Hemlig EU-rapport sågar datalagringsdirektivet

En hemligstämplad rapport från EU-kommissionen som analyserat datalagringsdirektivets effekter visar flera svagheter i direktivet. Enligt Aftenposten finns det inte några bevis för att direktivet leder till fler lösta brott. Det ska heller inte finnas någon statistik som talar om en minskad kriminalitet eller högre grad av lösta brott.
– Det här kommer troligtvis att leda till ändringar i direktivet, säger professor Finn Arnesen en av Norges ledande EU-jurister, till Aftenposten.

Rapporten slår ändå fast att trafikdata är viktigt för att bekämpa kriminalitet. Siffrorna är emellertid osäkra eftersom flera länder bara har haft datalagringsdirektivet under kort tid. Storbritannien, Tyskland och Frankrike är storförbrukare av trafikdata, medan andra länder använder det i mindre skala.

Hallstein Bjercke, direktör på branschorganisationen IKT-Norge, säger att rapporten är så allvarlig att hela direktivet kan komma att återkallas och att den kommer samtidigt som det i EU råder en stor osäkerhet kring direktivet.
– Jag är övertygad om att det minst kommer att bli ändringar i direktivet, säger han till Aftenposten.

Ett viktigt mål med datalagringsdirektivet har varit att skapa lika villkor i IT-näringen, något som enligt rapporten heller inte har skett.

Sverige hör till ett av de länder som, trots påtryckningar, ännu inte har infört direktivet. Ulf Wallentheim, ämnesråd på justitiedepartementet, har inte läst rapporten men säger att Sverige ändå är skyldiga att införa datalagringsdirektivet.
– Det finns uppgifter från polisen om att datalagringsuppgifterna behövs för att lösa viss typ av brottslighet. Det är ingen som ifrågasätter polisens behov av uppgifterna, säger Wallentheim.

EU:s datalagringsdirektiv säger att telefon- och internetoperatörer måste spara uppgifterna om kundernas kommunikation i mellan sex månader och två år. Syftet är att det ska underlätta för polisen att lösa brott.