EU-nämnden idag. Riksdagsledamoten Jonas Sjöstedt (V) lyssnar på statsminister Fredrik Reinfeldt.

Bild: Anders Selnes

Hoppa till artikelns andra spalt.

SD avgjorde svensk EU-linje om finansskatt

Sverige hoppas få stöd för skärpta bankregler. Samtidigt går regeringen emot Tyskland och Frankrike i viktig fråga. Det framkom vid onsdagens möte i riksdagens EU-nämnd.

Snart går EU-ländernas stats- och regeringschefer in på det tredje året av krishantering och sedan hösten 2008 har diskussionerna om olika krislösningar avlöst varandra. På söndag är det dags igen. Vissa förväntningar finns på att detta möte blir ett steg framåt även om tyskarna i måndags skickade ut signaler på att det dröjer långt in i nästa år innan alla krisbeslut är på plats.

Flera förslag, några långsiktiga andra mer kortsiktiga åtgärder, håller sakta men säkert på att förändra det europeiska samarbetet inte minst mellan de sjutton länder som ingår i eurosamarbetet.  Sverige har hittills stött förslagen. Men från svensk sidan finns det sedan länge en skepsis mot hur enskilda EU-länder sköter krishanteringen något som statsministern även luftade vid onsdagens EU-nämndsmöte i riksdagen.

– Låt oss påminna oss om att det spelar ingen roll hur många nya regelverk EU antar så länge de inte följs av nationella åtgärder, sade Fredrik Reinfeldt.

Regeringens ambitioner att Sverige ska tillhöra kärnan i EU-samarbete utsätts nu för ett nytt prov i och med det tysk-franska förslaget att införa en transaktionsskatt i finanssektorn även kallad finansskatt eller mer felaktigt för Tobinskatt. Kärt barn har många namn brukar det heta men den svenska regeringens känslor för denna skatt är milt sagt svala. Kommissionen har lagt ett förslag som ska diskuteras i ministerrådet och Europaparlamentet men redan före diskussionerna sätter Sverige tillsammans med Storbritannien ner foten.

– Det finns andra och bättre sätt att hantera finanssektorns risktagande. Som införandet av stabilitetsfonder internationellt och inom EU liksom möjligheten att höja kapitaltäckningskraven för bankerna nationellt, sade Reinfeldt till EU-nämnden.

Bland andra borgerligt styrda länder som Tyskland och Frankrike ser man skatten som ett sätt för en underbeskattad sektor att bidra till att täcka ländernas budgetunderskott. I Sverige däremot är diskussionen om transaktionsskatt en vänster-högerfråga vilket var tydligt på EU-nämndens möte där alliansen klarade en majoritet tackvare stöd från Sverigedemokraterna.

Regeringen har på senare tid ökat sina ansträngningar för att Sverige som inte tillhör eurozonen inte ska hamna utanför diskussionsrummen när de principiellt viktiga besluten kring krishanteringen tar form. I ett par debattartiklar i tysk och brittisk press har regeringsföreträdare lagom inför toppmötet försökt sprida den svenska visionen om krishantering, som bottnar i egna erfarenheter från början på 1990-talet. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg ska därför i helgen söka gehör för ytterligare skärpning av regelverket för Europas banker - ett förslag i den riktningen släppte EU-kommission i förra veckan. Sverige vill se ökat ansvarstagande hos ägare och ledning för bankerna, ökat kapitalteckningskrav och att så kallade stabilitetsavgifter för banker införs.

– Jag kan konstatera att återkommande djupa bankproblem kommer att påverka Sverige. Därför tycker jag det är bra att ha ett inflytande i just den delen, sade Fredrik Reinfeldt.

Regeringens hetaste besked i dag var att man inte har några planer på att delta i utlåningsaktioner till krisdrabbade länder som Grekland och Portugal underförstått: eftersom det är riksdagen som äger lånefrågan och regeringsmajoriteten är osäker. Jonas Sjöstedt (V) som inte vill se förlorade skattekronor försökte pressa Reinfeldt på lånefrågan med tillägget, om den senaste pressuppgiften, att EU håller på att förbereda en jättefond på 2000 miljarder euro.

– Jag vill ha ett tydligt besked: ska Sverige vara med och riskera miljarder på miljarder på miljarder för att rädda franska och italienska banker, frågade Sjöstedt.

Fredrik Reinfeldt svarade med att anklaga Sjöstedt för nationalism.

– Jonas Sjöstedt fångar den sociala oro som finns i delar av Europa. Det är lätt att förstå den. Men sedan blir det svårt att hänga med Sjöstedt i förlängningen: att jag inte på något sätt ska vara med och lösa de problemen. Den typen av nationalism kan man ju stå för. Jag vill varna för att om alla sa så skulle grekerna bli rätt ensamma.

Det tyska förslaget att ändra EU:s fördrag för att den vägen få en bättre ordning på EU-ländernas finans- och budgetpolitik avvisades av Reinfeldt som ytterst tveksamt även om han inte helt stängde dörren.

– Vi är tveksamma till att i detta redan bekymmersamma läge öppna upp en debatt om fördragsändringar som säkert skulle leda till långa och uppslitande diskussioner. Syfte och omfattning måste först klarläggas.

I stället ger Sverige sitt stöd till ett nederländskt förslag att inrätta en ny kommissionärspost som ska övervaka medlemsländernas budgetar. En förändring som inte ska behöva fördragsändringar för att genomföras.

–Det här är ett av de förslag som finns. Det som förstärker kommissionen tror jag rent allmänt är bra för det är den resursstarka institution som har möjligheten att agera mot mycket av de problem som finns, sade Reinfeldt till Europaportalen efter mötet.

Så du har förhoppningar kring det?

– Det här är bättre för det bygger inte på fördragsändringar och förstärker kommissionen. Det liknar för övrigt det som finns i den europeiska semestern och stabilitets- och tillväxtpakten, att det ska finnas möjligheter att agera mot länder som överskrider bland annat treprocentsmålet för budgetunderskott.