Råvarustrategi möter kritik
2 februari 2011 | ”Afrika i förhandlingsläge”Kommissionen talar om en ”win-winsituation” genom att verka för styrning, investeringar och geologiska kunskaper i Afrika. Kritiker ser en politik där EU ”bygger vägar och hamnar”, men bara för att kunna säkra frakten av naturresurser till Europa.
EU har när det gäller Afrika särskilda förslag som kopplas till
utveckling och det man kallar ”råvarudiplomati”. Grundtanken är att EU
ska hjälpa afrikanska länder till bättre råvaruutvinning. I det ingår
att skapa ett bättre investeringsklimat, att bygga infrastruktur och
försöka öka insynen i kontrakt och betalningar som gäller råvaror. Det
senare är bland annat ett försök att kunna spåra varifrån råvaror kommer
och försäkra sig om att intäkter från handeln inte används för att
finansiera krig, en fråga som är aktuell inte minst när det gäller
Kongo, varifrån EU importerar det mesta av sin kobolt.
För att säkra EU:s råvarutillgång i framtiden vill kommissionen motarbeta att andra länder använder sig av handelshinder för att skydda den egna marknaden. Men Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, menar att politiken inte är konsekvent.
– Inget av länderna som är utvecklade idag använde den metoden som de förespråkar för Afrika. Alla hade handelsrestriktioner och exportskatter för att gynna utveckling, diversifiera och industrialisera ekonomin. Och sedan när den egna industrin är redo för konkurrens på den internationella marknaden, inför man frihandel, säger Carl Schlyter.
I det uppdaterade förslaget som kommissionen presenterade idag finns nya skrivningar om att ”skapa länkar mellan den (råvaru)utvinnande industrin och den lokala industrin”, något som man menar kan skapa mångfald. Karin Gregow, som är handläggare på Forum Syd, ser det som kosmetiska förändringar.
– Det man tänker sig göra genom sin utvecklingspolitik står ju i konflikt med det man förespråkar genom handelsstrategierna, säger Karin Gregow.
Carl Schlyter ser det som en viktig förbättring att språkbruket har mildrats i det nya förslaget, när det gäller hur EU ska agera gentemot handelshinder i andra länder.
– Fortfarande finns dock tanken att ”vi ska bygga vägar och hamnar åt dem, så att de kan exportera råvaror till oss”, säger Carl Schlyter.
Claude Kabemba är chef på Southern African Resource Watch, en organisation som undersöker hur naturresurser används i tio afrikanska länder, och i december deltog han i ett seminarium i Stockholm arrangerat av Forum Syd.
Han sade då att EU fortsätter på ”samma gamla bana” när de lägger upp sin råvarustrategi gentemot Afrika, en bana som enligt Kabemba inte längre är gångbar.
– Europa ska vara försiktiga, för Kinas närvaro gör att Afrika har en möjlighet att förhandla, sade Kabemba.
Han menar också att en relation med EU inte kan handla om en ren råvaruexport från Afrikas sida.
– Afrikas största utmaning är att skapa jobb, och det kan vi göra genom att utveckla en industri för att själva förädla råvarorna, sade han.