Jag beklagar att Alliansen inte driver eurofrågan tydligare, skriver EU-minister Birgitta Ohlsson (FP).

Jag beklagar att Alliansen inte driver eurofrågan tydligare, skriver EU-minister Birgitta Ohlsson (FP).

Sverige får inte fastna på fel sida historien

Flera faktorer talar för att Sverige skulle gynnas starkt av att införa euron. Att införa euron kan vara lika viktigt för svensk ekonomi som själva EU-medlemskapet. Det skriver EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) i replik till Jonas Sjöstedt (V).

Lite i skymundan fick Estland nyligen klartecken till att bli EU:s 17:e euromedlem från och med årsskiftet. Estland är ett av EU:s minsta länder med 1,4 miljoner invånare. I en europeisk ekonomi med en gemensam marknad blir det alltför kostsamt för ett så litet land att ha en egen valuta. Estlands situation idag är ungefär som om Västra Götalandsregionen hade haft en egen valuta. Det vore naturligtvis absurt, men tankeexperimentet illustrerar varför eurokritikernas argument är svaga för små länder. Om en ekonomi är liten och väl integrerad med omvärlden blir vinsterna av att ingå i en gemensam valuta alltid högre än eventuella fördelar med bibehållen valutaflexibilitet och ränteoberoende.

Jonas Sjöstedt (V) påstår att Sverige gynnades av att ha kronan som valuta under krisen, men presenterar inga belägg för detta. Sveriges exportutveckling under krisen skiljde sig dock inte mycket – om alls - från eurozonens utveckling. Vår export störtdök under krisen och har först skjutit fart under våren 2010 – i takt med att kronan har stärkts mot euron. Den stora skillnaden när det gäller hur väl olika länder har klarat sig under krisen går istället mellan länder som har ordning på sina statsfinanser och länder som inte har det. Valet av valuta har spelat mindre roll. Tyskland och Sverige går bra med och utan euro. Spanien och Storbritannien har klarat sig dåligt med och utan euro. Däremot hade vi sannolikt haft en valutakris ovanpå finanskrisen om euron inte hade funnits och det hade alla länder förlorat på. Det hade kunnat bli droppen som fick hela det globala ekonomiska och finansiella systemet att kollapsa under hösten 2008.

I takt med att allt fler EU-länder ansluter sig till euron förändras dock Sveriges eurokalkyl på längre sikt. Jag ser med oro på en situation om några år när Sverige riskerar att vara det enda EU-landet i vårt närområde som inte har euron som valuta. Vi får inte fastna på fel sida av historien.

Sedan skuldkrisen bröt ut i våras har fokus i debatten legat på det ömsesidiga beroendet mellan EU-länderna. Det har handlat om den europeiska valutafonden, stresstester av Europas banker, skuldsaneringsprogram och sanktioner för länder som inte följer stabilitets- och tillväxtpakten. Om skuldkrisen lärde oss något så är det att vi alla sitter i samma båt. Det krävdes gemensamt agerande på EU-nivå för att avvärja krisen. Sverige är med och betalar därför att vi påverkas lika mycket av skuldkrisen som euroländerna. Men vi hamnar utanför beslutsfattandet. Det är inte en rimlig ordning.

När Sveriges ekonomi nu återhämtar sig och vi även ser gröna skott i eurozonen, är det viktigt att börja föra en debatt om företagens villkor i anslutning till euron. Enligt en aktuell rapport från Kommerskollegium anser över 70 procent av Sveriges företag att deras utrikeshandel skulle gynnas av att Sverige införde euron som valuta. Bland medelstora företag är siffran så hög som 80 procent.

Detta är naturligtvis ingen tillfällighet. Flera faktorer talar för att Sverige skulle gynnas starkt av att införa euron. Liksom Estland har vi ordning på våra statsfinanser. Samtidigt har eurons handelsstimulerande effekter visat sig vara betydligt starkare än vad forskarna hade förväntat sig. Faktum är att eurons handelseffekter anses vara lika stora som effekterna av EU:s inre marknad. Att införa euron kan alltså vara lika viktigt för svensk ekonomi som själva EU-medlemskapet.

Men eurofrågan handlar inte bara om ekonomi utan även om ideologi. På 2000-talet borde individens frihet att handla gränslöst väga tyngre än statlig kontroll och tanken att varje liten del av Europa ska ha en egen valuta. Euron gör att våra mentala gränser suddas ut och att det blir enklare för oss alla att resa, handla och betala inom Europa. Eurofrågan handlar således om att förverkliga en vision om ett helt och fritt Europa, den vision som föddes i och med Berlinmurens fall 1989.

Av alla dessa skäl beklagar jag att alliansen inte enats kring ett skarpare förslag om att gå vidare med eurofrågan under den kommande mandatperioden. Så här lyder vår överenskommelse i valmanifestet.

Ett eventuellt framtida svenskt inträde i valutaunionen måste föregås av en folkomröstning. Tidpunkten för en sådan måste beslutas av riksdagen. En folkomröstning bör genomföras först efter en bred diskussion där för- och nackdelar på nytt prövas i ljuset av bland annat erfarenheter och utveckling i länderna i och utanför eurosamarbetet.

När skuldkrisen exploderade var det bara Folkpartiet som inte darrade på manschetten. Vi stod upp för euron när det blåste som starkast. Det kommer vi att fortsätta göra. Sverige är en del av Europa. Därför säger vi ja till euron.

Birgitta Ohlsson
EU-minister (fp)