Förslag om stärkt strejkrätt togs bort

Vid en presskonferens i Bryssel, som skjutits upp i två timmar, presenterade på onsdagen kommissionären Michel Barnier förslaget om 50 reformer för den inre marknaden. Där har ett ursprungligt förslag om förstärkt strejkrätt, efter diskussion i kommissionen, tagits bort.

–  Texten har förändrats. I det nya förslaget sägs att man ska försäkra sig om att det finns en respekt för grundläggande rättigheter, men inget nämns om rätten att strejka, säger Barniers talesperson Chantal Dunne apropå punkt 29 i förslaget.

I den punkten föreslogs tidigare en social klausul i lagstiftningen om inre marknaden för att förstärka rätten att ”vidta kollektiva åtgärder och strejka” gentemot etableringsfriheten. EU-kommissionen hänvisade till Lissabonfördragets mål om en ”social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft” och EU:s stadga om de medborgerliga fri- och rättigheterna.

På det sättet såg man ut att gå facken till mötes i den heta frågan om löntagares rättigheter i EU, men nu är alltså ordet "strejka" och den skarpare formuleringen om "social klausul" borta.

På en direkt fråga från en journalist under presskonferensen på onsdagen om varför man tagit bort punkten om strejkrätt gav Michel Barnier ett otydligt svar.

– Men strejkrätten existerar, sa Michel Barnier med ett skratt och såg oförstående ut.

Enligt Barnier hade punkt 29 orsakat diskussioner, men han sa att inget förslag om att gå längre i att liberalisera marknaden kommer genomföras utan att respektera stadgan om de grundläggande fri- och rättigheterna.

LOs och Europafackets ordförande Wanja Lundby-Wedin är
kritisk till ändringen i förslaget, och säger att det innebär att inget
förändras från idag.

– Vi
är besvikna därför att Barroso sa när han skulle bli omvald till ordförande för
kommissionen att det här var en fråga där han ville se till att man stärkte
löntagarnas rättigheter, och skaffade en bättre balans mellan inre marknadens
krav på rörlighet och de rättigheter löntagarna har.

Hela paketet, kallat Single market act, syftar till att
ytterligare riva hinder för en europeisk inre marknad. En ”konkurrenskraftig
social marknadsekonomi” är ledorden, och bland förslagen finns fördelar för små
och medelstora företag som en gemensam skattebas och enklare redovisningsregler.
Kommissionen vill också se förenklad internethandel över gränserna, gemensamma
regler för socialt företagande och enhetliga yrkeskvalifikationer.

Poul Nyrup
Rasmussen, ordförande för Europeiska socialistpartiet välkomnar förändringarna,
men är orolig över ”gapet mellan ekonomiska intressen och folkets intressen” i
förslagen.

 – Den sociala
dimensionen i Single market act är svag och inte tillräcklig för att möta
utmaningen med 23 miljoner arbetslösa européer och 80 miljoner som lever i
fattigdom, sa han i ett utalande.

I kommissionens paket finns också ett förslag som ska förbättra
genomförandet av utstationeringsdirektivet. Kommissionen skriver att ett sådant förslag
"sannolikt kommer innehålla eller kompletteras med ett förtydligande av
utövandet av sociala rättigheter”.

Enligt Poul Nyrup Rasmussen är det här en alltför vag
skrivning. Han säger att utstationeringsdirektivet behöver göras om och de
sociala rättigheterna lyftas fram mer.