Tysklands förbundskansler Angela Merkel fick inte sin vilja genom på torsdagens toppmöte.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel fick inte sin vilja genom på torsdagens toppmöte.

Ny europakt bildad

Under natten kom euroländerna överens om att bilda en budgetpakt tillsammans med sex andra länder. En ekonomisk brandvägg ska upprättas tillsammans med IMF.

EU-ledarna bröt upp klockan fem på morgonen efter ett stormigt möte utan enighet.

Några länder, framför allt Storbritannien, blockerade det tysk-franska kravet på en fördragsförändring. Detta innebar att euroländerna, tillsammans med de länder som vill, nu går vidare och bildar en mellanstatlig "europakt" utanför EU-fördraget. Den juridiska etiketten på det nya samarbetet är dock ännu inte helt tydlig.

Utan en förändring i EU-fördraget är det osäkert om automatiska sanktioner kan införas för de länder som bryter mot budgetreglerna. Något som många ansett vara nödvändigt för att lugna marknaden.

De övriga länderna som lovat att följa med euroländerna i den nya pakten är Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien. Under torsdagskvällen var den svenske statsministern svagt positiv till att gå med, men på fredagsmorgonen framkom att Reinfeldt tvekar på svenskt deltagande.

I riksdagen EU-nämnd sade Socialdemokraterna på fredagsförmiddagen att de vill veta mer innan de bestämmer sig om Sverige ska gå med.

Förutom Sverige är det Storbritannien, Ungern, Danmark och Tjeckien som i nuläget inte har anslutit sig till "europakten".

I likhet med Sverige vill Danmark och Tjeckien första konsultera sina parlament innan de bestämmer sig.

Storbritannien har däremot hårdnackat sagt nej.

Den nya finanspolitiska pakten innebär bland annat att EU-kommissionen ska granska ländernas budgetar innan de godkänns i de nationella parlamenten.

EU-ledarna enades om en ekonomisk brandvägg för att hindra att krisen sprider sig vidare. I den ingår att europeiska centralbanker ska låna ut 200 miljarder euro till Internationella valutafonden, IMF. IMF ska i sin tur stärka de två krisfonderna EFSF och ESM för att bistå euroländer. Den permanenta krisfonden, ESM, ska börja fungera redan i juli nästa år.

Sverige har nu tio dagar på sig att besluta om man vill låna ut till IMF. Än så länge finns inga siffror om hur mycket Sverige i sådana fall kommer låna ut.

EU-nämnden gav klartecken för att Sverige ska förhandla vidare med att Sverige ska bidra med ett nytt stort lån till IMF som sedan ska lånas ut till EU:s krisfonder. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna gick emot.

Toppmötet ska enligt uppgift ha varit mycket ostyrigt där Tysklands Angela Merkel orubbligt hållit fast vid sitt krav på fördragsförändring och Storbritanniens David Cameron varit lika obevekligt inställd mot allt vad kompromissvilja heter.

Se nattens EU-dokument.