Den danska ekonomi- och inrikesministern Margrethe Vestager tar ett steg närmare finanspakten.

Den danska ekonomi- och inrikesministern Margrethe Vestager tar ett steg närmare finanspakten.

Mindre makt för Bryssel i ny finanspakt

I det nya förslaget till finanspakt lättar man på budgetkraven samtidigt som det öppnas för ett framtida brittiskt deltagande.

Danmark, nuvarande ordförandeland i EU, har tvekat om man ska gå med i den finanspakt som EU-ledarna på det senaste toppmötet kom överens att ta fram. Nu lutar det åt att landet kommer delta.

– Vi förhandlar med målet att kunna gå med i finanspakten, sade den danska ekonomi- och inrikesministern Margrethe Vestager på tisdagen.

Ett nytt utkast till finanspakt lämnade på tisdagen Bryssel för att nagelfaras i medlemsländerna.

I utkastet, som är det tredje i ordningen, har man slopat kravet att föra in en så kallad gyllene regel om budgetdisciplin i ländernas författning. Ett krav som bland andra Danmark haft svårt med eftersom en grundlagsförändring kräver en folkomröstning där. Det har också varit ett aber för Irland, Rumänien och Finland. Även Sverige har ifrågasatt grundlagskravet.

EU-kommissionen får i förslaget en mindre roll – makten och ansvaret att kontrollera att finanspakten följs hamnar hos de medlemsländer som går med.

Tidigare föreslogs att kommissionen skulle kunna dra ett land inför EU-domstolen om det bröt mot budgetreglerna. Nu kan kommissionen bara göra ett utlåtande, det blir upp till medlemmarna i pakten att dra det fuskande landet inför domstolen.

Den franske presidenten Nicolas Sarkozy har varit emot ge för mycket makt till överstatliga institutioner, medan Tyskland sett detta som en bra lösning.

Det nya utkastet innebär även regellättnader för länder med stora statsskulder, exempelvis Italien. Hade det förra förslaget, om en etappvis och schematisk sänkning av statsskulden, blivit verklighet hade Italien tvingats att spara in över 100 miljarder euro på ett år.

Utkastet öppnar för att de länder som inte går med nu ska kunna ansluta sig till pakten i ett senare skede. Detta riktar sig framförallt till Storbritannien som redan från början ställt sig utanför samarbetet. Dessutom har en referens till den inre marknaden som retat upp britterna tagits bort. Den brittiske vice premiärministern Nick Clegg sade på måndagen att det Storbritanniens nej till pakten bara är temporärt.

Huruvida Sverige ska gå med är fortfarande oklart. Här väntar sannolikt en överläggning mellan regeringen och Socialdemokraterna.

EU-parlamentets fyra representanter i förhandlingarna om finanspakten sade i ett gemensamt uttalande på onsdagseftermiddagen att det nya utkastet är oacceptabelt. De menar att det strider mot nuvarande EU-fördrag.

EU-parlamentet har i dagsläget ingen lagstadgad rätt att bestämma något i förhandlingarna eftersom pakten legalt sett är mellanstatlig. Men eftersom EU-ledarna hoppas att finanspakten så småningom ska bli EU-lag vill man ha med parlamentet i diskussionerna.

Finanspakten, som även går under namnet europakten, ska öka budgetdisciplinen i euroländerna och övriga EU-länder som väljer att gå med. Man hoppas vara klar med förhandlingarna under januari så att den kan undertecknas på EU-toppmötet i början av mars.

För att finanspakten ska komma till stånd måste minst tolv länder skriva under. Om det sker kommer den att börja gälla den 1 januari 2013.