USA:s säkerhetsminister Janet Napolitano förhandlar med EU om ett PNR-avtal.

USA:s säkerhetsminister Janet Napolitano förhandlar med EU om ett PNR-avtal.

Bild: Christian Wohlert

EU-tungviktare kritiserar USA-avtal

USA:s krav på att spara europeiska flygdata i 15 år stöter på patrull i EU:s ministerråd, där länder som Frankrike, Tyskland och Italien ska ha motsatt sig det.

EU-kommissionen och USA har förhandlat fram ett avtal som ska reglera USA:s tillgång till uppgifter över flygpassagerare från europeiska flygbolag. Det är ett så kallat PNR-avtal, förkortning för Passenger Name Records, som tvingar flygbolag att logga 19 typer av personliga uppgifter om sina resenärer. I förslaget till avtal har USA och kommissionen kommit överens om att uppgifterna ska sparas i 15 år i USA, kunna användas i praktiskt taget vilka brottsutredningar som helst och behållas av USA även om avtalet skulle sägas upp.

Som Europaportalen skrev om i förra veckan kommer EU-parlamentet, som måste ge sitt godkännande, att motsätta sig avtalet.

– Jag förutsätter att kommissionen går tillbaka till USA och omförhandlar flera punkter i avtalet, sade den tyske liberalen Alexander Alvaro till Europaportalen.

Nu framkommer det att även EU:s andra lagstiftande institution, ministerrådet där medlemsländernas regeringar sitter, har invändningar. Det gäller framför allt den långa lagringstiden och i vilket syfte uppgifterna ska användas.

– Sverige har en positiv inställning till ett PNR-avtal för brottsbekämpning och för ett bättre skydd av personuppgifter. Dock vill vi att lagringstiderna ska vara så korta som möjligt. Inom EU finns ett förslag på fem år och går det att få det kortare än så är det bra, säger Tomas Färndahl, ämnessakkunnig på justitiedepartementets polisenhet.

Enligt uppgifter till den österrikiska tv-kanalen Orf har även tungviktare som Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Nederländerna lagt in kritiska synpunkter vid mötet i en arbetsgrupp i ministerrådet i förra veckan. Länderna påpekade att avtalet mellan Australien och EU, som ännu inte är slutförhandlat, har en lagringstid på fem och ett halvt år. Rådets rättsliga tjänst ska ha meddelat att en lagringstid på över två år vore oförenligt med EU:s egna regler.

Enligt den amerikanske journalisten Edward Hasbrouck, som har följt frågan om registrering av flygdata i flera år, är avtalet inte bindande för USA. Hasbrouck skriver  på sin blogg att USA redan har tillgång till europeiska flygdata via flygbolagen på amerikansk mark och att avtalet snarare är ett alibi för att EU inte ska behöva följa sina egna, strängare dataskyddsregler. Gjorde man det skulle EU behöva straffa de flygbolag som i dag lämnar ut data till USA, enligt Harbrouck.

EU-kommissionär Cecilia Malmström ska i april ha ställt in ett möte med de amerikanska förhandlarna på grund av deras ovilja att mötas på halva vägen. Att ett avtal med USA skulle kunna vara i linje EU:s regler framstår som omöjligt, det medger även den svenska sidan.

– Om vi ska hårdra det och kräva att EU:s dataskyddsregler ska gälla fullt kan det betyda att inget europeiskt flyg kan landa i USA och det är en situation ingen vill ha, säger Tomas Färndahl på justitiedepartementet.