Yvo de Boer, klimatkonventionens generalsekreterare som nu valt att avgå.

Yvo de Boer, klimatkonventionens generalsekreterare som nu valt att avgå.

Vägen efter Köpenhamn stakas ut

Misslyckandet i Köpenhamn har börjat bearbetas av det politiska maskineriet. Nu ska vägen fram till nästa stora möte i Mexiko stakas ut.
– Det är rätt att säga att Köpenhamnsmötet inte gav den överenskommelse som världen behöver nå för att möta klimatförändringarna, säger klimatkonventionens generalsekreterare Yvo de Boer.

Efter bakslaget under klimattoppmötet i Köpenhamn börjar nu arbetet för att staka ut vägen efter mötet. När klimatkonventionens generalsekreterare Yvo de Boer på onsdagen höll den första presskonferensen efter mötet i den danska huvudstaden talade han inledningsvis med en av sina välkända liknelser:
– Köpenhamnsmötet producerade inte kakan, men mötet lämnar länderna med alla de rätta ingredienserna för att baka en ny kaka i Mexiko.

Den frivilliga överenskommelse
som blev resultatet av Köpenhamnsmötet ska bli ett verktyg för att sätta press inför mötet i Mexiko i december. Då ska ett nytt försök göras för att nå hela vägen fram till ett avtal och till dess måste avsevärda framsteg ske.
– Det är rätt att säga att Köpenhamnsmötet inte gav den överenskommelse som världen behöver nå för att möta klimatförändringarna – och det gör uppgiften framför oss mer brådskande, och det innebär också att möjligheterna att vidta åtgärder försvinner snabbare än de gjort tidigare, sade de Boer.

Några viktiga framsteg
menade de Boer ändå att mötet ledde till: Klimatförhandlingarna har lyfts till högsta politiska nivå. Det finns också konsensus om snabba insatser för att bistå fattiga länder samt att vidta långsiktiga åtgärder.
– Jag hoppas vi snart kan se pengar börja röra på sig i fråga om de snabba insatserna, sade de Boer och hänvisade till att EU redan har pengarna inkluderat i budgeten.
Inför det kommande årets diskussioner säger de Boer att flera länder har krävt att förhandlingsarbetet måste intensifieras.
– En större gruppen av länder stödde överenskommelsen i Köpenhamn. Det finns ett politiskt åtagande, även om överenskommelsen formellt aldrig antogs.

Till den 31 januari ska länder ge besked om de accepterar Köpenhamnsöverenskommelsen. Industriländer ska meddela om de mätbara utsläppsminskningar de är villiga att ta på sig, medan utvecklingsländer ska tala om vilka åtgärder de är villiga att vidta för att hejda utsläppen. Men även om ett land sätter upp sig på listan är överenskommelsen fortfarande frivillig.
– Länder måste inte vidta lagligt bindande åtgärder, utan det handlar om vad de har för avsikter, sade de Boer.
Klimatkonventionens generalsekreterare kunde också konstatera att resultatet från Köpenhamn är mycket försiktigt uttryckt i fråga om huruvida Mexikomötet kommer att leda fram till ett bindande avtal.

I helgen höll
även EU ett informellt miljöministermöte i Sevilla där resultatet från Köpenhamn var en av diskussionspunkterna. Efter mötet sade den spanske statssekreteraren för miljöfrågor, Teresa Ribera, att viljan från EU:s sida att skapa en stark överenskommelse fortfarande finns. Men hon kunde inte ge något närmare besked om huruvida målet att minska utsläppen med 20 procent till 2020 kan komma att höjas till 30 procent.
– Vad vi fortfarande måste avgöra är jämförbarheten. Vi måste titta på vad andra länder gör för ansträngningar och den informationen har vi ännu inte, sade hon.