Malmström klar med nytt Swiftavtal

Det är åter det så kallade Swiftavtalet, som EU-parlamentet röstade ner i februari trots hård debatt och lobbying för det, som är på tapeten igen. Swift-avtalet ska ge USA tillgång uppgifter om banktransaktioner i Europa som misstänks ha kopplingar till terroristverksamhet. Att ta fram ett nytt avtal med USA blev en av Cecilia Malmströms första, och svåra, arbetsuppgifter som kommissionär.

Hon presenterade det nya avtalet för EU-parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter i dag, men enligt ledamoten Jan Albrecht, den gröna gruppens förhandlare om Swift-avtalet, fick Malmström ingen positiv respons.
– Alla var besvikna att över att det hon presenterade i princip var det slutgiltiga avtalet. Vi har många synpunkter som inte verkar komma med. Som det ser ut nu tror jag inte att parlamentet kommer att rösta ja, säger Jan Albrecht till Europaportalen.

Det parlamentarikerna anser vara otillräckligt är bland annat att stora mängder så kallade bulkdata överförs, att perioden på fem år som datan sparas i USA är för lång och att avtalet ska gälla i fem år utan att kunna omförhandlas innan dess.

Cecilia Malmström bekräftar att det avtal som nu har förhandlats fram är det som kommer att gälla. Hon räknar med att avsluta det helt och hållet inom några dagar eller till och med några timmar.
– Det finns många förbättringar jämfört med det förra avtalet. Det är klart att parlamentarikerna har frågor och måste läsa in sig på detaljerna, men det var en mycket bra diskussion vi hade i dag, sade Cecilia Malmström om mötet som hölls bakom lyckta dörrar.

Det fanns ingen möjlighet att böja sig för amerikanarnas krav på att lagra datan i fem år eftersom USA visat uppgifter på att så gamla data har kunnat användas i brottsutredningar, enligt Malmström.

Det blir Europol, EU:s polismyndighet, som ska kontrollera att förfrågningarna från USA om dataöverföringar följer reglerna i avtalet. Det har ifrågasatts om Europol har det mandatet i dagsläget. Dessutom kommer Europol inte att kunna kontrollera specifikt vilka data som sedan överförs från Swift, det belgiska bolag som registrerar banktransaktionerna, till de amerikanska myndigheterna.
– Europols uppgift blir att se om förfrågan är tillräckligt smal och att den kan kopplas till en pågående brottsutredning, inte att titta på specifika data som förs över, sade Cecilia Malmström.

En förbättring med det förra avtalet är enligt EU-kommissionären en möjlighet för europeiska medborgare att vända sig till amerikanska myndigheter för att överklaga utlämningsbeslut på samma villkor som medborgarna i USA. Hittills har det dock inte varit någon i USA som har gjort det.

USA har också lovat att dela med sig av alla de uppgifter som kan ha betydelse för brottsutredningar i Europa och att bistå EU om man vill skapa ett motsvarande terroristspårningsprogram, något som EU-parlamentet har krävt. I nuläget finns det dock inget intresse för ett sådant program, som skulle kosta miljarder att bygga upp, bland EU:s medlemsländer.

EU-parlamentet kommer med största sannolikhet att rösta om det nya Swift-avtalet i början på juli. När EU-parlamentet sade nej i februari hade USA:s utrikesminister och finansminister skickat ett brev till parlamentarikerna och vädjat om ett ja. I april var USA:s vice president Joe Biden i EU-parlamentet och förklarade hur viktigt ett avtal är i kampen mot terrorism.