Storbritanniens vice premiärminister Nick Clegg, franske socialisten François Hollande och tyske talmannen Norbert Lammert.

Storbritanniens vice premiärminister Nick Clegg, franske socialisten François Hollande och tyske talmannen Norbert Lammert.

Bild: World Economic Forum/Guillaume Paumier

Många hinder för ny europakt

Resultatet av fredagens EU-toppmöte har diskuterats och lett till politiska kontroverser i Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Finland.

Toppmötets två huvudrollsinnehavare, Angel Merkel och Nicolas Sarkozy, var mycket nöjda med resultaten.

– Ett annat Europa växer fram, sade Sarkozy i en intervju med den franska tidningen Le Monde på måndagen.

Temperaturen i den franska inrikespolitiken är hög – nästa år äger presidentvalet rum. Den franske socialistiske presidentkandidaten, François Hollande, menar att han inte står bakom överenskommelsen att Frankrike ska skriva in en klausul om budgetdisciplin i sin författning. Ett sådant tillägg skulle kräva två tredjedelars majoritet i det franska parlamentet, vilket sittande president Nicolas Sarkozy inte har i dag.

Olivier Blanchard, chefsekonom på Internationella valutafonden, IMF, menar att det som hände förra veckan var viktigt.

– Det är en del av lösningen, men det är inte lösningen, sade Olivier Blanchard.

Norbert Lammert, talman i tyska förbundsdagen och partikamrat med förbundskansler Angela Merkel, uttryckte på söndagen tvivel om huruvida förslaget att ge EU-kommissionen makt att granska nationella budgetar är förenligt med den tyska författningen.

Den brittiske premiärministern David Camerons kompromisslöshet på mötet, där han blankt vägrade att gå med på fördragsförändringar, har väckt bestörtning inte bara bland många EU-ledare. På söndagen uttryckte Nick Clegg, ledare för det brittiska koalitionspartiet Liberaldemokraterna, sin upprördhet över Camerons veto på EU-toppmötet.

– Jag är ytterst besviken. Det finns en verklig fara att Storbritannien isoleras och marginaliseras, sade han i en intervju med public service-kanalen BBC.

Den finska finansministern Jutta Urpilainen har invänt mot förslaget som ersätter enhällighet med kvalificerad majoritet i EU:s permanenta krisfond, ESM. Hon menar att det strider mot grundlagen att låta yttre organ bestämma över finska skattepengar. Enligt henne måste Finland få genom sitt krav på att enhällighet ska råda, eller så går landet inte med i europakten, rapporterar finska public service-kanalen YLE.

Kreditvärderingsinstitutet Moody's ansåg på måndagen att EU-toppmötet åstadkom för få nya åtgärder. De står därför kvar vid sitt tidigare beslut om att se över EU-ländernas kreditbetyg under början av nästa år. Sänkningar kan vara att vänta.

Huruvida Irland kommer att hålla en folkomröstning om att gå med i europakten är ännu inte klart.

Förra veckans EU-toppmöte var tänkt att ta fram en lösning som kan lugna marknaden och sätta euron på rätt spår igen.

Resultaten av torsdagens nattmangling blev en finanspolitisk ”europakt” där EU-kommissionen får makt att granska ländernas budgetar innan de antas och kan införa sanktioner mot dem som inte håller sig till reglerna. Storbritannien lade in sitt veto så en regelrätt förändring i EU-fördraget blir det inte.

Dessutom ska de länder som går med i europakten skriva in i sina författningar att de ska ha en balanserad budget. Tyskland och Spanien har redan detta inskrivet.

En ekonomisk brandvägg som ska hindra krisen att sprida sig sattes också upp.

På måndagen föll euron, om än lite, och marknaden gick ned.