”Europeiska domstolar missbrukas av näringslivet”

Debatt: När ett företag satts i blockad av facket, tillskyndar samma jurister, med samma mediastrategi, med samma finansiärer och med samma hejarklack. Målet drivs till Europeiska domstolar, ytterst i syfte att få dessa att inskränka den svenska konflikträtten. Det nu aktuella fallet med HGS Linköping AB, som drivits till ruinens brant, är direkt oetiskt. Det skriver advokaterna Peter Kindblom och Ulf Öberg, ombud för Byggnads. —Strömmer och Crafoord har erbjudits replik.

I en debattartikel i Expressen 2007-06-15 hävdar Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord att ”Fackets fel hotar Henrik i konkurs”. Verkligheten är emellertid en annan än den Strömmer och Crafoord beskriver.

Lösa lönetvisten
I mars månad 2006 kontaktades Byggnads av en av sina medlemmar. Han uppgav att arbetsgivaren, Henrik Gustavsson, inte betalat ut full lön till honom och att det saknades kollektivavtal på arbetsplatsen. Byggnads lokalavdelning i Linköping kontaktade därför Gustavsson för att försöka lösa lönetvisten, och förmå hans företag, HGS Linköping AB (HGS), att teckna kollektivavtal. HGS hade vid det tillfället ytterligare två anställda som var medlemmar i Byggnads.

Gustavsson uppgav valfrihet som huvudskälet för att vägra kollektivavtal. HGS ville inte heller gå med i Sveriges Byggindustrier (BI), eftersom Gustavsson inte sympatiserar med att BI främjar användandet av billig utländsk arbetskraft för att pressa priserna. Dessutom handlade HGS vägran att teckna kollektivavtal om pengar. Han ville helt enkelt inte betala de granskningsarvoden som då fanns föreskrivna i Byggnadsavtalet (Corren 2006-04-05).

Byggnads försatte därför HGS i blockad, vilket är det gängse förfaringssättet i Sverige, om företag vägrar att teckna kollektivavtal. Denna ordning stöds av en stor politisk majoritet i riksdagen.

I detta läge tog Clarence Crafoord, chefsjurist vid den av Svenskt Näringsliv finansierade stiftelsen Centrum för Rättvisa (CFR), kontakt med Henrik Gustavsson. Han erbjöd sig att stämma Byggnads inför Arbetsdomstolen och stå för rättegångskostnaderna.

I strid med Europakonventionen
Av stämningsansökan till Arbetsdomstolen och Henrik Gustavssons egna uttalanden i media framgår dock med all önskvärd tydlighet att frågan om granskningsarvoden haft en underordnad roll i HGS vägran att teckna kollektivavtal – i strid med vad Strömmer-Crafoord nu hävdar. Om frågan bara hade gällt granskningsarvoden, hade HGS mycket väl kunnat teckna hängavtal och därefter under fredsplikt för Byggnads vägrat att betala de granskningsarvoden som HGS påstår stod i strid med Europakonventionen.

HGS hävdade i AD framför allt att blockaden saknade fackligt syfte, att den kränkte den negativa föreningsfriheten, och att den stod i strid med proportionalitetsprincipen. Strömmers och Crafoords uttalade ärende denna gång är att utmana rätten att vidta stridsåtgärder inför Europadomstolen, nu med hjälp av en oorganiserad arbetsgivare (Corren 2006-06-30 och CFR:s nyhetsbrev 1/2006).

Förhalade processen
Efter att ha förhalat processen i AD i över ett halvår, i avvaktan på dom i Europadomstolen i det s.k. Evaldssonmålet, har HGS nu valt att teckna hängavtal. Det hängavtal HGS tecknat är detsamma som erbjuds andra arbetsgivare och avtalet innehåller således inga specialregler för HGS. Avtalet tecknades två veckor före den planerade huvudförhandlingen i AD.
Strömmer och Crafoord påstår att Europadomstolen i Evaldssonmålet underkände granskningsarvodena såsom sådana. Detta är felaktigt. Europadomstolens dom kom att dikteras av bevisbördan.

Anställningsvillkoren riggas
Skälet till att HGS tecknat hängavtal är att företaget med all sannolikhet skulle ha förlorat processen i AD. Strömmer och Crafoord försöker nu att föra processen i media istället. Vi har sett det förut.

När ett företag väl satts i blockad, tillskyndar samma jurister, med samma mediastrategi, med samma finansiärer och med samma hejarklack. Anställningsvillkoren riggas i efterhand, för att kunna påstå att de i vart fall är likvärdiga med gällande kollektivavtal och att blockaden därför skulle vara oproportionerlig. Målet drivs därefter vidare till Europeiska domstolar, ytterst i syfte att få dessa att inskränka konflikträtten.

Ideologiskt präglade ombud
Processtrategin har med all önskvärd tydlighet sammanfattats av juristen Magnus Calais i en debattartikel i Dagens Industri nyligen (DI 2007-02-15). I stället för förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter eller genom lagändringar i Sveriges Riksdag, förväntar sig ideologiskt präglade ombud att Europeiska domstolar skall ”reformera” Sverige, när deras finansiärer inte har fått gehör för förändringar på en demokratiskt förankrad väg.

Att skjuta över ansvaret för er oansvariga processföring på Byggnads är därför intellektuellt ohederligt, Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord! Att processa med hjälp av externa finansiärer, och därigenom driva er egen klient ut från marknaden och i konkurs, i syfte att få upp ett pilotmål till Europeiska domstolar, är och förblir oetiskt. Det borde om inte annat era styrelseledamöter från några av landets ledande advokatbyråer och lärosäten upplysa er om.

Cynisk inställning
Förfarandet tyder på en instrumentell och en i grunden cynisk inställning till rättvisan. Vem är det egentligen ni företräder? Er klient eller era finansiärer? Er liberala hållning till fakta i målet och till ert eget personliga ansvar för det inträffade, är under alla omständigheter ytterst stötande.


Advokat Peter Kindblom och advokat Ulf Öberg