Efter miljöministermöte – EU uppmanas göra mer

EU är väl förberett inför klimattoppmötet i Köpenhamn konstaterade miljöminister Andreas Carlgren i dag under det extrainsatta mötet där EU:s miljöministrar slipar på unionens ståndpunkter inför klimattoppmötet. Men klimatkonventionens generalsekreterare Yvo de Boer anser att EU borde göra mer.

Miljöminister Andreas Carlgren underströk på måndagen att EU är väl förberett inför det stora klimattoppmötet i Köpenhamn som inleds om två veckor. På måndagen samlades EU:s miljöministrar för ett extrainsatt möte med syftet att finslipa EU:s position inför de internationella klimatförhandlingarna.

Vid en presskonferens under en paus i diskussionerna sade Carlgren att möjligheten för en bindande överenskommelse i Köpenhamn måste upprätthållas och att den ska täcka alla viktiga områden i förhandlingarna.
– Det betyder också att Köpenhamnstoppmötet ska ses som steget, inte bara som ett steg mot att slutföra förhandlingarna vid en senare tidpunkt, sade Carlgren.

Men även om EU-ledarna anser att unionen gör tillräckligt för att bidra till ett internationellt klimatavtal uppmanar klimatkonventionens generalsekreterare Yvo de Boer EU att göra mer.
– EU har stått längst fram i skapandet av klimatpolitiken, men ledarskap handlar om mod att gå i bräschen, sade Yvo de Boer som var inbjuden till miljöministrarnas möte i Bryssel.

de Boer sade att för att visa verkligt ledarskap måste EU understryka sin vilja att höja det egna utsläppsmålet till 30 procent till 2020, vilket unionen lovat att göra om klimatavtalet i Köpenhamn blir tillräckligt långtgående.

På den punkten tycks det dock finnas en viss motvilja från EU – där man inte vill lova för mycket innan andra länder tydliggjort sina positioner. Vid presskonferensen med Andreas Carlgren, som hölls precis innan de Boer gjorde sitt uttalande, sade den svenske miljöministern att det är viktigt att andra rika länder visar sin vilja att leverera åtaganden.

Yvo de Boer anser också att EU behöver bli tydligare på finansieringsområdet. Kort- och långsiktiga mål för att stödja fattiga länder finansiellt är en knäckfråga i klimatförhandlingarna, där en lösning behövs för att ett klimatavtal ska komma till stånd. Här säger de Boer att han anser att de rika länderna måste lägga åtminstone 69 miljarder kronor på bordet för att snabbt sätta igång finansieringen till 2012. Det behövs också bli tydligt hur dessa pengar ska överföras till de fattiga länderna.
– EU har fortfarande inte varit helt tydligt på nivån för finansiellt stöd – varken för de inledande insatserna eller på ett långsiktigt plan. Och jag måste säga att en Köpenhamnsöverenskommelse kommer att vara dödfödd om den inte inkluderar ny och ökad finansiering, sade de Boer.

Men inte heller på den punkten är det säkert om de Boer kommer att känna sig nöjd innan den stora klimatkonferensen. Andreas Carlgren sade under sin presskonferens att några ytterligare siffror för finansiering inte är att vänta i nuläget. Dagens möte är inte till för att fatta några beslut.

Yvo de Boer säger sig ändå vara optimistisk till att ett avtal kommer att nås i Köpenhamn.
– Jag hyser inget tvivel över att klimatkonferensen i Köpenhamn kommer bli framgångsrik. Hinder och svåra frågor återstår att lösa, men jag tror att dessa kan lösas. Jag tror också att EU kommer spela en avgörande roll för att nå framgång.