Koldioxidskatt blir EU-fråga

En gemensam koldioxidskatt för EU-länderna kan bidra till att ge nästa klimattoppmöte ett bättre utfall än i Köpenhamn föreslår tankesmedjan Global Utmaning. EU-kommissionen väntas lägga ett förslag om koldioxidskatt i april, men frågan är kontroversiell och det är långt ifrån säkert att den antas av alla EU-länderna.

Global Utmaning arbetar tillsammans med EU-kommissionen med förberedelser inför nästa stora klimattoppmöte i mexikanska Cancun i november. Efter kritiken mot det magra utfallet av klimatmötet i Köpenhamn har nu den fristående tankesmedjan Global Utmaning varit aktiv i arbetet med hur EU ska arbeta för att nästa klimatmöte ska mynna ut i bättre resultat.
– Vi måste fortsätta arbeta för ett juridiskt bindande avtal, men vi måste också få till stånd en strategi för handel, investeringar och tillväxt som visar hur utsläppsbegränsningarna ska genomföras, sa Allan Larsson, tidigare finansminister (S) och här författare till policypappret Från Köpenhamn till Cancun, som presenterades under torsdagen.

Grundbulten, enligt Global Utmaning, ligger i att etablera ett golv för koldioxidpriset vilket skulle öka incitamenten till ett grönt teknikskifte.
– Vi tror att ett långsiktigt pris på 40 euro per ton är rimligt, sa Allan Larsson.

Ett medel som föreslås för att upprätthålla prisgolvet är en gemensam koldioxidskatt inom EU, samt att få in den inre marknaden som en del av klimatpolitiken.

Under dagen uppgav Financial Times Deutschland att EU-kommissionens skattekommissionär Algirdas Semeta kommer att lägga fram ett förslag om en gemensam europeisk koldioxidskatt. I dagsläget finansieras EU:s klimatåtgärder med utsläppsrätter, vilket emellertid enbart täcker in 40 till 45 procent av växthusutsläppen. Koldioxidskatten skulle vara en möjlighet att komma åt de återstående 60 procenten.

Sverige har haft koldioxidskatt sedan början av 1990-talet och finansminister Anders Borg (M) har tidigare uttalat sig positivt till en gemensam europeisk koldioxidskatt.

Skattefrågan är däremot långt ifrån enkel att lösa. Förslaget har avvisats flera gånger under de senaste decennierna och enbart ett fåtal EU-länder har en koldioxidskatt idag. För att en gemensam koldioxidsskatt ska införas krävs att alla EU-länder ger sitt stöd.

Lars-Erik Liljelund, regeringens rådgivare i klimatfrågor, var på plats när rapporten presenterades och menade att det finns anledning att vara positiv till förslagen från Global Utmaning, men är ändå inte förvånad över utgången av Köpenhamnsmötet. Förhandlingarna om en ny klimatstrategi påbörjades på Bali 2007 och har sedan dess i stort sett inte gjort några framsteg, framhöll Liljelund.
– Det man inte har lyckats lösa på två år kan man inte förvänta sig att kunna lösa på två veckor.

Liljelund sa att Global Utmanings strategi har stor potential men påpekade också att EU skulle vinna på att börja skapa koalitioner och bygga relationer.
– Under Köpenhamnsmötet visade bland annat flera afrikanska länder och ö-nationer att de var intresserade av att bygga upp en gemensam koalition med EU och det tror jag är helt avgörande.

På torsdagen stod det också klart att klimatkonventionens generalsekreterare, Yvo de Boer, avgår. Bakslaget i Köpenhamn där världens länder misslyckades med att nå ett gemensamt avtal tycks ha tagit honom hårt och den 1 juli kommer han att lämna sin post.
– Det var ett
svårt beslut att fatta, säger de Boer i ett uttalande och menar att han istället kan bidra till att resultat nås i klimatförhandlingarna genom att övergå till den privata sektorn.
– Köpenhamn gav oss inte en tydlig överenskommelse ifråga om juridiska avtal, men den politiska viljan och riktning mot en värld med låga koldioxidutsläpp är överväldigande. Det manar till partnerskap med näringslivssektorn och jag har möjlighet att bidra till att så sker, säger han.

Vem som efterträder honom har ännu inte tillkännagetts. Men klart är att den personen har ett omfattande och svårt arbete framför sig att ro ett avtal i hamn som alla världens länder kan sluta upp bakom.