledare och ekonomisk-politisk talesman för Kristdemokraterna, ledamot i Finansutskottet, ledamot i EU-nämnden och styrelseledamot i EPP, European Peoples Party.